Vindkraftsutbyggnad Öster om Sävar i Robertsfors kommun Miljökonsekvensbeskrivning

Vindkraftsutbyggnad Öster om Sävar i Robertsfors kommun Miljökonsekvensbeskrivning AB 2007-10-24

Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 3 1.Bakgrund... 4 1.1 Vindkraften minskar miljöbelastningen... 4 1.2 Miljöbalken... 4 1.2.1 Miljöbalkens syfte... 4 1.2.2 Hänsynsregler... 4 2. Presentation av projektet... 6 2.1 Lokalisering... 6 2.2 Områdets lämplighet för vindkraft... 6 2.3 Områdets vindläge... 7 2.4 Anläggningens utformning och omfattning... 7 2.4.1 Teknik... 7 2.4.2 El-anslutning... 7 2.4.3 Vägar... 7 2.4.4 Mark... 7 2.4.5 Övrigt... 7 3. Alternativ... 8 3.1 Huvudalternativ... 8 3.2 Alternativ B... 8 3.3 Nollalternativ... 8 4. Markanvändning och riksintressen... 9 4.1 Markanvändning i området... 9 4.2 Riksintressen... 9 4.3 Rennäring... 9 5. Konsekvenser för hälsa och säkerhet... 9 5.1 Ljud... 9 5.2 Skuggbildning/reflexer... 9 5.3 Risker... 9 6. Konsekvenser för landskapsbilden... 9 7. Konsekvenser för naturmiljön... 10 7.1 Naturmiljön... 10 7.2 Fåglar... 10 7.2.1 Flyttande fåglar... 10 7.2.2 Häckande fåglar... 10 7.2.3 Kontrollprogram... 10 7.3 Däggdjur... 10 7.4 Utsläpp till luft och vatten... 10 8. Konsekvenser för det rörliga friluftslivet... 11 9. Konsekvenser för kulturmiljövården... 11 10. Konsekvenser under byggtiden... 11 11. Återställande... 11 12. Uppfyllelse av uppsatta miljömål... 11 12.1 Nationella miljömål... 11 12.2 Regionala miljömål... 12 12.3 Lokala miljömål... 12 13. Bilagor... 13 Bilaga 1 Detaljkarta placering VKV huvudalternativ... 13 Bilaga 2 Detaljkarta placering VKV alternativ B... 14 Bilaga 3 Ljudkarta huvudalternativ... 15 Bilaga 4 Skuggpåverkan huvudalternativ... 16 2

Sammanfattning Sävar Wind Power Association () vill etablera 2 vindkraftverk på Kummelsberget som är beläget ca 4 km öster om Sävar som ligger i Umeå kommun. Kummelsberget ligger i Robertsfors kommun nära gränsen till Umeå kommun. De två vindkraftverken har effekten 2 MW vardera och har en tornhöjd på 80 meter. Rotordiametern är 90 meter. Vindkraftverken kommer varje år att producera knappt 10 GWh vilket motsvarar elen till ca 2000 normalvillor under ett år. Området runt Kummelsberget består av gles skogsmark och myrar och är inte ett detaljplanerat område i kommunen. Etablering av vindkraftverk kommer inte påverka friluftslivet i området. Området är ett relativt bra område med tanke på vindförhållande. Det är även ett bra område för etablering av vindkraftverk med tanke på att det ej finns några närbelägna fastigheter. Vindkraft är en förnyelsebar energikälla som inte ger några utsläpp till luft och mark. Etablering av vindkraft bidrar till att de svenska miljömålen uppnås just på grund av att det inte ger några utsläpp till naturen. Vindkraftverk kan ge konsekvenser för människor i närområdet i form av buller, skuggor och reflexer. Inga fastigheter finns inom bullergränsen 35 db och skuggbildning är inte heller ett problem för boende i närområdet. För att undvika störningar på grund av reflexer från vindkraftverken antireflexbehandlas rotorbladen. Under byggtiden påverkas närområdet främst på grund av tunga transporter vid byggandet av nya vägar och resning av fundament och vindkraftverk. Biotopen där vindkraftverken placeras är på inget sätt unik därmed riskeras inte någon art som har en smal nisch att påverkas. Inga kända flyttfågelstråk passerar vindkraftverkens uppställning. Älgbeståndet i området bedöms inte påverkas annat än under byggtiden. Ett nollalternativ innebär att inga vindkraftverk etableras vilket skulle leda till att den el, 10 GWh, som produceras av vindkraftverken skulle behöva produceras på annat sätt vilket skulle ge utsläpp till naturen. 3

1.Bakgrund 1.1 Vindkraften minskar miljöbelastningen Klimathotet med den välkända växthuseffekten i spetsen har under de senaste åren drivit en utvecklig där energi från processer som genererar CO 2 ska ersättas med miljövänliga alternativ. Svensk elförsörjning bygger till 2/3 på Vatten och Kärnkraft alltså verksamheter som är CO 2 fria. Därför är det en vanlig missuppfattning att utbyggnad av annan CO 2 fri elproduktion inte skulle minska dessa utsläpp. För att förstå de positiva effekterna måste ett större geografiskt område tas i beaktning. Sverige handlar el med Danmark, Finland och Norge. Då blir fördelningen av elproduktionen en annan, mycket på grund av Danmark vars huvudproduktion kommer från kolkraften. Sammantaget innebär ovanstående att den utbyggda CO 2 fria produktionen i Sverige kan säljas till Danmark och därför minska kolkraftens utsläppsandel av CO 2 men även andra förbränningsprodukter. 1.2 Miljöbalken 1.2.1 Miljöbalkens syfte Miljöbalken ska tillämpas så att: 1. människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter oavsett om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan Eftersom el från vindkraft minskar annan utsläppsbenägen elproduktion är den väl anpassad till miljöbalkens syfte. Påverkan på natur och levnadsmiljö behandlas närmare i punkt 5-7. 1.2.2 Hänsynsregler I 2 kap. Miljöbalken beskrivs de allmänna hänsynsregler som ska följas när man bedriver en verksamhet som kan medföra påverkan på miljön. De regler som anges är: 1. Bevisbörderegeln Genom att i god tid meddela samråd och låta alla som kan beröras komma med åsikter anser att regeln följs. 2. Kunskapskravet har god kompetens vad gäller tekniska vindkraftlösningar. För att utreda hur aspekter gällande punkt 5-7 påverkar tillfrågas externa kompetenser. Paralleller dras till resultat av projekt i liknande områden. 3. Försiktighetsprincipen 4

För att undvika olyckor används dubbel säkerhet i vindkraftverkets säkerhetsgivare ex. övervarvningsskydd, utmärkning med ljus för flyg och överspänningsskydd. Verken fjärrövervakas så att fel kan upptäckas och åtgärdas snabbt. Det upprättas ett service och kontrollschema för att förhindra slitage som kan leda till farligt haveri. Varningsskyltar runtom verken upprättas där risker med att vistas i området tydligt ska framgå (b.la. iskastning). Varje varningsskylt skall vara synlig från sin grannskylt. Endast miljö- och kvalitetscertifierade underleverantörer anlitas. De små mängder olja och fett som används bedöms inte kunna ha någon större miljöpåverkan. 4. Lokaliseringsprincipen Valet av plats har styrts av att har en lokal anknytning och Kummelsberget ligger inte direkt i närheten av tät bebyggelse. 5. Hushållnings- och kretsloppsprinciperna Den energi som ett vindkraftverk producerar vid god vind under 4 månader är samma som krävs för att producera verket. När verket är uttjänt efter 20-25 år kan det enkelt monteras ner och återvinnas. Marken återställs, fundamentet kan enkelt täckas med ett jordlager och utgör inte någon fara för miljön. 6. Produktvalsprincipen Vindkraftverken på 2*2 MW klarar att täcka behovet av hushållsel hos 2000 villor (10 GWh). Marginalel som annars hade producerats med kolkraft. 7. Skälighetsprincipen Med den placering som valts i alternativ A är påverkan på miljön minimal. Den största påverkan är på landskapsbilden då verken kommer synas långt. Denna inverkan anser vara så liten att de positiva miljöeffekterna vida överstiger dessa. 8. Ansvar för att avhjälpa skada Vindkraftverket kan helt tas bort och då försvinner all påverkan på landskapet. 9. Stoppregeln Att vindkraftverken skulle kunna påverka någon persons levnadsstandard så negativt att verken behöver stoppas anser som orealistisk och bedömer risken som obefintlig. 5

2. Presentation av projektet 2.1 Lokalisering Placeringen av vindkraftverken kommer att ske på Kummelsberget som är beläget i Robertsfors kommun nära gränsen till Umeå kommun ca 4 km öster om Sävar. Bild 1: Placering av vindkraftverk i Huvudalternativ Detaljkarta återfinns i Bilaga 1. 2.2 Områdets lämplighet för vindkraft Vindkraftverk bör placeras i ett så bra vindläge som möjligt men det finns även andra faktorer som spelar in. Etablering av vindkraftverk i havet är betydligt dyrare än vindkraftsetablering på land varför föredrar vindkraftverk på land. För att undvika störningar i kustmiljön placeras vindkraftverken en bit in från kusten men ändå så pass nära kusten att vindarna fortfarande är gynnsamma. Det finns även bra anslutningar i form av vägar och elnät. 6

2.3 Områdets vindläge När platsen valdes ut gjordes detta med den vindkartering över Sverige som gjorts av Uppsala universitet. I beräkningar av produktion m.m användes vinddata från SMHI från de närmast omgivande platser där vinddata finns tillgängligt, se tabell 1 Plats Avstånd/[km] Vikt [%] SE Bjuröklubb 1970-88 wws 80 14 SE Holmögadd 1969-88 wws 33 33 SE Umeå flygplats 1969-84 wws 20 53 2.4 Anläggningens utformning och omfattning Ansökan avser 2 vindkraftverk på 2 MW vardera, dvs. en total effekt på 4 MW. 2.4.1 Teknik Den teknik som används är densamma som i de allra flesta vindkraftverk. Vindens energi tas tillvara genom en rotor och omvandlas till elenergi via en axel och en generator. Denna ansökan avser två vindkraftverk på vardera 2 MW. Navhöjden på varje verk är 80 meter och rotordiametern är 90 meter vilket ger en totalhöjd på 125 meter. Vindkraftverken kommer varje år att producera cirka 10 GWh. Detta motsvarar elförbrukningen för ca 2000 normalvillor (årsbehov 5000kWh). Vindkraftverken förankras med bergfundament vilket innebär att berget friläggs och ett mindre fundament fästs i berget med ett antal bergstag. 2.4.2 El-anslutning För anslutning till elnätet behövs ca 1 km ny elkabel. Det befintliga elnätet förvaltas av Umeå Energi. Vindkraftverken ansluts till ett elnät med en spänning i storleksordningen 10 kv. 2.4.3 Vägar För att bygga verken måste ca 1 km ny väg byggas. Området där vägen kommer att anläggas består mestadels av gles skogsmark. Den nya vägen kopplas ihop med väg 652 (Ivarsbodavägen) som bedöms vara tillräckligt stor. 2.4.4 Mark Den mark som kommer att användas består dels av 1 km ny väg samt 1 km ny kraftledning. För varje vindkraftverk krävs 1200 m 2 mark. Fasta byggnader (transformatorstation), kräver 700 m 2. Avtal har träffats med markägaren Bo-Erik Johansson, Sävar. 2.4.5 Övrigt Informationstavlor om vindkraftverken placeras längs väg 652 väster resp öster om Kummelsberget. En informationstavla placeras också vid den redan befintliga informationen om Sävar längs E4:an. 7

3. Alternativ 3.1 Huvudalternativ Huvudalternativet innebär etablering av två vindkraftverk på Kummelsberget beskrivet i kapitel 2. 3.2 Alternativ B I alternativ B placeras vindkraftverken på Fäbodberget 10 km nordost om Sävar. Den här placeringen ger jämförbar produktion med huvudalternativ. Alternativet är sämre då det är längre till närmaste kraftnätsanslutning och läget syns tydligare från sommarstugeområdet i öster (Vitnäsudden). Bild 2: Vindkraftverkens placering i alternativ B Detaljbild i Bilaga 2 3.3 Nollalternativ Nollalternativ innebär att inga vindkraftverk etableras. Detta skulle innebära att 10 GWh inte skulle produceras med hjälp av förnyelsebar energi utan istället med fossila bränslen. Detta skulle leda till fortsatt stora utsläpp till luft och mark. 8

4. Markanvändning och riksintressen 4.1 Markanvändning i området Området består av gles skogsmark och myrar och används som skogsbruksmark. Jakt bedrivs på området och de omkringliggande myrarna bedöms vara bra hjortronmarker. Markerna runt omkring vindkraftverken påverkas inte under drift. 4.2 Riksintressen Ett område som är klassat som riksintresse är ett område som bedöms vara betydelsefullt för landet i sin helhet. Inga riksintressen finns i området kring den tänkta placeringen av vindkraftverken. 4.3 Rennäring Norr om Sävar finns renbetesområde men i den tänkta placeringen öster om Sävar finns inga sådana områden. 5. Konsekvenser för hälsa och säkerhet 5.1 Ljud De riktvärden för ljud från vindkraftverk som finns är ca 40 db för fast boende och ca 35 db för fritidshus. Inga hus berörs av sådana ljudnivåer från vindkraftverken. Beräkningar är gjorda i programmet WindPro, se ljudkarta i Bilaga 3. 5.2 Skuggbildning/reflexer I Sverige finns ännu inga riktlinjer för skuggbildning från vindkraftverk, men i Tyskland finns riktlinjer som säger att ingen ska behöva uppleva mer än 30 skuggtimmar per år från vindkraftverken. I det tänkta läget finns inga hus som berörs av skuggbildning av sådan storlek. För att undvika störningar på grund av reflexer antireflexbehandlas rotorbladen. Sammanställning av skuggpåverkan finns i Bilaga 4. 5.3 Risker Vad som görs för att minska riskerna kring vindkraftverken se Försiktighetsprincipen under punkt 1.2.2. 6. Konsekvenser för landskapsbilden Området där vindkraftverken ska placeras består mestadels av barrskog blandat med myrar. Vindkraftverken har en totalhöjd på ca 125 meter vilket betyder att de kommer att vara väl synliga i ett stort område. En undersökning (SOU 1999:75) som finns redovisad i Boverkets dokument Planering och prövning av vindkraftsanläggningar ger riktvärden för hur vindkraftverk påverkar landskapsbilden. Denna undersökning är baserad på vindkraftverk med tornhöjd 60 meter, dvs. 20 meter lägre än de tänkta verken. Där anges att upp till 3 km kommer vindkraftverken vara dominerande i landskapsbilden. På avståndet 3-7 km varierar synligheten beroende på landskapets karaktär. Mellan 7 9

och 12 km är vindkraftverken väl synliga men utgör ej en dominerande del av landskapsbilden. På avstånd längre bort än 12 km från vindkraftverken syns dessa som små företeelser vid horisonten. Synligheten är mycket beroende av vädret. Hur vindkraftverk uppfattas är olika från person till person vilket gör det svårt att säga exakt vad människor i anslutning till vindkraftverken kommer att tycka om dessa. 7. Konsekvenser för naturmiljön 7.1 Naturmiljön Området kring vindkraftverken består av myrmark och gles barrskog. På uppställningsplatserna är vegetationen mycket gles och berggrunden ligger i dagen. Påverkan på naturmiljön består till största del av de tillfartsvägar som måste byggas för att kunna transportera delarna till verkens uppställningsplatser. Nedgrävning av högspänningskabel ger en synlig fåra i marken som snabbt växer igen. Påverkan består till liten del av vindkraftverkens fundament som kommer att gjutas in i berggrunden. 7.2 Fåglar Fåglar påverkas på två sätt av vindkraftverk, genom kollisionsrisker och inverkan på häcknings/boplatser. 7.2.1 Flyttande fåglar Kända flyttfågelsstråk finns norr om vindkraftverkens placering i höjd med Robertsfors. Verken bedöms inte vara ett hot mot någon fågelarts överlevnad. 7.2.2 Häckande fåglar Tidigare erfarenheter visar att vindkraftverken kan skrämma bort fåglar inom 250-500 och i sällsynta fall upp till 800 meters radie. Den ytan som då påverkas i detta fall består som tidigare påpekats av myr och gles tallskog. Vilka fåglar som häckar där kommer att utredas med hjälp av lokala ornitologer. 7.2.3 Kontrollprogram För att följa upp vindkraftverkens påverkan så upprättas ett kontrollprogram. Syftet är att se om fågellivet verkligen har påverkats. Dessa erfarenheter kan sedan tillämpas på senare likartade etableringar. 7.3 Däggdjur Inom området har flera fall av älgspillning iakttagits varvid slutsatsen dragits att älgpopulationen i området är dominerande bland de stora däggdjuren. Vindkraftens påverkan på dessa är dock små då betesmöjligheterna inte påverkas nämnvärt. 7.4 Utsläpp till luft och vatten Inga utsläpp kommer normalt från vindkraftverken. Vid oljeläckage från växellåda är maskinhuset konstruerat så att oljan endast kan rinna ner i tornet där det stannar och 10

kan saneras. Ingen olja eller andra kemikalier förvaras i närheten av verken. En transformatorstation placeras mitt mellan verken, i transformatorerna används en stor mängd olja, därför placeras transformatorn på ett tättslutande betongskikt. 8. Konsekvenser för det rörliga friluftslivet Berget är inte någon stor utflyktsplats då det inte erbjuder någon vidare utsikt p.g.a. sin begränsade höjd (45 m). De omkringliggande myrarna bedöms vara populära bland hjortronplockare. Vindkraftverken ligger ett hundratal meter från närmsta myrgräns och därför utom det planerade varningsområdet. Därför borde inte räddhågsna bärplockare begränsas. Inom området bedrivs älgjakt, med torn placerade längs avsticksväg väst om Kummelsberget. I samråd med kommunen framförs önskemål att området inte detaljplaneras. Då det endast handlar om 2 vindkraftverk kommer kommunen troligen tillmötesgå begäran. Härmed borde inte älgjakten påverkas nämnvärt. 9. Konsekvenser för kulturmiljövården En sökning i Kulturantikvarieämbetets register över fornminnen genererar inga fornminnen i det påverkade området. 10. Konsekvenser under byggtiden Under byggtiden kommer de största störningarna bestå av tunga transporter till och från platsen. Detta dels vid anläggandet av den ca 1 km långa väg som behövs samt vid resning av vindkraftverken och gjutning av fundamenten. Vid anläggningen av fundamenten kommer även borrning i berget att krävas. 11. Återställande Det är lätt att återställa byggplatsen efter uttjänt tid, verken nedmonteras på en dag. Elkabel grävs upp och återvinns. Den anlagda grusvägen för tunga transporter lämnas och kan nyttjas som skogsbilväg för områdets jägare. Om utfallet efter uttjänt tid är positivt så kommer troligen en ny ansökan lämnas in om nya verk på samma plats. 12. Uppfyllelse av uppsatta miljömål 12.1 Nationella miljömål Den svenska staten har fastställt 16 punkter som tillsammans skall verka för att förbättra miljön i Sverige. Några av dessa punkter kan direkt kopplas till vindkraftsproducerad el. Miljökvalitetsmål 6: ingen övergödning Våra verk skulle hjälpa till att minska utsläppen av kväveoxider då den el som produceras av verket troligtvis skulle ha tillverkats av ett icke utsläppsfritt alternativ. Miljökvalitetsmål 7: Bara naturlig försurning 11

Både svaveldioxid och kväveoxider minskar med hjälp av vindkraftsproducerad el gentemot andra alternativ. Miljökvalitetsmål 15: minskad klimatpåverkan El som produceras av vindkraftverk är helt utan koldioxidutsläpp. Med ovan förda resonemang så kan även koldioxidutsläppen minskas då el inte behöver produceras av ett sämre alternativ. 12.2 Regionala miljömål Regeringen har tidigare gett länsstyrelsen ett uppdrag att ta fram strategier för regional miljö (STRAM). Vindkraftverk kan hjälpa till att minska utsläppen på flera plan. När det gäller försurning så sägs följande. Nedfallet av försurande ämnen skall inte överstiga gränsvärdena för svavel 2,5 kg/ha och år och kväve 3 kg/ha och år. Sjöar och vattendrag skall hålla samma nivå i produktivitet och i biologiska mångfald. Kalkning skall inte ske på våtmarker inom nationalparker, naturreservat, våtmarker klassade som riksintresse för naturvård eller på våtmarker av klass 1 i länsstyrelsens våtmarksinventering. Våtmarker av klass 2 skall ej heller kalkas. För buller och luftföroreningar gäller Långsiktigt skall antalet dödsfall i cancer till följd av luftföroreningarna minska till mindre än 10 dödsfall per år och miljon invånare. Samhällsbullret skall inte överstiga riktvärdena för en god miljö. Luftföroreningar i omgivningsluft skall minskas så att Minnesmärken och byggnader inte förstörs över tid och värdefulla och representativa naturmiljöer bibehålls. Vindkraftanläggningen kommer att bidra till måluppfyllelse genom att utsläppen av försurande luftföroreningar minskar. Inga bullergränsvärden överskrids. 12.3 Lokala miljömål I Umeå kommuns översiktsplan (Öpl 98 sida 99) skrivs det att förnyelsebara energikällor är välkomna: Biobränslen och andra förnybara energikällor ska öka på bekostnad av andra energislag. Etablering av vindkraft i kommunen är alltså i linje med översiktsplanen. Umeå kommun samarbetar med närliggande kommuner för att bestämma gemensamma riktlinjer inom bl.a. miljöområdet. Robertsfors kommun antas därför ha samma inställning till vindkraft som Umeå kommun. 12

13. Bilagor Bilaga 1 Detaljkarta placering VKV huvudalternativ Transformatorstation 10kV ledning Anslutningsväg 13

Bilaga 2 Detaljkarta placering VKV alternativ B 14

Bilaga 3 Ljudkarta huvudalternativ 15

Bilaga 4 Skuggpåverkan huvudalternativ 16