LANTMÄTERIET 2014 1
I NNEHÅLL 6 GD har ordet 8 Kort om verksamheten 11 Lantmäteriet 2014, övergripande 22 Indikatorer 2014 23 Mål och återrapporteringskrav i regleringsbrevet 2014 24 Regeringsuppdrag 25 Förrättningsverksamhet och fastighetsindelning 41 Informationsförsörjning 60 Fastighetsinskrivning 66 Myndighetssamverkan i form av tjänsteexport 68 Myndighetssamverkan med totalförsvaret 70 Så är Lantmäteriet finansierat samt finansiellt läge 72 Intäktsredovisning 77 Finansiell redovisning
4
KORTA FA K TA 2014 1985 1794 30% 13059 medarbetare vid årets slut miljoner kronor i omsättning av intäkterna är anslagsfinansierade nya fastigheter har registrerats 159 ägarlägenheter har bildats 90% av Sveriges yta har med årets produktion laserskannats för nya höjddata 150100 km 2 av Sveriges yta flygfotograferades 7 tätorter flygfotograferades 29 nya referensstationer för SWEPOS Nätverks-RTK-tjänster har tillkommit 69000 bostadslägenheter registrerades i lägenhetsregistret 51 organisationer varav 47 kommuner har gått med i geodatasamverkan 792 919 inskrivningsärenden har beslutats 8 ködagar för ett inskrivningsärende, i genomsnitt 9,2 miljarder kronor uppgick stämpelskatten till 13 pågående tjänsteexportuppdrag 834 leveranser av digitala och tryckta kartor till Försvarsmakten 5
2014 HAR VARIT ETT HÄND ELS ERIK T Å R Lantmäteriet har levererat enligt plan och tagit betydelsefulla steg framåt inom flera områden. Det viktigaste, tycker jag, är driftsättningen av det nya digitala handläggningssystemet inom vår inskrivningsverksamhet. Det handlar om den största driftsättningen i Lantmäteriet på väldigt länge. Men, mycket annat har förstås hänt detta år. I mitten av januari undertecknade finska Lantmäteriverket och Lantmäteriet avtal om skötsel av svensk-finska riksgränsen mellan Konungariket Sverige och Republiken Finland. Därmed är översynen av gränsen, som görs vart 25:e år, helt färdig. I februari utsågs landshövding Barbro Holmberg till ny ledamot i Lantmäteriets styrelse. Ett utmärkt val. Regeringen har också gett de andra ledamöterna förlängt förordnande från och med 1 april 2014 till och med 31 mars 2017. I mars beslutade vi att stänga våra minsta kontor inom vår division Fastighetsbildning. Division Fastighetsbildning har haft ett 70-tal kontor runt om i landet. För att minska sårbarheten för förändringar som konjunkturskiften och personalrörlighet lade divisionen under 2013 fast riktlinjer för kontorsstrukturen. Resultatet har blivit att ett antal kontor nu stängts. Servicen till medborgare, företag och kommuner utförs på andra sätt än från ett fast kontor, till exempel genom bokade möten. I april avslutades det femte projektet vi deltagit i för att utveckla lantmäteriverksamheten i Vitryssland. Det unika med dessa projekt är att vår motpart inte varit en statlig myndighet utan en civil organisation i Vitryssland. Vid det avslutande seminariet deltog även Utrikesdepartementet. I maj undertecknades en överenskommelse mellan Lantmäteriet, SMHI och Havs- och vattenmyndigheten om samverkan inom projektet Hydrografi i nätverk. Överenskommelsen innebär bland annat att Havs- och vatten myndigheten bidrar med finansiering till arbetet som i slutänden går ut på att möjliggöra analyser av vattenflöden, vilket är viktigt ur miljösynpunkt. Samma månad undertecknades ett samverkansavtal mellan Lantmäteriet, Sjöfartsverket, Statistiska Centralbyrån och Trafikverket. Avtalet ger forskare, studenter och kulturarbetare fri tillgång till myndigheternas geografiska data. Ett steg närmare fria data. Den 16 maj tecknades avtal med vår operatör utifrån ramavtalet Kommunikation som tjänst. Avtalet omfattar fast och mobil telefon, videokonferens och datakommunikation. 6
Nya lägre priser har gett oss möjlighet att uppgradera samtliga dataförbindelser till våra kontor till högre hastigheter samt att vi nu har 55 videokonferens lösningar spridda på våra kontor som möjliggör effektivare arbetssätt och mindre resande. Lantmäteriet, Sida och åtta organisationer från sex länder på västra Balkan skrev i juni under avtal angående projektet Impuls, som Lantmäteriet kommer att leda. Projektet syftar till att främja uppbyggande av infrastruktur för geodata och samordna dess utveckling i regionen. Projektet ska också ge stöd till länderna med att uppfylla målen i EU:s Inspire-direktiv. För tredje året deltog Lantmäteriet i Almedalsveckan, första veckan i juli. I år låg fokus på hur Sverige ska nå fram till det som kallas öppna geodata. I praktiken handlar det om att ta bort prislappar och begränsande användningsvillkor för kartinformation. Den 31 juli, under sommarens hetaste veckor, bröt en skogsbrand ut väster om Sala i Västmanland. Den kom att utvecklas till den värsta skogsbranden i Sverige i modern tid och ödelade mer än 150 kvadratkilometer. Flera delar av vår organisation bidrog till räddningsarbetet under och efter branden. I augusti anslöt sig en av våra större ingivare till e-ansökan för inskrivningsärenden. Under hösten innebar det en väsentligt ökad volym för elektroniskt ingivna ansökningar till Fastighetsinskrivningen. Som ett led i regeringens ambition att effektivisera geodataförsörjningen i samhället, bland annat för samhällsbyggnadsprocessen, areella näringarna och totalförsvaret, fick Lant mäteriet under 2013 i uppdrag att utreda förutsättningar för att förse samhället med kartoch bildinformation i tre dimensioner (3D). Bakgrunden är den ökade efterfrågan på 3D-modeller och i september överlämnades utredningen till regeringen. Där föreslår vi en rikstäckande digital landskapsmodell i 3D. Samma månad fick Lantmäteriet ett tilläggsuppdrag där regeringen bad oss att utreda hur skalbara modeller för utbyte av geografiska informationsobjekt i tre dimensioner, kan tas fram. Dessutom ska utredningen ge besked om hur geografisk information från olika aktörer ska hanteras i modellerna. I slutet på september var det dags för den stora händelsen den officiella invigningen av det nya handläggningssystemet och tillhörande lagringslösning. Ute på fastighetsinskrivningskontoren har det nya handläggningssystemet fungerat mycket bra och utvecklingen av handläggningstiderna är mycket bättre än de vi hade räknat med. I oktober tecknades nytt avtal med det kinesiska lantmäteriet. Syftet är att skapa förutsättningar för ett fördjupat samarbete och att bygga vidare på relationen med Kina. Vi stod även värd för E-delegationens nätverk för nyttorealisering. Delegationens uppdrag är att bidra till etablering av ett myndighetsgemensamt ramverk för nyttorealisering av utvecklingsinsatser. I slutet på november beslutade de myndigheter som utrett frågan hur en fördjupad samverkan kring främst e-förvaltning skulle kunna organiseras. Den så kallade 10-gruppen bestämde att inleda ett arbete för att etablera en medlemsorganisation som kan ta vid när samarbetet inom ramen för E-delegationen upphör vid halvårsskiftet 2015. I december var Lantmäteriet värd för det första mötet mellan IT-chefer i de nordiska lantmäteriorganisationerna. Vi har ett väl utvecklat samarbete i Norden och jag tycker att det ger väldigt mycket. Vi arbetar med ungefär samma saker och har en hel del att lära av varandra. Det tycker även de IT-chefer som var på plats i Gävle och de identifierade några områden som man vill arbeta vidare med. Allt det som har hänt under året är beroende av främst insatser från våra medarbetare, men också av våra samarbetspartners. Jag vill därför rikta ett stort tack till alla er, för det sätt på vilket ni bidragit till ännu ett framgångsrikt år för Lantmäteriet. Bengt Kjellson, generaldirektör 7
KORT OM V ERKSAMHETEN Förrättningsverksamhet och fastighetsindelning All mark i Sverige är indelad i fastigheter, som är registrerade i fastighetsregistret. Genom lant - mäteri förrättningar skapas fastigheter och rättigheter i samhället för bland annat utbyggnad av infra struktur, exploatering av mark för bebyggelse, rationalisering av jord- och skogsbruk och för nybyggnation av bostäder och annat. Lantmäteriet är den statliga lantmäterimyndigheten och vi har kontor på 60 platser i landet. 38 kommuner har egna lantmäterimyndigheter. Efter årsskiftet kommer de att utökas till 39, då Haninge kommun tillkommer. Alla uppgifter i denna årsredovisning avser det statliga Lantmäteriet, om inte annat särskilt anges. Fastighetsregistrets grundläggande information om fastigheter byggs upp vid registreringen av lantmäteriförrättningar. Ändringar i fastighetsindelningen sker främst genom avstyckningar, fastighetsregleringar, klyvningar, sammanläggningar, samfälligheter och gemensamhetsanläggningar. I verksamheten utförs även viss uppdragsverksamhet, åt till exempel Naturvårdsverket och Skattemyndigheten. Verksamheten finansieras till 87 procent av avgifter. Exempel på uppgifter som är anslagsfinansierade är: externt stöd och rådgivning, utlämnande av allmänna handlingar och registrering av detaljplaner i fastighetsregistret. Informationsförsörjning tillhandahållande, uppbyggnad och förvaltning av geodata Lantmäteriet förser allmänheten, den offentliga sektorn och näringslivet med information om Sveriges geografi och fastigheter. I praktiken handlar det om att Lantmäteriet samlar in, lagrar, uppdaterar och gör informationen tillgänglig i form av exempelvis kartor och flygbilder. Grundläggande för den geografiska informationen är de geodetiska referenssystemen i plan och höjd. De hjälper oss att bestämma var något finns på markytan. Fastighetsregistret ger fastighetsmarknaden ett institutionellt stöd vid överlåtelser och belåning. Lantmäteriet ansvarar även för de delar av det svenska finansiella system som hanterar pantbrev. Fastighetsinformationen ger bland annat svar på vem som äger en viss fastighet, dess utbredning, taxeringsvärde och eventuella inteckningar. Sedan 2006 har Lantmäteriet ett nationellt samordningsansvar för att tillsammans med kommuner, myndigheter och andra organisationer bygga upp och förvalta en nationell infra struktur för geodata. Lantmäteriet ansvarar också för att koordinera och stödja det nationella genomförandet av EU-direktivet Inspire i Sverige. Informationsförsörjnings verksamhet finansieras till 56 procent av avgifter. Exempel på områden som finansieras av förvaltningsanslag är uppdateringen av geografisk information och arbetet med geodetisk infrastruktur och referenssystem. Intäktsfördelning 2014 Förrättningsverksamhet och fastighetsindelning 13% 87% Intäktsfördelning 2014 Informationsförsörjning 3% Anslag Avgifter och andra ersättningar 41% 56% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Anslag Avgifter och andra ersättningar Övriga intäkter 0% 20% 40% 60% 80% 100% 8
Fastighetsinskrivning Inskrivningsverksamheten granskar, beslutar om och registrerar inskrivningsärenden med information om ägare, inteckningar och andra rättigheter som läggs in i inskrivningsdelen i fastighetsregistret. Inom denna verksamhet tar vi även beslut om och tar in stämpelskatt och avgifter. Inskrivningsverksamheten syftar bland annat till att skydda äganderätten och andra rättigheter till fast egendom. Den utgör en viktig förutsättning för en fungerande kreditmarknad och underlättar omsättningen på fastighetsmarknaden. Den är av väsentlig betydelse för samhällsekonomin, varför verksamheten måste fungera väl. Verksamheten karaktäriseras av stora ärendevolymer och det stora flertalet ärenden ges in av professionella ingivare, främst banker och mäklare. För ingivarna är det viktigt att ärendena handläggs snabbt och korrekt, samt att ärendena bedöms på samma sätt oavsett var de ges in. Verksamheten är i princip helt anslags finansierad. Intäktsfördelning 2014 Fastighetsinskrivning 99,7% 0,1% 0,2% Anslag Avgifter och andra ersättningar Övriga intäkter 99 % 100 % Uppdragsverksamhet tjänsteexport Lantmäteriets enhet för Tjänsteexport ansvarar för den utlandsverksamhet som bedrivs genom Lantmäteriets bidrag till den svenska politiken för global utveckling och som regleras av Lantmäteriets instruktion och uppdrag i regleringsbrev. Tjänsteexporten är en av Lantmäteriets kärnverksamheter. Verksamheten utförs som ett myndighetssamarbete med systermyndigheter i Sveriges biståndsländer genom finansiering via Sida. Framförallt stöttar vi samverkansländer med kompetensförmedling och institutionell utveckling av deras lantmäteriorganisationer. Under 2014 omsatte Lantmäteriets tjänsteexport cirka 26 miljoner kronor. Samverkan med totalförsvaret Lantmäteriet har i uppdrag att säkerställa att totalförsvarets 1 behov av geodata tillgodoses och ska inom det området bistå med expertstöd. Vår främsta samverkanspartner inom totalförsvaret är Försvarsmakten. Omsättningen för verksamheten uppgick år 2014 till knappt 53 miljoner kronor, varav uppdraget åt Försvarsmakten utgjorde 90 procent av intäkterna. Stödenheter Lantmäteriet har fem centrala stödenheter med specialistkunskap inom utveckling och IT, ekonomi, upphandling, personalfrågor, kommunikation och ledningsstöd. 1. Totalförsvaret är de organisationer och myndigheter som ska hantera Sveriges territoriella försvar. I totalförsvaret ingår Försvars makten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Totalförsvarets forskningsinstitut, Försvarets materielverk, Försvarshögskolan samt räddningstjänst, polis och sjukvård 9
10
L ANTMÄTERIET 2014, ÖVERG RIPAND E ÅRETS EKONOMISKA RESULTAT I KORTHET Lantmäteriets omsättning 2014 uppgick till 1 794 miljoner kronor, vilket är samma nivå som 2013. Avgiftsintäkter från kunder utgör 69 procent medan anslagen utgör 30 procent. 1 procent är bidrag samt finansiella intäkter. Resultatet uppgår till 33 miljoner kronor, vilket är en förbättring jämfört med 2013, med 70 miljoner kronor. Ökningen återfinns främst inom förrättningsverksamheten som förbättrade sitt resultat med 62 miljoner kronor. Det totala balanserade resultatet inom Lantmäteriets avgiftsfinansierade verksamheter uppgick vid utgången av 2014 till 90 miljoner kronor eller 7 procent av årets omsättning. Skillnaden på överskott/underskott mellan olika verksamheter är stor, bland annat beroende på de stora utvecklingsinsatser som har bedrivits under de senaste åren. Lantmäteriets förvaltningsanslag har under året belastats med 495 miljoner kronor, vilket är i paritet med årets tilldelade anslag. Utfallet innebär att Lantmäteriet har en utgående balans på förvaltningsanslaget på 14 miljoner kronor eller 2,9 procent. Lantmäteriet planerar att förbruka anslagssparandet de kommande åren bland annat i samband med avveckling av äldre IT-miljö, den så kallade Aros/Rosam-miljön. Läs mer under avsnittet Lantmäteriets utvecklingsverksamhet. Intäkter och kostnader (mnkr) 1 850 Intäkter Kostnader 1 816 1 800 Intäktsfördelning Lantmäteriet 2014 1 750 1 769 1 761 Anslag Avgifter Övriga intäkter 30,2% 68,5% 1,3% 1 700 1 774 1 779 1 794 2012 2013 2014 0% 20% 40% 60% 80% 100% LANTMÄTERIETS UTVECKLINGSVERKSAMHET Lantmäteriet har sedan tidigare påbörjat framtidssäkringen av våra tjänster och vår information. Utvecklingsmässigt handlar det om att modernisera informationsstrukturer och system samt att utveckla e-tjänster för medborgare och företag. Den dominerande insatsen under 2014 har varit utveckling av ett nytt handläggningssystem för fastighetsinskrivning med tillhörande lagring s- miljö för inskrivningsdelen av fastighetsregistret. Övriga insatser under året har handlat om utveckling av tjänster för tillhandahållande av geodata och ett nytt stöd för omarronderingsförrättningar. 11
Utveckling av nya inskrivningssystem Lantmäteriet har sedan 2011 arbetat med modernisering av informationsstrukturer och system för hantering av inskrivningsinformation. Detta har skett i programform, Inskrivningsprogrammet. Programmet har levererat helt nya IT-stöd till fastighetsinskrivningsverksamheten, vilket har möjliggjort en digital process och en grund för att utveckla processen ytterligare. Programmet har också varit ett delsteg för att hantera risken med en ålderstigen och omodern stordatorplattform (Aros/Rosam-miljön 2 ). Under 2014 har arbetet främst varit fokuserat på test och verifiering av de nya lösningarna samt utbildning av handläggare och annan personal i respektive verksamhet. Driftsättning av systemen i sin helhet genomfördes i september 2014. Detta skedde utan störningar främst tack vare en om fattande provdrift och test av driftsättningsprocedurer som genomförts innan. Uppdraget har inneburit stora utmaningar i och med komplexiteten och det stora antal systemsamband som måste hanteras. Förändringen har berört alla Lantmäteriets divisioner. Samman taget är detta den mest omfattande driftsättning som genomförts inom Lantmäteriet på mycket länge. Huvudsakliga framgångsfaktorer har varit det stora engagemanget och kompetensen i projekten och teamen inom programmet. De totala utgifterna för programmet blev 244 miljoner kronor, varav 52 miljoner kronor under 2014. 127 miljoner kronor av de totala utgifterna har aktiverats som immateriell anläggningstillgång och skrivs av under en period av fem år. I den programplan som antogs vid beslut om programstart bedömdes driftsättning ske våren 2013 och den totala budgeten uppgå till 130 miljoner kronor. I programplanens kalkyl saknades bland annat byggande av en katastroflösning samt anpassning av existerande system. Omfattning och komplexitet visade sig vara större än så och i maj 2013 beslutades om driftsättning i september 2014. Resultatet av programmet är en framtidssäkring av inskrivningsinformationen och ett modernt handläggningssystem som kan möta framtidens krav. Totalkostnaden för insatsen, satt i relation till det totala antalet registrerade fastigheter, blir 75 kronor per fastighet. Katastrofhantering samt avveckling av gamla plattformar och system Under 2014 har Lantmäteriet tagit fram en ny lösning för katastrofhantering i produktion i Kiruna. Den säkrar driften om de ordinarie datahallarna slås ut och kan även hantera de nyutvecklade systemen. Vi utreder nu några alternativa lösningar för att avveckla en ålderstigen och omodern stordatorplattform (Aros/Rosam-miljön). Beslut om hur avvecklingen ska ske kommer att fattas under första halvåret 2015. Det pågår också ett arbete för att helt kunna ersätta det gamla kartstödsystemet inom fastighetsbildningen. Funktionalitet för detta testas för närvarande och ett nytt system kommer att tas i produktion under 2015. Hack for Sweden I början av året genomfördes för första gången Hack for Sweden, ett unikt samarbete mellan flera svenska myndig heter 3 som vill möjliggöra utveckling av nya tjänster och produkter med hjälp av myndigheters öppna data. Närmare 80 deltagare i 21 lag tävlade under ett dygn med målet att skapa en innovativ tjänst eller produkt som kan komma allmänheten till del. Hack for sweden award gick till Lag ge0hack3rs med en tjänst som på ett nyskapande sätt visualiserar och simulerar konsekvenserna av giftiga utsläpp. Under året beslutades att genomföra ett liknande event under 2015. Lantmäteriet är projektledare för Hack for Sweden 2015. 2. Aros/Rosam-miljön består av en äldre databas (Rosam) och en äldre transaktionshanterare (Aros) för stordatormiljö. 3. De arrangerande myndigheterna och organisationerna var Trafikverket, Riksantikvarieämbetet, Naturvårdsverket, SMHI, Sveriges geologiska undersökning, Lantmäteriet, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Statistiska centralbyrån, Socialstyrelsen, Sveriges lantbruksuniversitet, Myndigheten för tillväxtanalys, Havs- och vattenmyndigheten och Rådet för kommunala analyser. 12
LANTMÄTERIETS ARBETE MED E-FÖRVALTNING Lantmäteriet bidrar aktivt till den utveckling som sker inom e-förvaltningsområdet. Vår generaldirektör Bengt Kjellson är en av ledamöterna i e-delegationen, en delegation som sorterar under Näringsdepartementet och som driver utvecklingen av e-förvaltningen inom offentlig sektor. Delegationen tar fram vägledningar, koordinerar utvecklingsprojekt, arbetar med it-standardiseringsfrågor samt gör behovsinventeringar och förstudier. Syftet är att driva på myndigheternas arbete med att utveckla e-tjänster som ska underlätta vardagen för privatpersoner och företag. E-delegationen har utvecklat förvaltningsgemensamma tjänster och Lant mäteriet planerar att ansluta sig till svensk e-legitimation 2015 samt Mina meddelanden 2016. Lantmäteriet medverkar i e-delegationens arbete genom att bidra med experter som deltar i delegationens arbete i olika delutskott och expertgrupper. det handlar om kompetens inom standardiseringsfrågor, verksamhetsarkitektur, IT, informationssäkerhet och juridik. Under 2014 har delegationen fått sitt uppdrag förlängt till och med 30 juni 2015. Lantmäteriet har under året bland annat deltagit i arbetet med en gemensam informationsutbyteskatalog, en sourcingstrategi och nyckeltal för IT, och checklista för jurister. Vi har också deltagit i diskussioner om hur verksamheten kan bedrivas efter att e-delegationens uppdrag avslutas samt arbetat med hur utbytet av registerinformation mellan myndigheter kan förenklas. Lantmäteriets uppdrag som utvecklingsmyndighet Lantmäteriet har sedan 2011 haft regeringens uppdrag 4 att vara utvecklingsmyndighet inom området fastighetsinformation och geografisk information. Uppdraget varade till och med 2014. Lägesrapporter har lämnats årligen och en slut rapport 5 lämnades 31 december 2014. Utvecklingsuppdraget har varit betydelsefullt för Lantmäteriet ur flera aspekter. Det har bidragit till att rikta större fokus på sektorns behov snarare än på den egna kärnverksamheten. Inom ramen för uppdraget har en genomgång av berörda myndigheters verksamhetsplaner visat att myndigheterna inom utvecklingsområdet väl bidrar till regeringens mål med e-förvaltningen. Många myndigheter arbetar målinriktat för att underlätta för medborgarna, genom att utveckla sin verksamhet och sina tjänster. 4. N2011/1368/ITP 5. Dnr 101-2011/1008 13
PÅ VÄG MOT ÖPPNA DATA Under 2014 har vårt arbete med att öppna upp Lantmäteriets geografiska data och adresser för avgiftsfri användning och utan begränsande villkor, fokuserats på att fördjupa samarbetet med Sveriges kommuner och Landsting (SKL) och andra myndigheter. Utmaningarna och problemställningarna med dagens finansieringslösning har lyfts fram i olika forum, exempelvis under Almedalsveckan, i Geodatarådet och vid olika branschspecifika konferenser. En kontinuerlig dialog förs med SKL och företrädare för de svenska kommunerna, vilka är viktiga samarbetspartners i ajourhållningen av bland annat adresser och byggnader. Under 2014 har vi tagit fram en gemensam handlingsplan och inlett ett gemensamt utredningsarbete kring finansiella och andra förutsättningar för Lant mäteriet och kommuner att öppna upp sina geografiska data och adresser. Diskussioner har även förts med vissa myndigheter som uttryckt särskilt intresse av att geografiska data från Lantmäteriet görs tillgängligt som öppna data. Eftersom frågan om öppna data är så starkt kopplad till en förändrad finansieringsmodell för verksamheten med geografiska data och adresser har Lantmäteriet under 2014 inte kunnat ta något större steg på området. Vi har dock fattat beslut om att under 2015 sluta trycka Översiktskartan och i samband med detta göra den geografiska kartinformationen i skala 1:250 000 tillgänglig som öppna data. LANTMÄTERIETS INSATSER TILL NYTTA VID STORBRANDEN Den 31 juli, under sommarens hetaste veckor, bröt en skogsbrand ut väster om Sala i Västmanland. Den kom att utvecklas till den värsta skogsbranden i Sverige i modern tid och ödelade en yta på mer än 150 kvadratkilometer. Flera av Lantmäteriets verksamheter bidrog på olika sätt under och efter branden. Flygbilder och ortofoton Det brandhärjade området ingick i Lantmäteriets flygfotoplan för 2014 och hade fotograferats bara några veckor innan branden bröt ut. Flygbilder och ortofoton blev i och med branden inaktuella innan de ens hade hunnit färdigställas och Lantmäteriet beslutade att fotografera om själva brandområdet. Den nya flygfotograferingen genomfördes så snart det var möjligt och bilder tagna både före och efter branden kunde levereras bara några dagar därefter. Kartor och kartdata Lantmäteriets fastighetsbildningskontor i Västmanland fick efter att branden pågått i fem dagar ett önskemål om att så snart som möjligt leverera kartdata. Det goda samarbetet mellan Lantmäteriets olika verksamheter resulterade i att dessa kunde levereras inom två timmar från att beställningen lämnats. Kartor i olika skalor och format och med det innehåll som släckningsinsatsen krävde kunde sedan framställas. Cirka 300 kartor distribuerades till olika insatsgrupper. GIS-tjänster Insatserna under branden leddes från en ledningscentral i Ramnäs. Medarbetare från Lantmäteriet deltog på plats för att medverka i arbetet med att ta fram GIS-tjänster och webbkartor. Tjänster och kartor effektiviserade insatsarbetet genom att sprida visuell information om brandområdet och genom analyser. Efterarbete även för Lantmäteriet Gränsmärken som fanns i området har påverkats av branden men omfattningen är ännu inte känd. Träden som avgränsat rågångar kanske 14
inte längre finns kvar. Råstenar kan ha spruckit och ligger inte längre på sina ordinarie platser. Andra typer av markeringar kan av olika skäl ha rubbats eller förstörts av elden, maskiner och vattenbombningar. Lantmäteriets efterarbete kan komma att bestå av särskild gränsutmärkning eller fastighetsbestämning och eventuellt kan även omarrondering bli aktuellt. LAGUTVECKLINGEN GENERELLT Lantmäteriet jobbar aktivt med lagutvecklingsfrågor. Vårt främsta styrinstrument utgörs av en prioriteringslista för lagutvecklingsprojekt där vi sammanställer och prioriterar alla pågående och önskade lagutvecklingsprojekt inom myndigheten. Listan uppdateras en gång per år och följs sedan aktivt upp. Prioriteringen är viktig för vårt interna arbete inom myndigheten, särskilt då den stäms av mot de tekniska utvecklingsprojekten så att de och de juridiska utvecklingsprojekten går hand i hand. Lagutvecklingslistan används även i våra kontakter med Regeringskansliet, för att sedan kunna leda till lagändringar via riksdagsbeslut. Som högsta prioritet finns behovet av en ny och reviderad registerlagstiftning avseende främst fastighetsregistret. De föråldrade regelverk som idag gäller för vår hantering gör att vi inte kan infria våra kunders önskemål och förväntningar. Behovet upplevs ligga på en verksamhetskritisk nivå och är hämmande för Lantmäteriets kärnverksamhet med fastighets- och geografisk information. Under året har division Informationsförsörjning utarbetat en utförlig rapport där problemen med vår registerlagstiftning belyses. Problemen har mot bakgrund av rapporten diskuterats med Regeringskansliet under hösten. Lantmäteriet inväntar nu slutbetänkandet från Informationshanteringsutredningen som kan komma att innehålla vissa dellösningar. Det är även av intresse att se vad den kommande EUförordningen om personuppgifter kan tillföra. I övrigt deltar Lantmäteriet regelbundet med experter och utredningssekreterare i olika statliga utredningar som berör vårt område. 15
INTERNATIONELLT ARBETE EN VIKTIG DEL I LANTMÄTERIETS VERKSAMHET Det internationella arbetet är en viktig del i Lantmäteriets verksamhet och delar av den är även en kärnverksamhet i form av tjänsteexport. Läs mer om tjänsteexporten under avsnittet Myndighetssamverkan i form av tjänsteexport. Lantmäteriets internationella arbete spänner över flera områden och bedrivs mestadels i form av samarbete inom organisationer där Sverige som land är medlem eller där Lantmäteriet som nationell myndighet direkt eller indirekt är medlem. Tillsammans blir vi starkare det nordiska samarbetet De nordiska lantmäteriorganisationerna har sedan många år ett nära samarbete. Årligen möts cheferna för organisationerna för att tillsammans utbyta erfarenheter. För det mer löpande kuskaps- och erfarenhetsutbytet har det bildats arbets grupper. Det är dels tillfälliga arbetsgrupper för specifika frågor, dels permanenta arbetsgrupper som samverkar inom fastighets bildning, inskrivning, marknadsutveckling, teknik utveckling samt personal- och ekonomiadministration. Under 2014 skapades en ny arbetsgrupp för kommunikation. På årets möte i Danmark bestämdes även riktlinjerna för den nordiska samarbetsstrategin, vilken ska uppdateras och vara klar hösten 2015. det nordiska samarbetet inom området geodesi har pågått länge. den nordiska Kommissionen för geodesi skapades 1953. Övriga internationella samarbeten FN Un-ggim (United nations initiative on global geospatial information management) är ett forum initierat av ecosoc (United nations economic and social Council)för att diskutera, främja och koordinera globala geodataaktiviteter. 2013 påbörjades etableringen av Un-ggim europe där Lantmäteriets generaldirektör Bengt Kjellson sedan oktober 2014 är ordförande. EU Lantmäteriet medverkar för Sveriges räkning i förberedelser och genomförande av skilda initiativ, inom såväl EU som FN, genom att bevaka och lämna synpunkter på förslag till direktiv och andra initiativ som berör Lantmäteriets intresseområden. vi deltar också som projektledare eller partner i flera internationella projekt. ett viktigt pågående arbete är det av EU delfinansierade projektet ELF, European Location Framework. Projektet ska ta fram och tillhandahålla aktuell och riksgränsöverskridande geografisk information som ska kunna användas av såväl vidareutvecklingsföretag som slutanvändare. EuroGeographics Lantmäteriet är medlem i eurogeographics, som är de europeiska lantmäterimyndigheternas samverkansorgan. en viktig uppgift för eurogeographics är att samverka med eu:s institutioner och att samordna och företräda medlemmarnas ståndpunkter i samband med olika initiativ inom EU. Arctic SDI Lantmäteriet deltar i arctic sdi, ett samarbete mellan de arktiska länderna (ryssland, Usa, Canada och de nordiska länderna) och arktiska rådet kring att ta fram en gemensam geografisk infrastruktur för det arktiska området. 16
LANTMÄTERIET I TOPP NÄR TNS SIFO MÄTTE ANSEENDE Under våren undersökte marknadsundersökningsföretaget TNS Sifo vilket anseende olika myndigheter har hos allmänheten. Totalt ingick 26 myndig heter i undersökningen och Lantmäteriet, som deltog för första gången, hamnade i topp. Sifos undersökning Anseendet för svenska myndigheter rankar myndigheter efter deras anseendeindex och förklarar varför myndigheter har olika högt anseende i medborgarnas ögon. Lantmäteriet fick 49 poäng och delade topplaceringen med Konsumentverket. Den genomsnittliga myndigheten fick 25 poäng. Det höga anseendet förklaras enligt Sifo av att allmänheten har ett högt förtroende för Lantmäteriet de allra flesta svenskar litar på myndigheten. Allmänhetens förtroende är viktigt för att Lantmäteriet ska kunna göra ett bra jobb med att sätta fastighetsgränser, säkra ägandet av mark och kartlägga Sverige. Anseendeindex för svenska myndigheter 2014 (genomsnitt alla myndigheter: 25) Konsumentverket Lantmäteriet Skatteverket Riksantikvarieämbetet Riksbanken Statens Fastighetsverk Naturvårdsverket Kronofogden Livsmedelsverket Folkhälsomyndigheten Polisen Finansinspektionen CSN Trafikverket Åklagarmyndigheten Sveriges Domstolar 49 49 48 47 44 41 40 39 38 38 37 36 33 32 31 30 Diskrimineringsombudsmannen Pensionsmyndigheten SIDA Skolinspektionen 24 20 20 18 Försvarsmakten Socialstyrelsen 14 13 Skolverket 5 Försäkringskassan Migrationsverket Arbetsförmedlingen -8-18 -32 0 10 20 30 40 50 17
RESULTAT SKAPAS AV MÄNNISKOR 2014 var det genomsnittliga antalet anställda 2 010 personer, vilket är en minskning från 2013 med 19 personer. Lantmäteriets generationsväxling är genomförd och medelåldern i myndigheten fortsätter att sjunka. Åldersstruktur 2004-2014 Antal 500 60 år och äldre 450 34 år och yngre 400 350 300 250 200 150 55-59 50-54 45-49 40-44 35-39 100 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Samverkan även inom kompetensförsörjnings området I Lantmäteriets verksamhet är samarbete och samverkan en av flera framgångsfaktorer. Inom kompetensutvecklingsområdet har samarbetet med andra arbetsgivare bidragit till högre kvalité i utvecklingsåtgärderna. Under 2014 är det främst på chefsutvecklingsområdet som vi har samverkat med andra. Nytillträdda chefer i Lantmäteriet erbjuds en intern utbildning, Ny som chef. Genom att samarbeta med Transportstyrelsen om utbildningen kan den erbjudas oftare än vad som annars skulle vara möjligt. Deltagarna får också, tack vare utbildningen, tillgång till ett externt nätverk. I Gävle, där Lantmäteriet har sin största arbetsplats, deltar ett antal chefer från Lantmäteriet i ett mentorprogram som genomförs tillsammans med flera andra arbetsgivare på orten. Även detta program medverkar till utökade externa nätverk för cheferna. Forskning bidrar till kompetensförsörjningen Forskning inom lantmäteriområdet bidrar med ny kunskap för utveckling av verksamheten. Forskning är också nödvändig som bas för grundutbildningen inom lantmäteriområdet. Lantmäteriet beslutade 2013 om en forskningsstrategi som bland annat innehöll ett ställningstagande om att ge fyra medarbetare möjlighet att genomgå forskarutbildning, som leder till doktorsexamen vid ett lärosäte. Under 2014 har tre doktorander inlett sin forskning. De prioriterade områdena är fastighetsbildning, geodesi och geodata. Under 2015 utses sannolikt den fjärde. Återrapportering av kompetensförsörjningen De åtgärder som Lantmäteriet vidtar för att säkerställa att det finns kompetens för att klara uppgifterna varierar mellan de olika verksamheterna. Lantmäteriet har i genomsnitt satsat drygt 7 dagar per medarbetare på kompetensutveckling. Det antal studenter som utexamineras inom lantmäterianknutna utbildningar är inte tillräckligt för att täcka behovet hos arbetsgivarna. Under en följd av år har därför Lantmäteriet arbetat med att intressera ungdomar för lantmäteriområdet. Många av de studentundersökningar som genomförs, betonar vikten av det personliga mötet. Lantmäteriet har därför valt att informera elever, studenter och skolpersonal genom konferenser, mässor och olika elevinformationer. Där informerar vi om vår verksamhet och vilka utbildningar som kan leda till arbete i organisationen. Arbetet har under året utvecklats och har nu funnit sina former. Arbetet med att få till stånd fler lantmäterianknutna utbildningar har burit frukt. Hösten 2014 tog Umeå universitet för första gången emot studenter till en magisterutbildning med lantmäteriinriktning. Utbildningen riktade sig till studenter med kandidat- eller högskoleingenjörsutbildning och ger en påbyggnad i bland annat fastighetsrätt. Söktrycket till de 20 platserna var över förväntan och de första magistrarna kommer att utexamineras våren 2015. Inom fastighetsbildningsverksamheten är effekterna av generationsväxlingen särskilt tydliga. 18
Erfarna medarbetare har ersatts av personer med mindre erfarenhet. Det har även under 2014 varit problem med att rekrytera erfarna medarbetare. Grunden till problematiken är att det utexamineras för få inom relevanta områden. För att säkerställa att fastighetsbildningens verksamhet långsiktigt har den kompetens som krävs har vi vidtagit eller påbörjat ett antal åtgärder: Produktionsutjämning Kompetensförsörjningsproblematiken är ett av skälen till att verksamheten arbetar med produktionsutjämning (läs mer om detta under avsnittet Förrättningsverksamhet och fastighetsdelning ). För att utjämningen ska kunna genomföras krävs enhetliga handläggningsprocesser. Teambaserat arbetssätt genom att använda ett teambaserat arbetssätt används kompetensen på ett klokt sätt. I team går det att fördela arbetsuppgifter till andra yrkeskategorier som vi erfarenhetsmässigt har lättare att rekrytera och behålla. Arbetssättet möjliggör samtidigt kompetensutveckling för befintliga medarbetare. Noggrannare klassificering Bättre underlag för rekrytering och bemanning skapas genom noggrannare klassificering av ärenden och dimensioneringsplaner. dessa underlättar även bedömningen om i vad mån vi behöver rekrytera andra grupper än de vi traditionellt rekryterat. Flyttade uppgifter Under året har uppgifter lagts över på Lantmäteriets gemensamma kundtjänst, vilket frigjort tid i förrättningsverksamheten Efter ett antal år med effektiviseringar inom informationsförsörjningsverksamheten har rekryteringen ökat under 2014. Ett tiotal tidsbegränsat anställda medarbetare har tillsvidareanställts. Kompetensutvecklingen sker i huvudsak genom strukturerat lärande i arbetet. Samverkan med andra innebär också att en del av den kompetens som behövs för att fullgöra upp draget kan finnas hos andra myndigheter. Ett exempel är samarbetet om nationell strandlinje där Sjöfartsverket bidrar med kompetens i uppbyggnadsarbetet. Ett annat exempel är sam verkan med Trafikverket kring Nationell vägdatabas (NVDB). Under 2014 har delar av flygfotograferingen lagts ut på extern part. Detta, i kombination med upphandling för att höja kvaliteten i den Nationella höjdmodellen, har inneburit ett förändrat arbets sätt och förmågan att genomföra kvalitetskontroller har utvecklats. Dessutom har kunskaperna ökat kring kravställning i samband med upphandling. Inom fastighetsinskrivningen har driftsättningen av det nya handläggningsstödet präglat arbetsåret, vilket även innefattar kompetensförsörjningen. Stort fokus har lagts dels på att förbereda verksamheten inför driftsättningen, dels på att hålla handläggningstiden på en rimlig nivå. Ärendevolymen har varit stabil och extra personalresurser i verksamheten har bidragit till att man har kunnat hålla handläggningstiden på en bra nivå under året. Under 2014 har fastighetsinskrivningen påbörjat projektet En adress in som innebär att all inkommande post styrs till ett kontor. På så sätt uppnås en enhetlig hantering som också är mindre sårbar. Bemanningen av funktionen pågår och projektet planeras att vara genomfört under våren 2015. Utgångspunkten är att få en lämplig mix av kompetenser för att få en väl fungerande verksamhet. Inom IT-området har den påbörjade kompetensöverföringen fortsatt. Självstyrande team inom systemutvecklingen, sammansatta av flera kompetenser, tar ansvar för leveransen till organisationen. Antalet team har ökat under året och uppgår nu till ett tiotal. Avvecklingen av stordatorn påverkar de medarbetare som arbetat i den miljön och det pågår planering av åtgärder för att utveckla kompetensen så att de kan arbeta inom andra teknikområden. Under 2014 har även ett internt mentorprogram startat för medarbetare som kan var aktuella för upp drag inom tjänsteexporten. Planering för medarbetare som ska tjänstgöra vid Regeringskansliet har också genomförts. 19
Sjukfrånvaro Lantmäteriets sjukfrånvaro ligger stabilt på en låg nivå, även om vi ser en ökande trend sedan 2010. Jämfört med 2013 har sjukfrånvaron ökat med 0,1 procentenheter. Andelen längre sjukfrånvaro, (60 dagar eller mer) har ökat. Den står nu för knappt 49 procent av den totala sjukfrånvaron. Sjukfrånvaro i procent 2010 2011 2012 2013 2014 Andel sjukfrånvaro av de anställdas sammanlagda arbetstid 2,4 2,77 3,1 3,45 3,56 Andel av sjukfrånvaron som avser frånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer 32,2 35,2 40,7 46,5 48,8 Sjukfrånvaron fördelad på åldersgrupper är i princip oförändrad. Kvinnornas sjukfrånvaro är liksom tidigare högre än männens, 4,1 procent respektive 2,9 procent. Den minskning av skillnaden mellan kvinnors och mäns sjukfrånvaro som har pågått under ett antal år fortsätter 2014, se diagram nedan. 6 5 4 3 2 1 Sjukfrånvaro kvinnor respektive män (procent av arbetad tid) 4,85 1,94 Kvinnor Män 4,42 2,15 3,53 1,65 3,41 2,01 3,10 1,66 3,52 1,93 3,92 2,11 4,11 4,13 2,64 2,86 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 6 5 4 3 2 1 0 Sjukfrånvaro uppdelad i åldersgrupp (procent av arbetad tid) 2,73 2,78 2,69 2009-29 30-49 50-2,44 2,29 2,50 2010 2,19 2,48 3,15 2011 2,54 2,73 3,57 2012 2,87 3,55 3,49 2013 2,84 3,49 3,85 2014 20
LANTMÄTERIETS ARBETE MED INTERN STYRNING OCH KONTROLL Processen för intern styrning och kontroll syftar till att påverka verksamhetens riktning mot önskat resultat, och är integrerad i ordinarie verksamhetsplanering och uppföljning. Enligt förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll ska följande fyra moment ingå i myndighetens process: Riskanalys Kontrollåtgärder Uppföljning Dokumentation Vi har genomfört riskanalyser i syfte att identifiera händelser som kan leda till att mål inte uppnås eller att myndighetskrav inte uppfylls. Kontrollåtgärder som ska motverka riskens inträffande eller lindra konsekvensen har arbetas in i den löpande verksamheten och följts upp regelbundet. En årlig rapport om den interna styrningen och kontrollen tas fram i syfte att ge styrelsen en samlad bild av arbetet med att uppfylla kraven enligt förordningen. I rapporten beskrivs hur Lantmäteriet har hanterat riskerna och vad som har gjorts för att åtgärda brister i processen. Under året har fyra risker varit prioriterade att hantera inom Lantmäteriet: Risk för tekniskt driftsstopp och lägre kapacitet vid driftsättningen av inskrivningsprogrammet Inskrivningsprogrammet driftsattes under hösten. Inför driftsättningen genomfördes flera kontrollåtgärder i syfte att minimera att risken föll ut. Insatserna hade avsedd effekt, vilket resulterade i en driftsättning utan tekniskt driftstopp och utan lägre kapacitet. Risk för att vi inte klarar av att avveckla Aros/Rosam miljön Tre parallella uppdrag pågår för att välja metod att avveckla Aros/Rosam-miljön, en ålderstigen och omodern stordatorplattform. För att säkerställa finansiering för avvecklingen har en långsiktig ekonomisk plan tagits fram. Risk för att fastighetsbildningen saknar tillgång på den kompetens som krävs för att utföra sitt uppdrag För att motverka en eventuell kompetensbrist har division Fastighetsbildning arbetat med ett antal aktiviteter. Exempel är produktionsutjämning mellan kontoren och ett teambaserat arbetssätt, i syfte att använda befintliga resurser mer effektivt. Umeå universitet har inrättat en magisterutbildning under hösten 2014 med inriktning mot mark- och miljörätt, där söktrycket varit högre än antalet tillgängliga platser. Arbete pågår mot Luleå Universitet i syfte att etablera något liknande som vid Umeå Universitet. Risk för otydligt ansvar och bristande styrning gällande roller/ processer/utveckling och förvaltning Inom flera områden har vi arbetat med att kartlägga och tydliggöra processer samt att definiera roller och ansvar. Årlig utvärdering bland Lantmäteriets chefer Utvärdering av processen för intern styrning och kontroll har genomförts i syfte att säkerställa att Lantmäteriets styrnings- och kontrollmekanismer fungerar effektivt och att processen finns implementerad i verksamheten. Förbättringsaktiviteter har genomförts bland annat för att öka riskmognaden, utveckla processorienteringen, tydliggöra styrning och ledning. Riksrevisionsgranskning Riksrevisionen har som ett led i den årliga revisionen granskat avgiftsuttag och intern styrning och kontroll avseende geografisk information och fastighetsinformation. Granskningen visade att Lantmäteriet har ett antal brister i sin kontroll av att korrekta avgifter tas ut för informationen. Riksrevisionen har framfört att detta kan indikera ett mer generellt behov för Lantmäteriet att strukturerat gå igenom sina risker och kontroller för viktiga processer i verk samheten. Under året har Lantmäteriet arbetat med att åtgärda dessa brister och förbättrings arbetet kommer att fortsätta under 2015. 21
Lantmäteriet 2014 F inansiell redovisning IND I K ATORER Enligt regleringsbrevet för 2014 ska Lantmäteriet, bland annat med utgångspunkt i indikatorer, redovisa och analysera verksamhetens resultat. Under förutsättning att relevant information kan tillföras bör Lantmäteriet redovisa så långa tidsserier som det finns jämförbar information för. För uppgifter längre tillbaks i tiden än tre år får, om lämpligt, tidsserierna avse ett genomsnitt av fem år. Definitioner: Positiv utveckling jämfört med föregående år Negativ utveckling jämfört med föregående år Oförändrad utveckling jämfört med föregående år INDIKATORER 2012 2013 2014 Redovisas på sidan FÖRRÄTTNINGSVERKSAMHET Sakägarens kostnad för förrättning, genomsnitt för vanliga ärendetyper. s. 28 Leveranstid vid förrättningar, medelvärde för vanliga ärendetyper. s. 29 Överklagade och återförvisade ärenden överklagade i sak, antal s. 32 varav återförvisade ärenden s. 32 överklagande av avgift, antal s. 32 INFORMATIONSFÖRSÖRJNING Visningstjänster antal förfrågningar Ny s. 45 visad datamängd Ny s. 45 antal kontrakterade användarorganisationer vid årets slut Ny s. 45 Nedladdningstjänster antal förfrågningar Ny s. 45 nedladdad datamängd Ny s. 45 antal kontrakterade användarorganisationer vid årets slut Ny s. 45 Användare visnings- och nedladdningstjänster Totalt antal kontrakterade användarorganisationer vid årets slut Ny s. 45 FASTIGHETSINSKRIVNING Kötid, genomsnitt s. 62 Andel ärenden utan bifallsbeslut Ny s. 63 Andel ärenden med elektronisk ansökan Ny s. 63 6 För 2013 redovisades antal kontrakterade användarorganisationer för visningstjänster och nedladdningstjänster totalt. Från och med 2014 särredovisas dessa och därför saknas jämförelse med 2013 för de olika typerna av tjänster. 7. Se not 6 22
Lantmäteriet 2014 F inansiell redovisning M ÅL OC H ÅTERRAPPORTERINGSKRAV I REG LERINGSBREV ET 2014 VERKSAMHETSMÅL Förrättningsverksamheten ska kännetecknas av enhetlig rättstillämpning, god service och information samt snabb, korrekt och kostnadseffektiv handläggning. Informationen som förs över till fastighetsregistret ska vara aktuell och tillförlitlig. Informationsförsörjningen ska vara av god kvalitet, rikstäckande, långsiktig, stabil och säker. Användningen av den grundläggande informationen ska öka och komma till nytta hos fler användare och inom fler användningsområden. Inskrivningsverksamheten ska kännetecknas av enhetlig rättstillämpning, god service och information samt snabb, korrekt och kostnadseffektiv handläggning. Informationen som förs över till fastighetsregistret ska vara aktuell och tillförlitlig. Uppdragsverksamhet Myndighetssamverkan för att tillgodose totalförsvarets krav ska ges hög prioritet. Myndighetssamverkan i form av biståndsfinansierad tjänsteexport som regleras i ramavtal med Sida samt tjänsteexport genom tillhandahållande av resurser till swedesurvey ab ska prioriteras i den mån det är förenligt med målen för övrig verksamhet. ÅTERRAPPORTERINGSKRAV Lantmäteriet ska redovisa omfattningen av de i 12 förordningen (2009:946) med instruktion för Lantmäteriet tillåtna verksamheterna. s.37 Intäktsredovisning: Lantmäteriet ska i årsredovisningen ange hur och i vilken omfattning anslag, avgifter respektive övrig finansiering används och fördelas på olika verksamheter. Inom verksamheten Informationsförsörjning ska redovisningen bland annat delas upp på uppbyggnad och förvaltning respektive tillhandahållande samt på geografisk information och fastighetsinformation. Av redovisningen ska även framgå omfattningen av det tillhandahållande som sker inom ramen för geodatasamverkan. Inom Förrättningsverksamhet och fastighetsindelning ska framgå hur förvaltningsanslaget fördelas på olika verksamheter. s. 55-57, 72-75 Avgiftsbelagd verksamhet: den avgiftsfinansierade verksamheten ska redovisas fördelad på förrättningsverksamhet uppdragsverksamhet i anslutning till fastighetsbildning pantbrevsregistrering grundläggande geografisk information och fastighetsinformation uppdragsverksamhet. inom uppdragsverksamheten ska tjänsteexport respektive uppdrag för totalförsvarets myndigheter särredovisas. s.71 Registrering av detaljplaner i fastighetsregistret: Lantmäteriet ska redovisa tiden från det att en detaljplan vinner laga kraft till det att den finns registrerad i fastighetsregistret. Av rapporteringen ska regionala och lokala skillnader framgå, samt de åtgärder Lantmäteriet vidtar för att säkerställa att ingen plan förblir oregistrerad. s.34 Inspirearbetet: Lantmäteriet har bland annat samordningsansvar och kontaktpunktsansvar enligt förordning (2010:1770) om geografisk miljöinformation och har tilldelats medel från anslag 1:11 inspire utgiftsområde 20, allmän miljö och naturvård. Lantmäteriet ska i delårsrapport och årsredovisning rapportera vilka kostnader man haft för samordningsansvaret och kontaktpunktsansvaret och för att stödja eller bidra till andra informationsansvarigas Inspirearbete. Se Finansiell redovisning, Redovisning mot anslag Nationell höjdmodell: Lantmäteriet ska i delårsrapport och årsredovisning redovisa hur arbetet med en nationell höjdmodell framskrider. Av rapporteringen ska framgå vilka delar av landet som skannats respektive editerats. s.51 It för en grönare förvaltning: Lantmäteriet ska redovisa hur myndigheten följt de rekommendationer som regeringen angett för att uppnå de mål som beslutats i it för en grönare förvaltning agenda för it för miljön 2010-2015 (n2010/3482/ itp). återrapportering ska ske i samband med den årliga redovisningen enligt förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter. rapporterat 2015-02-20, dnr 119-2015/272 redovisning av miljöledningsarbetet 2014. Lantmäteriet. 23
R E G ERINGSUPPDRAG REGLERINGSBREVSUPPDRAG 2014 Inspire: Lantmäteriet ska beskriva och värdera de hittills uppnådda nyttorna samt ange vilka myndigheter, organisationer eller andra som tillgodogjort sig nyttorna i Sverige av genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/eg av den 14 mars 2007 om upprättande av en infrastruktur för rumslig information i europeiska gemenskapen. Uppdraget ska redovisas i myndighetens budgetunderlag. Rapporterat 2014-02-10, dnr 202-2014/494. Expeditionsavgifter: Lantmäteriet ska, med utgångspunkt från kostnadsutvecklingen för inskrivningsverksamheten, fastighetsdataverksamheten och fastighetsregistreringen senast den 1 mars 2014 redovisa vilka avgiftsändringar som krävs för att full kostnadstäckning ska uppnås. redovisningen ska lämnas till regeringskansliet (socialdepartementet) och ska avse 2013. Rapporterat 2014-02-27, dnr 201-2014/808. E-förvaltning: Lantmäteriet ska redovisa vilka åtgärder som vidtagits och som planeras för att använda Mina Meddelanden och Svensk E-legitimation i myndighetens verksamhet. Redovisning ska ske senast 15 juni 2014 till regeringskansliet (näringsdepartementet). Rapporterat 2014-06-09, dnr 119-2014/2943. Haninge kommun ny lantmäterimyndighet: Regeringen har den 21 november 2013 beviljat Haninge kommuns ansökan att inrätta en kommunal lantmäterimyndighet och från den 1 januari 2015 överta ansvaret för lantmäteriverksamheten inom kommunen. Lantmäteriet får i uppdrag att vid behov genom rådgivning stödja Haninge kommun inför över tagandet och därefter genom tillsyn säkerställa att den nya myndigheten i alla avseenden fullgör sina uppgifter. Uppdraget ska avrapporteras i samband med myndighetens delårsrapport 2015. Fastighetsregisterkartan: Lantmäteriet ska efter samråd med Sveriges Kommuner och Landsting genomföra en övergång till rikstäckande digital registerkarta i enlighet med regeringens bedömning i prop. 2009/10:224. Övergången ska vara genomförd senast den 31 december 2017. ÖVRIGA UPPDRAG Tillägg till uppdraget att utreda förutsättningar för att tillhandahålla kart- och bildinformation i tre dimensioner (3D), S2013/7203/PBB (2014-09-04): Lantmäteriet får i uppdrag att utreda hur skalbara modeller för utbyte av geografiska informationsobjekt i tre dimensioner (3d) ska tas fram, och på vilket sätt geografisk information som samlas in och distribueras av olika offentliga aktörer ska hanteras i form av sådana gemensamma modeller. Uppdraget innebär ett tillägg till Lantmäteriets pågående uppdrag att utreda förutsättningarna för att tillhandahålla kart- och bildinformation i 3d (dnr s2013/7203/pbb). Rapporterat 2014-12-29, dnr 505-2013/3895 Uppdrag att utarbeta nationella specifikationer för offentlig användning av geodata samt att påskynda övergången till enhetliga referenssystem S2013/6823/PBB (2013-10-03): Lantmäteriet får i uppdrag att i samråd med sveriges Kommuner och Landsting (skl) påskynda pågående arbete med att utarbeta enhetliga nationella specifikationer för offentlig användning av geodata, samt att stödja kommuner och statliga myndigheter i deras övergång till enhetliga referenssystem. Lantmäteriet ska redovisa uppdraget till Socialdepartementet senast den 1 september 2016. Uppdrag till Lantmäteriet och Riksantikvarieämbetet avseende den nya distriktsindelningen, Fi2014/140 (2014-01-16): Lantmäteriet och Riksantikvarieämbetet har fått i uppdrag att i samverkan kvalitetssäkra den territoriella församlingsindelningen som gällde den 31 december 1999. vidare ska Lantmäteriet i samråd med skatteverket, Statistiska centralbyrån, Svenska kyrkan, Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet, Institutet för språk och folkminnen, Sveriges Kommuner och Landsting och Sveriges Hembygdsförbund, lämna förslag om de enskilda distriktens namn. Uppdraget ska slutredovisas senast den 16 januari 2015. 24