FLÖDE FÖR ETT GOTT LIV I VASA

FLÖDE FÖR ETT GOTT LIV I VASA VASA STADS INTEGRATIONSPROGRAM FÖR ÅREN 2014 2017 Invandrararbetsgruppen 25.10.2013 Invandrarrådet 12.11.2013 7

2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Invandrarna i Vasa... 4 3. Invandrares syn på serviceutvecklingen... 5 4. Linjedragningar för integrationsprogrammet samt dess samband till övrigt strategiskt planerande... 6 4.1 Flerspråkig och mångsidig service... 7 4.2 Främjande av integrationen bland personer som söker sig till arbetsmarknaden eller befinner sig där... 8 4.3 Främjande av integration hos de personer som behöver särskilt stöd eller särskilda åtgärder... 8 4.4 Främjande av integration bland barn och unga... 9 4.5 Främjande av delaktigheten och samhälleligheten bland invandrarna... 10 5. Uppföljande och förnyande av integrationsprogrammet... 11 Källor... 12 Bilaga 1.... 13 Bilaga 2.... 15 Bilaga 3... 17

3 1. Inledning Vasa stad har en lång tradition av att ta emot invandrare och främja integrationen. Under årens lopp har karaktären av invandringen ändrats och blivit mer mångfaldig. Till Vasa flyttar allt mer internationell arbetskraft och studeranden, i tillägg till den mer humanitära invandringen samt flyttandet med anledning av familjeband. Befolkningen med andra modersmål i Vasa har blivit nästan tre gånger större under 2000- talet, och den största delen av den årliga tillväxten har varit en påföljd av invandringen. En betydande del av de som flyttat till Vasa har varit flyktingar. Invandrarnas arbetsinsats är betydande i området Österbotten, och för det arbete invandrarna utför finns inga ersättare bland de arbetslösa i urbefolkningen eller motsvarande personer som är utanför arbetskraften. Detta integrationsprogram baserar sig på utgångspunkten att stadens alla förvaltningar, kyrkliga samfällighetens församlingar och föreningar förbinder sig att solidariskt producera flerspråkiga och mångformiga tjänster. Med programmet förstärks grunden för en fungerande interaktion mellan olika befolkningsgrupper samt för bra etniska relationer. Programmet baserar sig på lagen om främjande av integration (1386/2010), statens integrationsprogram och Vasa stads strategi om Norden som energihuvudstad - flöde för ett gott liv. Den allmänna målsättningen med programmet är främjande av integreringen bland invandrare och stödande av delaktighet inom alla sektorer i samhället. Med programmet främjas invandrarnas delaktighet och samhörighet samt växelverkan mellan invandrarna och den infödda befolkningen. Utgångspunkten är att trygga alla invandrares, även deras som inte omfattas av arbetslivet, förutsättningar att studera språk och samhällets regler enligt behov och den egna nivån samt möjlighet ett placera sig på arbetsmarknaden. I början av invandringen erbjuds alla invandrare handledning och rådgivning samt grundläggande information om det finländska samhället och säkerställer att invandraren får stöd till individuell och familjecentrerad integrering. Invandrararbetsgruppen har ansvarat för utarbetandet av programmet. I Vasa har två tillställningar ordnats för invandrare under år 2012, där invandrarna kunde framföra sina synpunkter på servicen och utvecklandet av den. Den här kunskapen har utnyttjats vid utarbetandet av programmet. Förverkligande av programmet följs upp och stadsstyrelsen rapporterar årligen om verkställandet av programmet till stadsfullmäktige. Programmet förnyas vart fjärde år.

4 2. Invandrarna i Vasa I slutet av år 2012 bodde det sammanlagt 3 678 utländska medborgare i Vasa, vilket är 5,6 % av befolkningen. De största grupperna är somalier (329), ryska (227), sudaneser (205), estländare (179) och irakier (177). 4 456 personer (6,8 % av befolkningen) har annat modersmål än finska och svenska. De största övriga språken är: ryska (411), somali (365) och arabiska (327). Största delen av invandrarna i Vasa är unga vuxna. Det finns inget statistiskt data över invandrare som flyttar till Finland p.g.a. arbetsrelaterade ärenden, så antalet dylika personer i Vasa kan inte uppskattas. I högskolorna i Vasa studerade 1255 utländska utbytesoch forskarstuderanden under år 2012. Vasa har tagit emot flyktingar fr.o.m. år 1990. Mängden emottagna är nästan uppe i 2 000 personer. Alla mottagna flyktingar bor inte längre i Vasa. En del har flyttat till andra kommuner och en del är redan finska medborgare. Mottagningen av flyktingar baserar sig på avtal som har ingåtts med staten. Det senaste avtalet har ingåtts med TE-centralen (numera NTMcentralen) år 2001 och enligt det tar Vasa stad emot 80 flyktingar årligen. De personer som tas emot kan vara såväl kvotflyktingar som asylsökande som har fått uppehållstillstånd. Enligt det avtal och lagen om hemkommun som berör mottagning av flyktingar ordnar Vasa stad även service för personer som på eget initiativ flyttar till kommunen. Under de senaste åren har det årligen flyttat in ca 120 230 flyktingar i Vasa. I Vasa fanns i augusti 2013 sammanlagt 445 arbetslösa arbetssökande utlänningar, och deras mängd av den utländska arbetskraften (1595 personer) var 27,9 %. Enligt resultaten i rapporten som gjorts om de regionalekonomiska effekterna av arbetskraften med främmande språk i Österbotten kan invandrarnas arbetsinsats ändå anses vara signifikant för ekonomin såväl i hela landet som i Österbotten, ifall det inte finns ersättare bland den arbetslösa majoritetsbefolkningen eller bland personer utanför arbetskraften för det arbete som invandrarna utför. Utan invandrarnas arbetsinsats skulle Österbottens BNP försvagas med ca 1,5-1,7 procent, dvs. ca 100 miljoner på längre sikt. Helhetsverkningen för sysselsättningen i området skulle motsvara ett minskande med 1 400 1 600 årsverken. Enligt en undersökning av Institutet för hälsa och välfärd upplever de ryska och kurdiska invånarna i Vasa att deras livskvalitet är god. Av de personer som i Vasa deltog i undersökningen ansåg hela 88 % att deras livskvalitet är god. Siffran är ca 10 % högre än annanstans i Finland. Begrepp som berör invandrare finns som bilaga 1 och statistiken finns som bilaga 2.

5 3. Invandrares syn på serviceutvecklingen Under år 2012 ordnades två olika evenemang i Vasa, där invandrarna hade möjligheten att träffa stadens tjänstemän och berätta sina åsikter om servicen, för att utveckla den. Under våren 2012 ordnades ett World Café diskussionsevenemang och under hösten ett nationalråd för invandrare. Rådet gav en kommuniké om hur problem i förhållande till invandrares välmående och sysselsättning borde lösas i Vasa. Utifrån kommunikén och medborgarrådets diskussioner har följande teman formats och beaktats i programmet: 1. Invandrare görs delaktiga i planeringen och utvecklingen av service, och tas även med i organisationernas arbeten. 2. Alla invandrare ges personlig handledning och rådgivning, olika informationstillfällen och träffar ska ordnas. Därtill effektiveras informerandet genom att tillämpa olika informationskanaler. Information ges även på det engelska språket eller på det egna språket. 3. Stadens olika förvaltningsenheter beskyldigas att ge praktik- och arbetsträningsplatser åt invandrare. 4. Kompetensen hos de icke läs- och skrivkunniga invandrarna samt hos de invandrare som är i sårbar ställning utvecklas som en del av deras integrationsplan. 5. Kursutbudet i de finska och svenska språken samt utbudet för integrationsutbildning görs mer mångsidigt. 6. Diskursen mellan urbefolkningen och invandrarna effektiveras genom att främja verksamhet som stöder socialt umgänge. 7. Den multikulturella kompetensen utvecklas i servicen. Rapporten från World Café I och invandrarrådets kommuniké finns tillgängliga på: http://www.uva.fi/fi/blogs/project/solid_voice/

6 4. Linjedragningar för integrationsprogrammet samt dess samband till övrigt strategiskt planerande Integrationsprogrammet verkställer Vasa stads strategi Nordens energihuvudstad flöde för ett gott liv och ger riktlinjerna för den service som främjar internationalitet och stöder välmåendet bland invandrarna. Integrationen av invandrarna fokuserar sig på följande linjedragningar: 1. Flerspråkig och mångformig service 2. Främjande av integration hos personer som söker sig till och är på arbetsmarknaden 3. Främjande av integration hos de personer som behöver särskilt stöd eller särskilda åtgärder 4. Främjande av integration bland barn och unga 5. Främjande av delaktigheten och samhälleligheten bland invandrarna I bilaga 2 i integrationsprogrammet finns åtgärdsprogrammet för programperioden. Diagram 1 beskriver verkställandet av Vasa stads integrationsprogram. 3. De anställdas kompetens i multikulturellt arbete Mångformigt 2. Verksamhetsprinciper och ledarskap 4. Service som stöder -kultur som stöder organisa- och integration tionens mångformighet utvecklande 1. Två- och flerspråkiga samt mångformig gemensam service KULTURELL MÅNGFALD OCH MÅNGFORMIGHET SAMHÄLLELIGHET, DELAKTIGHET OCH GEMENSAMT ANSVAR GODA ETNISKA FÖRHÅLLANDEN Diagram 1. Verkställande av integrationsprogrammet i Vasa

7 4.1 Flerspråkig och mångsidig service För att trygga invandrarnas välmående och främja integrationen binder sig Vasa stad och alla dess förvaltningar i den värdegrund som framförs i detta program och till att producera flerspråkig och flerformig service samt främja goda etniska förhållanden. Som värden i servicen betonas två- och flerspråkighet, mångformighet och kulturell mångfald samt främjande av samhällelighet, delaktighet och jämlikhet. I Vasa stad har man uppgjort, eller håller på att uppgöra följande strategier eller program: Program Likabehandlingsplan Personalstrategi 2011 Sysselsättningsstrategi Välfärdsplan för barn och unga Med friskt sinne i Vasa Vasa stads mentalvårdsstrategi 2011-2015 Handikappolitiska programmet Äldrepolitiska programmet Näringspolitisk strategi Bostadspolitiska programmet 2013-2017 Kulturstrategi Gjord Gjord Snart färdig Gjord Gjord Gjort Gjort Gjort Gjort Inte påbörjat Varje förvaltning beaktar i sin egen strategi och verksamhetsplan samt budget att servicen även lämpar sig för invandrare och motsvarar deras behov. Under perioden integrationsprogrammet är aktuellt uppdateras programmen så att de beaktar denna linjedragning. Under programperioden effektiveras serviceinformeringen som riktar sig till invandrare samtidigt som den görs mångsidigare. För såväl personalen som förmännen ordnas fortbildning i invandrarfrågor och ledarskap i samband med mångformighet.

8 4.2 Främjande av integrationen bland personer som söker sig till arbetsmarknaden eller befinner sig där Integrationen för de personer som söker sig till arbetsmarknaden och redan är på arbetsmarknaden främjas genom att effektivt och flerspråkigt informera om den service som finns tillgänglig och därtill informeras även om möjligheterna att studera finska och svenska. Utbildningen i finska och svenska effektiveras och utbildningsutbudet görs mer mångsidigt, koordineras och görs tillgänglig för alla behövande. Genom smidiga och individuella utbildningsstigar effektiveras tillgången till yrkesintriktad utbildning för de personer som inte har det och därtill effektiveras även kompletterandet av examina utförda utomlands. Under år 2014 etableras rådgivningscentret Welcome Office som en del av Medborgarinfons verksamhet. Rådgivningscentret ger handledning och rådgivning åt alla invandrare. För andra personer än invandrare med flyktingbakgrund utförs initialkartläggningarna och integrationsplanerna som en del av vuxensocialarbetet, då det är fråga om invandrare som är klienter inom serviceområdet för socialarbete. Under programperioden utreds vem som ansvarar för initialkartläggningarna som enligt integrationslagen uppgörs för personer i arbetslivet och studerande och därtill beskrivs funktionsprocessen och de samarbetsfrågor som berör processen. Alla förvaltningar inom Vasa stad beskyldigas att ta emot invandrare i arbetsträning och arbetsprövning. På arbetsplatserna fästs särskild vikt i arbetshandledning och instruering i arbetet för anställda med invandrarbakgrund. 4.3 Främjande av integration hos de personer som behöver särskilt stöd eller särskilda åtgärder 1 Under integrationsprogramtiden ger Vasa enligt stadsfullmäktiges beslut 11.11.2013 årligen en kommunplats åt 40 flyktingar, varav hälften är kvotflyktingar och andra hälften asylsökande som får uppehållstillstånd. Vasa ordnar även den i lagen stiftade servicen antingen självständigt eller frivilligt för flyktingar som flyttar till Vasa. 1 Personer som behöver särskilt stöd och åtgärder är personer, som behöver effektiverade integrationsåtgärder p.g.a. sjukdom, skada eller p.g.a. annat nedsatt funktionshinder, åldern, familjesituationen, avsaknade kunskaper att läsa och skriva eller p.g.a. andra orsaker.

9 Utlänningsbyrån ansvarar för mottagning av flyktingar samt stödande av integrationen enligt integrationslagen. Utlänningsbyrån ansvarar även för handledning, rådgivning, socialarbete och förmånsbehandling i fråga om utkomststöd för flyktingarna i initialskedet. I Kotomaja som finns i samband med utlänningsbyrån ordnas integrationsutbildning för flyktingar som inte omfattas av arbetskraften och även olika gruppfunktioner som stöder integrationen. Därtill ordnas även utbildning i det finska språket. Under programperioden utveckas delaktigheten för personer och familjer som behöver särskilt stöd i samband med att servicen planeras. Därtill utvecklas kartläggning av servicebehov, integrations- och serviceplaner, smidigt ordnande av integrationsutbildning, familjearbete samt gruppfunktioner. Ännu därtill utvecklas terapi och rehabiliteringsservice. 4.4 Främjande av integration bland barn och unga För att förebygga utslagning fokuseras det under programperioden på smidiga och flytande utbildningsstigar för barn och unga. Invandrarfamiljerna stöds med föräldraskap och därtill utvecklas samarbetet mellan vårdnadshavarna och småbarnsfostran, förskoleundervisning, grundläggande undervisningen och undervisningen på andra stadiet. Därtill stöds utvecklingen av färdigheterna i finska eller svenska bland barnen och de unga. Även övergången till utbildning på det andra stadiet säkras och likaså även övergången till studier på högre nivå och senare övergången till arbetslivet. Inom den yrkesinriktade utbildningen fästs vikt i individuella studieplaner för studerande med invandrarbakgrund och även i stödförfaranden i samband med studierna. För att stöda uppväxten och utvecklingen bland barn och unga med invandrarbakgrund säkras även kontakten med det egna språket och den egna kulturen. Utbildningen för barn och unga med invandrarbakgrund verkställs enligt schema 2.

Förberedande undervisning Stödundervisning för elever med invandrarbakgrund 10 Vuxenutbildnin g Triangeln Arbetsliv 2:a stadiets utbildning Högre utbildning Föregångarna Yrkesskola Förberedande & Gymnasium EFÖ Ung Svenska Bryggan Årskurs 7-9 Årskurs 1-6 Förskola Grundskolans stöd för elever med invandrarbakgrund Svenska som andra språk Undervisning i eget modersmål Röda Korset Läxläsning CAS IB-studerande Läxläsning Stöd för studier och integration Väylä Förebyggande socialarbete Welcome office Samhällsorienteran de tjänster för familj och studerande Stöd av övriga aktörer Schema 2. Utbildningsstigen för barn och unga med invandrarbakgrund i Vasa

11 4.5 Främjande av delaktigheten och samhälleligheten bland invandrarna Under programperioden fortsätts och utvecklas utvecklandet och genomförandet av service som främjar delaktigheten bland invandrarna. Organisationernas roll och verksamhet som verkställare av integration och samhällelighet stöds. Under programperioden sammanställs det integrationsarbete som organisationerna har genomfört och verksamheten för den resurssammanslutning som koordinerar arbetet stöds. Invandrarna sporras till att delta i förenings- och organisationsverksamheten. De uppmuntras att grunda egna föreningar och erbjuds handledning och rådgivning om organisationsverksamheten i en organisationskuvös. Invandrarna kommer även i fortsättningen att placeras ut på olika håll i staden precis som urbefolkningen och således bevaras mångfalden bland bostadsområdena. I utvecklingen av bostadsområdena samt ordnande av servicen förstärks samhälleligheten samt verksamheten och växelverkan mellan invandrare och urbefolkning. I bostadsområdena tryggas en familjecenterlik verksamhet även för invandrare. 5. Uppföljande och förnyande av integrationsprogrammet Stadens olika sektordirektörer och verksamhetsenheter - verkställer integrationsprogrammet i sitt arbete och främjar på olika sätt samarbetet mellan olika aktörer, urbefolkningen och invandrarna - producerar information om invandrarnas servicebehov samt uppföljningsdata om verksamheten inom den egna sektorn och verksamhetsenheten - följer upp och utvärderar huruvida den egna verksamheten lyckas och rapporterar om detta enligt överenskomna intervaller De olika nämnderna - ansvarar för verkställande av de mål, åtgärder och den service som berör den egna sektorn - gör de anslagsförslag i budgeten och verksamhetsplanen som krävs för att verkställa integrationsprogrammet - följer upp och utvärderar sin egen sektor samt rapporterar till stadsstyrelsen om hur programmet framskrider och verkställs - ansvarar för verksamheten för den arbetsgrupp som tillsatts p.g.a. integrationsprogrammet samt föredrar dess beredningar inför stadsstyrelsen Invandrarrådet - främjar att programmet verkställs och även samarbetet mellan olika sektorer och verksamhetsinstanser samt mellan urbefolkningen och invandrarna - följer upp och sammanställer tillsammans med de olika sektorerna utvärderingarna om verkställande av programmet, utvecklandet av välbefinnande och integration bland invandrarna samt om servicesystemet samt huruvida samarbetet fungerar

12 - rapporterar årligen till stadsstyrelsen och gör de förbättringsförslag som behövs utifrån den sammanställningsrapport som uppgjorts Revisionsnämnden - följer upp och utvärderar förverkligandet av målen i det program fullmäktige har godkänt samt rapporterar till fullmäktige Stadsstyrelsen - utnämner invandrarrådet till att främja och följa upp programmets förverkligande - antecknar beredningsplanen för kännedom - rapporterar årligen åt fullmäktige om programmets förverkligande Stadsfullmäktige - godkänner programmet vart fjärde år och ger instruktioner om dess justering - instruerar de olika organen i kommunerna i förverkligandet av programmet i budgeterna och verksamhetsplanerna för de olika åren - behandlar de årliga rapporterna samt revisionsnämndens utlåtandeberättelse om programmets förverkligande Källor Castenda Anu, Rask Shadia, Koponen Päivikki, Mölsä Mulki ja Koskinen Seppo (toim.) 2012. Maahanmuuttajien terveys ja hyvinvointi. Tutkimus venäläis-, somalialais- ja kurditaustaisista Suomessa. THL, Raportti 61/2012. Tampere. Kurtti Aira 2011. Monikulttuurisuus kuntien kotouttamisohjelmissa. Premissi 5/2011, 24-29. Lagen om främjande av integration 2010/1386 Maahanmuuttajien kansalaisraati. Maahanmuuttajien hyvinvointi ja työllisyys Vaasassa. Loppuraportti Reini Kaarina 2012. Maahanmuuton taloudelliset vaikutukset. Vieraskielisen työvoiman aluetaloudelliset vaikutukset Pohjanmaalla. Valtion kotouttamisohjelma 2012, Hallituksen painopisteet vuosille 2012 2015. Työ- ja elinkeinoministeriön julkaisuja, Konserni, 27 / 2012. World Cafe I rapport.

13 Bilaga 1. TERMINOLOGI SOM BERÖR INVANDRARE Utlänning fi Ulkomaalainen En person som inte är finsk medborgare Invandrare fi Maahanmuuttaja En person som flyttar från ett land till ett annat. Allmänt begrepp som berör personer som flyttar p.g.a. olika orsaker. Flykting fi Pakolainen En utlänning, som motiverat har orsak att vara rädd för att bli förföljd p.g.a. ursprung, religion, nationalitet, tillhörighet i en viss samhällelig grupp eller p.g.a. politisk övertygelse. Flyktingstatus ges åt personer, som av någon nation får asyl eller som UNHCR anser vara en flykting. Kvotflykting fi Kiintiöpakolainen En person som UNHCR anser vara flykting, och som i budgeten beviljats inresetillstånd inom ramarna för en bekräftad flyktingkvot. Återflyttare fi Paluumuuttaja Utlandsfinländare, som återvänder till Finland. I Finland tillämpas begreppet på före detta och nuvarande finska medborgare samt i personer som härstammar från områden i forna Sovjetunionen, såsom ingermansfinländare, som har finländsk härkomst. De sistnämnda är finländare till sin nationalitet, men inte till sitt medborgarskap. Internationellt skydd fi Kansainvälinen suojelu Med internationellt skydd avses uppehållstillstånd som beviljas enligt flyktingstatus, subsidiär skyddsställning eller humanitärt skydd. Asylsökande fi Turvapaikanhakija En person som söker skydd och uppehållsrätt i en främmande nation. Den asylsökande får flyktingstatus, ifall denne beviljas asyl. En asylsökande är alltså inte en flykting, eftersom exilen ännu inte har utretts. I samband med asylförfarandet undersöks och löses även huruvida uppehållstillstånd kan erhållas med andra grunder. Till en del av de övriga grunderna bör en separat avgiftsbelagt ansökan om uppehållstillstånd göras.

14 Uppehållstillstånd fi Oleskelulupa Tillstånd att återkommande anlända i landet och vistas i landet. Beviljas för utlänningar i andra fall än turism eller till turism liknande kortvariga vistelser. Uppehållstillstånd för arbetstagare fi Työntekijän oleskelulupa Uppehållstillstånd för näringsidkare fi Elinkeinonharjoittajan oleskelulupa Uppehållstillstånd för studier fi Opiskelijan oleskelulupa Uppehållstillstånd på grund av familjeband fi Oleskelulupa perhesiteen perusteella

15 Bilaga 2. Diagram 1. Befolkningsändringen i Vasa enligt språk 2000 2012 Diagram 2. Vasaborna enligt nationalitet 31.12.2012

0-4 5-9 10-14 15-19 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 65-69 70-74 75-79 80-84 85-89 90-94 95-99 100-16 18,0 MUUNKIELISTEN SEKÄ SUOMEN- JA RUOTSINKIELISTEN IKÄJAKAUMA (%) VAASASSA JA KOKO MAASSA 31.12.2010 16,0 Vaasa, muunkieliset 14,0 12,0 Koko maa, muunkieliset 10,0 8,0 6,0 Vaasa, suomenja ruotsinkieliset 4,0 2,0 Koko maa, suomen- ja ruotsinkieliset 0,0 LÄHDE: TILASTOKESKUS KAUPUNKIKEHITYS / JK 9.3.2012 Diagram 3. Åldersfördelningen mellan finsk- och svenskspråkiga samt invånare med annat modersmål 31.12.2010 Diagram 4. Arbetslöshetsnivån bland invånare med andra modersmål i de 20 största städerna år 2011

Bilaga 3 17