BARN- OCH UNGDOMSKARDIOLOGI

Relevanta dokument
FÖRETAGSHÄLSOVÅRD Profil och verksamhetsfält Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet

I. Övergripande målbeskrivning

SOCIALMEDICIN Profil och verksamhetsfält Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt

I. Övergripande målbeskrivning

BARN- OCH UNGDOMSALLERGOLOGI

I. Övergripande målbeskrivning

BARN- OCH UNGDOMSNEUROLOGI MED HABILITERING

I. Övergripande målbeskrivning

I. Övergripande målbeskrivning

BARN- OCH UNGDOMSRADIOLOGI

RÄTTSMEDICIN Profil och verksamhet Samverkan inom och utom sjukvårdssystemet Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt

SKOLHÄLSOVÅRD Profil och verksamhetsfält

SVENSK THORAXKIRURGISK FÖRENING Swedish Association for Thoracic and Cardiovascular Surgery

Utbildningsplan för ST Barn och ungdomskardiologi, Barnhjärtcentrum Stockholm Uppsala. Bakgrund Utbildningsmål för ST Barn och ungdomskardiologi

Klinisk neurofysiologi I. Övergripande målbeskrivning

RÄTTSPSYKIATRI Profil och avgränsning Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet

PSYKIATRI Profil och verksamhetsfält Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt

Thomas Higgins

BARN- OCH UNGDOMSMEDICIN

Nya ST 2015 SOSFS 2015:8

Primärvårdens Barnkardiologi. Lund 15 maj 2014 Katarina Hanséus

Klinisk fysiologi i basspecialiteten Bild- och funktionsmedicin (Om man väljer Klinisk fysiologi-spåret inom Bild- och funktionsmedicin) (2)

KLINISK GENETIK Profil och verksamhetsfält Samverkan inom hälso- och sjukvårdssystemet Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt

Viktiga samverkansparter utanför sjukvården är socialtjänst, försäkringskassa, arbetsförmedling samt miljö- och hälsoskyddsnämnd.

I. Övergripande målbeskrivning

Figur 1. Målbeskrivningarnas struktur

Barnkardiologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

I. Övergripande målbeskrivning

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Thoraxkirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker

Utbildningsplan och utbildningsbok för Nuklearmedicin

Prognos vid fetal hjärtmissbildning - information till föräldrarna. SFOG 2012, Kristianstad Katarina Hanséus

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Vårdgivardirektiv angående läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST)

I. Övergripande målbeskrivning

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Kardiologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Utbildningsstruktur Klinisk Fysiologi i basspecialiteten Bild- och funktionsmedicin (Om man ej skall bli klinisk fysiolog) (1)

Specialiteten har ett ansvar för forskning, metodutveckling, kvalitetsutveckling och utbildning inom kompetensområdet.

Kateterinterventioner JOHAN HOLM

ST-kontrakt avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Gotlands kommun

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

ST-KONTRAKT i. Överenskommelse om specialiseringstjänstgöring i Landstinget i Värmland enligt SOSFS 2015:8. ST- läkare.

Psykiatriska specialiteter

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Del 3: Checklista för inspektion (SOSFS 2015:8)

Anestesi GU/AT/BT Livslångt

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

I. Övergripande målbeskrivning

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

ST-kurs 2-6 Oktober 2017 Göteborg

Bild- och funktionsmedicin. Slutversion1

I. Övergripande målbeskrivning

Bild- och Funktionsmedicin

Neurokirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Neuroradiologi 1

Delmål nr Metoder för lärande Uppföljning

BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom hjärta och kärl 7,5hp (prov 0100 Metodik hjärt/kärlundersökningar 2,5hp) Anita Hurtig-Wennlöf

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

RIKTLINJER SPUR- Klinisk Neurofysiologi

ST-läkare. Klinik. Handledare. Verksamhetschef. Studierektor UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI STUDIEORDNING SOSFS 2008:17 (M)

Delar av innehållet i specialiteten klinisk virologi är gemensamma med innehållet i klinisk bakteriologi.

Kompetensbeskrivning

Del 3: Checklista för inspektion

Utbildning av ST-läkare inom Hälso- och sjukvården i Gotlands kommun

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Barn- och ungdomspsykiatri

Delar av innehållet i specialiteten klinisk bakteriologi är gemensamma med innehållet i klinisk virologi.

Medicinsk gastroenterologi och hepatologi. Målbeskrivning

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

I. Övergripande målbeskrivning

BARN- OCH UNGDOMSPSYKIATRI

Inledning. I målbeskrivningarna anges också när genomförandet av vissa utbildningsaktiviteter ska styrkas genom. Figur 1. Målbeskrivningarnas struktur

Föreskrifter och allmänna råd. Målbeskrivningar 2008

Genomförande av specialiseringstjänstgöring i kardiologi inom KC hjärtsjukvård, Sunderby sjukhus

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Medfödda hjärtfel. Medfödda hjärtmissbildningar. Fördelning av de vanligaste medfödda hjärtfelen

Bild- och Funktionsmedicin

MÅLBESKRIVNING ST 2015 REHABILITERINGSMEDICIN

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Invärtesmedicinska specialiteter

Infektionsmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

Obstetrik och gynekologi

Vårdhygien LÄKARNAS SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING SOCIALSTYRELSEN

Bilaga 2a Förslag på kursämnen för kardiologi

Den specialistkompetenta läkaren ska vidare ha kunskaper och färdigheter i

Kravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting

Delmål SOSFS 2008:17 *) 14, 16, 17. Delmål SOSFS 2015:8. Kursintyg Bilagor nr. Klinisk Tjänstgöringsintyg Bilagor nr. Bilagor nr.

Reumatologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Medicinska njursjukdomar

Utbildningsbok för klinisk farmakologi

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

Kompetensbeskrivning

Transkript:

BARN- OCH UNGDOMSKARDIOLOGI I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Specialiteten barn- och ungdomskardiologi omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i fråga om handläggning av hjärt- och cirkulationssjukdomar hos barn och ungdomar. Specialiteten, omfattande såväl öppen som sluten vård, utreder och behandlar medfödda och förvärvade sjukdomar i cirkulationsorganen. Diagnostiken baseras på analys av sjukhistoria, fysikalisk undersökning, elektrokardiografi, ekokardiografi och hjärtkateterisering kompletterad med radiologiska, elektrofysiologiska, isotop- och ergonometriska undersökningar. Behandlingsmetoderna omfattar läkemedelsbehandling samt med kateterteknik utförda åtgärder. Specialistkompetens i barn- och ungdomskardiologi förutsätter dessutom kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som motsvarar specialistkompetens i barn- och ungdomsmedicin. Samverkan inom hälso- och sjukvårdssystemet Specialisten i barn- och ungdomskardiologi har ett mycket nära samarbete med specialister inom thoraxkirurgi och anestesi och intensivvård. Samverkan sker också med företrädare för barn- och ungdomsmedicin, barn- och ungdomsradiologi, klinisk fysiologi samt kardiologi. Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt Efter genomgången specialistutbildning skall ST-läkaren ha förvärvat färdighet i diagnostik och behandling av hjärtsjukdomar, ha fördjupad kunskap om deras förlopp, konsekvenser och behandlingsmöjligheter. Den blivande specialisten skall kunna förmedla stöd och information i första hand till barnet och dess familj men också till andra berörda. Inom barn- och ungdomskardiologi skall den blivande specialisten A. Självständigt och rutinerat kunna handlägga och utföra fysikalisk diagnostik av hjärta och cirkulation EKG, FKG, arbetsprov och utvärdering av 24-timmars EKG nyupptäckta blåsljud

primär diagnostik och behandling av akuta kardiella symtom i nyföddhetsperioden och hos äldre barn behandling av cirkulationsstillestånd hemodynamisk farmakoterapi farmakologisk ductusmanipulering diagnostik och behandling av rytmrubbningar tvådimensionell, M-mode och Doppler-ekokardiografi hjärtkateterisering utredning av okomplicerade shunt- och stenosvitier inflammatoriska hjärtsjukdomar och kardiellt engagemang vid systemsjukdomar genetisk rådgivning försäkrings- och intygsfrågor inom ämnesområdet. B. Ha god kännedom om och viss erfarenhet av handläggning/utförandet av utredning av komplicerade medfödda hjärtfel röntgenfynd vid kongenitala vitier betydelsen av isotopundersökningar angiografisk detaljvärdering av normal och patologisk hjärtanatomi operation av kongenitala vitier inkl vanliga peri- och postoperativa komplikationer postoperativ vård av hjärtopererade barn kateterburen dilatationsbehandling. C. Ha närvarit vid eller ha teoretisk kännedom om handläggningen/utförandet av fetala kardiologiska undersökningar med ekokardiografi avseende hjärtanatomi och intrauterina arytmier invasiv elektrofysiologisk diagnostik myokardbiopsi kateterinterventioner av mer komplicerad art hjärttransplantation Vad gäller speciellt förhållningssätt skall ST-läkaren kunna sätta in sjukdomen i ett helhetsperspektiv, ha förståelse hur barnets och familjens livssituation påverkas

och utveckla förmågan att kunna stödja det sjuka barnet och familjen samt bistå dem i deras relation med myndigheter, skolan m fl. Under specialiseringstjänstgöringen skall den blivande specialisten vidare träna sin förmåga att fatta självständiga och välgrundade beslut i frågor av medicinsk-etisk natur förvärva kunskaper om övergripande sjukvårdspolitiska mål och prioriteringar beredas tillfälle att delta i klinikens verksamhetsplanering och ekonomiuppföljning samt i arbete med produktionskontroll och kvalitetsutveckling förvärva kunskaper och insikter i läkarens arbetsledarroll uppmuntras att ta del i forsknings- och utvecklingsarbete samt utveckla sin förmåga att kritiskt granska resultaten av olika metoder och tekniker fördjupa sina kunskaper om möjligheterna att förebygga sjukdom och skada, samt delta i individuellt och generellt förebyggande arbete träna sin pedagogiska förmåga genom att delta i undervisning och handledning av olika personalkategorier. Sidoutbildning Sidoutbildning inom annan specialitet fordras ej för specialistkompetens i barnoch ungdomskardiologi. Teoretisk utbildning Parallellt med den kliniska tjänstgöringen skall teoretiska studier bedrivas, likaså skall deltagande i kompletterande utbildning i form av kurser, konferenser etc ingå. ST-läkaren skall i samråd med handledaren planlägga litteraturstudier och kursdeltagande som kan påskynda kompetensutvecklingen samt ge kunskaper och färdigheter, som kan vara svåra att förvärva inom ramen för tjänstgöringen. Kvalitetssäkring Målbeskrivningen skall tjäna som vägledning för den läkare som avser att specialisera sig inom ämnesområdet. Den skall vidare utgöra grunden för ett individuellt tjänstgöringsprogram, som skall utformas i samråd mellan ST-läkare och handledare så snart som möjligt efter anställningen.

Specialiseringstjänstgöringen skall ske under handledning och det är verksamhetschefens och handledarens ansvar att tillsammans med ST-läkaren planera tjänstgöring och utbildning så att specialistkompetens uppnås inom den tid som anges i författningen. Det är också verksamhetschefens ansvar att tillse att kompletterande utbildning/tjänstgöring tillhandahålls i de fall kunskapsbehovet inte kan tillgodoses inom den ordinarie verksamheten. ST-läkarens kompetensutveckling skall fortlöpande kontrolleras och stämmas av gentemot det individuella tjänstgöringsprogrammet; en lämplig form för detta är regelbundna utvecklingssamtal. II. Preciserade delmål Specialisten i barn- och ungdomskardiologi skall A. Självständigt och rutinerat kunna utföra/handlägga/vara väl förtrogen med - fysikalisk diagnostik av hjärta och cirkulation hos barn i olika åldrar - utredning av nyupptäckt blåsljud - utredning och behandling av cyanos - utredning och behandling av inkompensation och cirkulationssvikt - behandling av cirkulationsstillestånd - bedömning och behandlingsindikationer vid persisterande ductus arteriosus hos prematurfödda barn - farmakologisk ductusmanipulering - tolkning av EKG och FKG - indikationer för och tolkning av 24 timmars EKG - indikationer för och tolkning av arbetsprov och ortostatiskt prov - genomförande och tolkning av fullständig ekokardiografisk undersökning inklusive tvådimensionell-, Doppler- och M-mode-ekokardiografi av spädbarn och större barn - tolkning av hemodynamiska fynd erhållna vid ekokardiografi, deras betydelse och felkällor - indikationer för invasiv utredning vid kongenitala vitier

- hjärtkateterisering inklusive tolkning av hämodynamiska och angiografiska fynd - ballongseptostomi am Rashkind - utredning och uppföljning av öppetstående ductus arteriosus, förmaksseptumdefekt, ventrikelseptumdefekt, pulmonalisstenos, aortastenos, koarktation, Fallots anomali och okomplicerad transposition - inflammatorisk hjärtsjukdom, endo-, myo- och perikardit samt Kawasaki's sjukdom - hjärtengagemang vid systemsjukdom och som behandlingskomplikation - primär arytmi - utredning baserad på yt-ekg under sinusrytm och under arytmi - antiarytmisk farmakoterapi - elektrokonvertering - indikationer för elektrofysiologisk utredning - genetisk rådgivning - försäkrings- och intygsfrågor. B. Ha god kännedom och viss erfarenhet av handläggning/utförandet av - utredning av komplicerade medfödda hjärtfel såsom komplicerad transposition, dubbelt utflöde från höger kammare, pulmonalisatresi med/utan ventrikelseptumdefekt, kongenitalt korrigerad transposition, truncus arteriosus, single ventricel, isomerism - röntgenologisk bedömning av lungblodflöde, torakal situs och hjärtform vid olika vitier - angiografisk detaljvärdering av lung- och systemcirkulation inklusive kranskärl vid olika medfödda hjärtfel - postoperativ vård av hjärtopererade barn inklusive vanliga peri- och postoperativa komplikationer - indikationer för och betydelse av isotopmetoder, radiokardiografi, shuntbedömning och myocardscintigrafi vid utredning och uppföljning av medfödda hjärtfel - non-invasiv elektrofysiologisk utredning - pacemakerbehandling - ballongdilatation av valvulära stenoser och av rekoarktation.

C. Ha närvarit vid eller ha teoretisk kännedom om handläggning/utförandet av - fetal ekokardiografisk diagnostik av hjärtmissbildningar och bedömning av fetala brady- och takyarytmier - indikationer för och utförandet av transesophageal och epicardiell ekokardiografi - invasiv elektrofysiologisk diagnostik - pericardiocentes - komplicerade kateterinterventioner såsom kateterstängning av ductus arteriosus och förmaksseptumdefekt, emboliseringstekniker och endovaskulära proteser - indikationer för och utredning inför hjärt- och hjärtlungtransplantation.