KALMAR 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET

Relevanta dokument
MÖLNDAL 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET

SKÖVDE 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET

HALMSTAD 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET

VÄRNAMO 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET

LIDKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET

VÄSTERVIK 2013 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET

HALMSTAD 2013 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET

VARBERG 2013 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET

KALMAR 2013 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET

LINKÖPING 2013 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET

GÖTEBORG 2013 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET

LIDKÖPING 2013 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET

MOTALA 2013 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET

JÖNKÖPING 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET

BORÅS 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET

KARLSTAD 2013 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET HALMSTAD

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET JÖNKÖPING

ALINGSÅS 2013 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET 2010

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET ALINGSÅS

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET 2010

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET ARVIKA

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET 2010

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET MOTALA

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET UDDEVALLA

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET TROLLHÄTTAN

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET VÄRNAMO

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I ALINGSÅS. En rapport från Fastighetsägarna GFR

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I ARVIKA. En rapport från Fastighetsägarna GFR

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I HALMSTAD. En rapport från Fastighetsägarna GFR

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I VÄSTERVIK. En rapport från Fastighetsägarna GFR

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I VARBERG. En rapport från Fastighetsägarna GFR

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I LIDKÖPING. En rapport från Fastighetsägarna GFR

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I MOTALA. En rapport från Fastighetsägarna GFR

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I GÖTEBORG. En rapport från Fastighetsägarna GFR

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I SKÖVDE. En rapport från Fastighetsägarna GFR

Fastighetsföretagarklimatet 2009

Fastighetsföretagarklimatet 2009

Fastighetsföretagarklimatet 2009

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET En rapport från Fastighetsägarna GFR

Fastighetsföretagarklimatet 2009

STORSTAD FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET VARBERG

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET LINKÖPING

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET GÖTEBORG

FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I JÖNKÖPING. En rapport från Fastighetsägarna GFR

Fastighetsföretagarklimatet Ängelholm. Fastighetsägarna Syd, januari 2011

Fastighetsföretagarklimatet 2011 Ängelholm

FASTIGHETSÄGARINDEX UPPLANDS VÄSBY SUNDBYBERG SOLLENTUNA SÖDERTÄLJE STOCKHOLM HUDDINGE HANINGE JÄRFÄLLA SIGTUNA GOTLAND LIDINGÖ NACKA SOLNA TÄBY

FASTIGHETS- FÖRETAGARKLIMATET TRELLEBORG 2014

Rapport. Fastighetsföretagarklimatet. Fastighetsägarna MittNord

FASTIGHETS- FÖRETAGARKLIMATET ÄNGELHOLM 2014

FASTIGHETS- FÖRETAGARKLIMATET LANDSKRONA 2014

FASTIGHETS- FÖRETAGARKLIMATET MALMÖ 2014

FASTIGHETS- FÖRETAGARKLIMATET HELSINGBORG 2014

Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen Fastighetsägarindex

FASTIGHETS FÖRETAGARKLIMATET LJUNGBY 2012

Fastighetsklimatet. En undersökning gjord av Demoskop för Fastighetsägarna Stockholm, 2007

Fastighetsklimatet MASTER. En undersökning gjord av Demoskop för Fastighetsägarna Stockholm, 2008

100 FASTIGHETSÄGARE OM "EU, ALLMÄNNYTTAN OCH HYRORNA" Rapport Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen

Rapport. Fastighetsägarindex. Fastighetsägarna Syd

FASTIGHETS- FÖRETAGARKLIMATET LUND 2012

FASTIGHETSÄGARNAS SVERIGEBAROMETER 2010 December

FLER BOSTÄDER I BEFINTLIGT BESTÅND

Trender på jönköpings. Rapport januari 2009 Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen

Trender på värmlands/ dalslands fastighetsmarknad. Rapport januari 2009 Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen

samverkan Rapport april 2009 Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen

trender på göteborgs fastighetsmarknad Rapport januari 2009 Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen

Rapport januari 2009 Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen

Företagsamheten 2014 Uppsala län

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Kalmar län

339 LEDANDE POLITIKER OM SVENSK STADS- POLITIK SÅ VILL DE FORMA FRAMTIDENS STÄDER

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FORTSATT MEDVIND I FASTIGHETS- SEKTORN. Juni 2011

Företagsamheten 2014 Västernorrlands län

ETT ÖVERKLAGAT SYSTEM RAPPORT

Företagsklimatet i Fyrbodal 2017

VAD HINDRAR NYPRODUKTIONEN I GÖTEBORG?

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Lokalt företagsklimat

Fortsatt långsam ökning av andelen företag med kvinnor i styrelsen

februari 2012 Företagsamheten 2012 Gotlands län

Ungas attityder till företagande

Rapport januari 2009 Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen

HANDBOK. Till dig som är förtroendevald

FÅR JAG LOV? FASTIGHETSBRANSCHENS ERFARENHETER AV KOMMUNERNAS HANTERING AV PBL. Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen

Företagsklimatet i Gävleborgs län 2017

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport, andra kvartalet 2014

Kvartal 2, 2014 HE

Företagarpanelen Q Kalmar län

FASTIGHETS- BRANSCHENS REKRYTERINGSBEHOV RAPPORT

Småföretagsbarometern

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD. Juli 2012

Företagsamheten Hallands län

Företagarpanelen Q Dalarnas län

Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013

Transkript:

KALMAR 2012 FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET

INLEDNING OCH SAMMANFATTNING Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning i byggnader som ägs och förvaltas av privata eller kommunala hyresvärdar. Det gäller därför för branschens företrädare att ta ansvar för sin roll i samhällsutvecklingen men också att samarbetet med tjänstemän och politiker i kommunerna fungerar väl. I avsikt att kontinuerligt mäta förutsättningarna att bedriva fastighetsverksamhet har Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen (GFR) nu för sjunde året i rad låtit Demoskop genomföra en undersökning. Under november 2012 genomfördes totalt 1 100 telefonintervjuer med fastighetsföretagare i 20 kommuner. Kommunerna ligger alla inom Fastighetsägarna GFR:s område där Västra Götalands-, Värmlands-, Hallands-, Jönköpings, Kalmar- och västra Östergötlands län ingår. Det som räknas som den absolut starkaste tillväxtfaktorn för fastighetsbranschen är efterfrågan på marknaden. Därefter anses också dagens hyresnivåer bidra positivt till tillväxtmöjligheterna. Tidigare år har även regeringens politik ansetts vara en positiv faktor, men de två senaste åren har allt fler fastighetsföretagare tappat tilltron till dess utvecklingskraft. I 2012 års mätning är det fortfarande något fler som är positiva än det är som är negativa till regeringens politik, men mittpunkten är nära. Även när det gäller kommunernas hantering av fastighetsfrågor är detta något som svagt överväger till det positiva. Någonting som har blivit mindre av ett hinder för utvecklingsmöjligheterna de senaste två åren är de kommunala fastighetsföretagens hyressättning. Sannolikt beror detta på att den nya lagstiftningen ställer krav på att allmännyttan ska bedrivas affärsmässigt. Inställningen till de kommunala bolagens hyressättning har nu övergått från svagt negativ till svagt positiv. Skattenivån på bostäder och lokaler är en faktor som alltjämt anses skadlig för utvecklingen. Men det som ses som det största hindret för fastighetsföretagens tillväxt är kommunens stöd till de egna bolagen samt nivån på kommunala taxor och avgifter. Med detta menas kostnaden för värme, vatten och avlopp, el och avfallshantering. För båda dessa faktorer är det mellan 30 och 40 procent av fastighetsföretagen som anser att detta hämmar deras utvecklingsmöjligheter. Vad som avses med kommunens stöd till de egna bolagen är inte specificerat i undersökningen. 2

3

TILLVÄXTFAKTORER FÖR FASTIGHETSBRANSCHEN 2010-2012 (PROCENTBALANS) Kommentar: Procentbalans anger andelen som tycker att faktorn positivt påverkar företagets möjligheter att utvecklas minus andelen som tycker faktorn hindrar utvecklingsmöjligheterna. Skalan går därför från +100 till -100. Samtliga svar, även Vet ej, ingår i underlaget för beräkningen. FASTIGHETSFÖRETAGARINDEX 2012 Fastighetsföretagarindex är ett sammanfattande mått på de lokala förutsättningarna för att bedriva fastighetsverksamhet. Totalt sett 14 faktorer som kommunens engagemang i utvecklingen av centrum, de allmänna kommunikationerna, kommunens hantering av plan- och byggärenden, det allmänna näringslivsklimatet och kontakten med politiker och tjänstemän vägs samman för att ge en bild av kommunens styrkor och svagheter ur de lokala fastighetsföretagens perspektiv. I 2012 års undersökning ligger det genomsnittliga indexet för samtliga 20 städer på 94 vilket är en försämring jämfört med föregående år och faktiskt den lägsta noteringen sedan undersökningarna inleddes 2006. Den övergripande trenden för samtliga undersökta kommuner har varit stadigt negativ sedan 2007. I Kalmar är årets index 90 vilket är klart under snittet i 2012 års mätning. Samtidigt är resultatet det lägsta som uppmätts för kommunen och det näst lägsta bland samtliga undersökta kommuner. Bäst resultat hade Kalmar år 2007 med ett index på 101 vilket var genomsnittsnivån det året för samtliga kommuner i undersökningen. Sedan år 2009 sjunker resultatet för Kalmar markant från år till år, först från ett index på 100 till 95, därefter till 92 och i år till 90. I de flesta kommuner har Fastighetsföretagarindex sjunkit i 2012 års mätning. Det gjorde det år 2011 också. Det finns några undantag, men ingen kommun uppvisar en markant förbättring. Lidköping toppar listan år 2012 med ett index på 100, det vill säga samma nöjdhet som var genomsnittet för samtliga kommuner år 2006. De kommuner som tappar mest i årets mätning är Linköping, Skara, Borås och Mölndal som alla minskar med fem enheter, medan Västervik är den kommun som med ett värde på 89 får lägst index i årets mätning. 4

FASTIGHETSFÖRETAGARINDEX 2006-2012 Kommentar: Kommentar: Röda och gröna rutor markerar lägsta respektive högsta indexvärdet för respektive år. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR FASTIGHETS- FÖRETAGANDE I KOMMUNEN För att kunna bedöma om förutsättningarna för att bedriva fastighetsverksamhet i Kalmar är bättre eller sämre än någon annanstans är det lämpligt att jämföra dem mot andra städer. I detta stycke ställs alltså Kalmar mot ett genomsnittligt resultat från samtliga 20 kommuner som ingår i undersökningen. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR LÖNSAMHET En grundläggande förutsättning för de flesta sorters företag är att det i allmänhet i kommunen finns ett klimat som gynnar företagande och att det finns förutsättningar för rimlig avkastning för verksamheten. För att göra en bedömning av hur detta ser ut i respektive kommun har de tillfrågade fastighetsföretagarna fått ta ställning till följande fyra påståenden: I kommunen finns goda förutsättningar att bedriva lönsam fastighetsverksamhet Näringslivsklimatet är gynnsamt Att köpa fastigheter inom kommunen är en god investering Konkurrensen med allmännyttan sker på lika villkor Förutsättningarna för att bedriva lönsam fastighetsverksamhet är relativt goda i Kalmar. Stadens fastighetsföretagare ger kommunen ett gott betyg på de flesta parametrar som rör lönsamheten. Det är dock ingenting unikt för Kalmar utan gäller de flesta undersökta kommuner. Totalt 72 procent anser att det finns goda förutsättningar att bedriva lönsam fastighetsverksamhet vilket är strax under genomsnittet på 75 procent för samtliga undersökta kommuner. Totalt 55 procent anser att näringslivsklimatet är gynnsamt vilket är en bra bit under snittet för samtliga kommuner som ligger på 69 procent. Resultatet är något högre när man ser till andelen som anser att det är en god investering att köpa fastigheter inom kommunen. Här är det 69 procent av fastighetsföretagen i Kalmar som instämmer vilket är i nivå med genomsnittet. Utöver detta är det 31 procent som anser att det råder konkurrens på lika villkor mellan kommunala och privata fastighetsägare vilket är betydligt lägre än de andra parametrarna och strax under snittet på 37 procent i samtliga undersökta kommuner. SERVICE, HANDLÄGGNING OCH AVGIFTER God kommunal service är en nödvändighet för att möjliggöra tillväxt. Samtidigt är de kommunala avgifterna och kommunens handläggning av bland annat plan- och byggärenden en potentiell bromskloss för utvecklingstakten. För att göra en bedömning av detta har de tillfrågade fastighetsföretagarna fått ta ställning till följande sex påståenden: De allmänna kommunikationerna fungerar bra 5

De kommunala avgifterna är rimliga Kommunens krav på sophantering är rimliga Planärenden fungerar smidigt i min kommun Byggärenden fungerar smidigt i min kommun Handläggningstiderna inom kommunen är rimliga När det gäller dessa kvaliteter så ger fastighetsföretagen i Kalmar både ris och ros åt kommunen. Totalt 80 procent tycker att de allmänna kommunikationerna fungerar bra vilket är strax under snittet på 85 procent. En nästan lika stor andel (77 procent) tycker att kommunens krav på sophantering är rimliga vilket är strax över genomsnittet i undersökningen som ligger på 73 procent. Totalt 54 procent anser att de kommunala avgifterna är rimliga vilket är istället är strax under snittet för samtliga kommuner som ligger på 60 procent. Klart färre anser att planoch byggärenden fungerar smidigt i kommunen. 35 procent av fastighetsföretagen tycker att byggärenden fungerar smidigt i kommunen vilket kan jämföras med genomsnittet på 44 procent. Något färre (32 procent) anser att planärenden fungerar smidigt i Kalmar vilket är 6 procentenheter under snittet i undersökningen. Något fler (37 procent) tycker att handläggningstiderna är rimliga, men även detta är under snittet som ligger på 42 procent för samtliga kommuner. SAMARBETET MED KOMMUNEN Aktivt fastighetsföretagande är beroende av att nödvändig information finns tillgänglig samt att samarbetet med politiker och kommunala tjänstemän fungerar väl. För stadens utvecklingsmöjligheter är det också en förutsättning att kommunen inser värdet av och är med och utvecklar sin stadskärna. För att göra en bedömning av detta har de tillfrågade fastighetsföretagarna fått ta ställning till följande fyra påståenden: Kommunen informerar om viktiga förändringar i rimlig utsträckning Kontakterna med politiker fungerar bra Kontakterna med tjänstemän fungerar bra Kommunen är engagerad i utvecklingen av centrum Överlag ger fastighetsföretagarna i Kalmar kommunen ett godkänt betyg i samarbete. Totalt 65 procent anser att kommunen informerar i tillräcklig utsträckning om viktiga förändringar vilket är strax under snittet på 68 procent för samtliga kommuner i undersökningen. En något större andel (72 procent) anser att kommunen är engagerad i utvecklingen av centrum vilket istället är strax över snittet på 68 procent. Totalt sett är det fler som tycker att kontakten med kommunala tjänstemän fungerar bra än det är som tycker att den fungerar bra med kommunens politiker. Så ser det ut i de flesta kommuner. I Kalmars fall är dock resultatet för tjänstemännen precis i nivå med snittet medan resultatet för politiker är strax över snittet. Totalt 65 procent av fastighetsföretagen tycker att kontakten med kommunens tjänstemän fungerar bra. Motsvarande är det 42 procent som tycker kontakten fungerar bra med stadens politiker medan snittet ligger på 36 rocent. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR FASTIGHETSFÖRETAGANDE 2012 - KALMAR Kommentar: I figuren redovisas den procentuella andel som svarat att de helt eller delvis instämmer i respektive påstående 6

FÖRÄNDRINGAR ÖVER TID För Kalmars räkning är det några områden som uppvisar långsiktiga förändringar. Andelen som tycker att de allmänna kommunikationerna fungerar bra har minskat från 91 procent till 80 procent mellan åren 2006 och 2012. Under samma period minskar också andelen som tycker att näringslivsklimatet är gynnsamt med 17 procentenheter från 72 till 55 procent. Även andelen som tycker att de kommunala avgifterna är rimliga minskar med 18 procentenheter under perioden, från 72 procent år 2006 till 54 procent år 2012. Sedan år 2007 har andelen som tycker att kraven på sophantering är rimliga minskat från 93 procent till 77 procent. Under samma tidsperiod minskar även andelen som tycker att byggärenden fungerar smidigt i kommunen, från 51 procent till 35 procent. Om man ser till enbart de senaste två årens mätningar sker det en del större förändringar. Några av de tydligaste är att andelen som tycker att konkurrensen med det kommunala bostadsföretaget sker på lika villkor ökar från 24 procent till 31 procent. Det är också fler som tycker att kommunen informerar om viktiga förändringar i rimlig utsträckning år 2012 än det var år 2011. Denna andel ökar från 56 procent till 65 procent. En tredje tydlig förändring gäller de kommunala avgifterna där år 2012 markerar ett trendbrott. Efter flera år av ökat missnöje vänder kurvan uppåt från 48 till 54 procent. Samma sak gäller kommunens hantering av planärenden samt bedömningen om det är en god affär att köpa fastigheter i kommunen, som båda får ett lyft i 2012 års mätning. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR FASTIGHETSFÖRETAGANDE ÖVER TID KALMAR Kommentar: I figuren redovisas den procentuella andel som svarat att de helt eller delvis instämmer i respektive påstående 7

STADSKÄRNANS KONKURRENSKRAFT En faktor som påverkar stadens fastighetsvärden är hur väl handeln i stadskärnan fungerar. Det avgör bärkraften i lokalhyresmarknaden och i förlängningen lönsamheten för fastighetsföretagen i hela kommunen. En levande och attraktiv stadskärna fungerar som stadens skyltfönster mot såväl besökare som kommuninvånare och bidrar till upplevelsen av staden. I förlängningen påverkar detta inte bara marknaden för butiks- och restauranglokaler utan även marknaden för kontorslokaler och bostäder. På många håll i landet utmanas handeln i stadskärnan idag, dels av externa handelsetableringar och dels av starka handelsplatser i andra städer. På så vis är stadskärnans konkurrenskraft en indikator på hur väl stadens fastighetsmarknad står sig i denna ökade konkurrens. På frågan om hur väl stadskärnan i Kalmar står sig i konkurrens med andra handelsplatser i regionen svarar de lokala fastighetsföretagen att den har en varken stark eller svag position. Totalt sett är det 65 procent som anser att den står sig mycket eller ganska bra vilket är i nivå med genomsnittet för samtliga kommuner. Endast 11 procent anger att stadskärnan står sig Mycket bra medan tyngdpunkten ligger på svaret Ganska bra med 54 procent. Bland de 35 procent som är negativa ligger tyngdpunkten på svaret Ganska dåligt. Det är dock värt att notera att det är en procentenhet fler som har svarat Mycket dåligt än det är som har svarat Mycket bra. STADSKÄRNANS KONKURRENSKRAFT 2012 KALMAR Fråga: Hur bra anser du att stadskärnan i [kommun] står sig i konkurrens med andra handelsplatser i regionen? Kommentar: Ny fråga år 2012 TILLVÄXTFAKTORER Det finns många faktorer som påverkar ett fastighetsföretags möjlighet till utveckling och tillväxt. En del av dessa är nationella eller regionala men många av dem är betydligt mer lokala än så. Det är heller inte alltid som en och samma faktor påverkar förutsättningarna på samma sätt på olika ställen. Efterfrågan på marknaden kan till exempel i städer med god tillväxt vara någonting som påverkar tillväxtmöjligheterna mycket positivt medan det i städer med svikande befolkningstal påverkar möjligheterna i negativ riktning. I följande diagram redovisas fastighetsföretagarnas syn på hur olika faktorer påverkar deras möjligheter till tillväxt. I frågan har företagarna fått ta ställning till om faktorerna påverkar förutsättningarna positivt eller negativt samt hur mycket de påverkar. I diagrammet redovisas andelen som har svarat att faktorn påverkar ganska eller mycket positivt. Vid andelar under 30 procent är det således en majoritet som anser att faktorn har en negativ inverkan på utvecklingen. 8

Det generella mönstret för samtliga kommuner i undersökningen är att efterfrågan på marknaden påverkar tillväxtmöjligheterna mycket positivt. Man gör alltså bedömningen att det finns en efterfrågan som är större än det utbud som finns idag. Dagens hyresnivåer, det kommunala fastighetsföretagets hyressättning på orten och regeringens politik är de faktorer som därefter har störst positiv påverkan på tillväxtmöjligheterna. En majoritet anser att kommunens hantering av fastighetsfrågor, skattenivån på bostäder och lokaler samt nivån på kommunala taxor och avgifter har en negativ påverkan på utvecklingsmöjligheterna. Det som främst står i vägen för tillväxten är dock kommunernas stöd till egna bolag. Fastighetsföretagen i Kalmar avviker inte särskilt mycket från det generella mönstret bland fastighetsföretag i andra städer. Man är något mindre positiv till efterfrågan på marknaden och något mer positiv till dagens hyresnivåer samt det kommunala fastighetsföretagets hyressättning på orten. Något fler ser kommunens hantering av fastighetsfrågor, skattenivån på bostäder och lokaler samt kommunens stöd till egna bolag som hinder för utvecklingen. PÅVERKAR FÖRETAGENS MÖJLIGHET TILL TILLVÄXT - KALMAR Kommentar: I figuren redovisas den procentuella andel som svarat att respektive faktor påverkar utvecklingsmöjligheterna positivt. KOMMUNENS PRIORITERINGAR På den kommunala nivån fattas mängder av beslut som berör fastighetsföretagens verksamhet. Här drivs prioriteringarna av lokala förutsättningar, nationella och regionala hänsyn samt av politisk ideologi. Det rör exempelvis infrastruktursatsningar, miljöfrågor samt inte minst bygg- och stadsutvecklingsfrågor. Hur och i vilken riktning dessa beslut fattas påverkar fastighetsföretagen. Inom ramen för årets undersökning av fastighetsföretagarklimatet ställdes därför en fråga om hur fastighetsföretagen ser på kommunens prioriteringar inom dessa områden. Överlag är det en majoritet av fastighetsföretagen som tycker att Kalmars kommun prioriterar rätt i dessa frågor. Resultaten ligger ganska nära genomsnittet för samtliga undersökta kommuner. Starkast stöd har kommunen för sina prioriteringar när det gäller miljöfrågor. Här är det 68 procent som tycker kommunen prioriterar rätt och 17 procent som tycker att prioriteringarna är felaktiga. Detta resultat är strax över snittet för samtliga undersökta kommuner. När det gäller kommunens infrastruktursatsningar är det något färre, 55 procent av fastighetsföretagen som tycker att de prioriterar helt eller mestadels rätt, vilket är något under snittet på 59 procent. Här finns det också en stor andel (31 procent) som tycker att kommunen prioriterar helt eller mestadels fel. Slutligen är det 45 procent som tycker att kommunen prioriterar rätt när det gäller bygg- och stadsutvecklingsfrågor och hela 34 procent som anser att prioriteringarna går i fel riktning. Detta är klart under snittet för samtliga kommuner i undersökningen där 56 procent tycker kommunen prioriterar rätt. 9

KOMMUNENS PRIORITERINGAR 2012 KALMAR Fråga: Vad anser du om kommunens prioriteringar i allmänhet när det gäller? Kommentar: Ny fråga år 2012. I diagrammet anges den procentuella andel som anser att kommunen prioriterar helt eller mest rätt. Frågans övriga svarsalternativ Mest fel, Helt fel samt Vet ej särredovisas ej. Andelen Vet ej/ej svar uppgår för respektive fråga till 15, 10 respektive 20 procentenheter. Dessa ingår i underlaget för procentberäkningen. 10

FASTIGHETSÄGARNA Fastighetsägarna är en rikstäckande branschorganisation för fastighetsföretag. Tillsammans med våra medlemmar utvecklar vi fastighetsmarknaden, handeln och annan företagsverksamhet. Fastighetsägarna representerar omkring 17 000 medlemsföretag. Majoriteten av medlemmarna är fastighetsägare med hyresrätter för bostäder, lokaler och industrifastigheter. Övriga är bostadsrättsföreningar. Fastighetsägarna GFR är en av fyra regionföreningar inom Fastighetsägarna. Våra cirka 5 000 medlemsföretag äger och förvaltar drygt 16 700 fastigheter i Västra Götalands-, Värmlands-, Hallands-, Jönköpings, Kalmar- och västra Östergötlands län. Antalet medlemsföretag i Kalmar kommun uppgår till omkring 190 stycken. Våra medlemmar utgör en central del av samhällsekonomin och deras affärsidéer, verksamhet och framgång påverkar på ett eller annat sätt de flesta människors vardag. Tillsammans arbetar vi för en sund och välfungerande fastighetsmarknad. Att på lokal nivå vara med och utveckla stad och land hör till våra viktigaste uppgifter och att verka för att samarbetet med tjänstemän och politiker fungerar väl är en avgörande del i det arbetet. Den här rapporten skrevs i syfte att upplysa beslutsfattare och allmänhet om fastighetsföretagarklimatet i Kalmar. Med rapporten vill vi ge en bild av vad som fungerar bra respektive mindre bra i Kalmar kommun, dels för att kunna upprätthålla redan goda aspekter av fastighetsföretagarklimatet och dels för att kunna identifiera och genomdriva de förbättringar som behövs. Ett bra klimat för fastighetsbranschen gynnar alla boende i Kalmar och Fastighetsägarna GFR arbetar för att tillsammans med kommun och övrigt näringsliv driva det arbetet framåt. OM UNDERSÖKNINGEN Under perioden 5 till 22 november genomfördes totalt 1 100 telefonintervjuer med fastighetsföretagare. Antalet svarande i Kalmar är 65. Resultatet har vägts med avseende på den verkliga fördelningen av antal fastighetsföretag per kommun. Ansvariga för projektet inom Fastighetsägarna GFR var Rudolf Antoni. Demoskops projektledare var Anders Lindholm. Fastighetsföretagarindex är ett sammanfattande mått på förutsättningarna för att bedriva fastighetsverksamhet. Index för den första undersökningen 2006 var 100 = Medelvärdet för de 14 frågorna och de 17 kommunerna som ingick i undersökningen det året. Mer än index 100 är således positivt och mindre än index 100 är negativt i förhållande till genomsnittet 2006. Medelvärdet för 2012 var 94 vilket var en försämring från föregående år med två enheter och det hittills lägsta uppmätta resultatet i tidsserien. Nedanstående 14 frågor ligger till grund för Fastighetsföretagarindex: 1. Fungerar de allmänna kommunikationerna i anslutning till din fastighetsverksamhet bra? 2. Är kommunens krav på fastighetsägarnas sophantering rimliga? 3. Är förutsättningarna att i framtiden bedriva lönsam fastighetsverksamhet inom kommunen goda? 4. Är kommunen engagerad i utvecklingen av centrum? 5. Är näringslivsklimatet gynnsamt för fastighetsverksamhet? 6. Är det en god investering att köpa fastigheter i kommunen? 7. Informerar kommunen om viktiga förändringar i rimlig utsträckning? 8. Fungerar kontakterna med tjänstemän inom kommunen bra? 9. Är de kommunala avgifterna rimliga? 10. Fungerar byggärenden smidigt i din kommun? 11. Är handläggningstiderna inom kommunen rimliga? 12. Fungerar planärenden smidigt i din kommun? 13. Fungerar kontakterna med politiker inom kommunen bra? 14. Råder det konkurrens på lika villkor mellan kommunala och privata fastighetsägare? 11

Utdelningsadress: Box 53081, 400 14 Göteborg Besöksadress: Vasagatan 45, Göteborg Telefon: 031-755 33 00 Fax: 031-755 33 39 E-post: infogfr@fastighetsagarna.se