Svar Direkt 2012:03 Studentrekrytering i Indien - Viktiga faktorer och regionala överväganden Tillväxtanalys har under 2010 och 2011 fått en serie uppdrag av Utbildningsdepartementet att studera hur Sverige kan arbeta med att främja internationaliseringen av högre utbildning och rekrytera studenter till Sverige. Rapporten beskriver vilka faktorer som är viktiga när indiska studenter och deras familjer väljer studiedestination samt från vilka regioner tidigare indiska studenter i Sverige kommer ifrån och om införandet av studieavgifter har påverkat de indiska studenternas geografiska härkomst.
Dnr 2011/225 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Studentplan 3, 831 40 Östersund Telefon 010 447 44 00 Telefax 010 447 44 01 E-post info@tillvaxtanalys.se www.tillvaxtanalys.se För ytterligare information kontakta Andreas Larsson (010-447 44 80) eller Andreas Muranyi Scheutz (+91 11 44 19 71 34) E-post andreas.larsson@tillvaxtanalys.se / andreas.muranyi-scheutz@tillvaxtanalys.se
Förord Avdelningen för Innovation och globala mötesplatser vid Tillväxtanalys har under 2010 och 2011 fått en serie uppdrag av Utbildningsdepartementet att studera hur Sverige kan arbeta med att främja internationaliseringen av högre utbildning och rekrytera studenter till Sverige. I denna rapport följer Tillväxtanalys upp Nederländernas och Kanadas arbete med studentrekrytering och undersöker hur ytterligare några aktörer arbetar i Indien. Särskilt studeras om länderna har strategier för att välja ut vilka studenter de ska fokusera på. Rapporten beskriver vilka faktorer som är viktiga när indiska studenter och deras familjer väljer studiedestination samt från vilka regioner tidigare indiska studenter i Sverige kommer ifrån och om införandet av studieavgifter har påverkat de indiska studenternas geografiska härkomst. Rapporten redogör för befintliga svenska aktörers närvaro i Indien och hur synergi mellan dessa kan uppnås i främjandet av Sverige som studiedestination och/eller för ett enskilt svenskt lärosätes studentrekrytering i Indien. Resultaten från uppdragen har även presenterats och diskuterats på såväl seminarier som i följande, av Tillväxtanalys publicerade, rapporter; Studentmobilitet: hur Storbritannien och Nederländerna jobbar på fältet i Sydkorea (SD 2010:01), Global utblick - Tema: Mobilitet, studieavgifter och högre utbildning (WP/PM 2011:01). Hur jobbar Nederländerna och Danmark i Kina för att locka studenter? (SD 2011:02), Karriär, kvalitet och kreativitet - Att få kineser att studera i Sverige (SD 2011:08) och Studentrekrytering i USA - Hur rekryterar Danmark och Nederländerna studenter? (SD 2011:12). Tillväxtanalys har inom detta område även publicerat fyra rapporter kring olika aspekter av högre utbildning och studentrekrytering i Indien; Studentrekrytering i Indien: Hur rekryterar Nederländerna och Kanada studenter (SD 2010:02) Etablering av utländska lärosäten förekomst och villkor i Indien (SD 2011:11) Forskningspolitik och internationalisering, Indien Landrapport (WP/PM 2011:46) Underlag för förstärkt forsknings- utbildnings- och innovationssamarbete med Indien (Rapport 2011:06) Formatet Svar direkt är ett rapportformat från Tillväxtanalys i syfte att snabbt möta behov av rapportering i aktuella forsknings-, utbildnings- och innovationspolitiska frågor med kort framförhållning. Rapporten är författad av Andreas Muranyi Scheutz, Andreas Larsson och Markus Bergfors. Stockholm, april 2012 Enrico Deiaco Avdelningschef, Innovation och Globala Mötesplatser 3
Innehåll Sammanfattning... 6 Summary... 8 1 Rapportens disposition och metod... 10 2 Högre utbildning, internationell studentrekrytering och Indien... 11 2.1 Sverige och införandet av studieavgifter detta har hänt... 12 3 Faktorer vid val av utlandsstudier... 15 3.1 Anställbarhet har högsta prioritet... 15 3.2 Främjarorganisationernas erbjudande beträffande sysselsättning... 15 3.3 Studier ett familjebeslut... 16 3.4 Starka lokala förankringskrafter... 17 4 Vad påverkar främjarorganisationers val av regioner?... 19 4.1 Demografi, geografi och ekonomiska förutsättningar... 19 4.1.1 Graden av ekonomisk utveckling och internationalisering... 19 4.1.2 De snabbväxande tier-ii städerna... 20 4.2 Akademiska förutsättningar... 21 4.2.1 Olika utbildningsintresse i olika regioner... 21 4.2.2 Lärosäten med begränsade möjligheter att läsa till högre nivå... 21 4.2.3 Ranking av lärosäten... 22 4.3 Andra organisationers lokalisering... 22 4.3.1 Statliga främjarorganisationer... 22 4.3.2 Utländska universitet i Indien... 23 4.3.3 Privata främjarorganisationer... 24 5 Strategier för studentrekrytering... 25 5.1 Övergripande landsfokus... 25 5.2 Långsiktiga partnerskap... 25 5.3 Certifierade agenter... 26 5.4 Väl valda utbildningsmässor... 27 5.5 Företagssamarbeten... 27 5.6 Alumni-verksamhet... 27 6 Svensk närvaro och prioriteringar... 28 6.1 Svenska ambassadens närvaro och främjandeprioriteringar... 28 6.2 Övriga svenska offentliga aktörer... 30 6.3 Tidigare och nuvarande indiska studenter i Sverige... 30 6.4 Universitetens inarbetade nätverk... 33 6.5 Svenska företag i Indien... 33 7 Slutsatser... 36 7.1 Rekommendationer... 37 8 Referenser... 39 8.1 Publikationer... 39 8.2 Intervjuer... 39 9 Bilagor - Antal indiska studenter i Sverige, statistik... 40 9.1 Sökande, behöriga sökande och antagna med angivet land per land. Källa VHS... 40 9.2 Agentorganisationer... 41 5
Sammanfattning Efter införandet av studieavgifter för tredjelandsstudenter har antalet studenter från dessa länder som söker sig till Sverige minskat drastiskt. Som stöd för främjande av Sverige som studiedestination och rekrytering av studenter i Indien har Tillväxtanalys på uppdrag av Utbildningsdepartementet analyserat vilka faktorer som är viktiga för indiska studenter och deras familjer när de väljer studiedestination. Exempel på hur andra länders främjarorganisationer arbetar för att locka indiska studenter presenteras. Därefter beskrivs strukturerna av den svenska närvaron i Indien och hur den är relevant i studentrekryteringssammanhang. Slutligen ges rekommendationer om regionalt fokus för främjande av Sverige som studiedestination och studentrekrytering. För indiska studenter och deras familjer är anställningsbarhet efter examen, såväl i studielandet som i Indien, den viktigaste faktorn då de väljer studiedestination. De ser utlandsstudier som en investering som måste ge avkastning i form av ett bättre och mer välbetalt arbete än vad annars hade varit möjligt att få. Det är också viktigt att studieorten upplevs som säker/trygg. Det finns många strategiska val när det gäller att hitta rätt målgrupp i Indien. De flesta landsorganisationer och internationella lärosäten tenderar att fokusera på de stora metropolerna, men en del ser också möjligheter växa fram i snabbväxande, så kallade tier- II städer. En del organisationer riktar in sig på indiska lärosäten med begränsade möjligheter att läsa vidare på för att lättare attrahera studenter till mastersutbildningar utomlands, andra väljer att bara fokusera på de allra mest framstående studenterna, särskilt vid högt rankade lärosäten. Detta strategiska vägval torde baseras på motiven att rekrytera studenter; sälja högre utbildning respektive attrahera topptalang för landets framtida kompetensförsörjning. Det strategiska vägvalet kan också baseras på studienationens och dess lärosätens attraktivitet; vissa länder har, av olika anledningar, svårt att attrahera topptalang samtidigt som andra har ett konkurrenskraftigt erbjudande. Stödåtgärder såsom stipendier är en faktor som kan påverka attraktionskraften utöver varumärke och kvalitet. En strategi kan vara att segmentera efter intresseområde, t ex anses intresset i södra Indien vara övervägande för teknik och IT-utbildningar och runt Mumbai är intresset större för ekonomi och management. Stora studiedestinationer som Storbritannien och Tyskland har egna organisationer, med ett nätverk av kontor för studiefrämjande. Mindre utbildningsländer som Kanada och Nederländerna utnyttjar sina nätverk vid ambassad, konsulat och handelskontor, men är också beroende av inkommande delegationer som gör punktinsatser vid studiemässor samt central support via t ex webb-chatt. Agenter ses som nödvändiga även om det finns stora risker med oseriösa aktörer. Även runt studiemässor finns det frågetecken om kvalitet och effektivitet. En del länder ordnar egna, mindre men mer fokuserade studiemässor/event. Alla organisationer anser att det är viktigt att få med alumner i främjande och rekrytering och framhåller också vikten av långsiktiga och breda relationer med partnerinstitutioner i Indien. Svenska organisationers närvaro i Indien redovisas i rapporten och det framhålls att det kan finnas synergivinster i samordning med dessa, framför allt med ambassadens generella sverigefrämjande. Exportrådet i Indien framhålls i rapporten som en organisation med god kännedom om Sverige och stark lokal förankring och är därför en lämplig partner för vissa 6
aktiviteter. Ett långtgående och välfungerande samarbete med svenska företag med verksamhet i Indien skulle kunna särskilja Sverige som studiedestination och vara värdefullt för såväl lärosäten som företag. En analys ges av tidigare indiska studenters härkomst och huruvida fördelningen har förändrats sedan studieavgifterna infördes. De flesta indiska studenterna i Sverige såväl före som efter införandet av studieavgifter kommer från de södra delstaterna Tamil Nadu, Andra Pradesh, Kerala och storstaden Bangalore (i Karnataka), samt de tre metropolerna Mumbai, Delhi och Kolkata. Baserat på studien rekommenderas en rekryteringsstrategi som i första hand fokuserar på Tamil Nadu och Andra Pradesh i vilka de stora metropolerna Chennai och Hyderabad, samt även mindre städer som Vijayawada, Visakhapatnam och Coimbatore är viktiga. Dessutom bör Bangalore med omnejd finnas med och eventuellt också delstaten Kerala, där städer som Kochi och Thiruvananthapuram bör kunna vara goda rekryteringsorter. En representant för främjande av svensk högre utbildning skulle kunna placeras i en av de tre städerna Chennai, Hyderabad eller Bangalore. I andra hand rekommenderas att metropolerna Mumbai, Delhi och Kolkata adresseras. Oavsett geografiskt fokus kan det också många gånger vara värdefullt att underhålla och stärka befintliga partnerskap med indiska institutioner. 7
Summary Following the introduction of tuition fees for third-country students, the number of students from these countries coming to Sweden decreased drastically. To support the promotion of Sweden as study destination and student recruitment in India, Growth Analysis commissioned by the Ministry for Education and Research analyzed the factors that are important to Indian students and their families when choosing a study destination. Examples of how other promoting organizations work to attract Indian students are presented. Thereafter, the structure of the Swedish presence in India is described and it is explained how this is relevant in a student-recruitment context. Finally, advice is given on regional focus for the promotion of Sweden as a study destination and for student recruitment. For Indian students and their families employability after graduation, both in the country of study and in India, is the most important factor when choosing a study destination. They regard study abroad as an investment that should reap rewards in the form of better and more well-paid work than would otherwise have been possible. It is also important that the study destination is perceived as safe. There are many strategic choices when it comes to finding the right target audience, most country organizations and international universities tend to focus on the largest metropolitan areas, but some organizations also see opportunities emerging in rapidly growing, so-called tier-ii cities. Some organizations lace in on colleges that don t offer advanced degrees, in the hope of attracting the students to master's programs abroad, others choose to focus only on the most talented students, especially at high ranking universities. This strategic choice is probably based on the motive behind recruiting students; selling higher education or attracting top talents for the future competence provision of the country. The strategic choice can also be influenced by the attractiveness of the study destination and its universities; some countries have, due to different reasons, difficulties in attracting top talents at the same time as others have a competitive offering. Support measures like stipends are factors that can affect the attractiveness beyond brand and quality. Another aspect to take into account when promoting higher education in India, is to segment after areas of interest, e.g. it is commonly regarded that there is a larger interest for engineering and IT in southern India and for economy and management around Mumbai. Large study destinations like Britain and Germany have their own organizations, with a network of offices for student promotion. Smaller countries such as Canada and the Netherlands use their network of embassy, consulates and trade offices, but also depend on incoming delegations that visit study fairs as well as central support via, e.g. web-chat. Agents are seen as necessary even if there are big risks with rogue actors. Even around the study fairs, there are question marks about quality and efficiency. Some countries are organizing their own, smaller and more focused study fairs. All organizations believe it is important to involve alumni in the promotion and recruitment and also highlight the importance of long-term and broad relationships with partner institutions in India. An account is given of Swedish organizations in India and point out that there may be synergies in coordination with them, especially with the embassy s Sweden promotion. 8
The Swedish Trade Council is pointed out as an organization with a good knowledge of Sweden and a strong local presence and therefore a suitable partner for certain activities. An ambitious and effective cooperation with Swedish companies operating in India would be able to distinguish Sweden as a study destination and would be helpful for both universities and companies. An analysis is made regarding previous Indian students descent and whether the distribution has changed since tuition fees were introduced. Most Indian students in Sweden before as well as after the introduction of tuition fees come from the southern states of Tamil Nadu, Andhra Pradesh, Kerala and the city of Bangalore (Karnataka), and the three metropolises of Mumbai, Delhi and Kolkata. Based on the study, a recruitment strategy is recommended that primarily focuses on Tamil Nadu and Andhra Pradesh in which the great metropolises of Chennai and Hyderabad, as well as smaller cities like Vijayawada, Visakhapatnam and Coimbatore are important. Furthermore, Bangalore and vicinity should be included and possibly the state of Kerala, where cities such as Kochi and Thiruvananthapuram are good starting points. A representative for the promotion of Swedish higher education could be placed in one of the three cities of Chennai, Hyderabad or Bangalore. Secondly it is recommended that metropolises Mumbai, Delhi and Kolkata are addressed. Regardless of geographic focus, it may many times be useful to maintain and strengthen existing partnerships with Indian institutions. 9
1 Rapportens disposition och metod För svenska aktörer som arbetar med marknadsföring av Sverige som studiedestination och studentrekrytering är det väsentligt att hitta rätt strategi och fokusera på rätt målgrupp i rätt regioner. Den här rapporten syftar till att belysa viktiga faktorer som påverkar indiska studenters val av studiedestination och diskuterar olika strategier för främjande och rekrytering. Rapporten följer upp Nederländernas (Nuffic/Neso) och Kanadas (Canadian High Commission) arbete. Dessa är med Sverige jämförbara länder vars studentrekryteringsstrategi i Indien presenterades i en tidigare rapport. 1 Till analysen har även erfarenheter från andra relevanta aktörer i Indien lagts till: New Zealand High Commission Tysklands Deutscher Akademischer Austausch Dienst, DAAD Amerikanska Western Texas A&M University Spanska Universidad Europea de Madrid Indiska TATA Consultancy Services Svenska lärosäten på plats i Indien Svenska Exportrådet Ett antal fd indiska studenter som studerat i Sverige Rapporten är disponerad enligt följande; Första kapitlet ger en översikt av varför Indien är ett prioriterat land för studentrekrytering enligt alla de stora studiedestinationerna. En kort översikt av vad som har hänt efter införandet av studieavgifter med avseende på antalet indiska studenter som sökt sig till svenska lärosäten redovisas i kapitel 2; Högre utbildning, internationell studentrekrytering och Indien. Faktorer vid val av utlandsstudier ger en introduktion till de viktigaste faktorerna som en indier beaktar inför eventuella utlandsstudier, behandlas i kapitel 3. Därefter följer en kort redogörelse för hur andra främjarorganisationer väljer att strukturera och organisera studentrekryteringsarbetet i Indien (kapitel 4; Vad påverkar främjarorganisationers val av regioner?). Sedan redogörs för vilka strategier de facto andra länder använder sig av (kapitel 5; Strategier för studentrekrytering). I det sjätte kapitlet beskrivs en översikt av olika svenska organisationers närvaro i Indien och den svenska främjandestrategins geografiska prioriteringar (Svensk närvaro och prioriteringar). Tillväxtanalys fick även i uppdrag att rekommendera geografiska regioner där främjande av Sverige som studiedestination bedöms ge bäst avkastning och som i många fall också bör vara de bästa att fokusera på när det gäller enskilda lärosätens studentrekrytering i Indien, vilket redogörs för i det avslutande, sjunde kapitlet. 1 Studentrekrytering i Indien: Hur rekryterar Nederländerna och Kanada studenter (Tillväxtanalys, SD 2010:02) 10
2 Högre utbildning, internationell studentrekrytering och Indien Högre utbildning spelar en allt viktigare roll i nationers strävan efter varaktiga konkurrensfördelar i en allt mer globaliserad värld. Samtidigt har internationell studentrekrytering blivit en konkurrensutsatt, global produkt, där allt fler personer rör sig över nationsgränserna i jakten på kunskap. Motiven till att internationalisera högre utbildning genom internationell studentrekrytering skiljer sig länder emellan, vissa förefaller se det som en ren intäktskälla, t ex enkel språkträning, medan andra hanterar det som en viktig pusselbit i en strategi för långsiktig kompetensförsörjning, t ex söker man individer som vill utbilda sig inom bristyrken. Detta gör att typen av studenter som man söker efter skiljer sig, vilket har implikationer för hur man identifierar och närmar sig sin primära målgrupp. Oavsett motiv till internationell studentrekrytering så är Indien en högintressant marknad för internationell studentrekrytering. En ung, växande, kunskapstörstande befolkning, i ett land med eftersatt utbildningssektor, ett expanderande näringsliv som konstant letar efter högutbildade människor att anställa, gör att många länder slåss om att få en bit av kakan. Mitt i denna strömning befinner sig Indien, och dess regering, som förstår att det finns ett stort behov av utbildningsplatser för högkvalitativ högre utbildning och har ambitiösa planer att stärka det inhemska utbudet, såväl kvalitets- som volymmässigt (se mer om detta nedan). Trots de ambitiösa planerna står det helt klart att det kommer att ta lång tid tills Indien kommer att kunna erbjuda utbildning på den nivå och till det antal som efterfrågas och under tiden kommer de att fortsatt få se ett stort antal studenter söka sin utbildning utomlands och därmed stora summor lämna Indien för investering i högre utbildning. För närvarande räknar man med att 264 000 indier studerar utomlands vilket kostar dem 6 miljarder USD 2 per år, vilket är dubbelt så mycket som avsätts i den nationella budgeten för högre utbildning i Indien och kan jämföras med de totala kostnaderna (offentliga + privata) för högre utbildning i Indien, vilka uppskattas till 10,3 miljarder USD 3. Många indier som lämnar landet kommer aldrig tillbaka, även om andelen hemvändare har ökat de senaste åren pga av osäkerheten som de finansiella kriserna åstadkommit, särskilt i USA, men även tack vare de ökade möjligheterna att hitta attraktiva arbeten i Indien. Det finns också projekt för att attrahera Indier i diasporan tillbaka till hemlandet. Man talar ofta om att förvandla brain drain till brain recirculation. Indien jobbar aktivt med att rätta till de brister som finns i utbildningssystemet, en konkret åtgärd som utbildningsministern försöker driva igenom är Foreign Education Bill, ett lagförslag som skulle göra det möjligt för utländska lärosäten att etablera fullskalig verksamhet i landet. 4 Redan vid Indiens självständighet 1947 fanns en stark politisk vilja att satsa på högre utbildning, för att via kunskap skapa tillväxt och förbättrade levnadsvillkor för Indiens befolkning. Det finns dock ännu idag mycket kvar att önska av det högre 2 Forbes India (http://forbesindia.com/graphics/world-watch/how-much-international-students-arereally-worth/23662) 3 Ernst & Young EDGE 2011 report 4 Etablering av utländska lärosäten förekomst och villkor i Indien (Tillväxtanalys, SD 2011:11) 11
utbildningsystemet i Indien både vad gäller volym och kvalitet 5. Bruttoantagningskvoten (Gross enrolment ratio - GER 6 ) ligger strax under 15 procent och bara fåtal universitet anses hålla internationell klass. Dessa är huvudsakligen en grupp universitet, 13 Indian Institute of Management (IIM) och 15 Indian Institute of Technology (IIT), som har varit i åtnjutande av särskild lagstiftning vilket har gett dem mer autonomi och betydligt mer resurser än övriga indiska universitet. I 2011 års antagningsprov till IIT tävlade 530 000 personer om 9 600 platser. Av de som genomförde antagningsproven till IIM:s och IIT:s var det bara en respektive två procent som blev antagna. För många studenter som inte klarar sig igenom detta nålsöga till de bästa indiska högskolorna är alternativet inte att söka till andra, lägre rankade indiska universitet, utan snarare att söka sig till studier i utlandet. En växande befolkning med allt bättre ekonomiska förutsättningar, där hushållens investeringar i utbildning stiger med 11 procent årligen, och ett system för högre utbildning som inte kan ta tillvara på alla aspirerande, talangfulla, studenter skapar goda förutsättningar för utländska lärosäten att rekrytera studenter. De största mottagarländerna för indiska studenter är USA, Storbritannien och Australien. I USA studerar ca 100 000 indiska studenter och under 2011 har antalet visumansökningar gått upp med 20 procent jämfört med 2010. 7 Storbritannien tar emot närmare 60 000 studenter 8 och i Australien ökar åter antalet indiska studenter efter några års kraftig nedgång. 9 2.1 Sverige och införandet av studieavgifter detta har hänt Antalet indiska studenter som kommer till Sverige sjönk, efter en tids ökning, kraftigt i samband med att studieavgifter infördes (Figur 1). Antalet antagna indier vid mastersprogram (masters) och internationella kurser (IK) sjönk från 2 351 höstterminen (HT) 2010 till 291 HT 2011. Samma trend är synlig om man beaktar flödet av studenter från Indien till Sverige (kvantifierat efter ansökningar om uppehållstillstånd för studier). Efter att kalenderåret 2010 ha utfärdat 1 526 uppehållstillstånd för studier hade man 2011 utfärdat endast 371. 5 Se mer omfattande beskrivning i Underlag för förstärkt forsknings-, utbildnings- och innovationssamarbete med Indien (Tillväxtanalys, SD 2011:06) 6 Gross enrolment ratio beräknas som det totala antalet barn registrerade inom utbildningsnivån oavsett ålder, delat med befolkningen i den specifika åldersgrupp som utbildningen formellt omfattar. Den relevanta åldersgruppen har bestämts specifikt av varje land. 7 Pressmeddelande från USAs ambassad i New Delhi http://newdelhi.usembassy.gov/pr072811.html 8 Times of India 30 juli 2010 No. of Indian students going to US falls, rises for UK, http://articles.timesofindia.indiatimes.com/2010-07-30/india/28287036_1_indian-studentsenrolment-uk-border-agency 9 The Age 1 juli 2011, Indian students returning to Australia http://www.theage.com.au/national/education/indian-students-returning-to-australia-20110630-1gtc7.html 12
4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 ansökningar antagna uppehållstillstånd Figur 1. Flöde av indiska studenter till högre utbildning i Sverige mellan 2007 och 2011. 10 Källa: Egen bearbetning av information om utfärdade uppehållstillstånd från svenska ambassaden i New Delhi. Statistik om antalet ansökningar och antalet antagna till masters och IK med start höstterminen. I statistiken räknar VHS på vilket land den sökande har angett i sin ansökan att han/hon har meriter ifrån (akademiska eller gymnasiala meriter). De flesta antagna till masters och IK är avgiftsskyldiga och kan sägas representera ett flöde av studenter som kommer från Indien till Sverige för att studera, under förutsättning att de väljer att påbörja utbildningen. VHS har inte samlad information om hur många av de antagna som verkligen påbörjar sin utbildning och betalar studieavgiften. Antalet ansökningar för år 2012 innehåller bara ansökningar till masters, inte IK då dessa inte var redovisade då rapporten skrevs. Sedan beslutet att införa studieavgifter för tredjelandsstudenter har många svenska lärosäten arbetat med att utveckla sina processer för marknadsföring och rekrytering. 11 Svenska Institutet tillsammans med 31 av de svenska lärosätena har under tre år (2009-2011) drivit ett gemensamt projekt, Study Destination Sweden (SDS), med syfte att skapa en plattform för koordinering av den internationella marknadsföringen av Sverige som studiedestination. 12 SDS organiserade rekryteringsresor till Indien 2010 och 2011 där representanter från ett antal svenska lärosäten deltog. SI tillsammans med tre lärosäten och företaget Student Competitions arrangerade 2011 en webbaserad tävling kallad Challange Yourself India för indiska studenter, med syftet att marknadsföra de tre lärosätena och att samla in information om och interagera med studenter som är intresserade av studier i Sverige. I december 2011 arrangerade SDS ett eget rekryteringsevent kallat Sweden Education Day i Bangalore där flera svenska lärosäten deltog. SDS och enskilda svenska lärosäten måste nu konkurrera med organisationer och lärosäten från andra länder som rekryterat indiska studenter under årtionden, som har upparbetade nätverk och i flera fall finns etablerade på plats i Indien. Trenden i Indien går mot att 10 Siffrorna gäller antal ansökningar om uppehållstillstånd för studier. Kurvan visar antalet nya studenter till Sverige och ska inte förväxlas med antalet studenter som studerar i Sverige. (Notera att uppehållstillstånd krävs för vistelser längre än 90 dagar. För studenter som stannar kortare än 90 dagar utfärdas studentvisum, de senare är inte medräknade i siffrorna redovisade här) 11 Högskoleverket har gett ut en rapport med titeln Avgiftsreformen lärosätenas första erfarenheter som sammanfattar enkätsvar från de svenska lärosätena angående hur de upplevt införandet av studieavgifter: http://www.hsv.se/publikationer/rapporter/2011/avgiftsreformenlarosatenasforstaerfarenheter/avgif tsreformenlarosatenasforstaerfarenheter.5.24cc9d95134182bfa4a80003621.html 12 http://www.si.se/svenska/innehall/om-svenska-institutet/information-om- Sverige/Marknadsforing-av-hogre-utbildning/Study-Destination-Sweden/ 13
länder och enskilda aktörer lägger ett större fokus på att göra mer avancerade analyser över tendenser och marknader. 13 Även synen på studentrekrytering har mognat. Nya Zeeland ger ett bra exempel på detta när de säger att tidigare så handlade studentrekrytering om intäkter och export. Nu ser man det mer som ett långsiktigt projekt där integrationen av studenter blir allt viktigare. Detta både för att ge de nya zeeländska studenterna en bättre studieupplevelse och för att kunna ta in indier på den nya zeeländska arbetsmarknaden effektivare. 14 13 Beskrivet i media och i forskning och bekräftat genom våra intervjuer med aktörer på plats i Indien. 14 Intervju. 14
3 Faktorer vid val av utlandsstudier 3.1 Anställbarhet har högsta prioritet När indier väljer högre utbildning är anställbarhet ( Employability ) i särklass den mest centrala frågan. Det ska löna sig ekonomiskt att utbilda sig vare sig detta sker i Indien eller om valet är att studera utomlands. Det finns två aspekter av anställbarhet som är särskilt viktiga att tänka på: Anställbarhet i Indien. Studenter vill försäkra sig om att den utbildning de läser ger dem ett försprång gentemot andra på den indiska arbetsmarknaden - både på internationella företag som på indiska företag. Om de har betalt för en utbildning utomlands vill de ha möjlighet att få ett bättre betalt arbete så att de kan få avkastning på investeringen. Möjlighet till arbete i studienationen. Många ser på studier som ett sätt att etablera sig på utländska arbetsmarknader. Möjligheten att arbeta efter examen i studienationen är viktigt, även för dem som har tankar på att flytta tillbaka till Indien på längre sikt. Några års arbete kan ge inkomster som betalar hela/delar av kostnaden för utbildningen. Möjligheten till arbete och landets varumärke är intimt förknippade och flera studielandrepresentanter hänvisar till den framtida anställningsbarheten som central i rekryteringsarbetet i Indien. 3.2 Främjarorganisationernas erbjudande beträffande sysselsättning Även om tyska studiefrämjarorganisationen German Academic Exchange Service (Deutscher Akademischer Austausch Dienst, DAAD) inte garanterar studenter arbete efter studier i Tyskland så menar representanter för organisationen att alla får jobb när de återvänder till Indien ofta på stora tyska företag. Detta menar DAAD är ett argument som ytterligare förstärker Tysklands attraktivitet som studiedestination, vid sidan av bilden av Tyskland som ett land med stor teknisk kompetens och hög kvalitet och gör det enklare att locka indiska studenter. Nya Zeeland använder sig av inflödet av internationella studenter för att förse det egna landet med den kompetens de anser sig behöva. Majoriteten av studenter som reser till Nya Zeeland från Indien går därför på yrkesutbildningar. 15 Nya Zeelands motsvarighet till arbetsmarknadsdepartementet lägger ut listor på nätet över vilka arbeten och examina som är eftersökta på kort och på lång sikt. 16 Inresande arbetssökanden och studenter får pluspoäng till sin ansökan om arbets-/uppehållstillstånd genom att ha en examen inom prioriterade områden. De får också extrapoäng om de har tagit denna examen i Nya Zeeland. Att publicera listorna som ger förtur till uppehållstillstånd motiverar inte bara motiverade studenter att välja Nya Zeeland de styr också så att rätt studenter väljer landet som studienation. 15 Ungefär 90 procent enligt representanter för New Zealand High Commission. 16 http://glossary.immigration.govt.nz/areaofabsoluteskillsshortage.htm Long Term Skill Shortage List (LTSSL) och Immediate Skill Shortage List (ISSL). Nu finns även Canterbury Skill Shortage List (CSSL) för tillfälliga yrken som behövs för återuppbyggnaden efter jordbävningen som drabbade Nya Zealand i september 2010. 15
En modell som utvecklats i USA och Kanada sedan 1950-talet för att öka anställbarheten är så kallade co-op program där studier och arbete varvas. 17 Studenterna måste uppfylla fastlagda prestationskriterier och får social träning för att vara förberedda på intervjuer med arbetsgivare och vistelsen på arbetsplatsen. Studenterna anmäler sina önskemål, som matchas mot arbetsgivarnas kompetensbehov i en process som universiteten håller i. Under arbetsperioderna utvärderas studenterna akademiskt men erhåller även ersättning från arbetsgivaren. Denna typ av program har i ökande grad attraherat utländska studenter (inklusive indiska) till universitet i Kanada då de ger studenterna ovärderliga erfarenheter från arbetsmarknaden och även ger dem en möjlighet att tjäna in en del av studiekostnaden. Därutöver underlättar det för många utländska studenter att det är en process som är organiserad av universitet, då en del utländska studenter annars kan uppleva att de har svårare att ta sig in på arbetsmarknaden på egen hand jämfört med inhemska studenter. I studien International Student Barometer är det tydligt att god karriärservice vid lärosätena är väldigt viktigt för internationella studenter. 18 Utländska studenter som vill stanna kvar i Kanada för att arbeta efter studiernas slut kan också tjäna in poäng för sin Canadian Experience som tillgodoräknas när man ansöker om permanent uppehållstillstånd. Att många studenter efter examen blir anställda av någon av arbetsgivarna de har provat på under studietiden på ett co-op-program är ytterligare en fördel. 3.3 Studier ett familjebeslut Beslutet att studera utomlands är i Indien något som fattas gemensamt av familjen. Föräldrarna spelar en viktig roll eftersom de ofta står för finansieringen av studierna. Det finns både för- och nackdelar med den stora familjeinbladningen: Indiska föräldrar framställs ofta som curlingföräldrar som försöker göra allt de kan för att hjälpa sina barn, detta gäller i synnerhet för pojkar. Det betyder att de gärna betalar, om de kan, för att ge sina barn ett försprång (t ex privatskolor och utlandsstudier). Nackdelen med att föräldrarna bestämmer är att valet av land och skola ibland styrs av svåröversiktliga och svårpåverkbara värderingar och trender. Ett exempel på detta är då Australien tappade hälften av sina sökande studenter 2009 efter att indisk media rapporterat om våldsamheter och rasism riktade mot indiska studenter. 19 Ett annat land som har sett intresset minska något är USA som framstår som alltför liberalt för många konservativa indiska familjer de ser ur det hänseendet hellre att barnen flyttar till Australien eller Singapore eller andra länder som förknippas med traditionella värderingar. 20 I Indien läser allt fler kvinnor vidare på allt högre nivå (t ex ökade antalet kvinnor som påbörjar gymnasiestudier med 36 % i New Delhi 2009-2010, jämfört med 2008-2009 21 ). Ändå är det färre kvinnor bland de som studerar utomlands, de kan ha svårt att bryta loss pga traditionella familjeband och för att föräldrarna är mer oroliga för döttrarnas säkerhet. I Indien bor studenter alltid uppdelat i studentbostäder för män respektive studentbostäder 17 En beskrivning finns att läsa i Students at Canadian University Get Extensive Real-World Experience, The Chronicle of Higher Education 2010-06-09. 18 Denna studie genomfördes 2010 - Entry Wave 2010. Svenska lärosäten får dåliga betyg avseende karriärservice för studenter i samma studie. 19 Se bland annat http://www.smh.com.au/national/india-is-losing-interest-in-our-universities-sayagents-20090730-e32w.html 20 Se http://chronicle.com/article/in-india-a-student-recruiting/63467/ 21 Delhi Statistical Handbook 2011 16
för kvinnor. De får inte besöka varandras bostadshus och ofta finns det för kvinnorna ett utegångsförbud efter en viss tid på kvällen. För mottagande land är det därför viktigt att ge information runt säkerhet mm. Kanske behövs det också särskilt kvinnliga förebilder. Information runt försäkringar och kostnader för sjukvård kan också vara viktiga för familjens val av land. En av anledningarna till att många främjarorganisationer och lärosäten som är verksamma i Indien fokuserar på att rekrytera studenter på Master-nivå är just att de yngre studenterna i princip inte har något att säga till om när det gäller att studera utomlands, föräldrarna bestämmer allt. 22 Flera aktörer har poängterat nödvändigheten av att involvera familjen på ett bra sätt. Många av strategierna som presenteras senare relaterar till denna fråga vare sig det handlar om behovet av lokal närvaro i Indien eller en bra och säker upplevelse på plats i studienationen. 3.4 Starka lokala förankringskrafter I Indien finns det av tradition mycket starka lokala band. Man har en stark koppling till familj, kast och den region man kommer ifrån och det ska mycket till för att flytta. 23 Detta gäller generellt för Indien men nämns särskilt om de fattigare regionerna och de fattigare samhällsskikten. Starka lokala band betyder att man inte gärna flyttar från hembygd och familj och nätverk. Även vid utlandsstudier visar de lokala relationerna att de är viktiga. Studenter väljer gärna (eller deras familjer tillåter) studiedestinationer där det redan finns andra indier helst med relationer eller släktband till hembygden. 24 Denna tendens har man observerat i flera studiedestinationer enligt deras landsrepresentanter i Indien. Det finns de som starkt stödjer uppfattningen att indier är bundna av det lokala och de som talar emot den. West Texas A&M University bekräftar det lokala och fokuserar som en konsekvens därav på att resa runt utanför storstäderna. Det är oklart hur många studenter som attraheras genom dessa resor men de används samtidigt som ett sätt att visa Indien för de stora bidragsgivarna. Flera av de studenter som har intervjuats stödjer dock inte uppfattningen att det finns starka lokala förankringskrafter när det gäller topp-studenterna. De menar att eftersom systemet för högre utbildning är så pass eftersatt så har duktiga studenter som vill studera vidare ofta inget val än att byta stad särskilt om han eller hon vill komma in på något av elit-universiteten som IIT eller IIM. 22 Se också http://www.nuffic.nl/home/news-events/newsletters/neso-enewsletter/2010/december/market-information/india/survey-on-trends-in-education-and-careers-ofstudents/ 23 Källa: Munshi och Rosenzweig, 2009. 24 Indier talar ofta om att de har en stark diaspora dvs grupper som bott länge (kanske i flera generationer) utanför Indien men som fortfarande räknar sig kulturellt främst som indier. 17
Figur 2. Indienkarta med delstater och städer som nämns i rapporten utsatta. Stora symboler 4,5 miljoner invånare och mer. Små symboler ca 1 miljon invånare. Källa: PlaneMad/Wikipedia, http://commons.wikimedia.org/wiki/file:india_map_blank.svg och den indiska folkräkningen 2011 (Census 2011). 18
4 Vad påverkar främjarorganisationers val av regioner? Indien är ett stort och heterogent land. Som utländsk främjarorganisation är det viktigt att välja marknad med omsorg. Detta kapitel beskriver några alternativ för att segmentera den indiska marknaden och erfarenheter av dessa från våra intervjuer: Demografi, geografi och ekonomiska förutsättningar Var de akademiska förutsättningarna finns för att studera internationellt Företagens lokalisering Andra främjarorganisationers lokalisering 4.1 Demografi, geografi och ekonomiska förutsättningar 4.1.1 Graden av ekonomisk utveckling och internationalisering Indien utvecklas i snabb takt, men utvecklingen är skev. Vissa delar har utvecklats snabbare än andra och detta gäller även internationaliseringen av högre utbildning. Vissa områden har haft internationella relationer under en längre tid, via handel och migration vilket visar sig i ett större intresse av att studera utomlands. Även om inkomstfördelningen inom delstaterna är ojämnt fördelad så finns det en större disponibel inkomst i de södra delstaterna. Även Delhi, Haryana, Punjab, Himachal Pradesh, Uttarakhand samt Gujarat tillhör de rikare delstaterna (Figur 2) Städer som Mumbai, Pune, Bangalore och Chennai i söder anses vara mer internationaliserade. Man talar ofta om bananen en korridor av högre utveckling och företagande som går från Chennai via Bangalore till Pune och Mumbai och sedan via Ahmedabad upp mot Delhi. Hypotes: Fokusera på regioner som är mer utvecklade då dess invånare är mer benägna att studera utomlands. Indirekt har de universitet och främjarorganisationer som intervjuats en strategi som speglar graden av internationalisering i Indien. Det handlar dock mer om företagande och utbildningskvalitet än om ekonomisk utveckling i sig. Tyskland anser att den generella nivån på sökande från södra Indien håller en högre nivå än sökanden från norra Indien. De kopplar detta till att södra Indien har fler internationella företag och en längre tradition av handel och internationellt utbyte. Att historia och släktband till hembygden är en viktig faktor när det gäller migrationen idag stöds av Nya Zeeland. De har idag flest inresande från Punjab (norra Indien) och Gujarat (västra Indien) då många Sikher från Punjab och handelsmän från Gujarat tidigare kom till Nya Zeeland för att arbeta. Detta är ett exempel på de starka lokala förankringskrafter som nämndes tidigare. Nya Zeeland håller också med Tyskland i den mån att dessa grupper anses vara så kallade hög-risk-sökande 25 då de ofta kommer från fattigare områden utan tradition av utbildning. Även bland indiska studenter som kommer 25 Ordagrant: High-risk applicants. 19
till Kanada överväger Punjab och Gujarat, förmodligen beroende på den stora andelen indier med ursprung i dessa två delstater i den kanadensiska befolkningen. 4.1.2 De snabbväxande tier-ii städerna Indiens städer växer snabbt ekonomiskt och befolkningsmässigt. En stor del av tillväxten sker i städer vars namn är ganska okända i Sverige. 26 Nya storstäder kallas i Indien för tier- II 27 och samtidigt som de växer mycket snabbt i befolkning och företagande har de ofta en sämre utbyggd universitetsinfrastruktur. Argumenten för att fokusera på tier-ii städer för utländska lärosäten går ofta ut på att konkurrensen på plats inte är lika hård, ännu. En annan anledning som ges för att satsa på mindre städer är att med den starka lokala förankringen som finns i Indien kan det ses som ett mycket större steg att flytta från en stad till en annan inom Indien än motsvarande flytt i Sverige skulle göra. Att välja att flytta utomlands är då relativt sett inte ett lika stort beslut. Dessutom har den starka tillväxten i dessa städer skapat en övre medelklass som har råd att bekosta utlandsstudier för sina barn. Hypotes: Fokusera på tier-ii städer då det är mindre konkurrens där. Enligt före detta indiska studenter som intervjuats stämmer inte antagandet att det finns ett motstånd mot att flytta som nämnts tidigare. Att flytta inom Indien för att studera ses enligt dem som kommer från mindre städer inte som en stor sak eftersom man inte har något val. Inte heller de universitet och främjarorganisationer som intervjuats utgår från en tier-ii strategi i nuläget, även om de tror på argumenten med mindre konkurrens i dessa städer. Tyskland är ett bra exempel på ett land som går på tvärs mot tier-ii strategin. De utgår inte efter städer eller regioner alls utan tittar enbart på vilka universitet de vill samarbeta med och det är bara de allra bästa. Nya Zeeland talar om tier-ii som viktiga men har inte heller några specifika strategier för att nå dit då de utgår från agenter. Även Kanada nämner tier- II städerna som intressanta, även om de inte har en utarbetad strategi, utan det snarare är de kanadensiska universiteten själva och deras agenter som avgör var rekryteringen ska fokusera. West Texas A&M University utgår inte från just städer i sin strategi utan utgår främst från vilka studentmässor de har haft bra erfarenhet av. De vet dock att många av deras indiska studenter kommer från landsbygden och genomför därför en del resor utanför städerna. Exportrådet fastställer att det finns många duktiga studenter i de nya snabbväxande städerna men att det fortfarande finns många bra universitet i de större och mer lättillgängliga städerna där konkurrensen att komma in inte är hård. Det finns därför ingen brådska att komma först ut till tier-ii städerna. 26 De snabbast växande indiska städerna är Surat, Kanpur, Jaipur, Lucknow, Nagpur, Bhopal och Coimbatore http://newsviews.satya-weblog.com/2008/08/twenty-rapidly-developing-citiesindia.html 27 Det finns flera olika sätt att klassificera vilka dessa tier-ii städer är. För lista över Tier I, II, II Indien klassar själva sina städer (för traktamente): http://en.wikipedia.org/wiki/classification_of_indian_cities I media http://www.labnol.org/india/knowledge/forget-metros-tier-ii-cities-to-lead-the-growthwave/632/ 20
4.2 Akademiska förutsättningar 4.2.1 Olika utbildningsintresse i olika regioner Som nämnts tidigare så är södra Indien generellt sett mer välbeställt och mer internationaliserat än norra Indien. Detta sägs också avspegla sig i den typ av utbildningar som efterfrågas. Ekonomi och management efterfrågas runt Mumbai (som är Indiens finansiella huvudstad) samtidigt som efterfrågan på teknik och naturvetenskap är större i södra Indien, främst i delstaterna Karnataka och Tamil Nadu (där många välkända teknologiföretag finns etablerade, inte minst Indiens kända IT-företag). Hypotes: Fokusera på olika utbildningar i olika regioner - exempelvis på IT i söder. Den generella hypotesen att utbildningsintresset är olika i olika delar av landet stödjs av alla som intervjuades främjarorganisationer, lärosäten och av indier själva. Däremot är det ingen som aktivt bygger upp sina främjaraktiviteter enligt denna analys. Enskilda utländska lärosäten samarbetar med indiska enskilda lärosätena baserat på vilken typ av utbyte som båda kan vinna på. Ofta handlar det om lärar- och studentutbyte samt forskningssamarbete. Tyskland fokuserar nu generellt mest mot teknikstudenter. Detta erkänner man är på grund av att de tyska teknikföretagen har skapat ett större intresse från IT- och ingenjörsstudenter. I framtiden ska de dock öka fokus på samhällsvetenskapliga utbildningar. 4.2.2 Lärosäten med begränsade möjligheter att läsa till högre nivå En strategi som ibland nämns är att hitta skolor och lärosäten där studenterna av olika skäl mer troligt väljer att fortsätta studera utomlands. Till exempel så erbjuder allt fler privata skolor på gymnasienivå sina elever International Baccalaureate (IB) program så att de lättare ska kunna studera utomlands något som ca en fjärdedel av dessa elever sedan gör. 28 Detta är särskilt vanligt nära de stora städerna där föräldrarna ofta redan arbetar på internationella företag. Hypotes: Fokusera på skolor som erbjuder International Baccalaureate. Rekryteraren från det privata Universidad Europea de Madrid (ingår i den globala Laurategruppen) berättade att de särskilt söker upp IB-studenterna under sina rekryteringsbesök i Indien. Det finns flera lärosäten i Indien som bara erbjuder motsvarande kandidatexamen (Bachelor). Dessa lärosäten kallas ibland i dagligt tal för matar-skolor därför att de bästa studenterna där väljer att läsa vidare vid ett annat lärosäte som erbjuder Masterutbildningar. Det finns framförallt två argument att rikta in sig mot dessa universitet som ofta framförs: 1) Det är enklare att komma in som utomstående universitet eller främjarorganisation då man inte konkurrerar med de egna fortsättningsutbildningar, 2) Det är enklare att sälja en utländsk utbildning till mogna studenter som redan har eller håller på att avsluta en grundutbildning. Hypotes: Fokusera på lärosäten som bara erbjuder Bachelor-examen. 28 http://chronicle.com/article/in-india-a-student-recruiting/63467/ 21
Tyskland fokuserar uteslutande på studenter som redan har motsvarande kandidatexamen eftersom de redan har visat att de klarar av att studera på högre nivå. De studenter som tyska DAAD fokuserar mot går dock oftast redan på universitet där studenterna också har möjlighet att läsa till magister. 4.2.3 Ranking av lärosäten Indien har väldigt många universitet att välja på för studiefrämjande organisationer som vill hitta studenter att rekrytera för internationella studier. Idag har Indien drygt femhundra universitet och utbyggnaden går mycket snabbt. 29 Samtidigt så lider indiska utbildningssystemet av stora kvalitetsbrister. Indiens premiärminister har tidigare uttalat att två tredjedelar av de indiska universiteten och 90 procent av colleges ligger under kvalitetsmässigt. 30 Det är bara vid de bästa lärosätena som studenterna får rätt förutsättningar att klara av en internationell utbildning. Hypotes: Fokusera främjandeaktiviteter mot de lärosäten som är högt rankade. Att följa rankinglistor i Indien är svårt då de nationella instituten har svärtats ner av flera korruptionsskandaler kring köpta ackrediteringar. 31 Således har inga av de främjarorganisationer som intervjuades utgått bara från rankinglistor när de har valt vilka lärosäten de riktar in främjaraktiviteter mot. Tyskland väljer dock bara lärosäten att samarbeta med som anses vara toppuniversitet. 4.3 Andra organisationers lokalisering Utländska studiefrämjande organisationer i Indien sneglar ofta på varandra vad beträffar strategier och lokalisering. Här är tre korta översikter baserat på information från de statliga främjarorganisationer, lärosäten, och agenter som intervjuades. 4.3.1 Statliga främjarorganisationer Kanada Kanada har förutom sin ambassad (Canadian High Commission) i New Delhi 8 konsulat i landet. Vid var och en av konsulatet finns en tjänsteman utsedd att ansvara för utbildningsfrågor. De utför inte rekryteringskampanjer själva, men finns på plats för att stödja delegationer från kanadensiska universitet som besöker området. De har också en beredskap att svara på frågor från studenter och dela ut informationsmaterial. Nederländerna Nederländera tar sedan 2008 hjälp av sina Netherlands Business Support Office som finns i Chennai och Ahmedabad där det finns en representant för Nuffic Neso som är ansvarig för studentrekrytering. Nuffic har en stödorganisation för det internationella 29 Det anses att Indien behöver skapa ytterligare 800 universitet inom några år för att det ambitiösa utbildningsmålet om en ökning av Gross Enrollment Ratio från nuvarande dryga 12 % till 30 % ska uppnås till 2020. Higher Education Summit2010, http://www.nuffic.nl/home/newsevents/newsletters/neso-enewsletter/2010/december/market-information/india/indian-governmentaims-for-30-enrolment-inhigher-education/ 30 http://pmindia.nic.in/speech/content.asp?id=555 31 Bl a på grund av korruptionen inom The All India Council for Technical Education (AICTE) och University Grants Commission (UGC) så föreslås dessa två organisationer (och ett flertal andra) läggas ned för att ersättas av National Commission on Higher Education and Research (NCHER ). 22