INRE HAMNEN Rapport 2015-05-10 Upprättad av: Johanna Persson och Wladimir Givovich 1 (28)
INRE HAMNEN KUND Samhällsbyggnadskontoret Erik Hjertqvist KONSULT WSP Sverige AB Box 34 371 21 Karlskrona Besök: Högabergsgatan 3 Tel: +46 10 7225000 Fax: +46 10 7225653 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm www.wspgroup.se KONTAKTPERSONER : Erik Hjertqvist Erik.Hjertqvist@oskarshamn.se WSP: Johanna Persson Wladimir Givovich johanna.persson@wspgroup.se wladimir.givovich@wspgroup.se 2 (28)
INNEHÅLL BAKGRUND 5 SYFTE 5 BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN 6 Norra delen 6 Södra delen 7 BEFINTLIGA LEDNINGAR 8 BEFINTLIGA YTVATTENVÄGAR FÖR DAGVATTNET 9 Norra området 9 Södra området 9 GEOTEKNISKA OCH MILJÖTEKNISKA UNDERSÖKNINGAR 10 Norra delen 11 Södra delen 11 Grundvatten 11 STIGANDE HAVSNIVÅER 12 BEBYGGELSE OCH HÖJDER 12 FRAMTIDA FÖRHÅLLANDEN 12 Markanvändning 13 HÅLLBAR DAGVATTENHANTERING 14 Dagvatten från intilliggande områden 15 Framtida dagvattenhantering inom planområdet 16 Föroreningsbelastning 17 Exempel på olika lösningar för dagvattenhanteringen inom planområdet 19 Rain Gardens/Biofilter 19 Öppna avvattningsstråk i parkområde 21 Gröna Tak 22 Skärmbassäng 23 Avledning av dagvatten från byggnader 24 Omhändertagande av dagvatten 25 SAMMANFATTNING 27 3 (28)
Bilaga 1: Höjdanalys Bilaga 2: Beräkningar av dagvattenflöden 4 (28)
BAKGRUND WSP har på uppdrag av gjort en dagvattenutredning för i Oskarshamn i samband med detaljplanearbetet. är belägen i Oskarshamns centrala delar vid kanten av Östersjön. Området innefattar idag Brädholmen, som är en evenemangsplats med gästhamn, restaurang, parkeringsplats och sommarbåttrafik, badholmen, kajer, järnvägsspår och en nedlagd industri, fd Bohmans Fanerfabrik. Omgivningen består av centrumområde, Oskarshamns hamn, Kustbevakning och färjeterminalen för gotlandsfärjan. Totalt omfattar planområdet ett ca 12 ha stort markområde. Stora delar av inre hamnen är idag hårdgjort. E22 Figur 1: Planområdets läge (markerat med rött) i Oskarshamn. s vision för området är att utveckla det område i Oskarshamn där staden möter havet. Området innebär en stor satsning på stadsliv och bostäder med ny evenemangsplats, badplats, promenadstråk och mötesplatser, både för invånarna i Oskarshamn och för besökare. Den nya stadsdelen ska genomsyras av klimatsmart tänkande, hållbar stadsutveckling och ett rikt stadsliv. SYFTE Syftet med utredningen är att utifrån områdets naturliga förutsättningar som topografi och jordarter föreslå lämpliga åtgärder för att hantera dagvattnet från det nya exploateringsområdet vid Inre Hamnen i Oskarshamns kommun. 5 (28)
BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN ligger nära de centrala delarna av Oskarshamn. Trots närheten till havet är området inte någon självklar samlingspunkt för invånarna i Oskarshamn. Området avgränsas i söder av skeppsbrokajen som idag är en avfart för biltrafiken från Gotlandsterminalen och järnvägen som går genom hela planområdet. I planområdet mynnar även vattendraget Döderhultsbäcken där en del av dagvattnet från de centrala delarna av Oskarshamn släpps ut. Den avvattnar även bostadsområden och jordbruksmark utanför de centrala delarna av staden. Planområdet kan delas in i två delar, norra delen och södra delen (se figur 2). Norra del planområde Södra del Planområde planområde Figur 2: Planområdets två delar. (bilden är tagen från Program till detaljplan inre Hamnen i Oskarshamn.) Norra delen Norra delen omfattar dels mynningen av Döderhultsbäcken och dels kvarteret Laxen, med industribyggnaden som inrymde fd Bohmans Fanérfabrik, som idag står tom. Övrig bebyggelse är småindustrier, tvätteri samt en del bostäder. Söder om Norra Strandgatan och järnvägen finns en idag en stor hårdgjord kajyta med cafe, uppställningsplats och museum. Gröna ytor förekommer ej. Den norra delen av planområdet är ca 7,9 ha. Figur 3: Bilder från den norra delen av planområdet med fd Bohmans fanerfabrik och järnvägsspåret. 6 (28)
Södra delen Södra delen består av Badholmen, skeppsbrokajen samt Brädholmen, som är stadens stora evenemangsplats. På Brädholmen finns även stadens gästhamn, färjeläget för sommarfärja till Öland, parkeringsplats samt en byggnad innehållande restauranger och kontor. Vägen skeppsbron går parallellt med kajen som idag används av lastbilar och bilar som ska av och på gotlandsfärjan. Genom områdets centrala del går ett järnvägsspår som trafikeras med diesellok ca 1 g/dygn. På Brädholmen finns en pumpstation som pumpar avloppsvatten till reningsverket i Ernemar. Genom pumpstationen passerar cirka tre fjärdedelar av Oskarshamns tätorts spillvatten. Pumpstationens bräddavlopp mynnar i dagvattenkulverten som leder ut i hamnbassängen (vid Ölandsfärjans nuvarande plats) Brädholmen består av en relativt plan asfaltsbelagd och plattsatt yta. Lokalt i anslutning till vägar och parkeringsytor förekommer mindre gräs och trädbevuxna områden. Den södra delen av planområdet är ca 4,2 ha. Figur 4: Bilder från södra delen av planområdet av evenemangsplats på Brädholmen och Badholmen (WSP, 2015). Figur 5: Översikt över planområdet (bilden är tagen från Program till detaljplan inre Hamnen i Oskarshamn.) 7 (28)
BEFINTLIGA LEDNINGAR Planområdet genomkorsas idag av både vatten-, spill-, och dagvattenledningar. Huvudstråken finns framförallt i och längs med vägarna Skeppsbron och Norra strandgatan. I nuläget avleds allt dagvatten från planområdet antingen till dagvattenbrunnar och ledningar och vidare till de utlopp som mynnar i inre hamnen eller så avrinner dagvattnet ytledes ned i inre hamnen (se figur 6). Allt dagvatten leds idag vidare till recipienten utan behandling. Totalt finns det fyra stycken större dagvattenutlopp som mynnar i inre hamnen (se figur 6). I den norra delen finns två stycken utlopp. Ett som mynnar vid den norra kajen, och ett är Döderhultsbäcken som via en damm rinner ut till hamnbassängen. Den södra delen av planområdet har två stycken utlopp som mynnar i hamnbassängen vid Ölandsfärjans nuvarande plats och ett längre söderut längs med skeppsbrokajen. Som har beskrivits i kapitlet innan finns en pumpstation vid Brädholmen, vars bräddavlopp mynnar i dagvattenutloppet vid Ölandsfärjans kajplats. I dagsläget förekommer det att pumpstationen bräddar vilket har resulterat i att vattnet runt Brädholmen inte är lämpligt som badvatten i dagsläget. Ölandsfärjans kajplats Figur 6: Befintliga ledningar: grönt=dagvatten, blå=vatten och rött=spillvatten. Dagvattenutloppen är markerade med en grön stjärna och pumpstationen med röd prick. 8 (28)
BEFINTLIGA YTVATTENVÄGAR FÖR DAGVATTNET För att få en överblick över hur ytvattnet avrinner inom planområdet gjordes en höjdanalys utifrån kommunens höjddata (se figur 7). Stora delar av området är lågt beläget och befintliga markhöjder varierar mellan +1,5m - +7 m. Medelvattenståndet i Oskarshamn är +0,13 m vilket betyder att planområdet idag ligger 1,4-6,9 m över medelhavsnivån. Norra området Höjdanalysen visar att den norra delen av planområdet idag är relativt plan med en större höjdpunkt längst i nordväst. Markhöjderna varierar från ca +7 m (brunt) till +2 m (lila) inom området. I övrigt sluttar det från norr till söder i riktning mot havet. Det nordöstra området lutar svagt åt syd och sydväst mot Norra Strandgatan. Enligt höjdanalysen finns det ett instängt område i nordöstra delen. Södra området Den södra delen är också relativt plant och höjden varierar mellan +3,3 (mörklila) till +1,7 (rosa). Marken sluttar i de flesta fall mot havet. Inga instängda områden har konstaterats i detta område. Instängt område Figur 7: Översiktskarta med höjdanalys, där rött/brunt markerar höjdpunkter och lila lågpunkter. Pilarna beskriver ytvattenvägar inom planområdet. 9 (28)
GEOTEKNISKA OCH MILJÖTEKNISKA UNDERSÖKNINGAR har genom åren varit en plats för många olika verksamheter. Delar av området består av uppfylld mark. Utfyllnaden har pågått från 1800-talet fram till 1900-talets början. De miljötekniska undersökningar som har genomförts visar att marken är förorenad i stort sett över hela planområdet. Markföroreningarna härstammar troligtvis från både utfyllnadsmassorna och tidigare verksamheter. Markanvändningen påverkar även vilka krav som man bör ställa på skydd av markmiljön i området. Naturvårdsverket generella riktvärden för förorenad mark har tagits fram för två olika typer av markanvändning, känslig markanvändning (KM) och mindre känslig markanvändning (MKM). Markföroreningarna på delar av området överskrider de generella riktvärden för KM och MKM för förorenade områden. Föroreningar som förekommer inom området är metaller, PAH, fenoler, dioxin och oljekolväten. Figur 8: Översiktskarta för markföroreningar från planprogrammet. 10 (28)
Norra delen Industriell verksamhet har bedrivits inom området under lång tid och då bla av fd Bohmans Fanerfabrik som även hade att virkesupplag inom området. Stora delar av området utgörs av fyllnadsmassor. Ytvattnet avrinner söderut mot hamnbassängen och med det korta avståndet till Östersjön bedöms grundvattnet i stort sätt följa Östersjöns fluktuationer. Vatten och samhällsteknik AB utförde under hösten 2009 och i april 2014 översiktliga miljöundersökningar. Samt utförde av Hifab en bedömning av föroreningssituation och åtgärdsbehov under 2010. Analyserna påvisar generellt metallhalter lägre än KM med undantag för bly och kadmium som har halter på nivåer för MKM. Det konstaterades även att PAH-föroreningen är utbredd. Både i sidled och djup. En övergripande sammanfattning visas i figur 8 Halterna är dock överlag måttligt förhöjda mellan KM och MKM. Analyserade grundvattenprov visar att vattnet är påverkat av föroreningar, främst av PAH. En mer utförlig beskrivning gällande markföroreningarna beskrivs i Vatten och samhällsbyggnadsteknik och Hifabs rapporter från 2009, 2010 och 2015. Södra delen Inom det aktuella området har WSP utfört en översiktlig miljöteknisk undersökning under 2013 samt en kompletterande miljöteknisk undersökning under 2015. I mars 2015 genomfördes en geoteknisk utredning samt en riskbedömning av förorenad mark i södra delen av planområde. (WSP:s undersökningar omfattar även kajen i norra delen av planområdet) Vid dessa undersökningar har föroreningar överstigande Naturvårdsverkets generella riktvärden påträffats i ett antal punkter. Sammantaget bedöms det inte finnas ett generellt åtgärdsbehov inom planområdet. Inom området finns det dock halter i enskilda punkter där halterna är över de platsspecifika riktvärdena. Det har även påträffats kraftigt förhöjda halter av PAH-föroreningar i djupare jordar. Dessa halter bör reduceras för att minska miljö- och hälsorisker. Verksamheter som utöver nuvarande förekommit inom området är två stycken bensinstationer samt hantering/lagring av oljeprodukter. Recipienter för infiltrerat regnvatten är den inre hamnbassängen samt Döderhultsbäcken. har en konstaterad sedimentförorening av metaller, PCB och tennorganiska ämnen och en sanering kommer att påbörjas under 2015. En mer utförlig beskrivning gällande markföroreningarna beskrivs i WSP:s rapporter från 2013 och 2015. Grundvatten Grundvattennivån inom det aktuella området bedöms till stor del följa havsvattennivån. Medelvattenstånd har mätts till +0,13 (RH2000), och förutsätts generellt ligga på nivån ca +0,1 - +0,66 (RH2000) inom det aktuella området. Grundvattenytan i området har vid tidigare undersökningar i södra området uppskattats till +0,2 och +0,8 m.ö.h dvs. 1,5 2,5 meter under markytan (WSP 2013) Grundvattnet i södra området står troligen i kontakt med ytvattnet i Inre hamnbassängen. Samvariation mellan grundvatten och ytvatten ökar närmare kajkanten och är sannolikt lägre i de inre delarna av planområdet. Huvudsaklig flödesriktning är troligen mot inre hamnbassängen och i norr mot Döderhultsbäcken. Lokala variationer kan förekomma p.g.a variationer av bergytan, fyllnadsmassornas sammansättning eller dräneringssystem och ledningsstråk. De gjorda grundvattenanalyserna visar att grundvattnet är påverkat av föroreningar. I grundvattnet har halter av arsenik, bly, krom, nickel och zink samt PAH-H påträffats. Till följd av klimatförändringar antas havsnivån höjas i framtiden vilket även ger höjd grundvattenyta. Då grundvattenytan troligen påverkas av vattenståndet i Östersjön kan man få en bild över hur vattennivåerna varierar i området genom att se hur vattenståndet i Östersjön varierar. I den översiktliga miljötek- 11 (28)
niska undersökningen (WSP 2013) var skillnaden mellan högsta och lägsta vattenstånd 1,82 m. Den stora differensen mellan högsta och lägsta vattenstånd medför att grundvattenytan kan återfinnas från ca 0,5 m till ca 3,5 m under markytan. STIGANDE HAVSNIVÅER Då planområdet är lågt beläget är påverkan av stigande havsnivåer en faktor att ta med i planeringen av omhändertagandet av dagvattnet. Medelvattenståndet under 2014 var +0,13 m (RH 2000). Medelvattenståndet år 2100 är beräknad till +0,91 m (Rapport nr 66. Havsnivåer i Kalmar län. SMHI 2014). Vid 10, 50 och 100 års återkomsttid för högvatten har vattenstånd beräknas vara +0,87m, +0,98 m respektive +1,01 m (RH 2000, beräknat utifrån medelvattenstånd). Figur 9: De blå ytorna visar vattnets utbredning vid en ökad medelhavsnivå de närmsta 100 åren på +1,5 meter (vänster) och en högsta högvattennivå på +2,5 meter (höger). Vid +1,5 m meter översvämmas i stort sätt inga delar av planområdet medan vid +2,5 m översvämmas betydande delar. BEBYGGELSE OCH HÖJDER Ett förändrat klimat medger bl.a en stigande havsnivå. Därför är det viktigt att klimatanpassa planeringar av nya områden. För att minska risker för negativa konsekvenser av stigande havsnivå har Oskarshamn kommun bestämt att inga nya bostäder eller samhällsviktiga anläggningar inom planområdet byggs med en färdig golvnivå under +2,7 meter. För vägar är nivån satt till +2,2 m. Verksamhetslokaler, torg samt i vissa fall gator kan ligga på en lägre nivå, fast inte under +1,8. Endast kajpromenader och andra allmänna platser där individer inte nödvändigtvis behöver vistas kan tillåtas att ligga lägre än +1,8. FRAMTIDA FÖRHÅLLANDEN Planområdet är totalt ca 19 ha varav ca 12 ha är markområde. Här planeras cirka 550 nya bostäder att byggas indelade i olika kvarter. Bostäderna ska vara en blandning av flerfamiljshus och stadsradhus. Ett nytt gatunät utgörs av små lokalgator och gränder. Skeppsbron får en ny sträckning med en karaktär av lågfartsgata med trädplanteringar. Evenemangsplatsen från södra delen blir nu bostäder och en ny plats för evenemang skapas i den norra delen. I norra delen fortsätter Norra Strandgatan att vara ett stråk för 12 (28)
transporter. I en del av norra området blir det plats för småindustri, kontor och park där det är olämpligt att bygga bostäder pga risker med transporter av farligt gods. I södra delen planeras ett hamntorg där det ska finnas möjlighet att bada, äta och umgås. Kajerna längs med vattnet ska bli tillgängliga för allmänheten och en strandpromenad skapas. Figur 10. Planområdets framtida utseende (Program till detaljplan Inre Hamnen i Oskarhamn kommun. 2014). Markanvändning Programförslaget arbetar efter fem olika teman där hållbara system, grönskande utemiljö och kretslopp är tre av teman. Idag är en stor del av marken hårdgjord inom planområdet. Att det planeras för mer grönstruktur, ger bättre och fler förutsättningar för att hantera dagvattnet. För att kunna göra en jämförelse har markanvändningarna före och efter exploatering sammanställts vilket kan ses nedan i tabell 1. 13 (28)
Tabell 1: Markanvändning i ha före och efter exploatering. Markanvändning Före exploatering Yta (ha) Norra Södra delen delen Efter exploatering Yta (ha) Norra Södra delen delen Hårdgjord yta 3,10 3,50 2,34 2,53 Parkering 0,80 0,20 0,20 0,10 Spårområde 0,16 0,09 0,16 0,09 Grönyta 0,00 0,06 1,20 0,60 Tak 2,20 0,07 1,00 0,60 Vägyta 1,30 0,30 1,30 0,30 Dammar 0,36 0 0,36 0 Småindustri 0 0 0,40 0 Småindustri tak 0 0 0,60 0 0,36 0 7,92 4,22 7,92 4,22 Genom att göra en jämförelse av markanvändning före och efter exploatering av planområdet kan det tydligt urskiljas att asfaltsytorna minskar i förmån till grönytor. HÅLLBAR DAGVATTENHANTERING I planprogrammet för inre hamnen så är ett av målen med exploateringen att mängden grönyta inom området ska öka. Ett sätt som föreslås är att anlägga gröna tak och väggar. Målsättningen är att en tredjedel av alla tak på ny bebyggelse ska vara gröna. Multifunktionella ytor som att torg kan användas för fördröjning för dagvatten och att genomsläppliga ytor ska användas för infiltration av dagvatten där marken är lämplig för detta. En parkyta är planerad i norra delen av planområdet och träd, buskar och annan växtlighet ska bidra till grönstrukturen. Utgångspunkten i inre hamnen är att skapa en hållbar långsiktig hantering av dagvatten där flöden regleras och föroreningsmängder begränsas. Dagvattensystemet ska berika den omgivande miljön. I första hand ska dagvattnet omhändertas lokalt i planområdet och öppen dagvattenhantering prioriteras. En del av parkytan i norra delen av planområdet avsätts för omhändertagande av dagvatten. Figur 11. Tänkbar utformning av områdets norra respektive södra del enligt planförslaget. 14 (28)
Dagvattnet leds idag utan rening ut i hamnbassängen från planområdet. Även en stor del av dagvattnet från övriga delar av Oskarshamn leds i dagvattenledningar och till Döderhultsbäcken och når sin slutgiltiga recipient, inre hamnens hamnbassäng. En mer hållbar dagvattenlösning eftersträvas i samband med förändringar i bebyggelsen av inre hamnen. har idag en VA-policy där hanteringen av dagvatten beskrivs. Hänsyn måste dock alltid tas till miljökvalitetsnormerna, MKN, för vatten. I enlighet med dessa ska utsläpp av dagvatten från planområdet inte försämra vattenkvalitén i inre Oskarshamnsområdet, som inre hamnen är en del av. Ett led i detta är att material som är dokumenterat bra ur miljö- och hållbarhetsskäl väljs i alla byggnadsprojekt. EU:s ramdirektiv för vatten infördes i den svenska lagstiftningen år 2004 genom bland annat vattenförvaltningsförordningen. Vattendirektivet omfattar alla typer av ytvatten (sjöar, vattendrag och kustvatten) och grundvatten. Målet är att alla vatten ska uppnå god status. Bland annat försöker man minska föroreningar, främja hållbar vattenanvändning, förbättra situationen för vattenförekomsternas ekosystem samt reducera effekterna av översvämningar och torka 1. Enligt gällande MKN så är Inre Oskarshamnsområdet klassad som måttlig ekologisk status och uppnår ej god kemisk status. Som badvatten är hamnbassängen klassad som ej tjänligt badvatten. Detta beror på att bräddavloppet för pumpstationen mynnar vid den tilltänkta framtida badplatsen. I planprogrammet avses hela hamnbassängen saneras från föroreningar mellan 2015-2017. För att skapa badmöjligheter ska den kulvert som idag mynnar vid Ölandsfärjans kajplats antagligen förlängas för att inte komma i konflikt med badanläggningen. Målet är också att minska föroreningarna i dagvattnet efter saneringen. Framtida klimatförändringar ställer krav på den fysiska planeringen. Både skyfall och havsnivåhöjningar får konsekvenser. Stora delar av området är idag lågt beläget och för att bebyggelsen i inre hamnen ska fungera även vid extrema havsnivåer ska färdigt golv vara på minst +2,7 m. För att få en trög avledning till recipienten får gärna dagvatten avrinna ytligt och i öppna system. Detta ställer dock krav på höjdsättning av planerad bebyggelse och vägar. Om dagvatten från hårdgjorda ytor ska avledas ytledes till lämplig yta för fördröjning eller rening får det ej finnas hinder som tex kantsten. Om kantsten ändå måste anläggas på vissa platser kan öppningar i kantstenen göra att dagvattnet ändå når fördröjningsytan. Vid häftigare regn än de med 10-års återkomsttid (som dagvattenledningar vanligtvis dimensioneras för) kommer mer vatten än dagvattensystemet kan ta emot. Avrinningen från dessa regn måste tas hänsyn till i planeringen så att det ej uppstår olägenheter för fastigheterna inom planområdet. Gatan eller en torgyta kan fungera som tillfälligt magasin för att få en trög avledning i systemet. Gatan/torgytan bör alltså ligga lägre än omgivande fastigheter. Det är viktigt att avrinningsvägarna säkras så att det inte skapas några instängda partier. Dagvatten från intilliggande områden Då inre hamnen är recipient för en stor del av Oskarshamns dagvatten så har frågan väckts om även detta dagvatten kan renas och tas omhand inom planområdet. Med tanke på att både Döderhultarbäcken samt tre stycken större dagvattenkulvertar mynnar i hamnbassängen känns detta orimligt. Planområdet är inte tillräckligt stort att rymma en anläggning som skulle kunna rena dessa stora mängder dagvatten. 1 http://www.lansstyrelsen.se/vasternorrland/sv/miljo-och-klimat/vatten-och-vattenanvandning/svenskvattenforvaltning-vattendirektivet/pages/default.aspx 15 (28)
I en hållbar dagvattenhantering eftersträvas en planering där dagvattnet tas omhand så nära källan som möjligt. I detta fall är den inre hamnen den slutliga recipienten och resurser för att ta hand om dagvattnet bör ske längre upp i systemet och inte införlivas i denna detaljplan. För framtagandet av detaljplan för inre hamnen bör dagvattenhanteringen koncentreras på att ta hand om det dagvatten som uppstår inom planområdet. Framtida dagvattenhantering inom planområdet har tagit fram en VA policy där man redovisar hur dagvatten bör hanteras inom kommunen. ska prioritera åtgärder för dagvattenhantering i områden med bl.a. hög trafikintensitet, större/tyngre industrier, marinor och småbåtshamnar, fastigheter med hög andel hårdgjorda ytor och områden med hög dagvattenbelastning på spillvattennätet. För denna utredning har ett antal relevanta punkter från kommunens dagvattenstrategi identifierats. Nya bebyggelseområden ska i första hand förses med lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD). sträva efter att grönområden och gröna stråk för öppen ledning och infiltration av dagvatten avsätts i översiktsplan och/eller detaljplan. Vid höjdsättning i detaljplan beakta dagvattenavrinningen. Sträva efter att dagvatten infiltreras på plats. Där dagvatten ej kan infiltreras ska öppen dagvattenavledning och fördröjning genomföras. Sträva efter att öppna dagvattenanläggningar utformas på ett för platsen tilltalande sätt. Verka för att dagvattensystemen utformas så att skadeverkningarna vid miljöolyckor begränsas. Enligt uppgifter från kommunen finns inga krav på dagvattenutsläpp. Enligt skriften Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industri och annan verksamhet i ska alltid möjligheterna till ett lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) undersökas. Därför bör dagvattnet som bildas inom planområde inte kopplas till befintligt dagvattensystem i första hand utan hanteras inom området och avledas. I hanteringen av dagvatten inom planområdet måste hänsyn tas till markförhållanden, markföroreningar, markhöjder, befintliga ledningar, klimatförändringar som tex stigande havsnivåer och detaljplanens utformning. Följande riktlinjer för dagvattenhanteringen inom inre hamnen har tagits fram: Infiltration av dagvatten inom stora delar av planområdet anses ej vara lämpligt då marken är förorenad. Om dagvattnet infiltreras kan föroreningar lättare transporteras ut i. Dagvattnet kan avledas ytligt eller i täta ledningar. Ingen fördröjning av dagvattnet behövs då ej har någon begränsning för utsläpp av dagvatten. Takvatten eller dagvatten på innergårdar, som ska innehålla mycket grönstruktur, anses inte förorenat utan kan ledas ut i inre hamnen utan rening. Dagvatten från vägytor, småindustri och parkeringar kan innehålla föroreningar. Därför bör åtgärder för rening koncentreras till dagvatten från dessa ytor. 16 (28)
Vid rening av dagvatten får detta ske genom täta konstruktioner för att undvika att det infiltrerar i marken. Mängden partiklar och därigenom föroreningar bundna till partiklar kan delvis hindras att nå dagvattensystemet om gatusopning sker regelbundet. Lokalgatorna, torg och parkytor ska om möjligt ligga lägre än omgivande byggnader så att de ska kunna fungera som ett tillfälligt dagvattenmagasin och en ytlig vattenväg vid intensiva och häftiga regn. Höjdsättningen är en viktig del för att få en fungerande ytlig avledning av dagvatten samtidigt som tillgänglighet till byggnader måste tas i beaktande. I och med planområdets närhet till havet bedöms att dagvattenhanteringen för bör prioritera vattenkvalitet och inte fördröjning. Därför har beräkning av utjämningsvolymer inte varit relevant utan fokus ligger på dagvattenkvaliteten. För att ytterligare understryka detta har beräkningar för föroreningsbelastningen inom planområdet utförts, vilket beskrivs i nedanstående kapitel. Även beräkningar av dagvattenflöde innan och efter exploatering har utförts. Dessa kan ses i bilaga 2. Resultatet från beräkningarna visar att dagvattenflödena för den södra och norra delen av planområdet minskat jämfört med flödena före exploatering. Detta beror på den ökade andelen gröna ytor och den mindre andelen hårdgjorda ytor efter exploateringen. Föroreningsbelastning För att kunna bedöma hur föroreningsbelastningen ser ut från planområdet innan och efter exploatering har beräkningar utförts i modelleringsverktyget Stormtac. Då inte har några fastslagna riktvärden för föroreningar i dagvatten och det heller inte finns nationella riktvärden har riktvärden från Stockholms län använts. I Stockholms län togs förslag till riktvärden fram i februari 2009 (Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp Regionala dagvattennätverket i Stockholms län, feb 2009). I och med planområdets närhet till havet används riktvärdesnivån 1S (direktutsläpp till recipient, hav och stora sjöar). I tabell 2 finns beräknade föroreningshalter samt riktvärden. 17 (28)
Tabell 2. Beräknade föroreningshalter före och efter exploatering, samt riktvärden Ämne Enhet Riktvärde Före exploatering Efter exploatering Norra delen Södra delen Norra delen Södra delen Fosfor (P) ug/l 200 150 150 160 150 Kväve (N) mg/l 2,5 1,6 1,95 1,8 1,95 Bly (Pb) ug/l 10 6,2 5,4 6 5,4 Koppar (Cu) ug/l 30 22,5 24,4 23,4 24,3 Zink (Zn) ug/l 90 89,8 54,1 83,7 51,1 Kadmium (Cd) ug/l 0,45 0,45 0,3 0,43 0,3 Krom (Cr) ug/l 15 6,8 7,3 6,8 7,3 Nickel (Ni) ug/l 20 4,5 4,6 5,0 4,5 Kvicksilver (Hg) ug/l 0,05 0,05 0,07 0,06 0,07 Suspenderad substans (SS) mg/l 50 38,2 22,3 36,3 23 Oljeindex (olja) mg/l 0,5 0,5 0,7 0,6 0,6 Benso(a)pyren (BaP) (form av PAH) mg/l 0,05 0,05 0,01 0,02 0,01 Av beräkningarna kan utläsas att alla värden ligger under riktvärdena för den norra och södra delen av planområdet förutom för kvicksilver (Hg) och oljeindex som ligger strax över. Anledningen till detta kan vara föroreningsbelastningen från trafikbelastning på Skeppsbron i den södra delen, och från marken som är avsatt för småindustrier i den norra delen, i samband med exploateringen. Det observeras även en liten ökning av kväve för den norra delen. Ökningen är marginell men kan bero på förekomsten av gröna tak som tänkt anläggas vid exploateringen (en utförligare förklaring finns beskrivet i kapitlet om gröna tak). Värt att notera är även att dagvattenkvaliteten förbättras i sin helhet efter exploatering inom båda delarna av planområdet. Detta beror till stor del på att en del av de befintliga hårdgjorda ytorna ersätts med grönytor. Ska åtgärder sättas in för att ytterligare reducera föroreningarna i dagvattnet rekommenderas det att göra detta för dagvatten från vägarna och parkeringarna, då dessa generellt har högre halter av förorenade ämnen. 18 (28)
Med utgångspunkt från dagvattenhanteringen och föroreningsberäkningarna föreslås en dagvattenlösning där: v Dagvatten från takytor och innergårdar leds utan fördröjning ytledes eller i täta ledningar ut i hamnbassängen. v Dagvatten från vägytor och parkeringsytor i södra och norra delen avleds ytledes och renas innan det kopplas på dagvattenledning och ut i inre hamnen. v Gröna tak blir en del av grönstrukturen, men även en del i systemet för omhändertagandet av dagvatten. v Parkytan används för att skapa ett öppet dagvattenstråk för hantering av dagvatten. Exempel på olika lösningar för dagvattenhanteringen inom planområdet För rening av dagvatten från väg-, och parkeringsytor förslås följande: Rain Gardens/ Biofilteranläggning Öppet avvattningsstråk i norra delen av området Skärmbassäng i södra delen av området Ett sätt att få in grönska i kombination med hårdgjorda ytor är att förse byggnader med gröna tak. Ovanstående förslag på lösningar beskrivs mer ingående i följande kapitel. Rain Gardens/Biofilter Rain Gardens eller biofilter, är ett relativt nytt sätt för att omhänderta dagvatten. Syftet med dessa anläggningar är att efterlikna naturens sätt att med hjälp av fysisk, kemisk och biologiskaktivitet ta hand om dagvatten. Rain garden är en vegetationsbeklädd markbädd som kan vara upphöjd eller nedsänkt, och som är försedd med en fördröjnings/ översvämningszon dit dagvattnet från närliggande ytor som vägar och parkeringar leds för att infiltreras. Det blir en synlig vattenyta endast under korta perioder i samband med kraftiga regn. Det ställs krav på att växterna ska klara perioder av både torka och höga vattennivåer då Rain Garden inte har någon permanent vattenspegel. Systemet med Rain Gardens har utvecklas i USA och Canada där man tidigt insåg att flera små dagvattenanläggningar var långt mer effektivt än ett fåtal stora anläggningar. Flera projekt i Sverige har eller är på gång att genomföras, exempelvis finns Rain Gardens/biofilter anlagda i Tyresö. På Luleå Tekniska Universitet pågår i nuläget ett forskningsprojekt hur Rain Gardens/biofilter fungerar i kallt klimat. Figur 12: Rain Gardens vid torrtillfälle och regntillfälle i anslutning till trottoar och gatuparkering, (Neptunigatan biofilteranläggningar (ex från USA) VASYD 2014). 19 (28)
Figur 13: Övre raden: Rain garden vid pendlarparkering Campus Roslagen, Norrtälje (Veg Tech AB). Raingarden i Portland USA. Nedre raden: Rain garden i Tyresö kommun Öringevägen, (WSP); Rain garden vid Åkervägen Tyresö (Veg Tech AB). Förutom funktioner som rening och fördröjningseffekt är även Rain Gardens ett mycket vackert inslag i gatumiljön eller i anslutning till parken. I och med att det förekommer markföroreningar inom planområde rekommenderas inte att dagvattnet tillåts infiltrera i marken. Istället rekommenderas att man konstruerar en Rain Garden med tät konstruktion från vilken överskottsvatten kan avledas till dagvattenledningen (Se figur 14). Rain Gardens/biofilter byggs upp så att i stort sätt allt dagvatten skall kunna magasineras och infiltreras effektivt inom ett dygn efter nederbördstillfället. Då bädden är planterad med växter medför detta att en Rain Gardens/biofilter dessutom har en mycket större förmåga att avdunsta vatten än exempelvis en steril infiltrationsbädd av makadam. Dimensionering av Rain Gardens Arean på Rain Gardens bör enligt rekommendationer från USA och Norge vara 3-10% av den hårdgjorda ytan och ha ett djup på ca 1 meter. Uppbyggnaden består av tex singel geotextil, filtermedium och växtlighet. Filtermediet rekommenderas vara mycket genomsläppligt förslagsvis sand blandat med kompostjord. I växtligheten kan ca 15-30 cm vatten stå vid intensiva regn. I detta fall bör botten vara tät, tex ett lerskikt för att stoppa vidare transport av dagvattnet ned i marken med tanke på föroreningarna i marken. Ett dräneringsrör i botten leder ut dagvattnet till dagvattenledning. VA-SYD har i projektet Neptunigatan gjort ett förslag på en helt tät konstruktion av en ram av betong och tät duk i botten på Rain Gardens/biofilteranläggning. Ofta förses anläggningarna med en kupolsil för att ha en bräddmöjlighet vid mer intensiva regn. 20 (28)
Beräkningsexempel: För att fördröja ett 10-årsregn med varaktigheten 20 min = 22 m 3 regn på en yta med arean 1000 m 2 krävs ca 40 m 2 Rain Gardens om vattnet tillåts stiga 25 cm. Dvs 4 % av ytan. För att fördröja ett normalregn (10 mm) = 10 m 3 regn på en yta med arean 1000 m 2 krävs ca 18 m 2 Rain Gardens om vattnet tillåts stiga 25 cm. Dvs ca 2 % av ytan. I beräkningarna antas att filtermediet är 1 m djupt och till största delen består av sand. Om anläggningen är omgiven av kantsten görs öppningar i denna för att släppa igenom dagvattnet. Innanför inloppet bör grövre material placeras för att undvika urspolning. LERSKIKT/TÄT BOTTEN Bräddavlopp Fördröjnings/översvämningszon Filtermaterial/substrat Tät konstruktion Dräneringsrör Figur 14: Rain Gardens försedd med tät konstruktion under makadamlagret och upp på sidorna. Källa. Inventering av dagvattenlösningar för urbana miljöer. VINNOVA 2014. Kent Fridell & Kristian Klasson Tengbomgruppen Öppna avvattningsstråk i parkområde I den Norra delen av planområde planeras en parkyta och ett evenemangsområde. Parkytan ger bra förutsättningar för en trög avledning av dagvatten från närliggande områden och även för ytor belägen norr om planområdet. För att leda dagvatten med fördel ytledes till den tilltänka parken är höjdsättningen av omgivande mark viktig. Höjdsättningen kan tex utformas så att en del av lokalgatans dagvatten kan tas omhand i ett dagvattenstråk i parken. Söder om Norra strandgatan måste dagvattenstråket gå under gatan i en kulvert/alt kopplas på befintlig dagvattenkulvert för att sen mynna i hamnbassängen. Vid höjdsättning av parkytan samt dagvattenstråket bör grundvattennivån och havsnivån beaktas. 21 (28)
Figur15: Öppet avvattningsstråk i parkområdet. Här kan dagvattenhantering kombineras med rekreationsytor. Gröna Tak Planprogrammet har som ambition att en tredje del av takytorna förses med gröna tak. Detta har flera positiva följder, till exempel förbättras landskapsbilden, den biologiska mångfalden, avrinningen minskar jämfört med ett konventionellt tak samt att de har en viss isolerande förmåga. Gröna tak finns i olika varianter där sedum tak (den tunna varianten) är den vanligaste i Sverige. Det uppskattas att ett sedum tak ger en minskning av årsavrinningen på upp till ca 50 % och en viss fördröjningseffekt. Volymen som fördröjs kommer dock i huvudsak från relativt små regntillfällen. Enligt Svensk vatten (publikationen P105) kan ett sedum tak vid enskilda regntillfällen (upp till 5 mm) bidra till att avrinningen uteblir. För intensivare regn magasineras de första 5 mm, medan allt regn därutöver rinner av. I Sverige uppskattas ett normalregn till ca 10 mm. Att dimensionera dagvattensystem med hänsyn till en lägre avrinningskoefficient för gröna tak rekommenderas ej. Enligt Stormtac (februari 2015) kan ett grönt tak förvärra vattenkvalitet på grund av näringsläckage jämfört med ett konventionellt tak. Det har dock påvisats att näringsläckage från ett grönt tak framförallt sker under de första åren efter etableringen för att senare blir likvärdig med avrinningen från ett konventionellt tak (Kvalitet på avrinningsvatten från extensiva gröna tak, Andersson Jenny, Uppsala Universitet, 2015). Dagvatten från tak anses som ett rent dagvatten som kan ledas direkt till recipienten eller alternativt användas som vattentillförsel till exempel planteringsytor i innegårdar. Förutsättningar för att tekniken skall kunna användas är att taket inte har alltför brant lutning och att takkonstruktionen dimensioneras för den extra last som det gröna taket innebär. Lasten är dock inte större än att det motsvarar ett vanligt tegeltak. Gröna tak kräver dock skötsel som tex gödsling för att behålla sin karaktär. I planprogrammet beskrivs även att några tak ska förses med solceller. Att använda solceller i kombination med gröna tak ger en synergism. Solceller ger inte bara förnyelsebar energi utan skapar även olika mikrohabitat på ett vegetationstäkt tak. Vegetationen i sin tur sänker temperaturen genom avdunstning och förhindrar därmed att solcellernas effektivitet sänks. Den här kombinationen kallas för Biosolar Roofs. Ett Biosolar Roof har hög potential för att gynna biodiversiteten. 22 (28)
Figur 16: Sedum tak vid nackastrand, Nacka kommun (Veg Tech AB) Beräkningsexempel: Ett 10-årsregn med varaktigheten 20 minuter som regnar på en takyta med arean 1000 m 2 genererar 22 m 3. Det gröna taket klarar av att magasinera de första fem mm regn dvs 5 m 3. Figur 17: Grönt tak i Lindvallen (Bild tagen av WSP 2013). Skärmbassäng I den södra delen av planområdet är det tänkt att anordnas en träbrygga utmed kajkanten. Utrymmet under träytan skulle kunna utnyttjas för att anlägga en skärmbassäng. En skärmbassäng är en konstruktion av flytväggar dit dagvatten leds. Skärmbassängen gör att det skapas en längre uppehållstid för dagvattnet vilket ger bättre förutsättningar för sedimentering av partiklar och därmed avskiljning av föroreningar bundna till partiklar som finns i dagvatten. En annan fördel med ett skärmbassängssystem är att man 23 (28)
samlar sediment och dess föroreningar i en begränsad plats istället för att spridas i hela hamnbassängen. Skärmbassängen har visat en bra avskiljande förmåga på tungmetaller, olja och näringsämnen. (Stormtac feb 2015). Skärmbassänger finns tex i Växjö och Stockholm. Figur 18. Skärmbassäng under soldäck Marievik, Stockholm( Järven Ecotech). Avledning av dagvatten från byggnader Många byggnader kommer att anläggas i nära anslutning till vatten. Dagvattnet från tex stuprör och gårdar kan i dessa fall avledas ytligt till hamnbassängen i öppna dagvattenstråk/rännor. Figur 19: Förslag på anvisning på mark för dagvatten. 24 (28)
Omhändertagande av dagvatten I planen för inre hamnen föreslås, mer grönstruktur med trädplanteringar, gröna gårdar samt att en park är tänkt att byggas i den norra delen av planområdet. Utrymmet för gröna lösningar med Rain Gardens/biofilter kan dock vara begränsade då gator, parkeringsplatser och trädplanteringar konkurrerar om utrymmet. I södra delen av planområdet bör Rain Gardens anläggas utmed Skeppsbron då det är dagvattenföroreningarna från gatan som i första hand ska renas. En del av lokalgatorna kan med fördel också förses med Rain Gardens. Byggnaderna som ligger i anslutning till vattnet kan med fördel leda dagvattnet från tak och gårdar direkt ut i hamnbassängen. Längs med kajen kan en skärmbassäng vara ett alternativ för att sediment från dagvattenledningar hamnar på en specifik plats i hamnbassängen. Denna kan också placeras i anslutning till befintligt utlopp och därmed även avskilja föroreningar från närliggande områdens dagvatten. Figur 20: Exempel på områden (markerade med rött) lämpliga för Rain Gardens/biofilter till södra delen. Ungefärlig yta på Rain Gardens/Biofilter utgår från ett normalregn på ca 10 mm. 25 (28)
I norra delen av planområdet bör Rain Gardens anläggas utmed Norra strandgatan och en av de nya huvudgatorna då det är dagvattenföroreningarna från gatan som i första hand ska renas. En del av lokalgatorna kan med fördel också förses med Rain Gardens. Andelen Rain garden kan minskas/kompletteras av att ett dagvattenstråk anläggs i parkytan. En förutsättning för att dagvattnet kan ledas till Rain Gardens, dagvattenstråk är att det tas hänsyn till dagvattenhanteringen vid höjdsättning av marken. Figur 21: Exempel på områden (markerade med rött) lämpliga för Rain Gardens/biofilter i norra delen av planområdet. Ungefärlig yta på Rain Gardens/Biofilter utgår från ett normalregn på ca 10 mm. 26 (28)
SAMMANFATTNING Kommunens intention är att planområdet ska utvecklas till en havsnära stadsdel som ska genomsyras av klimatsmart tänkande, hållbar stadsutveckling och ett rikt stadsliv. Planområdet är idag relativt lågt beläget med nivåer på +1,5-7 m dvs 1,4-6,9 m över havets nuvarande medelvattenstånd. Vid havsnära bebyggelse måste hänsyn tas till stigande havsnivåer. Enligt SMHI kan högvattennivåer inom den kommande 100-års perioden uppgå till ca 1 m över medelvattenståndet har riktlinjer för färdigt golv på +2,7 m för ny bebyggelse. Planområdet är totalt ca 12 ha. Nuvarande markanvändning inom planområdet består av stor andel hårdgjorda ytor med få inslag av grönstruktur. Omvandlingen av planområdet innebär att cirka 550 nya bostäder att byggas indelade i olika kvarter samt att andelen grönstruktur ska öka. Detta ska bla ske genom att en tredjedel av alla nya byggnader ska förses med grönt tak och att en ny park ska anläggas. Dagvattnet leds idag utan rening ut i inre hamnen. En mer hållbar dagvattenlösning eftersträvas i samband med utvecklingen av inre hamnen. För att få en trög avledning till recipienten får gärna dagvatten avrinna ytligt och i öppna system. Detta ställer dock krav på höjdsättning av planerad tomtmark, torg och gator. Vid häftigare regn kan gatan, torgytor fungera som tillfälligt magasin för att få en trög avledning i systemet. Gatan, torgytorna bör alltså ligga lägre än omgivande fastigheter. har idag en VA-policy där hanteringen av dagvatten beskrivs som ska beaktas vid omhändertagandet av dagvatten. Infiltration av dagvatten inom planområdet anses ej vara lämpligt då stora delar av marken är förorenad. Om dagvattnet infiltreras kan föroreningar lättare transporteras ut till recipienterna. Dagvattnet kan avledas ytligt eller i täta ledningar. Ingen fördröjning av dagvattnet behövs då inre hamnen ej har någon begränsning för utsläpp av dagvatten. Kommande exploateringen kommer att minska andelen av hårdgjorda ytor vilket resulterar i mindre avrinning från planområdet. I och med det havsnära läget av planområdet bedöms dagvattenhanteringen för inre hamnen prioritera vattenkvalitet framför fördröjning. Dagvatten från tak och innergårdar anses inte vara förorenat utan kan ledas direkt ut i inre hamnen utan rening. Detta vatten kan även användas som vattenförsörjning till planteringsytor på innegårdar inom planområdet. Enligt de föroreningsberäkningar på dagvatten som har gjorts är generellt föroreningshalterna under framtagna riktvärden. De föroreningar som förekommer har framförallt sitt ursprung från vägar och parkeringar. Därför anses att åtgärder för rening av dagvatten fokuseras på dessa ytor. Med utgångspunkt från dagvattenhanteringen och föroreningsberäkningarna föreslås en dagvattenlösning där: v Dagvatten från takytor och innergårdar leds utan fördröjning ytledes eller i täta ledningar ut i hamnbassängen. v Dagvatten från vägytor och parkeringsytor i södra och norra delen avleds ytledes och renas innan det kopplas på dagvattenledning och ut i inre hamnen. v Gröna tak blir en del av grönstrukturen, men även en del i systemet för omhändertagandet av dagvatten. v Parkytan används för att skapa ett öppet dagvattenstråk för hantering av dagvatten. 27 (28)
För rening av dagvatten från väg-, och parkeringsytor förslås följande: Rain Gardens/ Biofilteranläggning Öppet avvattningsstråk i norra delen av planområdet Skärmbassäng i södra delen av området Många byggnader kommer att anläggas i nära anslutning till vatten. Dagvattnet från tex stuprör och gårdar kan i dessa fall avledas ytligt till hamnbassängen i öppna dagvattenstråk/rännor. En förutsättning för att dagvattnet kan ledas till Rain Gardens, dagvattenstråk är att det tas hänsyn till dagvattenhanteringen vid höjdsättning av marken. 28 (28)