Mälarfarledsprojekt Västerås Anna Kruger, Västerås stad
Mälarfarledsprojekt Samfinansierad projekt Sjöfartsverket, Länsstyrelsen i Västmanland, Västerås stad och Köpings kommun Syfte Öka säkerhet Öka tillgänglighet genom att farleds görs tillgänglig för större och modernare fartyg Ökad kapacitet dvs mer gods på Mälaren
Förutsättningar Mälaren är en dricksvattentäkt Lös lera delvis sulfidflammig, mäktighet 25-40 meter Hamnens utvecklingsplan styr arbetet Hamnbassängen är slutstationen för bl.a. diffus spridning av föroreningar som kommer via Kapellbäcken, samt för dagvatten från flera olika VU Rödlistade musselarter har påträffats på vågbrytaren i hamnområdet
Åtgärder i hamnen 1- Hamnbassängen och delar av farleden ska muddras för att öka säkerheten. 2- Hamnbassängen ska breddas för att kunna ta emot större och modernare fartyg. 3- Nuvarande vågbrytare skall delvis rivas. 4- Kajkonstruktionerna kontrolleras och vid behov åtgärdas. 435 000 m 3 teoretisk fast lera/sten ska muddras Sedimentet och hamnbassängen ska undersökas inför beslut om hantering
Strategi för miljöriskbedömning av sediment Orsakskedja Angreppsätt (rapport 5886 ) 1. Potentiell förorening Sedimentundersökningar, föroreningar tex. Cu, Zn, Cr, PAH, TBT 2. Spridning Sedimentundersökningar, JP Sedimentkonsult, dagvattenutredningar för Kapellbäcken, Mälarhamnar AB och Mälarenergi AB 3. Biotillgänglig fraktion 4. Upptag i mottagare - exponering 5. Effekter på individnivåer 6. Effekter på högre nivåer IVL Biologisk-kemisk karakterisering av framtida muddermassor från Västeråsfjärden. Microcosmförsök, bottenfaunaundersökning och laktester. SGI Laktester av sediment. IVL Biologisk-kemisk karakterisering av framtida muddermassor från Västeråsfjärden. Microcosmförsök, bottenfaunaundersökning och laktester. IVL Metaller och organiska miljögifter i fisk och stormussla från Västeråsfjärden. Miljökonsekvenser av grumligvid muddring av Västerås hamn, IVL
Provtagningsområden JP Sedimentkonsult, Sedimentundersökningar, SGI undersökningar Referensområde Referensområde IVL- Biologisk-kemisk karakterisering av framtida muddermassor från Västeråsfjärden Undersökning av bottenfauna, toxicitets- och laktest av sediment IVL- Metaller och organiska ämnen i fisk och stormussla från Västeråsfjärden
Sedimentkaraktäristik TS, TOC, LOI (glödningförlust)
Muddermassor och föroreningar 130 000 tfm3 ska omhändertas (Västerås stad + Sjöfartsverket) pga. förhöjda halter av föroreningar främst koppar, zink, krom, PAH och TBT Hur har det sett ut i Västeråsfjärden och hur det ser ut idag År Koppar mg/kg TS Krom mg/kg TS Nickel mg/kg TS Bly mg/kg TS Zink mg/kg TS Kvicksilver mg/kg TS PAH 11 mg/kg TS TBT ug/kg TS Före år 1500 Före 1920 26 53 34 30 134 <0,04 32 52 35 34 178 0,07 0,32 2012 125 75 38 45 321 0,2 0,3-36 900-21,1 Hamn bassäng 175 142 45 103 507 0,2 2,1 146
Laktester enligt standard SS-EN 12457-3 Metaller L/S 2 och L/S10 PAH16 och tennorganiska föreningar L/S 5 och L/S 10 Sedimentet klassas som inert, föroreningar utlakades i liten grad vid tvåstegs lakförsök Ackumulerat utlakat av TBT vid L/S 10 låg under mindre än ringa risk för avfall till anläggningsarbeten
Bottenfaunaundersökningar (IVL) Låg abundans av mjukbottenfauna olämpligt bottensubstrat, variabel bottendynamik Stormusslor finns i närheten av hamnen och reproducerar sig, flera rödlistade arter har påträffats i hamnbassängen på vågbrytaren Den bottenlevande Chironomiden har intakta mandibler i Västeråsfjärden. Chironomiden
Biologiska tester (IVL) Microcosmförsök med alger, kräftdjur och fiskyngel exponerade för sediment Ingen påverkan på alg respektive kräftdjur En svag effekt noterades på zebrafiskyngel Möjlig orsak höga halter av Zn och Cu i vattenfasen. Koncentrationer dock orealistiskt höga jämfört mot recipientförhållanden p.g.a. avsaknad av utspädning
Biologiska tester med TBT (IVL) Försök med stormusslor från vågbrytaren (5-15 års gamla) som exponerade för sediment från hamnbassängen indikerar väldigt låg biotillgänglighet för sedimentbunden TBT De halter av TBT som finns i hamnbassängen är inte toxiska för adulta stormusslor och troligtvis ej heller för juvenila eftersom de förmår reproducera sig
Biologisk undersökning (IVL) Undersökning av halter av metaller och stabila organiska ämnen i stationär fisk (abborre) från inre Västeråsfjärden samt ett referensområde i centrala Mälaren. - Nätfiske efter abborre (15-20 cm), abborre anses stationär och ger en bra bild över miljöförhållandena i fångstområdet - Används ofta i miljöövervakning gott om jämförelsematerial Fiskundersökning Resultat tyder på att: - biotillgängligheten var låg < Nationell medel sötvatten, PAHc, Pb, Cr, Ni, Cd < < detektionsgräns - inga tecken på toxiska effekter (cocktaileffekter) från de biomarkörer som har studerats (kön, ålder, vikt, längs, CF, LSI och GSI)
Vad gör vi med 130 000 tfm3? Matris ur den gröna manualen, analys av kostnad kontra nytta av åtgärd Åtgärd Möjligt Miljömässig Ekonomisk Miljövinst Sideffekter Kommentar Nollalternativ inte muddra för att öka brädden i hamnen, bara underhållsmuddring 0 0 0 0 0 Inte möjligt vi måste muddra Byggande av vågbrytare In situ behandling S/S och ren lera uppepå 1 4 4 till 5 4 4 till 5 Beror på stabiliseringsmedel kostnad och entreprenads utförande och vilken sort spont. 200-350 Kr m3 för stabilisering ger 16-28 000 000 (kostnaden för entreprenad ingår och det är 1/3 del). Miljöspont 650 kr m2 om vi har en ytan på 900 m x 6 meter långa spontbrädor har vi då en kostnad på 3,51 miljoner för inköp av spont. (+) Stabiliseringsmedel och sedan lera förhindrar flöde och upptag av miljögifter på ett effektiv sätt. (+) Återvinning och återanvändning (-) förbrukning av C/M/AC (+) 95-98% reduktion av flöde och utsläpp av miljögifter (+) inga sideffekter om risk för skred har beaktas och rätt släntlutning (+) Konstruktionen kan anpassas så att vi kan gynna musslorna och öka mångfald (-) behov av besiktning av konstruktion (-) stabilisering kan bara göras under höst (-) entreprenadskrävande kemisk process (+) Musslorna kan läggas tillbaka Inte möjligt pga. geoteknik Vedertagen metod i Norden, de (+) Binder bra tungmetaller, Beräknad på 80 000 förorenade massorna används för att bygga som sedan täckts med ren lera. Inte möjligt pga. geoteknik. PAH och TBT (-) kräver C/M och aktiv kol (+) Bra om geologi tillåter, materialet finns på plats Deponering Deponering på land VAFAB 0 4 1 2 0 (-) 10300 lastbilstransporter och dess omlastning 10300 lastbilar. Beräknad på 80 000 (-) Ingen återvinning och återanvändning (minst 2 gånger) ger upphov till utsläpp i form av m3 *1,8 ton/m3. Bara transport till (-) stora omlastning och transportbehov (-) massor är inerta och utgör ingen risk för den akvatiska miljö CO2, NOX och cancerframkallande partiklar (-) energikrävande deponi ger upphov till följande NMT kalkyl: 841 104 kg CO2, 6605,280 kg Pratat med Vafab, de har inte Kostar 90-105 000 000 Kr 1125-1312 kr/m3 obs (-) Massor som inte är biotillängliga läggs på (-) risk för olyckor i hamnområde Nox, 285,120 kg HC och 142,560 kg plats, en ny deponi måste (+) 95% -98% av föroreningar omlastningskostnader ingår inte. deponi. (-) risk för olyckor på väg till deponi av PM. Till det skall vi lägga till minst Beräknad på 80 000 öppnas tas bort Avvattningskostnader ingår inte (-) 10300 lastbiltransporter + omlastning (+) Musslorna kan läggas tillbaka två omlastningar. Deponering på land Langøyas 0 4 2 3 2 (+) Kräver ingen omlastning, massorna går direkt från muddringsverk till pråm (+) en båt tar 2000 ton, det blir 72 Beräknad på 80 000 m3 Dem vill inte ha våra massor, dem är för rena (+) 95% -98% av föroreningar tas bort 300 kr ton + 192 kr för transport eller 500 kr/ton plus transport dvs 70,8 miljoner eller 99,7 miljoner. 540-900 kr/m3 +346 kr transport (-) Ingen återvinning och återanvändning (-) massor är inerta och utgör ingen risk för den akvatiska miljö (-) Massor som inte är biotillängliga läggs på deponi Mindre utsläpp och risk för olyckor i hamnområde (+) Musslorna kan läggas tillbaka (-) stor utsläpp från båttransport (-) enligt de är massorna inte så förorenade och dessutom inerta och det är ingen bra alternativ att de skall ta plats på deponi båtar. Västerås Langøya gir et utsläpp på ca 25474 kg CO2 /2000 =12,74 kg/ tonnen ger 1 834 128 kg/co2 i detta ingår inte resa tillbaka till Västerås. Trasporttid en väg är 71 timmar. Byggande av hårdgjordyta på land 5 4 4 3-4 3 (+) Stabiliseringsmedel och sedan lera förhindrar flöde och upptag av miljögifter på (+) bra miljömässig, det är inte Vedertagen metod i Norden, de så långt, (-) måste gräva och ett effektiv sätt. (+) Återvinning och återanvändning (-) förbrukning av C/M/AC (-) stabilisering kan bara göras under höst (-) entreprenadskrävande kemisk process (-) 10300 lastbilstransporter och dess omlastning förorenade massorna används transportera bort ca 100 000 plankostnad 100 000, utredningskostnader 500 000, (+) 95-98% reduktion av flöde och utsläpp av (minst 2 gånger) ger upphov till utsläpp i form av för att bygga som sedan täckts m3 jord och bygga bullervallor vid gällande av detaljplan är marken värt då ca 150 miljögifter CO2, NOX och cancerframkallande partiklar Beräknad på 80 000 m3 med överbyggnad mm kr/m2 ca 30 000 000, efter arbete höjs detta. (-) mycket transporter Förutsättning - Hamnen utvecklingsplan - Vi kan inte bygga i vatten pga. geoteknik - Hållbara lösningar - Kostnadseffektivitet -
Analys av kostnad kontra nytta av åtgärd för muddermassorna
Kan vi nyttogöra de förorenade muddermassorna för anläggningskonstruktion på land? Hamnen behöver nya uppställningsytor
Teknikutveckling tillsammans med SGI i 3 steg Kravspecifikation: - använda material som förstärkningslager för att bygga hamnens nya anläggningsyta - hållfasthet, låg permeabilitet och låg utlakningspotential Steg 1, laboratorieundersökningar som visar om det är möjligt att använda s/s metoden, prova olika recept Steg 2, laboratorieundersökningar för optimering av val av bindemedel utifrån den tänkta användning med dess kravspecifikation
Teknikutveckling tillsammans med SGI i 3 steg Steg 3, fältförsök med två bassänger med 30 m 3 s/s sediment med omfattande provtagningsprogram för att verifiera: - konstruktionens funktion - omgivningspåverkan - avstämning inför produktion
Teknikutveckling tillsammans med SGI Resultat Laboratorietester och fältförsök visar bland annat på: - att upptagna prover har en sjukhållfasthet på 40-50 kpa och kan användas för ändamålet tex 1 m överbyggnad och trafiklast - låg ackumulerat utlakning av tungmetaller, PAH 11 och TBT - låg permeabilitet, 1,3*10-9 7,5*10-9 - analys av vatten provtagna i miljörör överskrider ej gränsvärde för otjänlig dricksvatten, OTC-föreningar under detektionsgränsen