5. Mätning av överskottsefterfrågan på bostäder Undersökningens uppläggning 24

Relevanta dokument
TELEVISIONENS INTRODUKTION OCH UTVECKLING I SVERIGE OCH I NÅGRA ANDRA LÄNDER 19

Total pension per månad samt förändring 2016, ogifta typfall födda 1938 eller senare Inkomst- /tilläggspension

Ekonomiska kommentarer

Äldres boende områdesfakta

Hushållens boendeekonomi

Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus. 70 procent av barnen i småhus. Hus på landet, lägenhet i stan

Resursfördelningsmodellen

Äldres boende områdesfakta

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster

PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund

Kapitel 15: INTERAKTIONER, STANDARDISERADE SKALOR OCH ICKE-LINJÄRA EFFEKTER

Äldres flyttningar och boendepreferenser

Studenters boende och strategier för framtiden

Laboration 2. Omprovsuppgift MÄLARDALENS HÖGSKOLA. Akademin för ekonomi, samhälle och teknik

STOCKHOLMS UNIVERSITET HT 2007 Statistiska institutionen Johan Andersson

Äldres boende områdesfakta

Bilaga 2: Statistik nuläge och prognos 2020 (2024)

Statistik. om Stockholm Hyror Årsrapport Publicerad: The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Äldres boende områdesfakta

Äldres boende områdesfakta

Äldres boende områdesfakta

Äldres boende områdesfakta

Att bli vuxen. Skaffa sig utbildning, jobb och inkomst. Äktenskapsmarknaden Skaffa sig en partner och barn.

RAPPORT SENIORERS FÖRUTSÄTTNING- AR PÅ BOSTADSMARKNADEN

SAMMANFATTNING. Syfte. Metod. Resultat

Mer kvar då boendet är betalt. Små hushåll bor i flerbostadshus

F11. Kvantitativa prognostekniker

Mer kvar då boendet är betalt. Boendeutgiften oförändrad procent av barnen bor i småhus

Fokus på näringsliv och arbetsmarknad hösten 2012

De flesta svenskar tror att priserna på bostäder kommer att stiga

Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer

FÖRÄNDRING AV BILINNEHAVET I NÅGRA OMRÅDEN I CENTRALA GÖTEBORG ÅREN

Hushållens utveckling i Jönköpings kommun

STOCKHOLMS UNIVERSITET VT 2009 Statistiska institutionen Jörgen Säve-Söderbergh

Datorövning 5 Exponentiella modeller och elasticitetssamband

Inkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting

Äldres boende områdesfakta

Dnr 2013:1474

Allmänt. Folk- och Bostadsräkningen 1990

Närområdesprofil Område: Kista. Antal boende inom området = Antal arbetande inom området =

LABORATION 3 - Regressionsanalys

SOU 2015:85 Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer

Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1

Statistik. om Stockholm Hyror Årsrapport The Capital of Scandinavia. stockholm.se

Korrelation kausalitet. ˆ Y =bx +a KAPITEL 6: LINEAR REGRESSION: PREDICTION

Marknadsinformationsmetodik Inlämningsuppgift

29 oktober 18 Ansvarig: Tobias Fagerberg. Demografisk bostadsprognos

BOSTADSTILLÄGGET FÖR PENSIONÄRER

Sänkningen av parasitnivåerna i blodet

Innehållsförteckning. Allmänt 3. Ledningssystem 8. Utrustning 14. Tätskikt i våtrum 16. Skadeorsaker i olika utrymmen 23 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

InStat Exempel 4 Korrelation och Regression

F4 Beskrivning av ett datamaterial. Val av diagram, lägesmått och spridningsmått.

Statistik B Regressions- och tidsserieanalys Föreläsning 1

NY ANDRAHANDSKULTUR KAN LÖSA HALVA BOSTADSKRISEN

Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer

Tisdagen den 16 januari

Vad får människor att välja nybyggd bostad? Attitydundersökning bland hushåll som valt att köpa en nybyggd bostad

Hushållens boende 2012

Rapport till Konsumentföreningen Stockholm om buteljerat Vatten oktober/november 2007

StatistikInfo. Inkomster i Västerås Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12. [Skriv text]

Så planeras julen 2008 Inköp och kostnader

Innehåll. Förord. Kap. 4. Principproblexn vid en analys av efterfrågan påpopulärpress

Möllerörsgränd 4. Malmö, Väster, Sibbarp

STOCKHOLMS UNIVERSITET HT 2008 Statistiska institutionen Linda Wänström. Omtentamen i Regressionsanalys

Äldres boende områdesfakta

Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer

Efterfrågan. Vad bestämmer den efterfrågade kvantiteten av en vara (eller tjänst) på en marknad (under en given tidsperiod)?

Konjunkturbarometern hushåll 2016

Statistikinfo 2013:12

732G71 Statistik B. Föreläsning 6. Bertil Wegmann. IDA, Linköpings universitet. Bertil Wegmann (IDA, LiU) 732G71, Statistik B 1 / 15

Är det dags för en ny grön våg?

Äldres boende områdesfakta

Äldres boende områdesfakta

Livslängd och dödlighet i olika sociala grupper

Standardkomponent I: Liigenhetens storlek 70 Standardkomponent II: Liigenhetens utrustning 72 Husets omgivning och milj"o 80 Sammanfattning 83

Allmänt. Folk- och Bostadsräkningen

Bakgrund. det utgår givetvis också till pensionärer som har plats i särskilt boende, det vill säga biståndsbedömt

Åsa Forssell, Anna-Kirsti Löfgren


Så sparar vi till barnen Rapport från Länsförsäkringar januari 2011

Statistikens grunder 1 och 2, GN, 15 hp, deltid, kvällskurs

Rapport från Soliditet

Den svenska bolånemarknaden och bankernas kreditgivning

1.4 Frånvaron av kvinnoperspektiv i ekonomisk-politiska analyser Alternativa arbetsmarknadsekonomiska teorier 35

Skatteverkets meddelanden

Statistikinfo 2014:07

Enkät om boende i Örnsköldsviks kommun augusti Hyresenkät 2013

Jordbrukarhushållens inkomster ökade under 2017

Folk- och bostadsräkningarna

Innehåll. Förord 11. Kapitel 3. Historisk översikt över Sveriges import av industrivaror från låglöneländer

DEPARTMENT OF ECONOMICS SCHOOL OF ECONOMICS AND MANAGEMENT LUND UNIVERSITY ELASTICITETER

STATISTIKENS FRAMSTÄLLNING

Avgifter. inom äldreomsorgen 2014

Ungas möjligheter att ta sig in på bostadsmarknaden Långsiktiga effekter av att äga och hyra sin bostad

TVM-Matematik Adam Jonsson

Ett A4-blad med egna handskrivna anteckningar (båda sidor) samt räknedosa.

Tillämpad statistik (A5), HT15 Föreläsning 11: Multipel linjär regression 2

bostadsutskottets motion

Kommunal hyresgaranti - möjlighet till eget boende

SOCIOEKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR I KARLSTAD

Transkript:

Innehällsförteckning FÖRORD 11 KAPITEL 1. INLEDNING 13 l. Bakgrunden 13 2. Grundläggande hypoteser beträffande bostadsefterfrågans bestämningsfaktorer 14 3. Syftet och grundmaterialet 15 4. Metodproblem vid analys av bostadsefterfrågesamband 17 5. Mätning av överskottsefterfrågan på bostäder 23 6. Undersökningens uppläggning 24 KAPITEL 2. BOSTADSMARKNADEN 26 l. Förvärvssätt och genomsnittlig boendetid 26 2. Icke tillfredsställd efterfrågan på bostäder 30 3. Det hypotetiska hyresgapet 36 4. Uppskattning av utrymmesefterfrågans priselasticitet 39 KAPITEL 3. INTRODUKTION TILL HUSHÅLLETS BOSTADSEFTERFRÅGAN OCH DESS BESTÄMNINGSFAKTORER 41 l. Utrymmesefterfrågans bestämningsfaktorer 41 2. Utgiftsefterfrågans bestämningsfaktorer 47 3. Bostadsefterfrågans inkomstelasticitet beräknad på inkomst efter skatt 51 KAPITEL 4. HUSHÅLLETS BOSTADSEFTERFRÅGAN 54 l. Variablerna 55 2. Olika grupperingar av materialet 58 3. Funktionsform och beräkningsmetod 60 4. Resultaten 62 KAPITEL 5. EFTERFRÅGAN PÅ ANTAL LÄGENHETER 74 l. Datamaterialet 74 2. V&riablerna 75 3. Grupperingar av materialet 77 4. Resultaten 79 5

KAPITEL 6. TOTALA BOSTADSEFTERFRÅGAN 85 l. Modell för bestämning av totala bostadsefterfrågan 85 2. Elasticiteter för totala bostadsefterfrågan 89 3. Resultaten 90 KAPITEL 7. BOSTADSEFTERFRÅGANS ELASTICITET MED AVSEENDE PÅ DEN PERMANENTA INKOMSTEN 94 l. Hypotesen om den permanenta inkomsten 95 2. Metoden med direkt och omvänd regression 96 3. Grupperingsmetoden 98 4. Bostadsefterfrågans inkomstelasticitet mot bakgrund av den faktiska utvecklingen 1939-65 103 5. Sammanfattning 107 KAPITEL 8. SAMMANFATTNING AV RESULTATEN OCH JÄMFÖRELSER 110 l. Sammanfattning av regressionsanalysens resultat 110 2. Jämförelser med tidigare undersökningar 119 APPENDIX l. GRUNDMATERIALET OCH DESS BEGRÄNSNINGAR 126 APPENDIX 2. RESULTAT FRÅN REGRESSIONSANALYSEN 141 SUMMARY 161 LIST OF DIAGRAMS 171 LIST OF TABLES 171 LITTERATUR 172 Förteckning över diagram 3: l. Det genomsnittligt önskade utrymmet i kvadratmeter 42, 43 3: 2. Priselasticiteter för hushåll i olika inkomstklasser och med lägenheter av olika kvalitet 46 Förteckning över tabeller 2: l. Förvärvssättens procentandelar efter regiontyp och bostadsföreståndarens inflyttningsår 28 2: 2. Förvärvssättens procentandelar efter husets byggnadsår 29 2: 3. Genomsnittliga boendetider. Hyres- och bostadsrättslägenheter 30 2: 4. Överskottsefterfrågan för hushållen indelade i kvalitetsklasser 31 6

2: 5. Överskottsefterfrågan för hushållen indelade i utrymmesgrupper 32 2: 6. Den antalsmässiga överskottsefterfrågan och»totala» överskottsefterfrågan för hushållen i storstadsregionerna och övriga riket 35 2: 7. Hyresgap för hushållen i var och en av de 9 kvalitetsklasserna 37 2: 8. Hyresgap för hushållen i var och en av de 7 utrymmesgrupperna 38 3: l. Det genomsnittligt önskade utrymmet i kvadratmeter 42 3: 2. Det genomsnittligt önskade bostadsutrymmet i kvadratmeter samt inkomstelasticiteter för olika civilståndsgrupper 44 3: 3. Det genomsnittligt önskade bostadsutrymmet samt inkomstelasticiteter för olika åldersgrupper 45 3: 4. Den genomsnittligt önskade bostadsutgiften i kronor per år samt bostadskostnadsprocent 48 3: 5. Den genomsnittligt önskade bostadsutgiften i kronor per år samt inkomstelasticiteter för olika civilståndsgrupper 49 3: 6. Den genomsnittligt önskade bostadsutgiften i kronor per år samt inkomstelasticiteter för olika köns- och åldersgrupper 50 3: 7. Till statlig skatt taxerade inkomster och nettoinkomster för olika civilståndsgrupper 51 3: 8. Elasticiteter med avseende på inkomsten före och efter statlig skatt för olika civilståndsgrupper 52 4: l. Regressionskoefficienter för faktisk och önskad utrymmesefterfrågan per hushåll. Potensfunktioner 63 4: 2. Regressionskoefficienter för önskad utrymmesefterfrågan. Potensfunktioner 67 4: 3. Regressionskoefficienter.för hushållets faktiska och önskade utgiftsefterfrågan. Potensfunktioner 69 4: 4. Regressionskoefficienter för önskad utgiftsefterfrågan. Potensfunktioner 70 4: 5. Regressionskoefficienter för kvalitetsefterfrågan. Potensfunktioner 72 5: l. Regressionskoefficienter, elasticiteter och intercept för antalsefterfrågan. Linjära funktioner och potensfunktioner. Individdata och hushållskvotsdata 80 5: 2. Regressionskoefficienter, elasticiteter och intercept för antalsefterfrågan inom olika civilstånds- och könsgrupper. Enbart potensfunktioller 82 5: 3. Inkomstelasticiteter för antalsefterfrågan i olika ålders- och könsgrupper 83 7

6: l. Beräknade elasticiteter för faktisk och önskad utrymmesefterfrågan 90 6: 2. Beräknade elasticiteter för faktisk och önskad utgiftsefterfrågan 92 6: 3. Beräknade elasticiteter för kvalitetsefterfrågan 92 7: l. Inkomstelasticiteter för hushållets utrymmes- och utgiftsefterfrågan 97 7: 2. Inkonlst-, ålders- och antalselasticiteter beräknade på grundval av variabelgenomsnitt från olika kvalitetsklasser 100 7: 3. Inkomst- och ålderselasticiteter beräknade på grundval av variabelgenomsnitt från nio olika kvalitetsklasser 101 8: l. Elasticiteter till pris-, inkomst-, antals- och åldersvariabler 112 8: 2. Inkomstelasticiteter beräknade med tvärsnittsdata och faktiska inkomster 120 8: 3. Pris- och inkomstelasticiteter beräknade på grundval av tidsseriedata och på grundval av tvärsnittsdata med inkomstmått av permanent karaktär 121 Förteckning över tabeller i appendix 2 l. Utrymmesefterfrågans genomsnittliga koefficientvärden för kvalitetsklasserna 1-9. Hela riket 143 2. Utrymmesefterfrågans genomsnittliga koefficientvärden för kvalitetsklasserna 1-9. Storstadsregionerna 143 3. Utrymmesefterfrågans genomsnittliga koefficientvärden för kvali. tetsklasserna 1-9. Övriga riket 143 4. Utrymmesefterfrågans genomsnittliga koefficientvärden för kvalitetsklasserna 1-8. Hushåll med ogift manlig bostadsföreståndare 144 5. Utrymmesefterfrågans genomsnittliga koefficientvärden för kvali tetsklasserna 1-8. Hushåll med ogift kvinnlig bostadsföreståndare 144 6. Utrymmesefterfrågans genomsnittliga koefficientvärden för kvalitetsklasserna 1-8. Hushåll med gift person som bostadsföreståndare 145 7. Utrymmesefterfrågans koefficientvärden. Hela riket 145 8. Utrymmesefterfrågans koefficientvärden. Storstadsregionerna 146 9. Utrymmesefterfrågans koefficientvärden. Övriga riket 146 10. Utgiftsefterfrågans koefficientvärden. Hela riket 147 Il. Utgiftsefterfrågans koefficientvärden. Storstadsregionerna 147 12. ljtgiftsefterfrågans koefficientvärden. Övriga riket 147 8

13. Utgiftsefterfrågans koefficientvärden. Hushåll med ogift manlig bostadsföreståndare 148 14. Utgiftsefterfrågans koefficientvärden. Hushåll med ogift kvinnlig bostadsföreståndare 148 15. Utgiftsefterfrågans koefficientvärden. Hushåll med gift person som bostadsföreståndare 149 16. Kvalitetsefterfrågans koefficientvärden. Hela riket 149 17. Kvalitetsefterfrågans koefficientvärden. Storstadsregionerna 149 18. Kvalitetsefterfrågans koefficientvärden. Övriga riket 149 19. Koefficientvärden för antalsefterfrågan inom olika civilstånds- och könsgrupper. Linjära funktioner 150 20. Inkomstelasticiteter för antalsefterfrågan i olika ålders- och könsgrupper 150 21. Inkomstelasticiteter för en-personshushåll och gifta två-personshushåll och för samtliga hushåll med ogift man, ogift kvinna eller gift person som bostadsföreståndare 152 22. Utrymmesefterfrågans genomsnittliga variabelvärden. Hela riket 153 23. Utgiftsefterfrågans genomsnittliga variabelvärden. Hela riket 154 24. Utrymmesefterfrågansgenomsnittliga variabelvärden. Storstadsregionerna 154 25. Utgiftsefterfrågans genomsnittliga variabelvärden. Storstadsregionerna 155 26. Utrymlnesefterfrågans genomsnittliga variabelvärden. Övriga riket 155 27. Utgiftsefterfrågans genomsnittliga variabelvärden. Övriga riket 156 28. Hushåll med ogift man som bostadsföreståndare 157 29. Hushåll med ogift kvinna som bostadsföreståndare 158 30. Hushåll med gift bostadsföreståndare 159 31. Genomsnittliga inkomstelasticiteter för hushållen i de olika storleksklasserna 160 9