Projektgruppen Lena Backman, beteendevetare Gösta Bluhm, docent miljömedicin, IMM Marie Mulder, statistiker Projektledare:, miljö- och yrkeshygieniker anders. lundin@ki.se, tfn 08-52487603
Bakgrund 1. Kvalitetsmärkning av skolluncher Projekt vid Enheten för tillämpad näringslära 2. Rapport: Buller i 12 skolmatsalar www.folkhalsoguiden.se Skriv skolmatsalar i sökrutan Bullret mättes personburet av oss under 2 luncher i 12 matsalar Lunchgästerna räknades inte Ljudnivån under 30 bullrigaste minuterna varierade, mellan 70-80 dba i grundskolorna Gymnasierna var tystare
Elever 1 2 Försämrad talkommunikation Andra bullerkällor Byggnadsfaktorer Organisatoriska faktorer 1 1 Uppmätt ljudnivå Ohälsa 2 Upplevt buller Stress 2 3 Sämre Matvanor Buller i skolmatsalar Sämre skolprestationer
Uppläggning av projektet Styrt urval av 20 grundskolematsalar inom länet Olika typer av matsalar Mätning av fasta parametrar i matsalarna Stationär mätning av ljudnivån under två hela luncher/matsal 4980 minuter Enkät till representativa klasser åk 4-9 efter sista mätningen 2020 enkätsvar Referensgrupp Statistisk bearbetning
Tyresö 1 20 grundskolematsalar i Stockholms län Deltagande Kommuner Vaxholm 1 Bro 1 1 Friskola 2 Skolor med alternativ pedagogik 1-2 skolor med annat grundspråk Täby 2 Huddinge 2 Stockholm 13 0 2 4 6 8 10 12 14 Antal matsalar
Årskurser i skolorna Åk 0-9 Åk 0-5 Åk 6-9
Uppmätta faktorer Elevernas röster (enkät) Antal elever (räknas in/ut) Ålder (matschema) Vuxennärvaro(räknas in/ut) Avstånd talare-lyssnare (bordens storlek) Andra bullerkällor Diskrum (mät utan elever, enkät) Ventilationen/Kyl/Frys (mät utan elever, enkät) Stolar och golv (klassning, enkät) Tallrikar och glas (klassning, enkät) Akustik Efterklangstider T30 och T10 125-4000 Hz (konsultmätning) Matsalens dimensioner: golvyta, total yta, volym, takhöjd (mätning)
Mjuka data Planritning Foton Matschema Akustisk bedömning av konsult Organisation av lunchen Förhållningsregler
Material i tallrikar och glas Tallrik-/Glasindex 3 2 1 2 plast/plast glas/plast plast/glas porslin/glas
Golvmaterial i matsalarna Golvmaterial Typ Typ av av stolsben plast/linoleum klinker trä Trä Stål
Stol- och golvindex Tyst stol! 1. Träben + bra filttassar Linoleum/plastgolv 2. Träben + dåliga filttassar Linoleum/plastgolv 3. Klena stålben Linoleum/plastgolv 4. Klena stålben Klinkergolv
Antal matsalar Bakgrundsbuller och diskmaskinsbuller 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 0-35 36-40 41-45 46-50 51-55 56-60 61-65 dba Diskmaskinsbuller Bakgrundsbuller
Akustikens inverkan på ljudnivån +Ljudkällans effekt - Avståndsdämpning (viktig i närfältet) - Ljudabsorption i rummet (efterklangsfältet) = Ljudnivån L p = L w + 10 * log ( Q/4πr 2 + 4(1 α)/a) Där L p är ljudnivån L w är ljudeffekten hos ljudkällan Q är ett tal 1-8 (1 mitt i rummet, 8 nära hörn) r är avståndet till ljudkällan α är rummets medelabsorptionsfaktor A är rummets totala absorptionsyta
Akustikens inverkan på ljudnivån 2 Över ca 2-3 m avstånd i matsalarna är rumsabsorptionen större än avståndsdämpningen (mitt i matsalen, dvs. Q =1) Vi har bara räknat med rumsabsorptionen R (efterklangsfältet) R = 10 * log [4(1 α)/a] A kan beräknas ur efterklangstiden T med Sabines formel: A = 0,16 * V / T där V är matsalens volym α = A/S där S är matsalens totala yta (golv, väggar, tak) R är ett negativt tal: -16 dba (sämsta) till -21,5 dba (bästa matsalen)
Ljudabsorption jämfört med sämsta matsalen 1,40 0 T10 Medelvärde 500-2000 Hz (s) 1,20 1,00 0,80 0,60 0,40 3 0 1 2 1 3 3 3 1 1 4 2 2 5 23 3 6 5 0,20 0 200 400 600 800 1000 1200 1400 Volym (m3)
Lågabsorberande ventilationskanaler Mäthögtalare
Gipsabsorbenter
Cementbehandlad träull Matti
0-10 db T10 är bäst! Verkligt efterklangsförlopp med bra takabsorbenter -30-60 T10 T30 Tid EDT Vanlig efterklangstid T10 som medelvärde över 500, 1000 och 2000 Hz ger bäst anpassning till våra data
Konstanta data för varje matsal Golvyta (128-372 m 2 ) Takhöjd (2,4 6,5 m) Volym (369 1133 m 3 ) Medelbordsstorlek (5-10 stolar/bord) Efterklangstider (T10, T30) (T10: 0,3 1,3 sek) Medelabsorptionsindex (0,15 0,41) Stol-/Golvindex (1-4) Index tallrikar/glas (1-3) Diskmaskinsbuller (i genomsnitt) (<35 65 dba) Bakgrundsbuller (<35 50 dba)
Registrering av lunchgäster Elever Stina IN UT Vuxna
Antal lunchgäster Lunchgäster 100 90 80 70 60 50 40 051122 Elever 2 Elever K2 Vuxna 2 Vuxna K2 Elever 3 Elever K3 Vuxna 3 Vuxna K3 30 20 10 8 elever 2 vuxna kvar 0 10:30 10:40 10:50 11:00 11:10 11:20 11:30 11:40 11:50 12:00 12:10 12:20 Klockslag
dba 13:10 13:00 12:50 12:40 12:30 12:20 12:10 12:00 11:50 11:40 11:30 11:20 11:10 11:00 10:50 10:40 10:30 10:20 10:10 10:00 Mätning med 4 dosimetrar i taket 120 LAeq 1 LAeq 2 LAeq 3 LAeq 4 LAFmax 1 LAFmax 2 LAFmax 3 LAFmax 4 LLpeak 1 LLpeak 2 LLpeak 3 LLpeak 4 110 100 90 80 70 60 50 Klockslag
dba 13:10 13:00 12:50 12:40 12:30 12:20 12:10 12:00 11:50 11:40 11:30 11:20 11:10 11:00 10:50 10:40 Antal lunchgäster Ljudnivå och lunchgäster 100 90 80 70 60 051018 LAeq ur medelintensitet Lunchgäster 200 180 160 140 120 50 40 30 20 10 100 80 60 40 20 0 0 Klockslag
dba Ljudnivå mot antal lunchgäster 80 75 70 65 60 När antalet fördubblas så ökar ljudnivån ca 3 dba När antalet 10-dubblas så ökar ljudnivån ca 10 dba 55 50 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 Antal lunchgäster
Ljudintensitet I I = 10 L/10 L är ljudnivån i dba L = 10 log I Ljudintensiteten ökar linjärt med antalet ljudkällor
Ljudintensitet Ljudintensitet mot lunchgäster 40000000 35000000 30000000 25000000 20000000 15000000 10000000 5000000 0 0 50 100 150 200 250 Antal lunchgäster
Antal elever 14:00 13:50 13:40 13:30 13:20 13:10 13:00 12:50 12:40 12:30 12:20 12:10 12:00 11:50 11:40 11:30 11:20 11:10 11:00 10:50 10:40 10:30 10:20 10:10 10:00 Årskursfördelning genom matschemat 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Övr
Iterativ metod Statistisk analys Data anpassas växelvis till data för ljudnivå resp. ljudintensitet tills bästa anpassning uppnås Mätvärden för ljudnivå Anpassning till konstanta värden för varje matsal Mätvärden för ljudintensitet Anpassning till ljudalstring från lunchgäster minut för minut p-värden Vilka faktorer som förklarar ljudnivån/-intensiteten β-skattningar Hur mycket de olika faktorerna påverkar ljudnivån/-intensiteten Statistisk analys med mixed models
Ljudalstring från elever och vuxna I = 6.730.000 + elevantal 1.130.000 vuxenantal 1.100.000 Uppdelning efter ålder (β medelelever = 1.130.000): β 0 = 1.160.000 β 1 = 1.570.000 β 2 = 1.200.000 β 3 = 1.020.000 β 4 = 1.610.000 β 5 = 810.000 β 6 = 1.230.000 β 7 = 969.000 β 8 = 1.100.000 β 9 = 662.000 L w = 10 log I
Statistisk analys av konstanta faktorer Ljudnivån i matsalen: L = L w + 0,43 * R + Stolsbuller (dba) L w = Lunchgästernas ljudalstring Ljudabsorptionens inverkan (0,43*R): Sämsta matsalen: - 6,9 dba Bästa matsalen: -9,3 dba (9,3= 6,9 + 2,4) Stolsbuller: 0 för träben med bra filttassar och linoleum/plastgolv 0,8 för träben med dåliga filttassar och linoleum/plastgolv 1,0 för klena stålben och linoleum/plastgolv 2,0 för klena stålben och klinkergolv
dba 13:30 13:20 13:10 13:00 12:50 12:40 12:30 12:20 12:10 12:00 11:50 11:40 11:30 11:20 11:10 11:00 10:50 10:40 10:30 10:20 10:10 10:00 Modell mot verklighet 1 80 0,5 dba över modellen 75 70 65 60 Verklig ljudnivå Enligt modellen 55 50 Klockslag
dba 13:30 13:20 13:10 13:00 12:50 12:40 12:30 12:20 12:10 12:00 11:50 11:40 11:30 11:20 11:10 11:00 10:50 10:40 10:30 10:20 10:10 10:00 Modell mot verklighet 2 80 1,4 dba under modellen 75 70 65 60 Verklig ljudnivå Enligt modellen 55 50 Klockslag
Uppskattning av elevernas bullerexponering Totalt 80 klasser Antag att alla elever följer matschemat Antag att alla elever vistas i matsalen 20 minuter Beräkna medelvärdet (ekvivalentmedelvärdet) av ljudnivån under dessa 20 minuter i dba Betrakta mätningen under den andra lunchen (under enkätdagen) som ett representativt värde för elevernas normala bullerexponering Alla elever i samma klass antas ha samma bullerexponering
Antal enkätsvar Enkätsvar och uppskattad ljudnivå 400 350 300 åk 4-5 åk 6-7 åk 8-9 250 200 150 100 50 0 < 70 dba 70-72 dba 72-74 dba 74-76 dba > 76 dba
Enkäterna Antal Andel Inskrivna elever 2377 85 % Elever sista mätdagen 2068 98 % Enkätsvar 2020 Skolår Antal Andel 4 416 21 % 5 480 24 % 6 338 17 % 7 310 15 % 8 233 11 % 9 243 12 % Totalt 2020 100 % 49 % flickor och 51 % pojkar Annat språk hemma Antal Andel Aldrig 1279 63 % Ibland 388 19 % Ofta 302 15 % Ej svar 51 3 % Totalt 2020 100 %
Om du inte kan äta i lugn och ro, vad beror det på? Andel ja-svar Hög ljudnivå 43 % Långa köer 36 % Kompisar som äter fortare 26 % Kort mattid 26 % Att det är stökigt och bråkigt 23 %
Om du hoppar över skollunchen, vad gör du istället? (n=542) Äter inget alls 26 % Går till kiosken/affären/café 23 % Går hem eller till kompis 19 % Äter kebab/pizza/grill 12 % Både och - lite av varje 12 % Äter smörgås/fil och flingor 8 %
Tycker du att de här ljuden stör dig när du äter i matsalen? (mycket/ganska mycket) Högljudda elever 34 % Ljudet från stolarna 14 % Ljudet från porslin och bestick 8 % Ljudet från diskrummet 6 % Ljudet från skolgården 4 % Ventilation/fläktljud 2 % Trafikljud 2 %
Andel som tycker att det var ganska/mycket bullrigt i matsalen idag
Alla åldrar: Andel som tycker att det var ganska/mycket bullrigt i matsalen idag
Andel som trivs ganska/mycket dåligt i matsalen
Åk 4-5: Andel som ofta/alltid kan äta i lugn och ro
Andel som har ganska/mycket svårt att höra vad andra säger under lunchen
Alla åldrar: Andel som har ganska/mycket svårt att höra vad andra säger under lunchen
Andel som ofta/alltid upplever stress senaste veckorna
Åk 6-9: Andel som ofta/alltid upplever stress senaste veckorna
Andel som ofta/alltid upplever huvudvärk senaste veckorna
Åk 4-5: Andel som ofta/alltid upplever huvudvärk
Andel som ofta/alltid upplever magont senaste veckorna
Andelen som ofta/alltid upplever tinnitus senaste veckorna
Andel som uteblir från skollunchen minst en dag/vecka
Antal elever Sammanfattning1. Antal besvärade per 1000 elever 600 550 500 Åk 4-5: Tycker att det var ganska/mycket bullrigt i matsalen idag Åk 4-5: Tycker att det brukar vara ganska/mycket bullrigt Åk 6-9: Upplever ofta/alltid stress Åk 4-5 flickor: Upplever ofta/alltid huvudvärk 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Under 70 dba 70-72 dba 72-74 dba 74-76 dba
Antal elever Sammanfattning2. Åk 4-5: Antal besvärade per 1000 elever 250 200 Kan sällan/aldrig äta i lugn och ro Trivs ganska/mycket dåligt i matsalen Har ganska/mycket svårt att höra vad andra säger Upplever ofta/alltid magont senaste veckorna 150 100 50 0 70-72 dba 72-74 dba 74-76 dba
Hur sänker man ljudnivåerna? Reducera antalet elever Dela in matsalen i sektioner med skärmar Fler vuxna som fördelar sig bland eleverna Bra takabsorbenter Väggabsorbenter Tystare stolar Bra matschema (jämn belastning, åldersfördelning) Skärma av diskinlämningen Diskutera med eleverna om matsalsbuller
% Procent av elevantal för reduktion till 73 dba 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 73 73,5 74 74,5 75 75,5 76 76,5 77 77,5 78 78,5 79 79,5 80 80,5 81 dba i matsalen från början
Bullerskärmar
Bra väggabsorbenter
Skärm saknas framför diskinlämning
Att diskutera Skillnader i ljudalstring i olika åldrar Är bullerskärmar en realistisk möjlighet till lägre ljudnivåer? Kan vuxennärvaron öka? Skillnader i svarsmönster mellan äldre och yngre Hur påverkas de yngsta eleverna, åk 0-3? Hur påverkas de vuxna? Orsaker till att främst flickor i åk 4-5 svarar att de upplever mer magont och huvudvärk vid högre ljudnivåer? Orsaker till att de äldre flickorna svarar att de upplever mindre stress vid högre ljudnivåer?
Det finns många Specialister på innemiljö! Kolla Temp, RH o CO 2! Lugnande ord! Mät VOC/MVOC! Mögelhund! Kolla mögel i luften! Varning för partiklar! Konstruktionsingrepp!
2010-01-11 Från byggnadsfel till sjukdom Byggnadsfel: - Konstruktion - Materialval - Skötsel U2. Mikrobiella, U3. Kemiska processer Besvär Sjukdom U7. Luftväxling U1. Fukt U4. Möbler, verksamhet mm U5/U6. Förorenad luft utifrån Emissioner Luftförorening Koncentration i luften Tid Andra miljöfaktorer Individuell känslighet Exponering
SWESIAQ-modellen - Arbetsgång Bilda kontaktgrupp Inventering B U1 U2 U3 U4 U5 U6 U7 B U 1 U 2 U 3 U 4 U 5 U 6 U 7 Åtgärdsförslag Kontroll över åtgärder Uppföljning
Sammanfattning SWESIAQ-modellen Bilda en kontaktgrupp Dokumenterad inventering B-U7 Utredning B-U7 enligt SWESIAQ:s rekommendationer Rapport enligt SWESIAQ:s mall Eventuellt: Register över innemiljöutredare som följer SWESIAQ-modellen
SWESIAQ Föreningen för innemiljöintresserade SWESIAQ:s hemsida: www.swesiaq.se Gratisprenumereration på nyhetsbrevet: www.nyhetsbrevet@swesiaq.se Gå med i en arbetsgrupp! swesiaqmodellen@swesiaq.se. innemiljomatningar@swesiaq.se.