Internationell politik Introduktion (kap. intro-2) Rickard Mikaelsson, FD 1
Introduktion Baylis, Smith & Owens, kap Intro - 2 Introduktion Globalisering och global politik Kursens föreläsningen kommer fokusera på valda delar av de kapitel som är kopplade till varje föreläsning 2
Introduktion till studiet av IR 3
Studiet av en världen i förändring Internationell politik, internationella relationer, global politik Globalisering, länder knyts närmare varandra, världen krymper Ekonomiskt: Ökad internationell handel, finanser, och produktion i vad som numera kallas en global marknad. Multinationella företag som organiserar handel och produktion. Outsourcing. Militärt: Global vapenhandel, spridning av massförstörelse vapen, förekomsten av transnationella militära företag, globala säkerhetsproblem. Juridiskt: Expansionen av transnationell och internationell lagstiftning, rörandes exempelvis mänskliga rättigheter. Skapandet av världsomspännande internationella juridiska institutioner, International Criminal Court 4
Miljö: Ökad förståelse att miljöfrågor och miljöproblem är globala. Global uppvärmning, skydd av utrotningshotade arter, multilaterala miljöavtal. Kulturellt: Nya kommunikationsmedel, omedelbar spridning av nyheter, populär kultur, o.s.v. Kosmopolitisk kultur, tänk globalt och agera lokalt En blandning av homogenization och ökad heterogeneity, framväxten av en global kultur samtidigt som nationalism, etnicitet, och andra kulturella skillnader fortfarande är starka. Få kulturer är dock isolerade. Socialt: Politiken är inte längre nationellt bunden. Framväxten av transnationella sociala och politiska rörelser. Migration. Folkförflyttningar från söder till norr, från öst till väst. Ökad förståelse att mänsklighetens största risker är globala. Ex. HIV/AIDS, globala miljöproblem, lokala oroshärdar som ger globala effekter (flyktingar, terrorism, o.s.v.) 5
Motargument mot globaliserings positiva effekter. Överdramatisering: Den senaste utvecklingen är inte så unik som vissa försöker göra gällande. Historielöshet. Världsekonomin 1870-1914. Världsekonomin är inte global, endast handeln är det Stater fortfarande betydelsefulla Hur global är globaliseringen? Gäller bara den industrialiserade delen av världen Hur stor del av jordens befolkning surfar på nätet? Västerländsk imperialism Globaliseringsprocessen präglas av västerländska värderingar Teknikberoende som gynnar de rika länderna och skapar fortsatta möjligheter till exploatering av fattigare länder. 6
Global governance Hur effektiva kan globala organisationer vara? Verktyg för starka stater Vem håller det internationella samfundet till ansvar? Demokratisk legitimitet NGO:s som Amnesty, Greenpeace, m.fl. De asiatiska tigrarna Ekonomisk tillväxt utan västerländska värderingar Kinas framväxande position som ekonomisk stormakt Anpassning till globala värderingar? Frågor Är globalisering ett nytt fenomen? Hur kan utvecklingen bäst förstås? Är globaliseringen en positiv eller negativ utveckling? Förlorar stater makt i globaliseringen? Är globaliseringen västerländsk imperialism? Bidrar globaliseringen till en fredligare värld? 7
Daglig påverkan Dessa trender påverkar vår vardag, återkommande i media. Produktion flyttas utomlands, billig import av varor och tjänster, konflikter i fjärran länder skapar flyktingströmmar, Sverige skickar fredsbevarande styrkor, o.s.v. Studeras av flera vetenskapliga ämnen Många olika akademiska ämnen studerar globaliseringsprocessen. Internationella relationer, ett vetenskapligt ämne. 8
Internationella relationer Traditionellt, gränsöverskridande kontakter mellan stater Modernt, kontakter mellan olika typer av aktörer på den överstatliga arenan (stater, internationella organisationer, NGO:s, multinationella företag, o.s.v.) Den vetenskapliga ambitionen Försöka att uppnå större förståelse och kunskap om vad som sker på den globala nivån. Studie av mänskligt interagerande och försöka att besvara många betydelsefulla frågor. Exempel på fokusfrågor Uppkomsten av konflikter Orsakerna bakom samarbete Fördelning av makt och resurser Betydelsen av normer och institutioner Skapandet av nationella och internationella identiteter Varför lever vissa delar av världen i fattigdom? Vad krävs för att världen ska kunna hantera den globala miljöförstörelsen, o.s.v. 9
Internationella relationer som akademisk disciplin Skapades 1919; Department of International Politics, University of Wales, Aberystwyth. Självständig disciplin i vissa länder, ex. Storbritannien Inordnas ofta som en del av statsvetenskapen, precis som politisk teori, förvaltning, jämförande politik o.s.v. Internationella relationer som en normativ vetenskap Inte bara beskriva och förstå, även påverka utvecklingen Uttalat syfte att försöka förändra världen och göra den till en bättre plats Precis som freds- och konfliktforskning är idag. De flesta vetenskaper försöker inta en neutral ställning till normativa frågor. Normativa teorier/discipliner existerar fortfarande 10
Studiet av det internationella samhället. Djupa rötter tillbaka till gamla grekerna. Vanlig utgångspunkt är den westfaliska freden 1648 som etablerade den legala basen för moderna statsbildningar. Gav upphov till ett internationellt system byggt på suveräna stater. Grundbultar i den Westfaliska världsordningen Territorium: Mänskligheten är uppdelad i territoriella och politiska samhällen med fixerade gränser. Suveränitet: Inom sina gränser har staten den exklusiva politiska och legala rätten Autonomy: Staten har rätt till självstyre inom sina gränser, vilket skapar en indelning i en nationell och en internationell sfär. 11
Traditionellt fokus på interaktionen mellan stater Ökad fokus på alternativa aktörer Ska vi även prata om ett internationellt system, eller ett internationellt samhälle? Otydliga skiljelinjer Idag svårt att skilja mellan inhemsk och internationell politik. Båda dimensionerna påverkar varandra. Internationella organisationer, NGO:s, och andra aktörer delar dessutom det internationella sfären med stater. Behovet av teori Hur ska vi nå en förståelse av en komplex verklighet? Varför beslutade Bush regimen att angripa Iraq? Är det bara att acceptera de givna förklaringarna? 12
Världen ur olika perspektiv En teori kan enklast förklaras som en lins, varigenom världen betraktas. Betrakta världen med hjälp av en röd lins så kommer världen att framstå som röd, betrakta den med en gul så framstår den som gul. Vår förståelse av världen påverkas av valet av lins Utgångspunkter och hypoteser om hur världen är beskaffad. Teori ger möjlighet att se mönster och regelbundenheter. Analytiskt sorteringsverktyg. Teori är inte ett val I akademisk forskning så kan man inte enbart betrakta världsliga händelser och företeelser för vad de är, som att förståelse/kunskap om händelserna är faktabaserade och därefter givna. Explicit teori, implicit teori. Vad bär du med dig i dina tolkningar av världen? Vetenskaplig öppenhet. 13
Teoretiskt perspektiv. Verklighetens natur (ontologi) och hur vi når kunskap om denna (epistemologi). Skiljer forskning från nyhetsrapportering Exempelvis av journalister eller populärvetenskapliga författare. En forskare bör vara medveten om sina val och redovisar dem explicit för läsaren. Perspektiv val styr undersökningen Ger därför en vinkling till studien. Kunskap producerad i en studie bedöms med utgångspunkt från studiens tillvägagångssätt. 14
De fyra debatterna som la grunden för studier av IR. Första debatten: Mellan idealister och realister, 1920-1950. Normativa förtecken där idealisterna präglade vetenskapen. Första världskriget, vilja att finna skapa fredliga internationella relationer. Orsak till konflikter: okunskap och bristande Målsättning: sprida och öka kunskapen om internationella processer, vetenskapen fyller en viktig funktion. Bakslag Andra världskriget Realisterna (Carr, Morgenthau) man måste försöka förstå världen för vad den är, inte vad den borde vara. Anklagelser att idealisterna varit osystematiska i sitt förhållningssätt, och inte agera vetenskapligt. Realisterna anses ha gått segrande ur debatten, efterkrigstiden dominerades av makt, konkurrens och säkerhet. 15
Andra debatten: Mellan traditionalister och behavioralister, 1950-1960. Metodologisk diskussion. Vilka metoder är bäst lämpade för studier av IR. Traditionalisterna: mestadels historisk, humanistisk, i sin orientering, berättande framställningar. Behavioralisterna: tydligare metoder, influerade av naturvetenskaperna. Kvantitativ datainsamling, deduktiv teoriutveckling, hypotesprövning, spelteori. Allt som inte kunde underkastas tydliga mätverktyg skulle rensas ut från IR-fältet. Traditionalisterna ifrågasatte om IR kunde effektivt studeras med sådana metoder. Försvararna the English School (Bull) men även realister som Morgenthau. Systematiska studier var en sak, men kraven på kvantitativ data något helt annat. Debatten anses ha slutat oavgjort. 16
Tredje debatten: Realism, liberalism och marxism, 1970-1980. Utvecklingen av ett internationellt samhälle, kritik mot den dominerade realismen. Liberalism pekade på samarbete och staters ömsesidiga beroende som tecken på realismens brister. Andra världen än militära. Marxisterna betonade ojämlikheterna i världen och de ekonomiska beroendeförhållandena mellan stater. Periferitänkande. Ingen dödstöt för realismen Ingen vann, men en teoretisk pluralism skapades Konkurrerande ansatser och verklighetsbeskrivningar. 17
Fjärde debatten: Mellan positivister och postpositivister, 1980 och framåt. Alternativa teoretiska ansatser, feminism, postmodernism, kritisk teori och normativ teori. Kritik av de traditionella positivistiska vetenskapliga utgångspunkterna (ontologi och epistemologi). Argument: de traditionella perspektiven utgår från en positivistisk vetenskapssyn, där verkligheten uppfattas som objektivt observerbar och kan kartläggas empiriskt. Position: verkligheten bör betraktas som subjektivt konstruerade och omöjligt att skilja från forskaren som gör betraktelsen. Andra dimension Rationalism och reflektivism. Strategisk interaktion mellan egoistiska och kalkylerande stater Intressen och identiteter skapade i sociala processer, kan förskjutas och förändras över tid. 18
Slut för idag 19