Stiftelsen för främjande av lokal utveckling (PRODEL)

Stiftelsen för främjande av lokal utveckling (PRODEL) Finansiella rapporter 31 december och rapport från de oberoende revisorerna. Översättning: Sten Ström, VidaMera Rapporten har översatts i sin helhet från det spanska originalet. En översättning av de separata rapporterna för Infrastrukturfonden finns också tillgänglig, liksom en sammanställning på svenska. Beloppen har omräknats från nicaraguanska córdobas (NIO) till USAdollars (USD) enligt de officiella kurserna den 31 december respektive. Kompletterande information för svenska läsare lämnas i noter. 1

Stiftelsen för främjande av lokal utveckling (PRODEL) Finansiella rapporter 31 december och Innehåll Rapport från de oberoende revisorerna. 34 Balansräkning... 5 Resultaträkning.. 6 Rapport över nettoförändringar i kapitalet 7 Kassaflödesanalys.. 8 Noter till redovisningsrapporterna 925 sida 1. 2.4. 5. 6.15. 16.18. 19. 20. 21. Noter och tilläggsupplysningar: Verksamhetens natur Redovisningsprinciper Växelkursreglering Noter till balansräkningen Noter till resultaträkningen Mål och policy för hantering av finansiella risker Analys av löptider för finansiella tillgångar och skulder Policy för kapitalhantering Sid 9 916 17 1722 2223 2324 25 25 2

Rapport från de oberoende revisorerna Till Styrelsen för Stiftelsen för främjande av lokal utveckling, PRODEL 1 Vi har granskat bifogade finansiella rapporter avseende Stiftelsen för främjande av lokal utveckling, PRODEL (hädanefter benämnd Stiftelsen ). De omfattar en balansräkning per den 31 december samt en resultaträkning, en rapport över förändringar i eget kapital och en kassaflödesanalys för det räkenskapsår som avslutades nämnda datum, liksom en sammanfattning av viktiga redovisningsprinciper och andra förklarande noter. Stiftelsens redovisningsrapporter per den 31 december granskades av andra revisorer, som lämnade en revisionsberättelse utan invändningar den 12 februari. Ledningens ansvar för de finansiella rapporterna Stiftelsens ledning är ansvarig för att upprätta och presentera de finansiella rapporterna i enlighet med internationell standard för redovisningsinformation 2. Detta ansvar innefattar: att utforma, genomföra och upprätthålla en intern kontroll som är relevant för att finansiella rapporter skall kunna upprättas och presenteras på ett rimligt sätt, fria från materiella fel oavsett om sådana skulle bero på bedrägeri eller misstag; besluta om och tillämpa lämpliga bokföringsprinciper och utföra redovisningsmässiga uppskattningar som är anpassade till omständigheterna. Revisorernas ansvar Vårt ansvar är att göra ett uttalande om dessa finansiella rapporter på basis av vår granskning. Vi har genomfört vår granskning enligt internationell revisionsstandard 3. Denna standard innebär att vi uppfyller etiska krav, och att vi planerar och genomför granskningen så att rimlig säkerhet uppnås om huruvida de finansiella rapporterna är fria från materiella felaktigheter. En revision innefattar metoder för att skaffa granskningsmässiga belägg för belopp och övrig information i de konsoliderade redovisningsrapporterna. Det valda tillvägagångssättet beror av revisorenas bedömning, inklusive en utvärdering av riskerna för att väsentlig information presenteras på ett felaktigt sätt, oavsett om detta skulle bero på bedrägeri eller misstag. Då denna riskvärdering genomförs tar revisorn hänsyn till den interna kontroll som är relevant för att redovisningsdokumenten skall ha upprättats och presenterats på ett rimligt sätt av redovisningsenheten. Syftet med detta är att utforma en granskning som är anpassad efter omständigheterna, men inte att göra något uttalande om huruvida Stiftelsens interna kontroll är ändamålsenlig. En revision innefattar även att utvärdera lämpligheten i de redovisningspolicies som tillämpas av Stiftelsen och de uppskattningar som gjorts av ledningen, liksom den samlade presentationen av de finansiella dokumenten. 1 PRODEL: Fundación para la Promoción del Desarrollo Local 2 IFRS och IAS, se Not 2 3 IAS, International Auditing Standards, utfärdade av IFAC, International Federation of Accountants 3

Vi bedömer att den granskning vi genomfört är tillräcklig för att kunna göra ett revisionellt uttalande. Uttalande Enligt vår bedömning ger de nämnda redovisningsdokumenten i allt väsentligt en rättvisande bild av Stiftelsens för lokal utveckling (PRODEL) ställning per den 31 december, samt dess finansiella resultat och kassaflöde för det räkenskapsår som avslutades nämnda datum i enlighet med internationell standard för redovisningsinformation. Ernst & Young Nicaragua S.A. Gonzalo de Jesús Marin Jiménez Auktoriserad revisor Medlem Nr 1817 Den 18 februari 2011 Managua, Nicaragua 4

Stiftelsen för Främjande av Lokal Utveckling (PRODEL) BALANSRÄKNING Per 31 december och Belopp i USA dollars. USD 1 = NIO 21,8825 20,8405 Noter TILLGÅNGAR Omsättningstillgångar 6 Likvida medel 907 109 1 122 426 7 Finansiella tillgångar som innehas till förfall 7 315 916 4 341 094 8 Lånefordringar 16 920 286 16 994 679 Övriga fordringar 69 308 299 510 10 Aktier och andelar 519 801 1 000 000 9 Byggnader och utrustning 433 893 428 497 Övriga tillgångar 38 731 48 973 Summa tillgångar 26 205 043 24 235 179 SKULDER OCH EGET KAPITAL Kortfristiga skulder 11 Låneskulder 7 298 984 4 286 833 12 Upplupna kostnader och övriga kortfristiga skulder 391 402 123 343 Summa kortfristiga skulder 7 690 387 4 410 176 11 Långfristiga låneskulder 2 350 111 3 114 425 13 Pensionsskulder 124 729 100 416 Summa skulder 10 165 227 7 625 017 Eget kapital 14 Ursprungligt kapital 3 482 828 3 656 966 14 Donationskapital 6 904 272 7 249 477 14 Kapitalreserv 3 359 398 3 309 215 14 Övriga reserver 98 306 103 221 Ackumulerat överskott 2 195 013 2 291 283 Summa eget kapital 16 039 817 16 610 162 Summa skulder och eget kapital 26 205 043 24 235 179 15 Poster inom linjen 18 297 022 19 635 888 Bifogade noter utgör en integrerad del av redovisningshandlingarna 5

Stiftelsen för Främjande av Lokal Utveckling (PRODEL) RESULTATRÄKNING Per 31 december och Belopp i USA dollars. USD 1 = NIO 21,8825 20,8405 Noter 16 Finansiella intäkter 3 500 057 2 475 433 16 Finansiella kostnader (464 968) (604 877) Finansiella nettointäkter före valutajusteringar 3 035 089 1 870 557 Intäkter (kostnader) av valutajusteringar 17 Intäkter av valutajusteringar 1 052 575 1 120 869 17 Kostnader för valutajusteringar (358 829) (382 596) 693 746 738 273 Finansiellt bruttoresultat 3 728 835 2 608 830 Avsättningar för kreditförluster (347 039) (313 792) Finansiellt nettoresultat 3 381 796 2 295 037 18 Administrationskostnader (920 600) (694 439) 10 Nedskrivning av andel i delägt bolag (442 574) Nedskrivning av fordran BANEX (1 457 081) Övriga verksamhetsintäkter (kostnader) (146 019) 11 621 Extraordinära intäkter 25 146 Årets resultat 415 522 1 637 365 Bifogade noter utgör en integrerad del av redovisningshandlingarna 6

Stiftelsen för Främjande av Lokal Utveckling (PRODEL) FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL Per 31 december och Belopp i USA dollars. USD 1 = NIO 21,8825 för hela denna sida. Detta gör att siffrorna för inte stämmer med Balansräkningen. Saldo 31/12 2008 Saldo 31/12 Saldo 31/12 Noter 22 Årets resultat Bidrag till infrastrukturprogrammet Överfört till kapitalreserv 50% Årets resultat Årets resultat Bidrag till infrastrukturprogrammet Överfört till kapitalreserv 50% Årets resultat Ursprungligt kapital 3 482 828 3 482 828 3 482 828 Donationsk apital 6 904 272 6 904 272 6 904 272 Kapitalreserv 2 371 939 779 698 3 151 637 207 761 3 359 398 Övriga reserver 98 306 98 306 98 306 Ackumulerat överskott 214 385 1 357 821 (169 728) (779 698) 622 780 1 559 397 (194 925) (207 761) 1 779 491 Årets resultat 1 357 821 (1 357 821) 1 559 397 1 559 397 (1 559 397) 415 522 415 522 SUMMA 14 429 550 (169 728) 1 559 397 15 819 220 (194 925) 415 522 16 039 817 Bifogade noter utgör en integrerad del av redovisningshandlingarna 7

Stiftelsen för Främjande av Lokal Utveckling (PRODEL) KASSAFLÖDESANALYS Per 31 december och Belopp i USA dollars. USD 1 = NIO 21,8825 20,8405 Löpande verksamhet Årets resultat 415 522 1 637 365 Justeringar för ickekassaflödespåverkande poster: Avskrivningar 37 466 34 283 Andel av förlust i delägt bolag 432 581 Justering av placeringar till verkligt värde (230 871) Justering av pensionsskuld 37 561 21 508 Nedskrivning av fordon och utrustning 7 926 7 173 Avsättning för kreditförluster 346 786 302 527 1 277 842 1 771 985 (Ökning) minskning av lån till kreditportföljer (1 017 665) 3 104 526 Minskning (ökning) av övriga fordringar 215 940 (224 546) (Ökning) minskning av räntefordringar (63 980) 16 383 Minskning av övriga tillgångar 7 910 32 337 Nettoökning av finansiella skulder 2 704 440 81 423 Ökning (minskning) av övriga skulder 273 933 (111 206) Betalning av pensionsskuld (8 466) (1 697) Minskning (ökning) av upplupna räntekostnader Ökning av placeringar (104 171) (3 181 536) 64 237 (3 659 325) Bidrag till infrastrukturfonden (194 925) (178 214) Kassaflöde från löpande verksamheten (90 677) 895 905 Investeringsverksamhet Anskaffning av utrustning (71 193) (37 753) Kassaflöde från investeringsverksamhet (71 193) (37 753) Finansieringsverksamhet (Minskning) ökning av likvida medel (161 870) 858 151 Likvida medel vid årets början 1 068 978 264 275 Likvida medel vid årets slut 907 109 1 122 426 Bifogade noter utgör en integrerad del av redovisningshandlingarna 8

PRODEL Stiftelsen för Främjande av Lokal Utveckling NOTER Per 31 december och (belopp i USA dollars) 1. Verksamhetens natur Stiftelsen för främjande av lokal utveckling (PRODEL fortsättningsvis kallad Stiftelsen ) är en organisation utan vinstsyfte, som bildats i enlighet med Republiken Nicaraguas lagar. Dess säte är Managua i Nicaragua. Stiftelsens huvudsakliga verksamhet består i att tillhandahålla krediter som finansierar verksamheten i mikro, små och medelstora företag och som avser finansiella, kommersiella, jordbruks, fiske, eller industriaktiviteter; dessutom bostadsförbättringar eller andra personliga behov. Stiftelsens huvudsyfte är att förbättra levnadsvillkoren för stadsbefolkning med låga inkomster genom att förmedla resurser (egna eller från andra) som används till att förbättra bostadsförhållanden, stödja mikroföretag eller investera i grundläggande samhällsservice på ett uthålligt sätt och med deltagande av målgrupperna. Stiftelsens konkreta ändamål är: 1) Att tillhandahålla såväl lån som gåvomedel för att befolkningen skall få tillgång till teknisk rådgivning, organisationslösningar och finansiella tjänster i syfte att stimulera bostadslösningar, mikroföretag och basal samhällsservice 2) Att förmedla pengar, direkt eller via andra, till små och medelstora företag i syfte att dessa ska öka sina intäkter och sin produktivitet, liksom mikrokrediter till bostadsförbättringar Den konsoliderade årsredovisningen per den 31 december godkändes av ledningen den 17 januari 2011. Stiftelsen är befriad från inkomstskatt i enlighet med vad som stadgas i Republiken Nicaraguas Lag om rättvisa skatter. 2. Redovisningsprinciper som ligger till grund för de finansiella dokumenten 2.1 Internationella redovisningsnormer Stiftelsen för främjande av lokal utveckling (PRODEL) har upprättat de finansiella dokumenten per den 31 december i enlighet med internationella normer om finansiell information. 2.2 Värderingsprinciper och funktionell valuta De konsoliderade finansiella redovisningsdokumenten per den 31 december för Stiftelsen för främjande av lokal utveckling, PRODEL, har upprättats på basis av historiska anskaffningsvärden, förutom de finansiella tillgångar som innehas till förfall, vilka värderas till verkligt värde via resultaträkningen. Beloppen är uttryckta i nicaraguanska córdobas 4. 4 I dessa dokument har beloppen omräknats till USAdollars enligt officiell kurs på balansdagen 9

3. Förändrade redovisningsprinciper De redovisningspolicies som antagits av Stiftelsen för upprättandet av de finansiella redovisningsdokumenten per den 31 december överensstämmer med dem som användes för årsredovisningen med följande undantag: År antog Stiftelsens följande förändringar i de internationella redovisningsstandarderna (IFRS) 5 och nya tolkningar som publicerats under året: IFRS 2 om aktierelaterade ersättningar: betalningstransaktioner som baseras på likvida aktier, i kraft sedan 1 januari IFRS 3 om företagssammanslagningar (reviderad) och IAS 6 27 koncernredovisning och separata finansiella rapporter (modifierad), i kraft sedan 1 juli inklusive konsekvensändringar i IFRS 7, IAS 21, IAS 28, IAS 31 och IAS 39 IAS 39 om finansiella instrument: värdering och redovisning av säkrade poster; juli Ändringar i IFRS; april Antagandet av dessa reviderade normer och tolkningar har inte inneburit någon materiell påverkan på Stiftelsens finansiella dokument. Förändringar i IFRS I april utgav IASB 7 ett antal ändringar av sina normer, främst i syfte att åtgärda bristande konsistens och tydliggöra formuleringarna. För varje norm utgavs ett antal övergångsregler. Antagandet av ändringarna har resulterat i ändringar i Stiftelsens redovisningspolicies, men hade ingen inverkan på Stiftelsens finansiella utveckling. Andra ändringar av IFRS som medförde följdändringar i följande normer hade ingen effekt på Stiftelsens redovisningspolicies eller finansiella utveckling: IFRS 2 om aktierelaterade ersättningar IFRS 8 om segmenterad rapportering IAS 1 om presentation av finansiella dokument IAS 7 om kassaflödesanalys IAS 17 om uthyrning IAS 38 om immateriella tillgångar IAS 36 om nedskrivningar IAS 39 om värdering och redovisning av finansiella instrument Utgivna normer som ännu inte trätt i kraft De normer som utgivits men ännu inte trätt i kraft då de finansiella dokumenten upprättades räknas upp nedan. Stiftelsen kommer att tillämpa dessa normer då de träder i kraft, men förväntar sig inte att de får någon effekt på den ekonomiska ställningen eller finansiella utvecklingen: IAS 24 Upplysningar om närstående (reviderad) IAS 32 om finansiella instrument: presentation och klassificering av utfärdade rättigheter 5 IFRS: International Financial Reporting Standards 6 IAS: International Accounting Standards 7 IASB International Accounting Standards Board 10

IFRS 9 om finansiella instrument: klassificering och värdering IFRIC 19 Betalning av skuld med kapitalrelaterade instrument Ändringar i IFRS (utgivna i maj ) 4. Sammanfattning av de viktigaste redovisningsprinciperna 4.1 Valuta, transaktioner i utländsk valuta och omräkning i de finansiella dokumenten 4.1.1 Funktionell valuta och valuta i de finansiella dokumenten Nicaraguas officiella valuta är den nicaraguanska córdoban. På grund av detta och trots att större delen av de finansiella tillgångarna och skulderna är avtalade i USAdollar har Stiftelsen beslutat att córdoban skall vara den funktionella valutan 8. Dessutom sätts merparten av priserna vid försäljning och inköp av varor och tjänster i córdobas, och medelsflödena från den löpande verksamheten sker i denna valuta, som också används för regleringar av banksektorn, där Stiftelsen verkar, liksom i den ekonomiska miljön i stort i Nicaragua. 4.1.2 Transaktioner i utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta, dvs. alla andra än den funktionella valutan, bokförs till växelkursen på transaktionsdagen. Då ställningen och verksamhetens resultat fastställs värderar Stiftelsen de tillgångar och skulder som hålls i utländsk valuta till den växelkurs som gällde på värderingsdagen, och gör nödvändiga justeringar. De resulterande växelkursdifferenserna tas upp i resultaträkningen för den period då de uppstår. 4.1.3 Omräkning av rapporteringsvaluta i de finansiella dokumenten Eftersom Stiftelsens bokföring sker i nicaraguanska córdobas, trots att USAdollar utgör den vanligaste valutan, har de tillgångar och skulder som avtalas i USAdollar omräknats till nicaraguanska córdobas med hjälp av den växelkurs som rådde då de finansiella dokumenten upprättades. Ickemonetära poster som värderas till historiskt anskaffningsutgift har dock omräknats till den växelkurs som rådde vid den ursprungliga transaktionen. Beloppen i denna översatta årsredovisning är dock uttryckta i USAdollars. 4.2 Likvida medel Likvida medel och liknande tillgångar utgörs av kontanta medel och kortfristiga placeringar som vid upprättandet av balansräkningen förfaller inom tre månader efter anskaffningen. Dessa finansiella tillgångar värderas till verkligt värde med förändringar i resultaträkningen utan avdrag för sådana transaktionskostnader som kan uppstå vid försäljning eller liknande. I den konsoliderade kassaflödesanalysen visar Stiftelsen likvida medel och likande tillgångar netto för eventuella övertrasseringar. 4.3 Finansiella instrument och andra finansiella tillgångar Vid anskaffningen tar Stiftelsen upp sina finansiella tillgångar till verkligt värde plus kostnader som direkt kan hänföras till transaktionen, utom de finansiella tillgångar som tas upp till verkligt värde med differenser via resultaträkningen utan hänsyn till sådana kostnader. Första gången de tas upp hänför Stiftelsen sina finansiella tillgångar till följande tre kategorier: a) finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via 8 Växelkurs mellan USD och NIO: se Not 5 11

resultaträkningen b) utlåning och fordringar c) placeringar värderade till det belopp som utbetalas på förfallodagen. Denna ursprungliga klassificering revideras av Stiftelsen i slutet av varje räkenskapsår. Köp och försäljning av finansiella tillgångar tas upp av Stiftelsen på det datum då varje transaktion genomförs. Med kontraktsdag avses det datum då Stiftelsen gör ett åtagande om att köpa eller sälja en finansiell tillgång. Stiftelsens finansiella tillgångar inkluderar kontanter, kortfristiga banktillgodohavanden, fordringar, placeringar som innehas till förfall och placeringar som kan avyttras samt placeringar i kapitalinstrument eller derivatainstrument. Verkligt värde. Det verkliga värdet av en placering som omsätts på en organiserad finansiell marknad bestäms utifrån de priser som noteras på denna marknad för handel som genomförts på balansdagen. För sådana investeringar för vilka det inte finns någon aktiv finansiell marknad bestäms det verkliga värdet med hjälp av olika värderingstekniker. Sådana tekniker innefattar marknadstransaktioner som nyligen genomförts mellan intresserade och informerade parter, som agerar under villkor av ömsesidigt oberoende; referens till verkligt värde på andra finansiella instrument som väsentligen är likartade; och diskontering av likviditetsflöden eller andra värderingsmodeller. Upplupet anskaffningsvärde. Det upplupna anskaffningsvärdet beräknas med hjälp av effektivräntemetoden minus eventuellt förväntad värdeminskning. Beräkningen tar hänsyn till eventuella premier eller rabatter vid anskaffningen, och innefattar transaktionskostnader och arvoden som ingår som en integrerad del av den effektiva räntan. 4.3.1 Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via resultaträkningen De finansiella tillgångar som anskaffas i syfte att de skall säljas inom en snar framtid tas upp i redovisningen till verkligt värde utan avdrag för de kostnader som kan uppstå då de säljs eller avyttras. Vinster eller förluster som uppstår vid handel med dessa tillgångar tas upp i resultaträkningen för det år då de inträffar. 4.3.2 Utestående fordringar Utestående fordringar är finansiella tillgångar som inte bestäms av en fast eller bestämbar amorteringsplan och inte noteras på en aktiv marknad. De tas initialt upp till respektive fordringsbelopp. Därefter bokförs de av Stiftelsen till upplupet anskaffningsvärde med hjälp av den effektiva räntan minus en förväntad värdeminskning. Vinster och förluster tas upp i resultaträkningen då fordringarna avskrivs, skrivs ned på grund av värdeminskning eller amorteras. Det förväntade återvinningsvärdet för de utestående fordringarna analyseras periodiskt, och för de fordringar som klassificeras som osäkra bokförs en förväntad värdeminskning via periodens resultaträkning. Fordringar som konstaterats vara värdelösa skrivs ned, samtidigt som den tidigare gjorda avsättningen för befarad förlust återförs. 12

4.3.3 Finansiella tillgångar som hålls till förfall De finansiella tillgångar som inte har en fast eller bestämbar amorteringsplan och definierad förfallodag klassificeras som placeringar som hålls till förfall när Stiftelsen har den bestämda avsikten och förmågan att behålla dem till förfallodagen. Sedan de bokförts för första gången värderas de finansiella tillgångar som hålls till förfall till upplupet anskaffningsvärde med hjälp av effektivräntemetoden. Vinster eller förluster tas upp i resultaträkningen när det finansiella instrumentet avyttras eller har minskat i värde, liksom vid amortering. 4.4 Placeringar i kapitalinstrument Placeringar i kapitalinstrument som inte har ett marknadspris, noterat på en aktiv marknad, och vars verkliga värde inte kan bestämmas på ett tillförlitligt sätt, värderas av Stiftelsen till anskaffningskostnad efter det första redovisningstillfället. 4.5 Finansiella tillgångars värdeminskning Då balansräkningen upprättas utvärderar Stiftelsen om det finns objektiva belägg för att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar skulle kunna ha minskat i värde. En finansiell tillgång eller grupp av tillgångar anses ha minskat i värde om, och endast om, det finns objektiva belägg för detta som ett resultat av en eller flera händelser, som inträffat efter det att den finansiella tillgången togs upp i redovisningen för första gången, och att den identifierade händelsen har en påverkan på tillgångens eller tillgångsgruppens framtida kassaflöde som går att uppskatta på ett tillförlitligt sätt. Belägg för värdeminskning kan innefatta indikeringar på att gäldenärerna har betydande finansiella problem, uppvisar förseningar i betalningen av ränta eller amortering, en sannolikhet för att gäldenärerna befinner sig i likvidation eller annan typ av finansiell omstrukturering och när tillgänglig information indikerar en minskning som går att uppskatta av Stiftelsens kassaflöden beroende på att kontraktsvillkoren inte kunnat uppfyllas. 4.5.1 Värdeminskning för finansiella tillgångar som redovisats till upplupet anskaffningsvärde. När Stiftelsen konstaterat en förlust, orsakad av en värdeminskning i finansiella tillgångar som bokförts till upplupet anskaffningsvärde, beräknas förlustens storlek till skillnaden mellan bokfört värde och nuvärdet av framtida kassaflöden, diskonterade med tillgångens ursprungliga effektivränta. Förlusten minskar tillgångens bokförda värde och tas upp i resultaträkningen under det år den inträffade. 4.5.2 Värdeminskning för finansiella tillgångar som innehas för handelsändamål När en minskning av verkligt värde har konstaterats för en finansiell tillgång som innehas för handelsändamål, och detta skett direkt mot resultatet på basis av objektiva belägg för värdeminskningen, elimineras den ackumulerade förlusten av Stiftelsen. Förlusten redovisas i resultaträkningen för perioden, även om den finansiella tillgången inte blivit nedskriven i balansräkningen. Den värdeminskning som på så sätt eliminerats och tagits upp i periodens resultaträkning utgörs av skillnaden mellan anskaffningskostnaden och det verkliga värdet minus eventuell värdeminskning som tagits upp tidigare i resultaträkningen. 13

4.5.3 Värdeminskning för finansiella tillgångar som bokförts till anskaffningskostnad När Stiftelsen fastställer att en förlust uppstått i form av värdeminskning för ett egetkapitalinstrument vars pris inte noteras på en aktiv marknad, beräknas förlustens storlek som skillnaden mellan tillgångens bokförda värde och nuvärdet av framtida kassaflöden, diskonterade med marknadens aktuella avkastning på liknande finansiella tillgångar med avdrag för redan bokförd värdeminskning för tillgången. Förlusten tas upp i resultaträkningen för det år då den inträffade. 4.6 Nedskrivning av finansiella tillgångar Stiftelsen gör en nedskrivning av finansiella tillgångar då de kontraktsenliga rättigheterna till kassaflöden från tillgångarna upphör, eller då den finansiella tillgången avyttras och Stiftelsen på så sätt avhänder sig tillgångens inneboende risker och nytta och därmed avstår från de kontraktsenliga rättigheterna till kassaflöden från tillgången, eller när Stiftelsen har tagit på sig en kontraktsenlig skyldighet att betala de kassaflöden, som den behållit kontraktsenliga rättigheter att erhålla, till en eller flera mottagare. 4.7 Byggnader och utrustning Byggnader och utrustning bokförs initialt till anskaffningskostnaden minus eventuell ackumulerad avskrivning och värdeminskning. Dessa kostnader inkluderar kostnaden för att ersätta delar av anläggningen eller utrustningen när denna kostnad uppstår om den uppfyller villkoren för att tas upp i redovisningen. Utgifter för reparationer och underhåll som inte uppfyller dessa villkor tas upp som kostnader under det år då de uppstår. Avskrivning beräknas enligt en linjär avskrivningsplan utifrån beräknad livslängd för varje tillgångsslag. Restvärdet för de tillgångar som avskrivs liksom ekonomisk livslängd och avskrivningsmetoder revideras årligen av ledningen, och justeras vid behov vid slutet av varje räkenskapsår. Den ekonomiska livslängden för olika tillgångsslag: Byggnader och installationer Möbler och kontorsutrustning Datorer Fordon Beräknad livslängd: 20 år 5 år 2 år 8 år En utrustnings eller byggnadskomponent skrivs ned då den avyttras eller när Stiftelsen inte längre förväntar sig framtida nytta av dess användning. Eventuell vinst eller förlust av att tillgången förs bort från balansräkningen, beräknad som skillnaden mellan bokfört nettovärde och försäljningslikviden, tas upp i resultaträkningen för det år då transaktionen äger rum. 4.8 Placeringar i delägda bolag Placeringar i delägda bolag bokförs enligt kapitalandelsmetoden. Som delägda bolag räknas företag där Stiftelsen har ett betydande inflytande men som inte är ett dotterbolag eller utgör en andel i ett gemensamt företag. 14

Enligt kapitalandelsmetoden bokförs en placering i ett delägt bolag initialt till anskaffningskostnaden; därefter ökas eller minskas det bokförda beloppet med Stiftelsens andel av företagets resultat från anskaffningsdagen. Utdelningar som Stiftelsen erhåller från företaget bokförs som en ökning av placeringsbeloppet. Vid behov tar Stiftelsen i sitt resultat upp justeringar som baseras på dess andel av ändringar i företagets resultat. Icke realiserade vinster eller förluster av transaktioner mellan Stiftelsen och det delägda bolaget elimineras innan Stiftelsens andel av bolagets resultat redovisas. Det mervärde som uppstod då bolagsandelen anskaffades är inkluderat i placeringens bokförda värde och avskrivs inte. Vid tillämpning av kapitalandelsmetoden bestämmer Stiftelsen varje år om det är nödvändigt att ta upp någon värdeminskning hänförlig till nettoplaceringen i ett delägt bolag. De delägda bolagen har samma räkenskapsår som Stiftelsen, och tillämpar samma redovisningsprinciper då de finansiella dokumenten upprättas. 4.9 Värdeminskning för övriga tillgångar Vid stängningen av varje bokföringsperiod gör Stiftelsen en översyn av det bokförda värdet för andra tillgångar än finansiella i syfte att identifiera en värdeminskning då fakta eller omständigheter indikerar att de bokförda värdena skulle kunna överstiga återvinningsvärdet. Stiftelsen gör en värdering av tillgångarna eller de delar som genererar kassaflöde till återvinningsvärdet, definierat som det högre av det verkliga värdet minus försäljningskostnader respektive nyttjandevärdet. De justeringar som görs på detta sätt bokförs via resultaträkningen under det år då översynen görs. 4.10 Finansiella skulder Initialt tar Stiftelsen upp finansiella skulder till verkligt värde plus kostnader som direkt kan hänföras till transaktionen. Sedan de tagits upp i redovisningen värderas de finansiella skulderna till upplupet anskaffningsvärde med hjälp av den effektiva räntan 9. Stiftelsen tar upp vinster och förluster under den period då den finansiella skulden skrivs ned eller amorteras. De finansiella skulderna inkluderar certifikat, låneskulder, leverantörskulder och övriga skulder. 4.10.1 Certifikat och låneskulder Låneskulder tas initialt upp till verkligt värde vid de respektive tillfällen då de avtalas, inklusive hänförbara transaktionskostnader. Därefter tas dessa finansiella skulder upp till det upplupna anskaffningsvärdet med hjälp av effektivräntemetoden. Stiftelsen redovisar vinster och förluster via resultaträkningen för den period då den finansiella skulden nedskrivs eller amorteras. 4.11 Nedskrivning av finansiella skulder Stiftelsen gör en nedskrivning av finansiella skulder då skulden har betalats eller annullerats, eller då kraven har upphört att gälla. När en finansiell skuld har ersatts av en annan finansiell skuld för Stiftelsen bort den ursprungliga skulden och tar upp en ny finansiell skuld. Eventuella skillnader på grund av ett sådant utbyte av finansiella skulder tas upp i resultaträkningen för den period då de uppstår. 9 Den effektiva räntan beräknas på nuvärdet av alla betalningar som kredittagaren skall göra enligt avtalet 15

4.12 Redovisning av intäkter Stiftelsen mäter de intäkter som hänför sig till den ordinarie verksamheten med hjälp av det verkliga värdet på motprestationen som erhålls eller kommer att erhållas. 4.12.1 Ränteintäkter Intäkter från avkastning på finansiella instrument redovisas i proportion till den tid som förflutit, och beräknas på det månatliga medelvärdet av utbetalt lånebelopp utifrån den effektiva räntesatsen. Intäkter av räntor inkluderas i finansiella intäkter i resultaträkningen allt eftersom de blir upplupna. 4.13 Pensionsskulder Skuld för pensionsförmåner redovisas av Stiftelsen via resultaträkningens verksamhetsdel för att finansiera avgångsvederlag för personal som lämnar sin anställning, pensioneras eller avskedas, vilket krävs enligt Nicaraguas gällande arbetsrätt. Vederlaget uppgår till en månadslön per tjänsteår för de första tre åren, och 20 arbetsdagar för därpå följande tjänsteår. Inget avgångsvederlag kan dock vara mindre än en eller mer än fem månadslöner. Stiftelsen bokför en skuld månadsvis för att täcka framtida utbetalningar av sådana vederlag med hänsyn tagen till nuvärdet av de framtida skyldigheterna. Detta nuvärde beräknas aktuariskt utifrån uppgifter från oberoende experter. 4.14 Bedömningar, uppskattningar och väsentliga antaganden i redovisningen Upprättandet av redovisningsdokumenten innebär att ledningen måste göra bedömningar, uppskattningar och väsentliga antaganden som påverkar de redovisade intäkterna, kostnaderna, tillgångarna och skulderna liksom eventualförpliktelserna på balansdatum. 4.14.1 Uppskattningar och antaganden De viktigaste antaganden som avser framtida händelser eller andra källor till uppskattningar som kan variera vid tidpunkten då redovisningsdokumenten upprättas, och som till sin natur riskerar att orsaka väsentliga justeringar av följande års tillgångsoch skuldbelopp i balansräkningen är: Värdeminskning för ickefinansiella tillgångar Enligt Stiftelsens mening finns det ingen indikation på att någon av dess ickefinansiella tillgångar skulle ha drabbats av värdeminskning på balansdagen. Varje år, liksom när någon indikation på värdeminskning identifieras, genomför Stiftelsen en utvärdering av de anskaffade tillgångarnas övervärde liksom av immateriella tillgångar med obestämbar livslängd. Övriga ickefinansiella tillgångars värde utvärderas då det finns indikationer på att bokförda värden inte är återvinningsbara. 4.14.2 Bedömningar Stiftelsen bedömer att den inte har ett bestämmande inflytande över placeringen i Prodel Microfinance Fund S.A., trots att den innehar 99,1% av aktierna, eftersom dess aktieinnehav, enligt beslut i detta företag, inte är röstberättigat. 16

5. Växelkursregleringar Stiftelsens bokföring sker i córdobas, Republiken Nicaraguas officiella valuta men USAdollar är den viktigaste utländska valutan för Stiftelsens transaktioner. Den officiella växelkursen för córdobas gentemot USAdollar ändras dagligen utifrån en tabell som publiceras månadsvis av Nicaraguas Centralbank (BCN). Den 31 december och var denna officiella växelkurs NIO 21,8825 respektive NIO 20,8405 för USD 1. Det finns en fri valutamarknad som fungerar via kommersiella banker, finansinstitut och växelkontor som godkänts av Nicaraguas Centralbank. På denna marknad styrs växelkursen av utbud och efterfrågan. Nedan visas en sammanfattning av tillgångar och skulder i utländsk valuta, uttryckta i USAdollar per den 31 december: Summa finansiella tillgångar 25 967 038 21 929 707 Summa finansiella skulder (9 649 095) (7 048 826) Nettotillgångar 16 317 943 14 880 881 6. Likvida medel Inhemsk valuta (banker) Kontanter 60 324 195 027 826 60 324 195 854 Utländsk valuta (banker) 846 785 927 004 907 109 1 122 032 Stiftelsen uppbär räntor på kontanter som deponerats i bank enligt dagsräntesatser som bestäms av dessa banker. Övriga likvida medel utgörs av insättningscertifikat med högst tre månaders löptid; användningen beror på Stiftelsens behov av kontanter, och den ränta som uppbärs varierar mellan 0,75% och 1,0%. Den 31 december och fanns inga restriktioner i fråga om användningen av tillgängliga kontanter och övriga likvida medel. 17

7. Finansiella tillgångar som innehas till förfall Till anskaffningsvärde Kapitalbelopp Amortering och obligationer 10 Terminscertifikat Bancentro Deriavataoperationer på kontantmarknaden Upplupen avkastning Amortering och obligationer Terminscertifikat Bancentro Deriavataoperationer på kontantmarknaden Till verkligt värde med förändringar via resultaträkningen: Obligationer 12,50% Obligationer 13,625% Obligationer 12% Upplupen avkastning Obligationer 12,50% Obligationer 13,625% Obligationer 12% 4 124 474 919 920 479 973 4 467 897 316 651 75 269 1 587 459 363 872 24 794 6 835 942 7 315 916 52 585 700 000 98 725 4 156 3 109 509 859 084 2 528 627 316 551 142 742 319 700 194 240 (19 950) 3 482 010 4 341 094 Placeringarna kan överlåtas inom högst ett år från upprättandet av de finansiella dokumenten. Den 31 december och ligger deriavatapapper och obligationer som säkerhet för låneskulder avseende deriavataoperationer på kontantmarknaden 8. Lånefordringar, netto Fonden för Lokal Utveckling SERFIGSA Financiera FAMA BANEX S.A. Fundación León 2000 PRESTANIC Fundación para la Promoción y Desarrollo Cooperativa 20 de Abril R.L. Fondo de Desarrollo de la Mujer Fundación José Nieborowski Cooperativa Avance R.L. Centro de Promoción y Desarrollo Local PROEXITO 8 000 020 2 910 305 2 166 667 1 463 834 1 275 221 745 834 472 631 421 596 14 986 272 921 4 713 847 758 333 4 192 883 776 430 2 255 749 1 041 047 884 705 111 000 1 724 143 482 002 321 384 10 I hela noten avses med obligationer BPI: Bonos de Pago por Indemnización 18

Las Sabanas kommun Cooperativa La Unión R.L. San Lucas kommun Asociación Alternativa para el Desarrollo Integral de las Mujeres Räntefordringar Avgår: befarad kreditförlust 17 744 014 249 550 17 993 564 (1 073 278) 16 920 286 250 000 15 000 14 619 11 522 9981 17 562 646 194 848 17 757 494 (762 815) 16 994 679 Enligt undertecknade kontrakt skall lånefordringarna återbetalas i dollar, utom sammanlagt USD 272 921 (USD 1 724 143 år ) som skall återbetalas i córdobas. Följande uppställning visar hur befarade kreditförluster ändrats: Ingående saldo vid årets början Belopp via resultaträkningen Utgående saldo vid slutet av året 726 491 346 786 1 073 278 460 288 302 527 762 815 9. Byggnader och utrustning (USD kurs per 31 december för samtliga belopp) Anskaffningsvärde eller verkligt värde Ing. saldo Anskaffningar Avyttringar Utg saldo Anskaffningar Avyttringar Utg saldo Byggnader och mark 347 997 347 997 53 769 401 765 Fordon 64 013 23 948 (14 852) 73 110 (15 427) 57 682 Datorer 86 269 4 197 90 466 8 661 (2 000) 97 128 Möbler och utrustning 72 982 7 810 (181) 80 611 8 763 (2 376) 86 997 Summa 571 261 35 956 (15 033) 592 183 71 193 (19 803) 643 573 Ackumulerad avskrivning Ing. saldo Årets avskrivn Avyttringar Utg saldo Årets avskrivn Avyttringar Utg saldo 17 244 11 496 28 740 13 854 42 595 19 878 8 510 (8 202) 20 186 8 175 (10 012) 18 349 76 967 3 336 80 304 4 897 (1 799) 83 402 45 553 9 460 (152) 54 860 10 541 (67) 65 334 159 642 32 803 (8 354) 184 090 37 466 (11 877) 209 680 Bokfört nettovärde Utg saldo Utg saldo Ing saldo 359 171 319 256 330 752 39 333 52 923 44 135 13 726 10 162 9 301 21 663 25 750 27 429 433 893 408 092 411 619 19

Följande tabell visar olika tillgångsslags historiska anskaffningsvärde: Den 31 december : Byggnader Anskaffningsvärde Ack. avskrivning Bokfört värde och mark 401 765 (42 595) 359 171 Fordon 57 682 (18 349) 39 333 Datorer 97 128 (83 402) 13 726 Utrustning 86 997 (65 334) 21 663 Summa 643 573 (209 680) 433 893 Anskaffningsvärde Ack. avskrivning Bokfört värde Byggnader och mark 365 396 (30 177) 335 219 Den 31 december : Fordon 76 765 (21 196) 55 569 Datorer 94 989 (84 319) 10 670 Utrustning 84 641 (57 603) 27 038 Summa 621 791 (193 295) 428 497 10. Aktier och andelar Stiftelsen äger 95,10% av aktiekapitalet (utan rösträtt) i Prodel Microfinance Fund S.A. vars huvudsakliga verksamhet består i stöd till mikro, små och medelstora företag. Här följer en sammanfattning av detta bolags finansiella information: Andel av balansräkningen: Tillgångar Kortfristiga skulder Långfristiga skulder Nettotillgångar Andel av resultaträkningen: Intäkter Nettounderskott 527 346 (7 545) 519 801 20 (442 574) 1 000 000 1 000 000 11. Låneskulder Banco Centroamericano de Integración Económica BCIE Fordringsägare i derivataoperationer UN Habitat Räntesats 5,80% 1,27% 6,00% Löptid Dec 2016 Apr 2011 Jun 2020 Säkerhet Inteckning i portföljen obligationer 5 318 609 3 850 419 480 067 9 649 095 5 772 072 1 629 187 7 401 259 Härav: löptider ett år Långfristiga låneskulder 7 298 984 2 350 111 4 286 833 3 114 425 20

Följande förfalloperioder gäller för låneskulderna: < 31 december < 31 december 2011 < 31 december 2012 < 31 december 2013 < 31 december 2014 < 31 december 2015 < 31 december 2016 < 31 december 2017 < 31 december 2018 < 31 december 2019 < 31 december 2020 12. Upplupna kostnader Skatter och andra avdrag Överlåtna garantier Semesterlöneskuld Julbonus Arbetsgivaravgift Övriga upplupna kostnader 7 298 984 1 124 318 430 850 173 018 150 453 150 453 150 453 89 400 56 166 25 000 9 649 932 138 271 152 245 17 274 2 727 4 578 12 878 391 402 4 286 833 1 606 205 689 622 359 387 112 286 100 453 100 453 100 453 39 400 6 166 7 401 259 1 599 14 041 1 753 3 305 101 502 123 343 Upplupna kostnader genererar inte några räntor eller rabatter vid tidig betalning, och heller inte dröjsmålsräntor. Den normala löptiden är 45 dagar efter det att balansräkningen upprättats, och alla kostnader skall betalas i córdobas. 13. Pensionsskulder m. m. Saldo vid årets början Plus pensionsavsättningar Minus avskrivning/betalning mot provisioner Saldo vid slutet av året 95 634 42 414 (13 319) 124 729 80 282 27 944 (7 811) 100 416 14. Eget kapital Ursprungligt kapital Det ursprungliga donationskapitalet består av likvida medel, egendom och rättigheter som erhållits från Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) för genomförandet av de två första faserna i Programmet för lokal utveckling vid tiden då Stiftelsen bildades. Ytterligare donationskapital Detta kapital utgörs av donationer som erhölls år 2008 genom att den kapitalskuld och de upplupna räntor som Stiftelsen hade från Sida kapitaliserades genom den tredje ändringen 11 av avtalet mellan Sida och PRODEL. 11 Under 200407 hade Sida utbetalat c:a MSEK 60 som villkorslån; detta omvandlades 2008 till eget kapital 21

Kapitalreserv Stiftelsen tillämpar som praxis att överföra 50% av årets resultat till en kapitalreserv för att säkerställa sitt rörelsekapital. 15. Poster inom linjen Erhållna garantier Förvaltade infrastrukturmedel Förvar av medel för garanti HabitatPRODEL 17 790 434 480 588 26 000 18 297 022 19 184 046 425 839 26 004 19 635 888 De förvaltade medlen för infrastruktur motsvarar ickeåterbetalningspliktiga medel som erhållits av Sida plus bidrag som lämnats ur Stiftelsens årliga överskott för finansiering av projekt i kommuner samt teknisk rådgivning till de kommunala förvaltningarna och till de boende i berörda kvarter. 16. Intäkter och kostnader, netto Intäkter Från bankdepositioner Från tillfälliga placeringar Från långfristiga placeringar Från lånefordringar Ersättningar Kostnader För skyldigheter gentemot finansinstitutioner För övriga skyldigheter Summa nettointäkter 17. Finansiella intäkter och kostnader Intäkter Från likvida medel Från finansiella instrument (till anskaffningsvärde) Från finansiella instrument (till verkligt värde) Från lånefordringar Från långfristiga certifikat Från långfristiga placeringar i aktier Kostnader Från skyldigheter gentemot finansinstitutioner Från övriga skyldigheter Summa finansiella nettointäkter 19 241 6 219 1 699 071 1 643 469 132 056 3 500 057 (311 863) (153 105) (464 968) 3 035 089 86 309 18 169 221 943 699 629 2 994 23 531 1 052 575 (253 393) (105 436) (358 829) 693 746 23 935 28 333 329 647 1 912 605 180 914 2 475 422 (407 472) (197 404) (604 877) 1 870 557 59 864 2 417 83 243 967 311 290 7 743 1 120 869 (296 331) (86 264) (382 596) 738 273 22

18. Administrationskostnader Personalkostnader 12 Externa tjänster Transporter och kommunikation Underhåll av byggnader Allmänna kostnader Institutionsutveckling 13 463 994 133 903 47 774 72 520 171 099 31 311 920 600 356 870 60 793 34 976 95 563 123 189 23 048 694 439 19. Mål och policy för hantering av finansiella risker Stiftelsens viktigaste finansiella instrument är likvida medel, lånefordringar, låneskulder och övriga skulder. Det grundläggande syftet med dessa finansiella instrument är att finansiera Stiftelsens verksamhet. Stiftelsen har även andra finansiella tillgångar och skulder av olika slag som uppkommer direkt ur verksamheten. De främsta riskerna, som kan få en jämförelsevis stor effekt på dessa finansiella instrument, är växelkursrisker, likviditetsrisker, ränterisker och kreditrisker. Stiftelsens ledning hanterar dessa risker med stöd av ledningsgruppen, som analyserar riskerna och gemensamt föreslår policies för hur de ska hanteras i Stiftelsekoncernen. Styrelsen går igenom och beslutar om policies för hantering av riskerna, som beskrivs i det följande: Växelkursrisk Som ett resultat av de operationer som Stiftelsen gör i utländska valutor är verksamheten exponerad för växelkursrisker när dess tillgångar och skulder är utställda i utländsk valuta. Därför är den periodiska värderingen beroende av gällande kurser på de finansiella marknaderna, främst USAdollar. Växelkursrisken består i att växelkursdifferenser tas upp som intäkt eller kostnad som ett resultat av att växelkurserna varierar mellan den funktionella valutan och verksamhetsvalutan i de olika länder där Stiftelsen verkar och respektive utländska valuta. Som visas i Not 5 beror den maximala risken på hur stor del av nettotillgångarna som hålls i utländsk valuta. Följande känslighetsanalys visar effekten för Stiftelsens ekonomiska redovisning av en rimlig variation i växelkursen för córdoba: Variation i växelkursen +5% 5% Effekt på resultaträkningen 693 746 (693 746) Effekt på Eget kapital 693 746 (693 746) 12 Varav styrelse och ledning (): USD 95 744 13 Avse kapacitetshöjning av personal i mikrofinansinstitutioner och av egen personal 23

+ 5% 5% 738 273 (738 273) 738 273 (738 273) Likviditetsrisk Stiftelsen följer upp sin likviditet på daglig basis för att säkerställa att de likvida tillgångarna är större än de kortfristiga skulderna. Då tas hänsyn till löptiden för de finansiella tillgångarna, och periodiskt görs prognoser över kassaflödet i syfte att i god tid upptäcka en möjlig brist eller överskott i jämförelse med verksamhetens behov. Följande tabell visar de finansiella skuldernas löptider utifrån betalningsåtaganden: Låneskulder Övr. skulder Avista < 3 mån 4 792 909 371 402 5 164 311 3 12 mån 2 506 076 20 000 2 526 076 1 5 år 1 878 639 1 878 639 > 5 år 471 472 471 472 Summa 9 649 095 395 515 10 044 610 Låneskulder Övr. skulder 3 041 922 104 531 3 146 453 1 244 911 18 817 1 263 728 2 767 501 2 767 501 346 925 346 925 7 401 259 123 348 7 524 602 Ränterisk Stiftelsen förvaltar stora skuldbelopp, framför allt bestående av banklån som kan vara utsatta för variationer i räntesatserna. Stiftelsen hanterar denna risk genom att löpande utvärdera räntesatsernas utveckling på de nationella och internationella marknaderna för att avgöra med en rimlig säkerhet vilka risker som är förknippade med skuldernas finansiella kostnader och, såvitt möjligt, minimera effekterna av sådana risker. Följande känslighetsanalys visar effekten för Stiftelsens ekonomiska redovisning av en rimlig variation i den genomsnittliga räntesatsen: Variation i räntesatsen +1% 1% + 1% 1% Effekt på resultaträkningen 0 (0) 14 015 (14 015) Effekt på Eget kapital 0 (0) 14 015 (14 015) Kreditrisk Ledningen har fastställt policies för kreditgivning. Denna policy utvärderas med avseende på betalningsförmåga, historiska data och referenser för varje nuvarande och potentiell klient. Exponeringen för kreditrisker övervakas ständigt i form av hur låntagarnas betalningsbeteende utvecklas. Den 31 december respektive fanns ingen väsentlig koncentration av kreditrisk, och den maximala exponeringen framgår av bokförda belopp enligt Not 7. När det gäller kreditrisk för andra finansiella tillgångar visas den maximala risken för var och en av dem med dess bokförda saldon. 24

20. Analys av löptider för finansiella tillgångar och skulder Likvida medel Finansiella tillgångar som hålls till förfall Lånefordringar till klienter Övriga fordringar Låneskulder Upplupna kostnader och övriga skulder Pensionsskulder Netto Likvida medel Finansiella tillgångar som hålls till förfall Lånefordringar till klienter Övriga fordringar Låneskulder Upplupna kostnader och övriga skulder Pensionsskulder Netto < 12 månader 907 109 7 315 916 8 265 098 69 308 16 557 430 (7 298 984) (391 402) (7 690 387) 8 867 043 1 122 426 4 341 094 9 293 422 299 510 15 056 452 (7 401 259) (123 343) (7 524 602) 7 531 850 > 12 månader 8 655 188 8 655 188 (2 350 111) (124 729) (2 474 840) 6 180 349 7 701 258 7 701 258 (2 467 614) (100 416) (2 568 030) 5 133 228 21. Policy för kapitalhantering Det viktigaste målet för Stiftelsens hantering av sitt kapital är att säkerställa att en solid skuldkvot och sunda finansiella kapitalkvoter vidmakthålls så att verksamheten kan stödjas och intäkterna maximeras. Stiftelsen förvaltar sin kapitalstruktur med hänsyn tagen till den ekonomiska miljö i vilken verksamheten bedrivs. Kapitalpolicyn har inte ändrats på några väsentliga punkter under räkenskapsåren eller. Stiftelsens tillsyn över kapitalet grundas främst på kvoten mellan nettoskulderna (låneskulder plus leverantörskulder och övriga skulder minus likvida medel) och summan av nettoskulderna och kapitalet (det ursprungliga kapitalet, donationskapitalet och övriga delar av det Egna kapitalet); enligt Stiftelsens policy skall denna kvot skall hållas över 20%. 25

Låneskulder Plus: Leverantörskulder och övriga skulder Minus: likvida medel = Nettoskuld Ursprungligt kapital Donationskapital Övriga delar av Eget kapital Summa Eget kapital Kapital och nettoskulder Kvot mellan nettoskulder och nettokapital 9 649 095 516 131 (907 109) 9 258 118 3 482 828 6 904 272 5 652 717 16 039 817 6 781 699 57,7% 7 401 259 223 759 (1 122 426) 6 502 591 3 656 966 7 249 477 5 703 719 16 610 162 10 107 570 39,1% **** 26