UPPDRAG Åbyfors Tillståndsansökan UPPDRAGSNUMMER 1300884000 UPPDRAGSLEDARE Karin Alenius UPPRÄTTAD AV DATUM 09 PLATS Länsstyrelsen i Kronobergs län, Växjö DATUM 2013-12-17 TID 13.00-15.30 NÄRVARANDE Jan Grosen Länsstyrelsen JG Elin Wallquist Länsstyrelsen EW Andreas Hedrén Växjö kommun AH Karin Alenius Sweco Environment KA Sweco Environment CS KOPIA TILL Margareta Johansson Växjö kommun MJ Samråd med Länsstyrelsen enligt 6 kap. 4 miljöbalken ang. tillståndsansökan för Åbyfors kraftstation Sweco och Växjö kommun presenterade historiken kring dammanläggningen och slussen. Slussen erhöll tillstånd 1886 och kraftverket i dess nuvarande utformning byggdes 1927. JG: Vilken typ av tillstånd finns för slussen? AH: Resolutionsbeslut av Kungl. Majt. från 1886. Beslutet handlar enbart om rätten att anlägga och bibehålla slussen och farleden d.v.s. ger tillstånd att bygga slussen men omfattar inte rättigheter till reglering vid dammen. I beslutet kan utläsas att djupet i farleden ska vara 1,2 m. I korrespondensen kring slussen kan man utläsa att vattennivåerna varit ungefär som idag. eventuellt lite högre i Helgasjön JG: Byggdes dammen i samband med att slussen byggdes? AH: Dammen bör redan ha funnits vid denna tidpunkt. Slussen hade inte fungerat utan reglering av vattenståndet. JG: Hur såg kraftproduktionen ut vid tidpunkten då slussen byggdes? Skovelhjul? AH: Det finns uppgifter om att det varit en elektrisk turbin vid denna tidpunkt. Nivån på Skavenäsasjön ligger på + ca 169,0 m. och det är ca 2 meters fall mellan Skavenäsasjön och Helgasjön. Det har inte gått att hitta någon dom eller beslut för dammen vid Åbyfors. JG: Finns Åbyfors som underställningsmål? Det finns en lista hos Mark- och miljödomstolen över sådana mål. Det kan vara värt att kontrollera. JG: Vet man hur utformningen av kraftverket såg ut 1927? AH: Vi har inte hittat några uppgifter om att kraftverket skulle ha ändrats. Men nödutskovet är 1 (5) 14 Sweco Östra Strandgatan 10 Box 145 SE-551 13 Jönköping, Sverige Telefon +46 (0)36 151800 Fax +46 (0)36 710965 www.sweco.se Sweco Environment AB Org.nr 556346-0327 Styrelsens säte: Stockholm Miljökonsult, uppdragsledare Vatten och miljö Telefon direkt +46 (0)36 151806 Mobil +46 (0)734 121806 caroline.svensson@sweco.se
igensatt, luckor har renoverats och en plastmatta har 2008 lagts ut för att täta botten på dammen. JG: Går det att härleda regleringsintervallet +165,10-165,18 m bakåt i tiden? AH: Det finns historiska skrifter som beskriver detta. Fallhöjden mellan sjöarna är densamma. Kanalen trafikerades tidigare av ett systerskepp till ångaren Thor med samma dimensioner. För att ångaren Thor ska kunna komma upp i slussen krävs detta regleringsintervall. Därför står det klart att regleringen legat i eller mycket nära detta intervall sedan 1887. JG: Inloppsluckorna till dammen renoverades 2008. Är dessa täta? AH: De är täta men det kan vara klokt med en fångdamm för att förhindra att sabotage förstör bygget. För att inte förstöra den gummiduk som finns i botten av dammen bör fångdammen läggas på uppströmssidan. JG: Detta bör beskrivas i MKB. Finns möjlighet att stänga av flödet närmare kraftverket, t.ex. genom luckor? Vad kostar detta kontra fångdammar? AH: En lucka på bron fungerar inte p.g.a. för högt tryck. Kostnad ca 1,5 MKR mot 300-400 000 kr för fångdammar. JG: Det bör beskrivas noggrant i MKB:n varför man väljer det ena eller andra alternativet. AH beskrev nuvarande verksamhet och visade ritningar på den befintliga kraftstationen. Bärande konstruktioner i stationsbyggnaden kommer ej att påverkas. Stationen har nyligen besiktigats och funnits vara i gott skick. AH beskrev även den erosionsskada som uppkommit nedströms eftersom sugrör inte finns samt beskrev behovet av sugrör. En stor snedställd turbin med en slukförmåga på 15-16 m 3 /s eller två små turbiner med samma slukförmåga kommer att installeras. Det är sedan tidigare utbyggt för en drivvattenföring på 15-16 m 3 men då den ena turbinen inte varit i full funktion har endast ca 12 m 3 /s kunnat nyttjas de senaste 5-7 åren. AH beskrev även behovet av att byta sektorluckan för att öka avbördningsförmågan. Det blir troligen en bättre avbördningsförmåga av att luckan sätts på uppströmssidan av bron jämfört med nedströmssidan. Fångdammen placeras på uppströmssidan. JG: Det är bra att beskriva i MKB:n varför man väljer en åtgärd framför en annan och jämföra avbördningsförmågan mellan de olika alternativen. Överbyggnad av turbinsumpen kommer också att ske av personsäkerhetsskäl. Länsstyrelsen instämmer i att detta är en viktig åtgärd. AH: I samrådsunderlaget nämns att någon automatlucka inte bedöms behövas men det kan nog bli aktuellt med en långsamt öppnade automatlucka. JG: Följer dammens utformning dåtidens fiskeristadgor? AH: Vet ej eftersom man inte vet exakt när dammen tillkom. Lagligförklaring av hela anläggningen (förutom slussen) är utgångspunkten. JG framhöll att utformningen av anläggningen då den byggdes ska beskrivas enligt då gällande lagstiftning. Av ansökan bör framgå vad som är prövat när det gäller slussen och sedan bör alla anläggningar som inte prövats lagligförklaras. Rättskraften av tillståndet för slussen gäller endast vad som faktiskt prövats i ärendet. 2 (5)
Angående lagligförklaring av anläggningen så framhöll JG att anläggningen ska lagligförklaras enligt den lagstiftning som gällde när anläggningen tillkom. D.v.s. har olika delar av anläggningen tillkommit vid olika tidpunkter, så ska de olika delarna lagligförklaras enligt den lagstiftning som gällde när denna del av anläggningen tillkom. Detta gör att en prövning kan komma att göras i etapper eller i delprövningar. Det är därmed viktigt att klargöra när olika delar av anläggningen har tillkommit och vad som är prövat vad gäller slussen. AH beskriver att man funderat kring regleringsintervall för dammen och att detta inte stämmer med vad som står i samrådsunderlaget. Man kommer att söka för +165,00-165,20 m. Vid höga flöden går nivån i dammen lätt över +165,18 m. Det är således svårt att hålla sig inom det intervall som beskrivit i samrådsunderlaget. JG: Vill man driva kraftverket som ett strömkraftverk? AH: Ja, i princip eftersom man inte kommer att magasinera vatten i dammen. Diskuteras kring frågan om man i ansökan kan söka tillstånd för att sällan och mycket kortvarigt överdämma. JG tror inte på detta. Tror ej heller på att söka för ett större intervall att reglera fritt inom. Man måste istället se till att kraftverket fungerar så att regleringsintervallet innehålls. I MKB bör istället beskrivas hur ofta driftstopp kan förekomma samt konsekvenserna av tillfällig överdämning eller söka för ett större intervall men beskriva hur gängse reglering kommer att ske. JG: framförde att regleringen av slussen bör tillståndsprövas enligt miljöbalken i samband med att övriga regleringen av anläggningen prövas. Särskilt om det finns tankar på att slussen ska användas som ett nödutskov vid extremsituationer. AH: Dagens avbördningsförmåga är 37 m 3 /s (exkl. kraftverket och slussen). Denna måste ökas för att kunna klara ett 100-års flöde. Om det igensatta nödutskovet öppnas upp kan avbördningen ökas med 15-20 m 3 /s. EW: Tabell 1 i samrådsunderlaget bör kompletteras med uppgifter om 100-årsflöde. JG/EW: Hur ska fiskvandringen förbi anläggningen förbättras? Den bäck som byggts om till fiskväg fungerar inte för vandring. Hur ska man åtgärda detta? Fiskvägen ligger fel, fisken hittar inte dit. En annan placering hade valts idag. Länsstyrelsens utgångspunkt är att alla fiskarter fritt ska kunna sprida sig inom sitt naturliga utbredningsområde och att alla arter är lika prioriterade. Att en fiskväg byggts och fått tillstånd 1996 betyder inte att inga andra åtgärder behöver utföras. Enligt 11 kap. 8 miljöbalken ska en fungerande fiskväg finnas. Det kan krävas en annan fiskväg. Lutning på omlöp bör vara 2 %. Ett sådant skulle kunna läggas på ön mellan fårorna. Ev. kan man ha ett snedställt galler vid intaget till dammen för att leda fisken rätt så att den ej kommer in i dammen överhuvudtaget. Galler bör även finnas nära öppningen till omlöpet på nedströmssidan för att underlätta uppströmsvandring. Flödet i fiskvägen bör enligt JG uppgå till normal lågvattenföring. Han tillägger också att eventuella ändringar av den befintliga fiskvägen kan göra att tillståndet från 1996 behöver omprövas, vilket då behöver ske före eller i samband med övrig prövning. AH: Kommunen anser att det finns prioriterade arter, t.ex. öring, samt att målet att nå god ekologisk status som bör definieras och prioriteras när fiskvägens funktion ska förbättras. Det 3 (5)
innebär ett mycket stort intäktsbortfall att bygga fiskväg för normal lågvattenföring och då vill kommunen veta om länsstyrelsen anser att det är några särskilda skyddsvärden som ska vara styrande för planeringen av en sådan åtgärd. JG: Länsstyrelsen anser att fiskvägen ska fungera väl för alla fiskarter i området. Nollalternativet diskuterades och länsstyrelsen ifrågasatte definitionen i samrådsunderlaget och ansåg att nollalternativet innebär att det inte är någon drift och reglering vid kraftstationen. Efter AH:s redogörelse av historiken kring dammanläggningen och slussen ansåg även JG och EW att beskrivningen av nollalternativet bör vara hur anläggningen såg ut när slussen anlades 1886 och den reglering som utfördes vid anläggningen då. Den mest sannolika regleringen vid slussen 1886 var den som är idag annars skulle slussen inte fungera. Det medför att nollalternativet kan beskrivas som att föreslagna åtgärder inte vidtas men att utgångspunkten bör vara att slussen och den rådande vattenregleringen vid dammen finns, d.v.s. att sjöytorna förblir oförändrade jämfört med idag. Om regleringen upphör kommer nämligen Skavenäsasjön, Tolgsjön och Asasjön att tömmas när nivån sjunker ca 1,2 meter. JG: Hur förhåller sig ombyggnaden till riksintresset enligt 4 kap. 6 miljöbalken? AH: Vad sägs angående renovering av kraftverk i förarbeten till lagen? Detta bör utredas inom ramen för MKB. EW: Det finns ett markavvattningsföretag tvärs över ån som ej tagits upp i samrådsunderlaget. Erik Brimse på Lst har markavvattningshandlingarna. AH: Dessa bör kallas till samråd. EW: Hur påverkas LIS-planen av den planerade verksamheten? AH: Kommer att beskrivas i MKB. EW: Hur långt uppströms kan man se en påverkan av vald dämnings- och sänkningsgräns? AH: Får utredas/visas inom ramen för MKB, ingen påverkan jämfört med dagens förhållanden eftersom flödes- och nivåregleringen blir densamma som idag. EW: Inför de fortsatta samråden bör samrådsunderlaget kompletteras med en ritning av samtliga vattenöppningar. EW: Ni bör förtydliga i MKB:n varför några alternativa lokaliseringar inte är relevanta. En lista med förslag till fortsatta samråd redovisades enligt följande: Havs- och vattenmyndigheten Vattenmyndigheten i Södra Östersjön Kammarkollegiet Naturvårdsverket Mörrumsåns vattenråd Fiskevårdsområdesföreningar Naturskyddsföreningen Ägare till fastigheter inom ca 100 m från anläggning 4 (5)
Den bör kompletteras med Älvräddarna och sportfiskarna i Kronoberg. Fiskevårdsområdesföreningar både upp- och nedströms bör tas med i samrådet (Tolgsjöns och Helgasjöns FVOF) samt markavvattningsföretaget. JG informerade om vattenverksamhetsutredningen och att tillstånd som ej är fattade enligt MB kan behöva prövas på nytt igen om lagförslaget går igenom. Lagligförklaringen av dammen kan då behöva prövas på nytt. Anteckningarna skrivna av 5 (5)