Detaljplan Troxhammar 1:2 mfl

Dagvattenutredning Detaljplaneområdet, Färingsö trä, åker och infartsparkering sett från nordväst. EKERÖ KOMMUN Detaljplan Troxhammar 1:2 mfl Stockholm 2011-10-27

Dagvattenutredning detaljplan Troxhammar 1:2 mfl. Dagvattenutredning Datum 2011-10-27 Uppdragsnummer 61261146328 Utgåva/Status Första versionen 2011-07-01 Andra versionen 2011-08-19 Tredje versionen 2011-10-27 Foto framsida Sofia Åkerman 25 maj 2011 ÅKERMAN SOFIA Johanna Ardland-Bojvall Paulie Sandberg Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box 17009, Krukmakargatan 21 104 62 Stockholm Telefon 010-615 60 00 Fax 010-615 20 00 www.ramboll.se Organisationsnummer 556133-0506

Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 2. Uppdragsbeskrivning... 2 3. Förutsättningar... 2 3.1 Vattenskyddsområdet östra Mälaren... 2 3.2 Miljökvalitetsnorm för vatten... 2 3.3 Markavvattningsföretag... 3 3.4 Dimensionering... 3 3.5 Riktvärden dagvatten... 4 4. Beskrivning av platsen/nuvarande förhållanden... 4 4.1 Detaljplaneområdet... 4 4.2 Avrinningsområdet... 4 4.3 Nuvarande avrinning inom detaljplaneområdet... 4 4.4 Färingsö trä, kulvert... 6 4.5 Troxhammar golfbana... 6 4.6 Krondiket och kulverten... 7 5. Detaljplanens utformning... 7 6. Beräkningar... 8 6.1 Markanvändning... 8 6.2 Föroreningsberäkningar... 8 6.2.1 Norra detaljplanen... 9 6.2.2 Södra detaljplanen... 9 6.3 Flödesberäkningar... 10 7. Förslag till omhändertagande av dagvatten... 10 7.1 Materialval... 11 7.2 Oljeavskiljning... 11 7.2.1 Dike... 11 7.2.2 Brunnsfilter... 11 7.2.3 Oljeavskiljare... 11 7.3 Permeabla parkeringsytor... 11 7.4 Takvatten... 11 8. Hantering av dagvatten inom detaljplaneområdet... 12 8.1 Dagvatten från mark omkring detaljplanen... 12 8.2 Naturmarksområdet norr om industrifastighet... 12 8.3 Industrigata... 13 8.4 Bussdepån... 13 i

8.5 Dagvattnet från befintliga Färingsö trä... 13 8.6 Tillkommande småindustri... 13 8.7 Infartsparkeringen... 14 8.8 Dagvattendamm... 14 8.8.1 Beräkningar på dammstorlek... 14 8.9 Slutlig avledning... 16 9. Tillstånd... 17 10. Diskussion och slutsats... 17 11. Fortsatta utredningar... 17 12. Referenser... 18 12.1 Muntliga... 18 Bilagor 1. Illustrationsplan för detaljplaneområdena augusti 2011, Karavan. 2. Schablonhalter ur Storm Tac version 2010-12 ii

mfl. 1. Bakgrund Fastigheterna Troxhammar 1:2, 8:26 och S:1 mfl på Färingsö, Ekerö kommun ska detaljplaneläggas, se figur 1. Ett förslag till detaljplan har varit ute på samråd under våren 2011. Därefter har planen delats upp i två delar en nordlig, vilken i nuläget omfattas av Färingsö trä och jordbruksmark, samt en sydlig del som i nuläget består av skog, hagmark och en mindre infartsparkering. På den södra delen ska en ny bussdepå för Ekerös bussar anläggas och för den har en dagvattenutredning tagits fram på uppdrag av SL. En illustrationsplan över detaljplaneområdena finns i bilaga 1. Figur 1: Detaljplaneområdet med omgivning, Källa Eniro.se 1 av 18

2. Uppdragsbeskrivning Denna dagvattenutredning för detaljplanerna ska beskriva de nuvarande förhållandena på platsen och ge förslag till framtida hantering av dagvattnet. Utredning kommer att översiktligt omfatta dagvattenhanteringen för båda detaljplanerna och i detalj för den norra delen, det vill säga industrimarken. Dagvattenhanteringen i form av rening och fördröjning för bussdepån ska ske främst inom fastigheten för bussdepån och utreds vidare i en separat utredning. Förslag på avledning av dagvatten från bussdepån ingår. 3. Förutsättningar 3.1 Vattenskyddsområdet östra Mälaren Detaljplaneområdena ligger cirka 300 meter från Mälaren vilken kommer att bli den slutliga recipienten för det renade dagvattnet. Båda detaljplanerna ligger inom östra Mälarens vattenskyddsområde, den sekundära skyddszonen. För industriell verksamhet finns flera krav i 6 på hur hälso- och miljöfarliga ämnen ska hanteras inom skyddszonen. Den 9 gällande dag- och dräneringsvatten i skyddsföreskrifterna lyder enligt följande: Utsläpp av dagvatten från nya eller ombyggda hårdgjorda ytor där risk för vattenförorening föreligger, t.ex. större vägar, broar och parkeringsanläggningar, får inte ske direkt till ytvatten utan föregående rening. Dräneringssystem vid sådana anläggningar samt längs järnvägsspåren ska vara försett med möjlighet till fördröjning och uppsamling i samband med t.ex. kemikalieolyckor. Vid Lullehovssundet möts Långtarmen och Mörbyfjärden, se figur 1, och vattendjupet är endast 6 meter. Den dominerande vattenströmningen går från Lullehovsbron mot intaget till Lovöns vattenverk vilket medför att eventuella utsläpp från detaljplaneområdena leds mot vattenverket. 3.2 Miljökvalitetsnorm för vatten EUs vattendirektiv (ramdirektivet för vatten) infördes i den svenska lagstiftningen år 2004 och benämns i Sverige för vattenförvaltningen. Den utgår från vattnets naturliga avrinningsområden istället för administrativa gränser i form av länder och kommuner. Vattnens (vattenförekomsternas) nuvarande ekologiska status, miljötillståndet i den, bedöms enligt en femgradig skala från hög till dålig. Målet är att inga vatten ska försämras och att alla vatten ska uppnå minst miljökvalitetsnormen god status år 2015. En miljökvalitetsnorm uttrycker den kvalitet som en vattenförekomst ska ha uppnått vid en viss tidpunkt och har karaktären mål och framåtsyftande och inte definitiv. Utsläppspunkten från detaljplaneområdena ligger mitt emellan två vattenförekomster. Söder om Färingsön är det Mälaren Gripsholmsviken (EU- 2 av 18

CD: SE 658594-159015) och norr om Färingsö är det Mälaren Görväln (EU_CD: SE 659147-160765). Båda är klassade som god ekologisk status och god kemisk status. Miljökvalitetsnormen är därmed också god. 3.3 Markavvattningsföretag Under början av 1900-talet dikades sankmark ut för att öka mängden odlingsbar jordbruksmark, tidigare kallat torrläggningsföretag numera markavvattning. Detta skedde genom en förrättning och den mark som omfattads ritades ut på kartor. Inom markavvattningsföretaget finns det en skyldighet att rensa och underhålla dikena så att vattnet kan avledas. Markavvattning regleras i 11 kapitlet i miljöbalken. Genom detaljplaneområdet går ett stort krondike från nordväst vilket omfattas av Troxhammar markavvattningsföretag från 1921, se figur 2 och avsnitt 4:2. Från nordöst ansluter Enlunda-Troxhammars torrläggningsföretag från 1942 till kulverten under Färingsö trä. Hela företaget är idag rörlagt. Tillstånd krävas från Mark- och miljödomstolen för ändringar inom markavvattningsföretaget. Hanteringen av markavvattningsföretagen i området i samband med detaljplaneringen beskrivs närmare i rapporten Markavvattningsföretag Södra Färingsö, av Structor 2011-06-29. 3.4 Dimensionering Enligt Svenskt Vattens P90 dimensioneras dagvattenanläggningar i ej instängt område utanför citybebyggelse för ett års återkomsttid, dvs 103 l/s,ha och vid 10-årsregn får vatten dämma upp till markytan. Ekerö kommun har i denna utredning angett att dagvattenanläggningarna ska dimensioneras för regn med 10 års återkomsttid med varaktigheten 10 minuter. Hänsyn ska även tas till ökade flöden som följd av klimatförändringarna. Förändringen för ett antal olika klimatscenarier ligger i medeltal på en ökning med 10 till 30% i slutet av seklet enligt SMHI rapport Nr 2010-78 Regional klimatsammanställning Stockholms län. Den förutspådda framtida nederbörden är komplex. Flöden styrs inte bara av nederbördsintensitet utan också i vissa fall av t.ex. vattenstånd i system uppströms och nedströms (t.ex. en havsnivåhöjning kan ha stor påverkan på utloppskapacitet i vissa fall), snöackumulering osv. Störst ökning av nederbörd förväntas ske under vinterhalvåret. Gemensamt för både årsmedelnederbörd och säsongsnederbörd är att olika klimatscenarion visar på stor spridning. Avseende korttidsnederbörd vilket ofta är relevant vid dimensionering av ledningar med avseende på högflöde så nämns följande i SMHIs rapport. Analyser av extrem nederbörd visar på stor spridning. Medelvärdet för förändringen från två oberoende analyser av intensiv korttidsnederbörd och extrem dygnsnederbörd är cirka 20 % under seklet. Med avseende på ovan så är det rimligt att man använder en klimatsäkerhetsfaktor på ca 1,2 både avseende beräkningar på årsflöden och dimensionerande högflöden. 3 av 18

3.5 Riktvärden dagvatten För dagvatten finns det inga nationellt fastslagna riktvärden. I Stockholms län har förslag till riktvärden tagits fram i februari 2009. Dessa är indelade i flera olika nivåer. Recipienten för dagvattnet är Mälaren, vilken omfattas av Östra Mälarens vattenskyddsområde. På grund av recipientens känslighet för föroreningar används de högsta kraven på riktvärdena, det vill säga de lägsta värdena nivån 1M (direktutsläpp till recipient, havsvikar), se tabell 2 där riktvärdena är angivna. Om utsläppspunkten inte var inom vattenskyddsområdet skulle recipienten troligen klassas som nivå 1S (direktutsläpp till större sjöar och hav). 4. Beskrivning av platsen/nuvarande förhållanden 4.1 Detaljplaneområdet Området för detaljplanen är totalt cirka 9 hektar och avgränsas i öster av Färentunavägen, se figur 1 och 2. Detaljplaneområdet har delats i två delar under arbetets gång, Enlundavägen delar planen i en nordlig och en sydlig del. Norr om Enlundavägen ligger byggvaruhuset Färingsö trä samt jordbruksmark. Den södra delen, söder om Enlundavägen består av skogsbevuxet berg, ängs/hagmark samt en mindre infartsparkering. I kapitel 6:1 och tabell 1 beskrivs markanvändningen mer i detalj och ytorna är preciserade. Enlundavägen används till infartsparkeringen, infart till Färingsö trä och av de boende i Enlunda, Stensborg och Landholmen. Den är asfalterad fram till infartsparkeringen och därefter grusad och har idag en trafikintensitet på ca 800 ÅDT (årsdygnstrafik). 4.2 Avrinningsområdet Detaljplaneområdet är en del av ett större avrinningsområde vilket omfattar cirka 200 ha nordväst om detaljplaneområdet. Avgränsningen av avrinningsområdet är gjord av Ekerö kommun (Cecilia Håkansson). Det omfattar Troxhammargolfbana (ca 114 ha enligt uppgift från Jimmy Fröberg), skogsmark och åkermark. I områdets lågpunkt ligger ett krondike vilket är en del av ett markavvattningsföretag, se avsnitt 3.3. Diket är kulverterat under Färingsö trä, se vidare avsnitt 4.4. och fortsätter sedan i ett öppet dike sydöst om korsningen Färentunavägen/Enlundavägen och vidare ut i Lullehovssundet. 4.3 Nuvarande avrinning inom detaljplaneområdet Den norra delen av detaljplaneområdet med jordbruksmark och Färingsö trä avrinner till krondiket, se figur 2. Längs den sydvästra skogskanten går ett dike vilket samlar upp dagvattnet från den skogsbeklädda höjden söder om åkern. Det diket mynnar dels i dräneringsrör på åkern vilka troligen leds ned till krondiket och dels mot Enlundavägen. I kanten på åkern utanför staketet till Färingsö trä går ett dike till vilket visst takdagvatten från Färingsö trä leds samt viss ytavrinning från de hårdgjorda ytorna. Diket mynnar vid inloppet till kulverten. Längs Färentunavägen går en cykelväg mellan vägen och Färingsö trä. I korsningen mellan Färentunavägen och Enlundavägen finns det ett stort antal ledningar under 4 av 18

vägarna och cykelvägen, mellan vägdikena, i dimensioner mellan 170 mm och 300 mm. Det är svårt att få klarhet i hur dikena hänger ihop utan en mer detaljerad inmätning. I och med att korsningen kommer att byggas om är det ingen större idé att utreda de nuvarande ledningarna mer detaljerat i nuläget. Dagvattnet längs Enlundavägen avrinner i öppna diken ned mot Färentunavägen. En större del av Enlundavägen än det som ingår i detaljplanen avrinner ned mot Färentunavägen. Den skogsbeklädda höjden där bussdepån ska anläggas avrinner ned mot ängsmarken och samlas upp främst i ett mindre dike som går genom området. Det diket leds därefter under Färentunavägen och vidare öster om vägen ut i Mälaren. Figur 2: Detaljplaneområdena i nuläget med avrinning, det norra markerat med lila och det södra med rött. Källa: GoogleEarth 5 av 18

4.4 Färingsö trä, kulvert Färingsö trä har funnits på platsen sedan slutet av 40-talet och började som en mindre brädgård. I flera etapper har verksamheten utökats och senast 2008 genomfördes en stor tillbyggnad och nu är det ett byggvaruhus med allt för hem & villa. Före den senaste utbyggnaden gick krondiket för markavvattningsföretaget i kanten på Färingsö trä. När de byggde ut 2008 kulverterades diket med en 800 mm ledning som anslöts till befintlig kulvert med dimensionen 900 mm under Färentunavägen, se figur 3. Dimensioneringen av kulverten föregicks av en beräkning av Hans H. Maniette. Enligt den är avrinningsområdet till kulverten 154 ha och medelvattenföringen som ett medeltal på 365 dagar 10 liter/sekund. Medelhögvattenföring, vilket beräknas uppstå varje höst och vår, är 300 liter/sekund och högsta högvattenflöde vilket beräknas uppstå en gång per 50 år, 900 liter/sekund. I ledningen med 800 mm diameter kan maximalt 850 liter/sekund rinna vilket innebär att vid höga flöden dämmer vattnet vid inloppet. Inne på Färingsö trä leds dagvattnet i cirka 5 brunnar ned till ledningen utan någon rening eller fördröjning förutom eventuella sandfång. Figur 3: Inloppet till kulverten under Färingsö trä. Foto: Sofia Åkerman 25 maj 2011. 4.5 Troxhammar golfbana Golfbanan är anlagd på tidigare jordbruksmark och den befintliga gamla åkermarksdräneringen byts ut efterhand. Golfbanor har bättre dränering och därmed högre avrinningskoefficient än vanlig jordbruksmark/naturmark vilket påverkar avrinningen från området. Golfbanan tar även upp 800 m 3 /dygn från Mälaren för bevattning av golfbanan (muntligen Jimmy Fröberg). Vattnet samlas i 6 av 18

en damm och pumpas sedan ut till bevattning. Vatten tas upp från Mälaren även om det regnar och ingen bevattning sker. Då dammen är full bräddar det utpumpade vattnet direkt till diket. 4.6 Krondiket och kulverten Markavvattningsföretaget, krondiket, som leds in i området norrifrån och den efterföljande kulverten är idag en trång sektion i avrinningen från området. Allt vatten från hela avrinningsområdet på 200 ha är koncentrerat till detta dike och kulvert. Marken består av lera vilket försämrar infiltrationen i marken. Redan innan Färingsö träs utbyggnad och diket kulverterades uppstod tidvis översvämning i anslutning till golfbanan. Efter utbyggnaden 2008 upplevdes problemet att öka vid golfbanan och vid kraftiga regn 2010 fick golfbanan stänga vid ett par tillfällen. Även diket sydöst om korsningen Färentunavägen/ Enlundavägen svämmade över och vatten rann ut på vägen. Förbättning av golfbanans dränering snabbar på avrinningen från området och flödena kan förväntas öka framöver. En anledning till att diket inte klarar av att avleda de tidvis höga flödena kan delvis bero på bristande underhåll av markavvattningsföretaget. Vid dimensioneringen av kulverten under Färingsö trä har troligen inte det extra vattenflödet från bevattning från golfbanan tagits med, ej heller det vatten som kommer från Enlunda-Troxhammars torrläggningsföretag från 1942 som ansluts under Färingsö trä norrifrån mitt på kulverten. Torrläggningsföretaget samlar upp vatten öster om Färentunavägen. 5. Detaljplanens utformning Detaljplanerna omfattar en yta på ca 9 ha, se illustrationsplanen i bilaga 1. Den norra detaljplanen omfattar huvudgatan (del av Enlundavägen) för trafik mellan områden, industrigata för industritrafik, småindustri och naturområde. Huvudgatan har en förväntad trafikintensitet år 2030 på 3000 ÅDT (årsdygnstrafik) enligt Rambölls trafikutredning för området. Enligt samma utredning förväntas industrigatan ha en trafikintensitet på ca 1000 ÅDT vid samma tid. Naturområdet, cirka 3400 m 2, ligger i norra delen av detaljplaneområdet och ska utformas med träd och buskar som ska fungera som en skärm för att minska det storskaliga intrycket och ge ett mjukare möte med omgivande mark. Småindustri som även innefattar den befintliga verksamheten Färingsö trä utgör den största ytan, 44 600 m 2 (4,5 ha), inom planen. Den norra detaljplanen omfattar även en mindre pendlarparkering, en transformatorstation och dagvattendammar. Den södra delen av planen omfattar en bussdepå med ytan av 35 500 m 2, 3,55 ha, se tabell 1. 7 av 18

6. Beräkningar 6.1 Markanvändning För att utföra beräkningar av föroreningar i programmet Storm Tac krävs att markanvändningen bestäms utifrån de schablonhalter som finns angivna. Den nuvarande markanvändningen består till största delen av jordbruksmark och skog samt industrimark mindre tät, för nuvarande Färingsö trä. Bussdepån är också klassad som industrimark mindre tät. Den totala ytan för båda planområdena är cirka 9 hektar (ha). För det norra området är den totala ytan 5,4 ha och den reducerade ytan total hårdgjord yta ( = avrinningskoefficient * ytan) i nuläget är 1,9 ha, se tabell 1. För det södra området med den planerade bussdepån är den totala ytan 3,6 ha och den reducerade ytan i nuläget 0,4 ha. Detaljplanerna innebär att jordbruksmark omvandlas till industrimark, vilken mer än fördubblas, och skog samt ängsmark blir bussdepå. De hårdgjorda ytorna ökar och den reducerade ytan för det norra området ökar till 4,3 ha och 3 ha för det södra området. Tabell 1: Nuvarande och planerad markanvändning i hektar (ha) samt avrinningskoefficient,. Markanvändning Nuläge Nuläge Red. yta Norra detaljplanen DP DP Red. yta Färingsö trä 0.85 1.83 1.56 1.83 1.56 Industrimark 0.85 2.63 2.24 Jordbruksmark 0.1 3.53 0.35 Naturmark 0.34 Väg 1000 ÅDT 0.85 0.04 0.03 0.43 0.37 Väg 3000 ÅDT 0.85 0.12 0.10 Parkering 0.85 0.05 0.04 Summa 5.4 1.9 5.4 4.3 Södra detaljplanen Ängsmark/Natur 0.1 1 0.10 Skog 0.1 2.5 0.25 Parkering 0.85 0.05 0.04 Bussdepå/industrimark 0.85 3.55 3.02 Summa 3.6 0.4 3.6 3.0 6.2 Föroreningsberäkningar Föroreningsberäkningar har gjorts i StormTac version 2010-12 och är gjorda på årsbasis. Klassningen av markanvändningen beskrivs i avsnitten 4.1; 5; 6.1 och tabell 1. Schablonhalterna redovisas i bilaga 2. För den bevuxna/naturliga marken äng, skog och jordbruksmark har avrinningskoefficienten 0,1 använts. För övrig mark som är hårdgjord har 0,85 använts. Beräkningar har gjorts för nuläge, fullt utbyggd detaljplan och detaljplanen förutom bussdepån vilka redovisas i tabell 2 och 3 nedan. 8 av 18

6.2.1 Norra detaljplanen För det norra detaljplaneområdet är i nuläget alla föroreningshalter över riktvärdet 1M, se avsnitt 3.5, utom för krom och nickel, se tabell 2. Det beror på att Färingsö trä klassats som industri vilket motsvarar en relativt hög föroreningsgrad. Dagvattnet från området borde redan nu genomgå rening före utsläpp till diket enligt schablonberäkningarna. Halterna vid utloppet till Mälaren är troligen lägre på grund av utspädning i diket. För en fullt utbyggd detaljplan minskar kvävehalterna vilket beror på minskad mängd jordbruksmark. Alla övriga ämnen ökar och endast kväve, krom och nickel är under riktvärdet. Reningen i tabell 2 är beräknad för det vatten som leds till dammen. Dagvattnet från Färingsö trä bör också renas innan utsläpp till diket, se avsnitt 8.5. Vid en rening med 50 % är också suspenderad substans, fosfor och koppar under riktvärdet. Övriga ämnen bly, kadmium och zink kräver 70 % rening för att halterna ska vara lägre än riktvärdena. Halterna av olja blir inte lägre än riktvärdet även om det renas med 70 %. Oljeavskiljning bör därför ske i flera steg. Mängderna föroreningar ökar med 200-300 % vilket beror på ökade föroreningshalter och ökade flöden på grund av att ytorna hårdgörs. Tabell 2: Norra detaljplanen, koncentrationer och mängder nuläge och framtida samt riktvärden. Reningen har beräknats utifrån det som leds till dammen. Enhet SS, mg/l oil N, mg/l P Pb Cu Zn Cd Cr Ni Norra, nuläge ug/l 67 1.1 2.9 232 17 25 141 0.7 6.4 7.7 Norra, hela DP ug/l 77 1.5 1.6 269 22 33 192 1.0 10 11 Norra, till damm ug/l 76 1.5 1.6 256 21 32 180 0.9 9.5 10 Rening 50% ug/l 38 0.73 0.81 128. 10.4 16.1 89.9 0.46 4.75 4.97 Rening 70% ug/l 23 0.44 0.49 76.8 6.26 9.67 53.9 0.28 2.85 2.98 Riktvärde 1M * ug/l 40 0.4 2 160 8 18 75 0.4 10 15 Norra, nuläge kg/år 1030 17 28 3.4 0.26 0.38 2.17 0.01 0.10 0.12 Norra, hela DP kg/år 2176 44 45 7.5 0.63 0.93 5.39 0.03 0.27 0.29 Norra, till damm kg/år 1385 27 29 4.6 0.38 0.58 3.27 0.02 0.17 0.18 * Ur förslag till riktvärde för dagvattenutsläpp februari 2009, Nivå 1M. Kvicksilver har inte tagit med på grund av för osäkra bakgrundsdata. 6.2.2 Södra detaljplanen För det södra området som domineras av naturmark är samtliga halter lägre än riktvärdena före utbyggnad av bussdepån, se tabell 3. Efter utbyggnad av bussdepån är samtliga halter förutom, kväve, krom och nickel högre än riktvärdena. Efter 50 % rening är suspenderad substans, fosfor och koppar under riktvärdet. Övriga ämnen bly, kadmium och zink kräver 70 % rening för att halterna ska vara lägre än riktvärdena. Halterna av olja blir inte lägre än riktvärdet även om det renas med 70 %. Oljeavskiljning bör därför ske i flera steg. 9 av 18

Tabell 3: Södra detaljplanen, koncentrationer och mängder nuläge och framtida samt riktvärden. Enhet SS, mg/l oil N, mg/l P Pb Cu Zn Cd Cr Ni Södra, nuläge ug/l 22 0.1 0.9 65 4.2 7.1 18 0.1 1.2 1.0 Södra, hela DP ug/l 80 1.7 1.6 292 25 35 214 1.1 10 12 Rening 50 % ug/l 40.0 0.9 0.8 146.0 12.5 17.5 107.0 0.6 4.8 5.8 Rening 70% ug/l 24.0 0.5 0.5 87.6 7.5 10.5 64.2 0.3 2.9 3.5 Riktvärde 1M ug/l 40 0.4 2 160 8 18 75 0.4 10 15 Södra, nuläge kg/år 121 0.50 2.13 0.21 0.021 0.031 0.08 0.001 0.006 0.002 Södra, hela DP kg/år 1535 32.63 31.47 5.60 0.48 0.67 4.11 0.02 0.18 0.22 * Ur förslag till riktvärde för dagvattenutsläpp februari 2009, Nivå 1M. Kvicksilver har inte tagit med på grund av för osäkra bakgrundsdata. 6.3 Flödesberäkningar På grund av den förändrade markanvändningen med ökad andel hårdgjorda ytor kommer mängden dagvatten att öka inom detaljplaneområdet. Flödesberäkningar har gjorts med rationella metoden för 10-årsregn med varaktighet 10 minuter (Z= 18, lokal nederbördsfaktor), 219 l/s, ha. I nuläget blir flödet från södra detaljplanen 86 l/s och för den utbyggda detaljplanen 661 l/s, se tabell 4. För det norra detaljplaneområdet är flödet i nuläget cirka 430 l/s och med utbyggd detaljplan 930 l/s. Att flödet är betydligt högre för det norra området beror på att det redan i nuläget är hårdgjort till stor del. Tabell 4: Flöden från södra respektive norra 10- års regn l/(s*ha) Nuläge Klimatfaktor 1,2 DP Klimatfaktor 1,2 Södra DP 219 86 103 661 793 Norra DP 219 425 510 933 1119 För beräkning av ändrade flöden till följd av klimatförändringar har en säkerhetsfaktor 1,2 använts, se kap 3.4. Denna ökning innebär att 10-årsregnet med varaktighet 10 minuter generar 263 l/s, ha. Det ger ett flöde från det södra detaljplaneområdet på ca 800 l/s och det norra 1100 l/s. Hela avrinningsområdet är så stort att den rationella metoden inte kan användas då rinntiderna är för långa. Vid regn kortare än 30 minuter är naturmarkens bidrag väldigt liten och först vid längre regn som deras inverkan blir stor. I och med att golfbanan tillför stora mängder vatten till avrinningsområdet är det med nuvarande kunskap svårt att göra beräkningar som är tillförlitliga. 7. Förslag till omhändertagande av dagvatten Nedan följer några förslag på hur föroreningsmängden i dagvattnet kan minskas samt hur det kan renas och fördröjas inom fastigheterna. 10 av 18

7.1 Materialval För att minska miljöpåverkan på dagvattnet bör man välja material som inte innehåller miljöskadliga ämnen. Kända material som avger föroreningar är t ex takavvattningssystem, belysningsstolpar och räcken som behandlats med zink eller i övrigt innehåller zink. Plastbelagda plåttak avger organiska föroreningar. 7.2 Oljeavskiljning Oljeavskiljning kan göras med olika metoder, nedan beskrivs några. 7.2.1 Dike Att leda vatten över en gräsyta t ex översilning eller i gräsbevuxet dike avskiljer olja på så sätt att mikroorganismer bryter ner olja i grässvålen och i översta jordlagret under. Det är då viktigt att skapa goda förutsättningar för dem att leva genom att det finns bra tillgång på syre. Under vinterhalvåret är det dock för kallt för att de ska trivas. Därför bör en sådan lösning kombineras med en dagvattendamm. 7.2.2 Brunnsfilter Oljeavskiljning kan även göras med filterkassetter i brunnar. Filterkassetter finns av olika fabrikat med olika absorbenter. Vissa tillverkare erbjuder driftavtal där de ombesörjer utbyte av material där materialet även kan anpassas efter verksamheten eller vilka föroreningar som man avser att avskilja. Förutom olja avskiljs även metaller och partiklar. Utbytesfrekvensen ligger mellan 6-12 månader. En fördel med filterkassetter är att de kan installeras i befintliga brunnar. 7.2.3 Oljeavskiljare En annan lösning för oljeavskiljning är att använda oljeavskiljare. I oljeavskiljaren tas first flush omhand och olja och partiklar avskiljs. Oljeavskiljaren kan dimensioneras för 10% av det dimensionerande regnet. På årsbasis renas då 80-90% av allt regnvatten enligt Naturvårdsverkets faktablad 8283 till oljeavskiljaren. Vid större flöden leds övrigt vatten via en bypassfunktion vidare. Oljeavskiljaren ska vara utförd med automatisk avstängningsventil som stängs vid uppnådd lagringsvolym. 7.3 Permeabla parkeringsytor Parkering sker på öppna parkeringsytor. För att öka infiltrationen av dagvatten och utjämna vattenflöden kan parkeringsytor beläggas med genomsläppligt markmaterial, exempelvis gräsarmering av betong eller plast. Höjdsättningen av parkeringsytor utformas för avrinning mot gräsbeväxta diken som leds till gemensam damm. 7.4 Takvatten Strukturen för takdagvatten är att vattnet leds i öppna system och därifrån vidare till uppsamlande system. Systemen kan utgöras av gräsklädda veck, makadammstråk eller diken. Från utkastare leds vatten i tät skålad vattenavledare, ca 2,5 m, för att skydda huskonstruktionen. 11 av 18

Ett effektivt sätt att fördröja takdagvatten är att ha gröna tak i området. Det tar upp ca 50 % av regnvolymen. Ett tak med en tjocklek på 50 mm beräknas kunna magasinera 5 mm regn. Vid regn större än 5 mm bör man vid dimensionering räkna med en avrinningskoefficient på nära 1,0. 8. Hantering av dagvatten inom detaljplaneområdet En av de viktigaste funktionerna för hantering av dagvattnet är att hindra ett utsläpp från att nå Mälaren och därmed intaget till Lovöns vattenverk. Dagvattnet från det södra planområdet ska i ett första steg renas inom planområdet. Därefter sker ytterligare rening av dagvattnet i efterföljande rening utanför planområdet innan vattnet når Mälaren. För det norra området renas dagvattnet i en gemensam damm för den tillkommande småindustrin. I en öppen damm blir det synligt om det sker något utsläpp och att det är möjligt att hindra det från att rinna vidare. Förslag på åtgärder inom varje delområde beskrivs nedan och slutligen beskrivs förutsättningarna för dammen. 8.1 Dagvatten från mark omkring detaljplanen Vattnet som avrinner från höjden (berget) väster om industriområdet föreslås inte ledas genom området utan bör istället ledas i ett öppet dike utmed kanten av bussdepån tills det når diket utmed västra sidan av Färentunavägen. Vattnet från höjden genererar ett flöde vid 10 årsregnet med varaktighet 10 minuter 6,5 l/s. Därifrån finns det två alternativ till vidare avledning, antingen går vattnet i ledningen under Färingsövägen och vidare på den östra sidan om vägen. För att undvika att vattnet går in i trafikverkets dammar vilka ligger öster om vägen kan ett dike anläggs som leder vattnet runt dem. Alternativ 2 är att vattnet fortsätter längs den västra sidan av vägen. I dagsläget går diket inte hela vägen ner till Mälaren utan skärs av vid bergskärningen en bit söder om busshållplatsen, se figur 4. För att möjliggöra en avledning även på denna sida om vägen föreslås att diket anläggs hela vägen ner till Lullehovssundet. Det krävs att spränga på platsen för att få fall på vattnet. Vattnet som rinner av från berget väster om bussdepån ska inte heller ledas in på området utan avledas i ett avskärande dike i kanten av depån och föreslås ledas vidare på västra sidan av Färentunavägen. Om det renade dagvattnet från bussdepån leds denna väg bör anläggningen konstrueras så att detta förhållandevis rena vatten från omkringliggande mark inte blandas med det mer förorenade dagvattnet från detaljplaneområdet, se vidare avsnitt 8.9. 8.2 Naturmarksområdet norr om industrifastighet Marken som markerats som natur i detaljplanen bör delvis reserveras för fördröjning av dagvatten som rinner in till detaljplaneområdet. På så sätt kan krondiket och den trånga passagen avlastas. 12 av 18

8.3 Industrigata På båda sidor av industrigatan anläggs diken. Dikena ska fungera som fördröjningsmagasin och utformas med låg dikeslutning så att dämning sker. På västra sidan av vägen omhändertas naturmarksavrinning och på östra sidan dagvatten från industrifastighet. Det senare leds till damm för vidare rening. 8.4 Bussdepån Bussdepån omfattar körytor för bussuppställning, tankplats, tvätthall och verkstad samt utrymmen för personal. Vatten från körytor och bussuppställning ska samlas upp och genomgå oljeavskiljning innan det leds vidare till renings och utjämningsmagasin, damm eller annan fördröjning/rening inom fastighet. Dagvattenbrunnar ska vara utformade så att risken för föroreningsutsläpp till dagvatten minimeras. Tankplatsen och eventuell lokal för lagring av miljö-och hälsofarliga kemikalier ska vara tät och invallad och ske under tak. Invallningen ska rymma hela den lagrade volymen vid eventuellt läckage. Inga golvbrunnar får anslutas till dagvattennätet. Inom området ska det finnas markerade körbanor för tankbilar. Lastning och lossning får endast ske på lastnings-/lossningsplatta med dräneringsbrunn med stängd ventil. Inom fastigheten ska katastrofskydd anläggas för att undvika att utsläpp från en eventuell olycka kan hindras från att lämna bussdepån. Hur rening och fördröjning av dagvattnet inom bussdepån ska ske utreds vidare separat inom SL projektet för bussdepån. 8.5 Dagvattnet från befintliga Färingsö trä Dagvatten från Färingsö trä leds idag, utan fördröjning, ner i dagvattenbrunnar som är anslutna till kulverten som mynnar ut i diket sydöst om korsningen Färentunavägen och Enlundavägen. Det finns ett behov av att rena dagvatten från den befintliga delen av Färingsö trä. Det kan dock vara svårt och kostsamt att bryta upp och återställa hela den asfalterade ytan för att bygga om dagvattenbrunnarnas anslutning till kulverten. För att minska riskerna för utsläpp ska det, enligt skyddsföreskrifterna för Östra Mälaren, finnas täck-eller skyddslock till brunnarna så att man snabbt kan förhindra att spill når dagvattensystemet. Spill får alltså inte spolas ner i dagvattenbrunnar utan bör genast samlas upp. Det är också lämpligt att installera filterkassetter i brunnarna för att rena dagvattnet från föroreningar, se kap 7.2.2. Det är då viktigt att driftavtal upprättas för att säkerställa funktionen. Om lagring av hälso-och miljöfarliga ämnen sker inom fastigheten måste det ske under tak på tät, invallad yta. Mycket av lagringen av material sker under tak och ganska lite verksamhet sker utomhus. Föroreningarna som uppkommer på de hårdgjorda ytorna härstammar till stor del från transporter. 8.6 Tillkommande småindustri För den tillkommande småindustrin gäller samma krav på hantering av hälso-och miljöskadliga ämnen som för bussdepån, se avsnitt 8.4. 13 av 18

Dagvatten som uppkommer på ytan bör fördröjas inom fastigheten. Det kan göras på flera sätt, se kap 7. Höjdsättningen av ytor föreslås med lutning mot gräsbevuxet dike utmed industrigatan. Byggnader kan förses med gröna tak, avledning av takvatten på ytan, se kap 7.4 och vidare i diket. Diket leds vidare till gemensam dagvattendamm. Parkeringsytor inom fastigheten kan utföras med permeabel beläggning med t ex betong-eller plastarmering, se kap 7.3 8.7 Infartsparkeringen Dagvatten från infartsparkeringen vid korsningen föreslås avledas och fördröjas ovan mark med permeabel beläggning. 8.8 Dagvattendamm En damm ska vara långsmal och ha inlopp och utlopp så långt ifrån varandra som möjligt för att den hydrauliska effektiviteten ska bli så hög som möjligt. Hög hydraulisk effektivitet fås när vattenströmningen är väl spridd i hela dammen. En effektiv damm renar dagvattnet med mellan 50-70 % med avseende på partiklar, olja, partikulärt fosfor och metaller. En damm är en bra lösning för att hantera first flush vilket innehåller den största mängden föroreningar. Dammens utlopp ska läggas en bit under vattenytan så att olja hålls kvar utan att ledas vidare i dike till Mälaren. Olja kan hållas kvar och samlas upp med en avspärrningsläns. Dessa kan även utformas med en absorberande läns. Om dagvattendammen dimensioneras för ett 10 årsregn med varaktighet 10 minuter måste man beakta att vattennivån inte får sjunka under utloppet så att olja leds vidare ut från dammen. 8.8.1 Beräkningar på dammstorlek För det norra området planeras en damm strax norr om Enlundavägen och för det södra området en damm strax före utloppet till Mälaren, se figur 4. Dagvattnet från Färingsö trä kommer troligen inte att ledas till dammen då det är för kostsamt att ändra det befintliga systemet, se avsnitt 8.5, beräkningarna är gjorda utifrån att dagvattnet från Färingsö trä inte leds till någon damm. Nedan beskrivs hur beräkningarna har utförts för de olika områdena. Dammarna minsta specifika area har beräknas utifrån areametoden (Larm, PM dimensionering av dammar och våtmarker för rening och utjämning av dagvatten version 4). Ytbehovet har antagits vara 150 m 2 dammyta per reducerad area som leds till dammen. Den reducerade ytan som leds till de planerade dammarna är 2,8 ha för det norra området och 3,0 ha för det södra området. Det innebär att dammarna blir ungefär lika stora. Den minsta dammyta är mellan 450-430 m 2, se tabell 3. Dammarna bör även ha en minsta permanentvolym. Den permanenta volymen har i detta fall beräknats med hjälp av volymmetoden. Dammarna skall kunna ta hand om ett medelregn som uppgår till 7,3 mm. Regressionskonstanten har satts till 2. Detta ger att dammarnas volym bör uppgå till minst 440-410 m 3. 14 av 18

Utöver detta ska dagvattenanläggningen utjämna dagvattnet innan det leds till diket. Beräkningarna av utjämningsbehovet har gjorts utifrån Hydraulisk dimensionering Vägverket 1990:11. För att kunna beräkna utjämningsvolymen krävs det att ett tillåtet flöde ut ur anläggningen har definierats. I det här fallet har kravet varit att allt dagvatten skall tas omhand inom området. Då infiltrationsmöjligheterna i stort sett är obefintliga så har det antagits att ett flöde, motsvarande flödet från detaljplanen innan utbyggnaden, kan tas emot av systemet. För ett två årsregn som varar i 10 minuter motsvaras flödet från ett oexploaterat område på 3 ha 40 l/s. Utströmningen från dammen väljs till 40 l/s och om anläggningen dimensioneras för att magasinera ett helt 2-årsregn så krävs det en utjämningsvolym på 400-440 m 3. För ett 10 års regn med 10 minuters varaktighet är volymen 480-440 m 3. Det ger en total volym på varje damm på cirka 800-900 m 3. Alla beräkningsresultat finns redovisade i tabell 5 nedan. Tabell 5: Beräkningar på olika damm ytor och volymer beroende av vilka ytor som leds dit. Reglervolymen motsvarar ett helt regn och inom parentes () står den volym som motsvarar ett 10 minuters regn. Norra utom Färingsö trä Södra hela bussdepån Reducerad yta, ha Damm area, m 2 Damm volym m 3 Reglervolym Reglervolym 2- års m 3 10- års m 3 2,8 420 410 400 (250) 700 (440) 3,0 450 440 440 (280) 860 (480) Förslag på placering av dammar för norra och södra området på vardera cirka 500 m 2 är utritad i figur 4. Placeringen för det norra området är valt utifrån avrinningen i området, att det är den punkt dit det troligen går att leda vattnet med självfall och därefter troligen går att avleda vattnet genom en ny ledning till krondiket på andra sidan Färingsövägen och vidare ut i Mälaren. I detta skede har inte nivåer och lutningar utretts närmare. För det södra området föreslås dammen placeras på den södra sidan av Lullehovsbron innan vattnet avleds till Mälaren. Dammarna bör ha en bräddning eller en by pass för stora flöden. 15 av 18

Figur 4: Förslag till placering av damm och övrig lösning, den norra detaljplanen markerat med lila och det södra med rött. Källa: GoogleEarth 8.9 Slutlig avledning Från dagvattendammen för det norra området föreslås att en ledning anläggs under Färingsövägen, det kan antingen ske genom borrning eller i samband med att korsningen byggs om. Ledningen mynnar sedan i krondiket strax efter att det har blivit ett öppet dike igen, se figur 4. För det södra området föreslås att det renade dagvattnet avleds i diket på den västra sidan av Färingsövägen. Avledningen av vatten från naturmarken beskrivs i avsnitt 8.1. För att kunna avleda vattnet där krävs troligen att diket fördjupas genom sprängning förbi en bergklack. Fördelen med att avleda delar av dagvattnet i detta dike är att den ökade mängden vatten inte kommer att påverka markavvattningsföretaget. För dagvattnet från den norra och södra detaljplanen sker en ytterligare rening av vattnet i diket innan det når Mälaren. 16 av 18

9. Tillstånd Den förslagna hanteringen av dagvattnet kan innebära att markavvattningsföretagen påverkas vilket innebär att ändringarna måste prövas av mark- och miljödomstolen. Anläggning av damm kan kräva en anmälan om vattenverksamhet. Detta utreds närmare i Structors rapport om Markavvattningsföretag. Dagvatten inom ett detaljplanelagt område som inte endast berör en fastighet klassas som avloppsvatten och åtgärder ska anmälas till kommunen. 10. Diskussion och slutsats För att rena och fördröja dagvattnet föreslås flera olika åtgärder. I ett första steg ska dagvattnet tas omhand inom respektive fastighet genom exempelvis oljeavskiljning, diken, dammar och trög avledning. Efter rening på fastigheten släpps dagvattnet till en gemensam damm för varje detaljplaneområde där dagvattnet renas ytterligare och det finns en möjlighet att stoppa ett eventuellt utsläpp. För det norra området planeras en damm inom själva planområdet, ett alternativ till damm kan vara att utöka dikena inom området så att de kan fördröja motsvarande volymer med vatten som en damm. För det södra området sker rening inom planområdet och därefter ytterligare rening i dike och damm utanför planområdet. För att säkerställa att rätt åtgärder sätts in vid ett eventuellt utsläpp är det viktigt att det finns tydliga rutiner på de olika verksamheterna för hur man ska agera vid en olycka. Det som bör ingå är skydds lock till brunnar, stänganordningar i diken eventuella magasin och i dammen. Även rutiner att regelbundet, helst varje dag, visuellt inspektera de olika delarna i dagvattenhanteringen bör ingå för samtliga verksamheter. Ett förslag är att ha en planföreskrift som anger att hälften av dagvattnet fördröjs inom fastigheten och hälften kan släppas direkt till dammen. Eller att sätta ett flöde från detaljplaneområdet som motsvarar flödet från området i nuläget, se avsnitt 6.3. För den södra detaljplanen skulle det motsvara cirka 80 l/s. Reningen och fördröjningen av dagvattnet i flera steg och bra rutiner vid olyckor medför att Mälarens goda vattenkvalitet inte kommer att påverkas samt mycket små risker att utsläpp når Lovöns vattenverk. 11. Fortsatta utredningar Vid det fortsatta arbetet kan det vara av intresse att närmare undersöka kulverten under Färingsö trä och korsningen. Detta kan bland annat ske genom filmning av kulverten för att se på dimensionerna, skicket och även var ledningar är påkopplade på kulverten. Vid ombyggnation av korsningen 17 av 18

Enlundavägen/Färingsövägen kan det vara lämpligt att bygga om kulverten för krondiket till en större dimension. För att förbättra utflödet genom krondiket vore det bra att rensa diket ifrån korsningen till Mälaren, detta ligger inom markavvattningsföretagets ansvar. På grund av oklarheterna i flöde från markavvattningsföretagen och golfbanan vore det intressant att under något år mäta nivån i diket vid exempelvis inloppet till kulverten under Färingsö trä men hjälp av en pegel. 12. Referenser Dagvattenutredning Bussdepå Enlunda 2011-02-11, Sofia Åkerman Ramböll på uppdrag av SL. Hydraulisk dimensionering Vägverket 1990:11 Larm, PM dimensionering av dammar och våtmarker för rening och utjämning av dagvatten version 4 Markavvattningsföretag Södra Färingsö, Christer Södereng, Structor, 2011-06-29 Naturvårdsverkets faktablad 8283 Rörledning vid Färingsö Trä, Hans H. Maniette 25 februari 2006 Storm Tac verion 2010-12 Svenskt vatten rapport P90 SMHI Rapport Nr 2010-78 Regional-klimatsammanstallning-Stockholms län 12.1 Muntliga Jimmy Fröberg banchef Troxhammar golfklubb. Rambölls trafikutredning. 18 av 18

Markanvändning Enhet SS, mg/l olja mg/l N, mg/l P Pb Cu Zn Cd Cr Ni Skog 0.1 ug/l 34 0.1 0.75 35 6 6.5 15 0.2 0.5 0.5 Gräs- och ängsmark 0.1 ug/l 45 0.2 1 200 6 15 30 0.3 2 0.5 Åker 0.1 ug/l 100 0.15 5.3 220 9 14 20 0.1 1 0.5 Väg < 1000 ÅDT 0.85 ug/l 66 0.8 2.4 140 5 23 60 0.3 7.7 4.4 Väg < 3000 ÅDT 0.85 ug/l 70 0.8 1.7 140 6 26 70 0.1 21 5.2 Industri "mindre tät" 0.85 ug/l 80 1.7 1.6 292 25 40 210 1.1 9.6 11.6 Parkering 0.85 ug/l 140 0.8 1.1 100 30 40 140 0.5 15 4 Riktvärde 1M * ug/l 40 0.4 2 160 8 18 75 0.4 10 15 Bilaga 2 Schablonhalter ur Storm Tac 2010-12 vilka har använts till beräkningarna i avsnitt 6.2. = avrinningskoefficient * Ur förslag till riktvärde för dagvattenutsläpp februari 2009, Nivå 1M.