Strategiplan Barn och ungdomsvetenskapliga institutionen för perioden 2016-2018 A. Lägesbeskrivning Barn och ungdomsvetenskapliga institutionen (BUV) har vuxit enormt i storlek från bildandet 2008. Till en början fanns drygt 30 personer anställda och i mars 2016, är vi ca 140 personer totalt som arbetar på institutionen. Expansionen har framförallt sin bakgrund i att Förskollärarutbildningen överfördes till BUV den 1 januari 2011 och grundlärarprogrammet mot fritidshem den 1 juli 2012. Sedan sammanslagningen med de två lärarprogrammen har institutionen genomgått en stor omvandlingsprocess där vi utvecklat samtliga delar av institutionens verksamhet. Det gäller framförallt kvaliteten på våra utbildningar men också personalmängden för att kunna hantera den stora ökningen av antalet studenter och doktorander. Det sistnämnda innebär att vi har behövt anställa ett stort antal universitetslektorer men även adjunkter och adjungerade adjunkter för att bygga upp och ta emot ökade antal studenter vid framförallt BUVs lärarprogram. Flera professorer har också gått i pension och vi har försökt rekrytera nya dock inte tillräckligt framgångsrikt för BUVs nuvarande och framtida utveckling. BUV hade 2011 fyra doktorander och den 2 maj 2016 finns det 30 doktorander anställda inom de två forskarämnen som finns vid institutionen, det vill säga Barn och ungdomsvetenskap och Förskoledidaktik. Strategin har tidigare varit att anställa minst 5 doktorander per år och att 5 också ska disputera varje år för att skapa en doktorand bas vid BUV men också ökade forskningsanslag från fakulteten. Denna ökade mängd av doktorander har inneburit att personal med minst docentkompetens tilldelats doktorander för att bygga upp sina forskningsområden. Professorerna har tilldelats ett stort antal doktorander då de är mer vana att handleda och få ut doktorander i tid. Den ökade mängden doktorander har inneburit ett stort arbete för att skapa struktur som saknades tidigare och det innebär också att vi kontinuerligt utvecklar våra forskarutbildningar för att hålla hög vetenskaplig standard och kvalitet. Vid BUV finns ett handledarkollegium där samtliga huvudhandledare vid institutionen deltar. Här förs diskussioner om hur forskarutbildningarna vid BUV utvecklas och om vad som behöver åtgärdas. Här finns både oerfarna och erfarna forskare där de mer erfarna kan stötta och bidra till kvalitetssäkring av kommande avhandlingar. BUV har höga ambitioner vad gäller internationalisering av verksamheten vilket gör att både lärare och studenter stimuleras till att utveckla internationella kontakter och att delta i konferenser utomlands. All personal är aktiva i samverkan med samhället vilket är en naturlig del av vår verksamhet. Det beror framförallt på att både forskning och utbildning vid BUV är nära relaterad till praktikens verksamheter. Förnärvarande består institutionen av fyra avdelningar, avdelningen för förskollärarutbildningen och forskning (FUFF), avdelningen för Barn och ungdomsvetenskap (BUVA), Centrum för Barnkulturforskning (CBK) och Tekniska och administrativa avdelningen (TA). Vid dessa avdelningar finns förutom de två ovan angivna lärarprogrammen men även fristående kurser, uppdragsutbildningar och ett pågående masterprogram Barnets bästa och mänskliga rättigheter vid BUVA. FUFF avdelningen planerar ett masterprogram med start hösten 2017 i förskoledidaktik. CBK ger också ett magisterprogram i Barnkultur samt fristående kurser. Nedan följer en närmare beskrivning av avdelningarnas verksamhet. Avdelningen för förskollärarutbildning och forskning (FUFF) Avdelningen har sitt största fokus på förskollärarutbildningen men här bedrivs också framgångsrik forskning exempelvis har en av professorerna erhållit ett stort anslag från Vetenskapsrådet för att i samverkan med andra institutioner bedriva projektet Hjärnvägar i 1
förskolan. Här finns också forskningsområden med inriktning mot exempelvis män i förskola, pedagogisk dokumentation och kvalitetssäkring av förskoleverksamhet. Ett område under utveckling handlar om förskolan som bild- och blickapparat där historiska och nutida perspektiv på bildproduktion i och runt förskoleverksamhet analyseras, såväl i nationellt som internationellt perspektiv. Andra delar i projektet handlar om hur barn och förskollärare förstår filmpraktiker i förskolan och hur nyanlända barn och föräldrar förstår mötet med svensk förskola. Sedan förskollärarutbildningen placerades vid BUV har personalstyrkan utökats kraftigt vid avdelningen för att kvalitativt kunna utbilda det ökande antalet studenter som regeringen önskar ska bli förskollärare. Av de totalt 30 doktorander vid BUV så är 8 antagna i förskoledidaktik. Här finns också 3 antagna licentiander som antagits i två tidigare forskarskolor vid FUFF. Forskarutbildningen är relativt ny men på stark frammarsch vad gäller både antal doktorander, kurser och möjliga handledare. Här finns förnärvarande två professor och två docenter. FUFF ordnar ett årligt evenemang kallat Förskoleakademin (start 2015) som riktar sig både till avdelningens lärare och forskare. Avdelningen är också involverad i den Förskolesummit som arrangeras vartannat år i samarbete med Stockholms stad (utbildningsförvaltningen) och Stockholms universitet. Detta evenemang används av stadsdelar och kringliggande kommuner för att kompetensutveckla personalen. Förskollärarutbildningen Denna utbildning är den mest sökta lärarutbildningen vid Stockholms universitet. Från och med 2016 antas 360 studenter per år och avdelningen gör antagningar vår och höst med 150 studenter per omgång. De resterande 60 studenterna är barnskötare som på halvfart erbjuds möjlighet att genomgå Förskollärarprogrammet och bli legitimerade förskollärare. Förskollärarutbildningen ges på heltid under 3,5 år och den ger 210 hp. De kurser som ges är inom följande ämnen: Förskoledidaktik, 120 hp, utbildningsvetenskapliga kärnan, 60 hp och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) på förskola, 30 hp. Utbildningen ger kunskaper om förskolan som en miljö för lärande, samt om hur förskollärare kan arbeta med barns lek, utveckling och lärande. Den huvudsakliga delen av förskollärarutbildningen är förlagd vid BUV, något som starkt bidragit till institutionens möjligheter att styra över utvecklingen av programmet. Det här innebär att det inte bara är kvantiteten av studenter som utökats de senaste åren utan även i hög grad kvaliteten både ämnesmässigt och vetenskapligt. Ledningen vid avdelningen har tillsammans med övrig personal arbetat med förändringsarbetet först med en två-årsplan sedan med en ny fortsatt utvecklingsplan efter att de första planerade åtgärderna genomförts och utvärderats. Ett utvecklingsarbete kring lektorers, adjunkters och adjungerade adjunkters kompetensutveckling har initierats vt 2016, där en professor och en docent anlitats för att ansvara för sådan utveckling. Här ges också högre seminarier som ska bidra till kompetensutveckling för undervisande personal. Vidare har ett Ämnesråd inrättats som hanterar utvecklingsfrågor kring ämnet förskoledidaktik på grund, avancerad och forskarutbildningsnivå, för att få progression i ämnets utveckling. Avdelningen för Barn och ungdomsvetenskap (BUVA) Vid BUVA har forskning en central plats och avdelningen har framgångsrikt visat sig hålla hög internationell och nationell forskningsstandard. Ett forskningsområde utmärkte sig speciellt i Samhällsvetenskapliga fakultetens utvärdering av forskningsområden. Det var Utsatta barn 2
och deras livssituation som bedömdes som stort ledande inom fakulteten. Här bedrivs forskning men inriktning mot sociala relationer i skolan, förskolan och på fritiden. Barn i migration och integration är ett annat stort forskningsområde. De framgångsrika forskare som finns på avdelningen är också mycket involverade i doktorandhandledning, grundutbildning, kurser på avancerad nivå och doktorand kurser. De tre professorer som finns vid avdelningen har också stort engagemang i institutionens administrativa åtaganden. Vid avdelningen finns även fem docenter som är aktiva i avdelningens administration, forskning och utbildning. Flera av dem kommer de närmaste åren kunna bli befordrade till professorer vilket också kommer att stärka avdelningens vetenskapliga stabilitet. Av institutionens 30 doktorander så är 22 anställda vid BUVA. Tre nydisputerade har erbjudits karriärutvecklande forskaranställningar. Vid BUVA finns också masterprogrammet Barnets bästa och mänskliga rättigheter som startade hösten 2008 med antagning av ca 20-25 studenter per år. Det programmet är också kontinuerligt under utveckling och en ny utbildningsplan antogs 2015 10 07 som ger ett förstärkt kursutbudet i förhållande till den kompetens som finns på avdelningen. Den nya utbildningsplanen innebär också att studenter som genomgått grundlärarprogrammet vid BUVA har möjlighet att läsa en masterutbildning då speciella valbara kurser är inriktade mot deras inriktning. Programmet genomförs till viss del i samverkan med CBKs magisterprogram. Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem Vid BUVA avdelningen har grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem en stor plats. Efter ökade takbelopp från regeringen antas från 2016, 160 studenter per år till programmet. Antagning görs två gånger per år med 80 studenter per halvår. Programmet ger 180 hp och det startade vårterminen 2012. Fritidspedagogik utgör huvudområdet och studenterna ska därutöver även meritera sig i praktiskt-estetiska ämnen som musik och bild. Från hösten 2016 ges också tillvalet Idrott och hälsa. Grundlärarprogrammet består av flera delar: kurser i ämnen och ämnesdidaktik, kurser inom den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK) samt verksamhetsförlagda kurser (VFU). Utifrån Stockholmsmodellen för lärarutbildningar ges flera av dessa kurser vid andra institutioner även om utbildningen är förlagd vid BUVA. Totalt har BUVA kursansvar för 90 hp av programmets180 hp. Kurser i fritidshemspedagogik är genomgående för utbildningen. Inom dessa ges fördjupade kunskaper med stöd av BUVAs pågående forskning, där för närvarande två pågående doktorandprojekt är direkt inriktade mot att kunna stärka programmets vetenskaplighet. Den forskning som bedrivs vid BUVA med direkt relevans för programmet rör utsatthet och mobbning, social interaktion, nyanlända och integration. Genom dessa forskningsinriktningar, som alla fokuserar på autentiska miljöer utifrån ett barnperspektiv, erhålls en både bred och djup akademisk bas för de centrala yrkesspecifika uppgifterna, förståelse för gruppdynamik och utstötningsmekanismer, professionellt ledarskap och skolpolitiska frågor, samt barns eget meningsskapande och demokratiska deltagande. Sedan programmet förlades vid BUV har stora förändringar genomförts för att utveckla ett helhetsperspektiv på programmet men också för att höja den vetenskapliga kvaliteten i utbildningen. I det här förbättringsarbetet samarbetade ansvarig personal med samverkande institutioner med kursansvar i programmet liksom grundlärarkollegiet. Programmet har stort behov av fler universitetslektorer och anställningar är under tillsättning. Under 2012 och 2013 har BUV vid två tillfällen annonserat ut en professur i barn- och ungdomsvetenskap, med särskild inriktning mot barns fritid. Tyvärr ledde inte rekryteringsförsöken till någon anställning på grund av icke kompetenta sökande vid ett tillfälle 3
och vid det andra tackade den som erbjöds tjänsten nej till anställning av personliga skäl. Förnärvarande används forskningsmedel för en professor till en docent som har ett specifikt ansvar för att utveckla vetenskapligheten i programmet. En kommande professorsutlysning kommer att vara inriktad mot barns sociala relationer i skolan och/eller på fritiden. Centrum för barnkulturforskning (CBK) CBK är förlagt vid BUV sedan 2008. Centrumet har en egen styrelse med uppgift att utveckla kunskap inom området barnkultur. CBK är unikt i Sverige på grund av sin ambition att knyta samman utbildning i barnkultur med tvärvetenskaplig forskning på nationell men också på nordisk nivå. Trots sin begränsade lärarstab så bedrivs här mycket uppskattade kurser på grund och avancerad nivå. Centrumet ordnar också välbesökta symposier och konferenser där både forskare och praktiker med intresse för barnkulturfrågor deltar. De kurser som ges på grundnivå är fristående. Studenterna kan dock genomföra en kandidatexamen med huvudämnet Barnkultur efter att de genomfört Barnkultur I och Barnkultur II. Därefter kan studenterna också läsa barnkultur på magisternivå med antagning en gång per år. Magisterutbildningen ges till viss del i samverkan med masterprogrammet Barnets bästa och mänskliga rättigheter vid BUVA. CBK ger inte någon forskarutbildning men två doktorander med fokus på barnkultur är antagna i ämnet barn och ungdomsvetenskap, en disputerade 2015 och en är förnärvarande doktorand. Tanken är att CBK via BUVA kontinuerligt ska ha en doktorand med inriktning barnkultur. Teknisk och administrativ avdelning Den här avdelningen fungerar som stöd för såväl övriga avdelningar och studenter vad gäller tekniskt och administrativ support. Ambitionen är att vara en hållbar och professionell administrativ organisation, som tydligt och effektivt tillhandahåller och utvecklar stöd och service till personal och studenter. Arbetsuppgifter bedrivs i nära samverkan med personal vid de olika avdelningarna. Här finns förutom den administrativa chefen, kursadministratörer, studievägledare, informatörer, registrator/arkivvårdare, vfu-koordinator, personalhandläggare, ekonom, utredare, kursplanehandläggare, institutionssekreterare och institutionstekniker. Tillsammans med övrig personal på institutionen bedrivs här en mycket välorganiserad verksamhet som bidrar till att övriga avdelningar kan avlastas administrativt ansvar. B. Mål Barn och ungdomsvetenskapliga institutionen har höga ambitioner vad gäller att åstadkomma hög kvalitet i både utbildning och forskning. På grund av stora förväntningar och medel från statsmakterna och Stockholms universitet centralt har institutionen varit och kommer att vara i ständig utveckling. Förhoppningen är att yttre utvecklingskrav reduceras så att målet de kommande tre åren kan innebära mer internt riktade insatser som att fortsätta med förstärkt fokus på konsolidering, systematisering och strukturering av verksamheten. Det innebär framförallt att flexibelt stärka avdelningarnas nuvarande organisation men också att skapa förutsättningar för all personal att utvecklas i sin yrkesroll samt att förstärka studentorienterade insatser. Delmålen kan beskrivas så här: - Utveckla den fysiska och psykiska arbetsmiljön - Anställa fler professorer som akademiska ledare - Erbjuda nydisputerade möjlighet till anställning som forskare under ett år efter disputation - Stimulera universitetslektorer till att befordras till docenter och docenter till professor 4
- Reducera antalet antagna doktorander på fakultetsanslag per år till ca 3 istället för tidigare ca 5. - Stärka forskarutbildningen med fler doktorandkurser riktade mot de två forskarutbildningsämnen som finns vid BUV - Utveckla och starta en masterprogram i Förskoledidaktik - Öka samverkan med studenter och det nyss startade studentrådet - Utse lämplig universitetslektor med speciellt ansvar för studentorienterade insatser - Fortsatt internt utvecklingsarbete av våra utbildningar, framförallt av de två lärarprogram som finns vid institutionen - Flytt till bättre och mer funktionella lokaler C. Resurser Se bilaga 1 D. Handlingsplan De kommande tre åren ska mer internt riktade åtgärder genomföras och då med förstärkt fokus på konsolidering, systematisering och strukturering av verksamheten. Det innebär framförallt att flexibelt stärka avdelningarnas nuvarande organisation genom stabilisering och utveckling av den struktur som skapats i förhållande till förväntad kvalitet och kvantitet i utbildningarna. Ekonomiska resurser för att utveckla verksamheten enligt uppsatta mål finns och tillräckligt med personella resurser kommer att finnas så snart vi kunnat anställa lämplig personal under den kommande tre årsperioden. Den stora utmaningen är att skapa en intern arbetsmiljö som gynnar utveckling av våra utbildningar och den forskning som bedrivs. Vi tänker att en fungerande arbetsmiljö skapar trivsel bland personal och studenter och sådan stimulans ökar deras strävan mot kvalitetsutveckling i utbildning och forskning. Tyvärr kommer lokalfrågan som ett minus i vår verksamhet fram till mitten av 2018 även om personal och studenter är tåliga och solidariska i väntan på nya arbetsytor. Institutionen förväntas växa fram till 2020, vilket behöver tas hänsyn till vid utformning av lokaler och funktioner vid flytt till Frescati backe. Lokalbehovet för 2020 har beräknats till 3 692 m². Den årliga lokalökningen har uppskattats till 5 %. Under den kommande treårsperioden behöver vi höja den akademiska kvaliteten på BUV genom att anställa fler professorer som kan axla ansvaret för framförallt forskning men också administration, handledning och utbildning. Planen är att minst två utlysningar görs redan 2016 en till FUFF och en till BUVA avdelningen och fler kommer att anställas de kommande åren. Vi strävar efter att få professor som kan komplettera de övrigas inriktningar. Vid BUVA har anställts en gästprofessor på halvtid från och med september 2016. Hans huvudsakliga arbetsuppgifter kommer att vara inriktad mot kompetensutveckling av personal, att ge en vetenskaplig doktorandkurs samt kvalitetsgranska doktoranders avhandlingsarbeten när de är i slutfasen av sin forskarutbildning. Vid FUFF avdelningen har anställts en extra docent på halvtid och en professor emerita på 20%. Deras huvudsakliga fokus är på kompetensutveckling av universitetslektorer, adjunkter och adjungerade adjunkter. Vi kommer att fortsätta ha högre seminarier för all personal vid både FUFF och BUVA avdelningarna för att också stärka deras vetenskapliga kompetens men också för stimulera till ideer och nätverk för forskning och utveckling. Vi ska fortsätta med specifika rådgivande samtal med docenter vid både FUFF och BUVA för att stödja dem i kompetensutveckling mot befordran till professor. De har tilldelats doktorander som när de disputerat kan underlätta sådan befordran. När förutsättningar finns för frigörande av undervisning kommer vi också att ge extra tid för forskning till universitetslektorer som är nära till att kunna befordras till docenter. Då vi är måna om att 5
nydisputerade som bedöms ha kvalifikationer och intresse för att utvecklas inom vår verksamhet så kommer vi att fortsätta ge möjlighet till ett års anställning som forskare efter disputation. Dessa insatser kan till viss del täckas av FUF budgeten men för att klara ekonomin kommer vi att minska antalet antagningar av doktorander per år. Detta eftersom vi nu har uppnått tidigare mål att få en stark doktorandgrupp varav 5 kan disputera per år från 2016 och fem år framåt vilket i sin tur ska leda till ökade FUF medel från fakulteten. Denna tidigare strategi berodde till viss del på att vi önskade få ökad tilldelning av fakultetsmedel efter att vi inte längre får speciell tilldelning riktat mot institutioner som klassats med utbildningsvetenskap som ämne. Detta inträffade januari 2016. Då räknades tilldelning fem år bakåt i tiden. På grund av att vi var en ny institution hade vi inte doktorander som disputerade 2010 och 2011och därmed fick vi minskade anslag 2016 jämfört med tidigare år. Disputerade forskare uppmanas också till att söka externa medel för att kunna anställa doktorander men också för att kunna bedriva egen forskning på utökad tid. Som relativt nystartad institution fortsätter vi stärka både internationellt och nationellt samarbete även om kostnader för exempelvis konferenser vanligtvis måste sökas externt. Doktorander kan även de närmaste åren erhålla medel för konferenser åtminstone en internationell konferens under forskarutbildningen förutsatt accepterat abstrakt och att de först sökt extern finansiering. Via handledarkollegiet vid BUV finns också ambitionen att under kommande treårsperiod utveckla kurser för doktorander för att stärka ämnesinriktningar i avhandlingarna. Detsamma gäller utveckling av befintlig och kommande masterutbildningar. På grund av extra tilldelning av takbelopp kan FUFF avdelningen planera och genomföra ett masterprogram med start hösten 2017 i förskoledidaktik. En viktig anledning till detta är att kunna erbjuda förskollärare en progressionsmöjlighet efter avslutad förskollärarutbildning. Tanken är också att en master i förskoledidaktik skapar förutsättningar för studenter att söka doktorandanställning i förskoledidaktik efter avslutad utbildning men satsningen ska också innebära att förskollärare kan stärka sin vetenskapliga kompetens oavsett om de vill bli doktorander eller inte. Masterutbildningen kommer att ges på helfart och bedrivas både på svenska och engelska. För att stärka studentinflytandet och för att hantera studentärenden mer fokuserat kommer vi från hösten 2016 och framåt att utnämna en därtill lämplig universitetslektor som på ca 30% av sin tid ska kunna utveckla studentperspektivet på institutionen något som tidigare inte på ett tillfredställande sätt hunnits med. Det beror delvis på att det först från förra året finns ett studentråd vid BUV som kan representera studenterna. Utifrån ett studentperspektiv kommer också alumnverksamheten vid BUV att fortsätta sin verksamhet. Mot att tidigare mestadels varit fokuserad mot att delta i universitetets organisering av alumnverksamheten kommer den framöver att mer rikta sin uppmärksamhet mot BUVs studenter för att stimulera deras framtidsperspektiv. När det gäller BUVs samverkan med samhället så fortsätter den precis som tidigare. Det finns stor efterfrågan från samhället så behovet av att söka extra samverkanssatsningar är minimalt. Vårt samhällsdeltagande innebär exempelvis föreläsningar, deltagande i media, uppdragsutbildningar och seminarier. Strategiplanen är beslutat av Institutionsstyrelsen 16 0428 Professor, prefekt Ann-Christin Cederborg Barn och ungdomsvetenskapliga institutionen 6