Fullständig beteckning Förkortning eller benämning Referens/länk till dokument (pdf eller annat format) Lag (2010:2043) om försäkringsrörelse;

FÖRSÄKRINGSRÖRELSEN Källor Fullständig beteckning Förkortning eller benämning Referens/länk till dokument (pdf eller annat format) Lag (2010:2043) om försäkringsrörelse; senaste ändringar i SFS 2015:700 Lag om ändring i försäkringsrörelselagen (2010:2043) FRL T.ex. Lagen.nu, lagboken.se eller Riksdagens webbplats Directive 2009/138/EC of the European Parliament and of the Council of 25 November 2009 on the taking-up and pursuit of the business of Insurance and Reinsurance (Solvency II) Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 2015/35 Directive 2003/41/EC of 3 June 2003 of the European Parliament and of the Council on the activities and supervision of institutions for occupational retirement provision Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (2015:18) om försäkringsrörelse S2-direktivet, Solvens 2-direktivet Delegerade akter, EU-förordning (EUFO) Tjänstepensionsinstitutsdirektivet, IORP-direktivet Huvudföreskriften, FS Se Kommissionens webbplats: http://ec.europa.eu/finance/ insurance/solvency/ solvency2/index_en.htm Se länken ovan Se Kommissionens webbplats: http://ec.europa.eu/finance/ pensions/iorp/index_en.htm Se Finansinspektionens webbplats fi.se/ Regler / förteckning FFFS Eiopas riktlinjer GL (guidelines) Se Eiopas webbplats: https://eiopa.europa.eu/regulationsupervision/guidelines Allmänt om rörelsen I lagen om försäkringsrörelse finns ett antal kapitel med bestämmelser som är speciella för den verksamhet eller rörelse som ett försäkringsföretag driver. Utöver dessa mer speciella bestämmelser om rörelsen finns bestämmelser av annat slag. Det gäller regler som har motsvarigheter i andra verksamheter. Exempel är bestämmelser om tillstånd, lämplighetsprövning, tillsyn, ingripande samt s.k. associationsrättsliga bestämmelser. Dessa områden behandlas i andra delar av kursen. I den del av kursen som har fått rubriken Försäkringsrörelsen II och III tar vi upp följande områden i lagen: Värderingen av företagets åtagande mot försäkringstagarna (försäkringstekniska avsättningar) Värderingen av de investeringar och liknande (återförsäkring) som företaget använder för att täcka sina försäkringsåtaganden under normala omständigheter Den kapitalbuffert som företaget kan behöva för klara sina åtaganden under tänkbara finansiella påfrestningar av olika slag (solvenskapital- och minimikapitalkrav) Vad som får räknas med i bufferten (kapitalbasen) 1

FRL 2010 med ändringar till Solvens 2 Rörelseavsnitten i FRL (2010:2043) med ändringar till Solvens 2 Försäkringsrörelselagen har funnits sedan 1903 och har utvecklats successivt under de senaste hundra åren. Som en följd av Sveriges EES-avtal den 2 maj 1992 började en anpassning till försäkringsreglerna inom EG/EU. Bl.a. har bestämmelser om solvenskapital och tillsyn av grupper av försäkringsföretag tillkommit. Den senaste grundversionen av försäkringsrörelselagen blev antagen av Riksdagen 2010 och började gälla den 1 april 2011. Den senaste stora ändringen, med anledning av Solvens 2, beslutades av Riksdagen i slutet av 2015 och gäller sedan den 1 januari 2016. Kapitel 5 9 i FRL gäller rörelsen och beskrivs i följande tabeller, där - FS står för Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (2015:8) om försäkringsrörelse, - EUFO står för kommissionens delegerade förordning (EU) nr 2015/35 Därutöver finns: - riktlinjer (GL) för det angivna området 1 utgivna av Eiopa, den europeiska tillsynsmyndigheten för försäkring och tjänstepension; - tekniska standarder (ITS) för genomförande. De beslutas av EU-kommissionen i genomförandeförordningar och är standarder för en likformig (harmoniserad) tillämpning av bindande EU-reglering (EU-förordningar). Några nämns i det följande; - tekniska standarder beslutade av EU-kommissionen på förslag av Eiopa (saknas vid utgången av år 2015) Bestämmelserna i FRL, FS (med undantag för allmänna råd), ITS: er och EUFO är bindande. Eiopas riktlinjer och de allmänna råden i FS är inte bindande, men avvikelser från dessa kan behöva förklaras för Eiopa resp. Finansinspektionen. 5 kap. Tillgångar, skulder och försäkringstekniska avsättningar Kommentarer Jfr FS kapitel 4, EUFO avdelning 1, kapitel 3 och GL för värdering av FTA Solvensbalansräkning Skiljer sig från årsredovisningens balansräkning Värdering av tillgångar och skulder Principen verkligt värde. Det finns GL för redovisning och värdering av tillgångar och skulder som inte är försäkringstekniska avsättningar. Försäkringstekniska avsättningar (FTA) - Värdering av FTA Priset för att få överlåta beståndet till en oberoende part. GL om avgränsning av försäkringsavtal finns. - Ansvarsfull beräkning Antaganden om riskmått, räntesatser och driftskostnader ska var för sig vara ansvarsfulla, tillförlitliga och objektiva - FTA:s sammansättning Normalt bästa skattning av framtida kassaflöden + en riskmarginal. - Beräkning av den bästa skattningen - Beräkning av riskmarginalen Undantag: fondförsäkring eller liknande Det förväntade nuvärdet av de framtida kassaflöden som kan uppkomma med anledning av ingångna försäkringsavtal. Nuvärde (diskontering) med en relevant riskfri räntestruktur. Underlag om riskfri räntestruktur finns hos Eiopa. Special 1: matchningsjusterad riskfri räntestruktur, efter tillstånd från FI. Det finns en ITS från den 24 mars 2015. Special 2: volatilitetsjusterad riskfri räntestruktur, se FS 4 kap. 22 28 Priset för att få överlåta beståndet till en oberoende part = bästa skattning + riskmarginal 1 Se https://eiopa.europa.eu/regulation-supervision/guidelines 2

- Garantier och optioner Hänsyn ska tas till värdet av garantier och optioner i ingångna försäkringsavtal - Separat beräkning för olika försäkringsrisker Dela upp försäkringsåtagandena i försäkringsrisker av likartat slag eller åtminstone efter företagets olika affärsgrenar - Beräkning vid solidarisk ansvarighet - Bestämmande av premier för livförsäkringar och vissa Om försäkringen gäller mer än tio år ska antaganden om dödlighet och andra riskmått, räntesats och driftskostnader var för sig vara ansvarsfulla, tillförlitliga skadeförsäkringar och objektiva, men en rabatt får ges om försäkringsföretagets ekonomiska situation medger det 6 kap. Investeringar Kommentarer Jfr FS kapitel 5 och EUFO avdelning 1, kapitel 8 och ERL för redovisning och värdering av tillgångar och skulder som inte är försäkringstekniska avsättningar Inledande bestämmelser - Aktsamhet + Vid intressekonflikter mellan försäkringsföretaget och försäkringstagarna ska tillgångarna investeras på det sätt som bäst gagnar försäkringstagarnas och andra ersättningsberättigades intressen - Riskkontroll försäkringsföretaget ska kunna identifiera, mäta, övervaka, hantera, kontrollera och rapportera riskerna i sina tillgångar och finansiella instrument - Riskspridning lämplig riskspridning, tillfredsställande betalningsberedskap och tillräcklig förväntad avkastning - Lokalisering av tillgångar tillgångar ska förvaras så att de är åtkomliga för försäkringsföretaget (i generell mening) Särskilda begränsningar för investeringar i vissa tillgångar - Derivatinstrument Får användas för att sänka risken i ett försäkringsföretag eller för att i övrigt effektivisera förvaltningen av företagets tillgångar och skulder; ännu inga regler i FS - Onoterade tillgångar Ska hållas på aktsamma nivåer Tillgångar som svarar mot för- En äldre term är skuldtäckning säkringstekniska avsättningar - Hänsyn till åtagandenas art och löptid - Tillgångar för vilka försäkringstagaren bär placeringsrisken - Särskilt om fondförsäkringstillgångar - Särskilt om tillgångar knutna till annat referensvärde Register över tillgångar som svarar mot försäkringstekniska avsättningar + Investeringar ska göras på ett sätt som bäst gagnar försäkringstagarnas intressen, mot bakgrund av de mål för investeringarna som har uppställts och offentliggjorts Försäkringstagaren får bestämma riskspridningen, med undantag för ev. avkastningsgarantier Premier för ska investeras så att de så nära som möjligt motsvarar index eller andelar i sådana fonder som är knutna till försäkringen (men inte nödvändigtvis i dessa index eller fonder) Så nära referensvärdet, indexet etc. som möjligt En äldre term är skuldtäckningsregister - Krav på registerföring Registret ska vid var tidpunkt utvisa de tillgångar, värderade enligt 5 kap. 2, som används för att täcka de försäkringstekniska avsättningarna - Tillgångar som inte ska - antecknas i registret - Förmånsrätt Förmånsrätt enligt 4 a förmånsrättslagen (1970:979); rätten omfattar de tillgångar som finns upptagna i registret när företaget försätts i konkurs eller när utmätning äger rum. 7 kap. Kapitalbas Kommentarer Jfr FS kapitel 6 och EUFO avdelning 1, kapitel 4 och FRL för klassificering av poster i kapitalbasen. GL om klassificering av kapitalbas finns. Tillräcklig kapitalbas Det största av solvenskapitalkravet och minimikapitalkravet Kapitalbasens sammansättning = Primärkapital + av Finansinspektionen godkänt tilläggskapital - Primärkapital Skillnaden mellan tillgångar och skulder, inklusive försäkringstekniska avsättningar om skillnaden är positiv + efterställda skulder värdet på innehav av egna aktier - Tilläggskapital 1. aktiekapital eller garantikapital som inte har betalats in och som inte heller har begärts in, 2. kreditutrymme hos bank, 3. garantier, 4. framtida fordringar grundade på uttaxeringsrätt, och 3

5. andra rättsligt bindande utfästelser till försäkringsföretaget Indelning av kapitalbasen Klassificering av kapitalbasposter Täckande av solvenskapitalkravet Täckande av minimikapitalkravet Posten ska värderas till ett belopp som återspeglar dess förmåga att täcka förluster. Det finns en ITS från 24 mars 2015. GL om separata fonder resp. tilläggskapital finns. Nivå 1: poster i primärkapitalet som kan täcka förluster helt och är fullt efterställda. Nivå 2: poster i primärkapitalet som är fullt efterställda samt poster i tilläggskapitalet som kan täcka förluster helt och är fullt efterställda. Nivå 3: övriga poster Jfr FRL för klassificering av poster i kapitalbasen Primärkapital nivå 1 ska uppgå till mer än en tredjedel av solvenskapitalkravet (SCR) Primärkapital eller tilläggskapital som har klassificerats som nivå 3 enligt ska vara mindre än en tredjedel av SCR Primärkapital som har delats in i nivå 1 och 2 Primärkapital som har klassificerats som nivå 1 ska uppgå till mer än hälften av minimikapitalkravet (MCR) MCR får i övrigt täckas av primärkapital som har klassificerats som nivå 2 8 kap. Solvenskapitalkrav och minimikapitalkrav Solvenskapitalkrav - Beräkning av solvenskapitalkrav Kommentarer Jfr FS kapitel 7 och EUFO avdelning 1 kapitel 5 och avdelning 2 kapitel 2 och 3 Det medräkningsbara primärkapital som krävs för att försäkringsföretaget med skyddsnivån 99,5 procents sannolikhet ska ha totala tillgångar under kommande tolv månader som täcker värdet av försäkringsåtagandena. Skyddsnivån ska även beaktas i kapitalkravet för var och en av de ingående riskerna. Försäkringsföretaget ska antas fortsätta driva sin verksamhet under de tolv månaderna. Beakta alla mätbara risker som företaget är utsatt för, och minst följande: 1. försäkringsrisker, 2. marknadsrisker, 3. kreditrisker, och 4. operativa risker. Beakta effekterna av riskreducerande tekniker. GL om basrisk finns. - Beräkningsmetoder Använd standardformeln, om inte Finansinspektionen, efter ansökan, medger användning av en intern modell enligt 9 kap. - Beräkning enligt standardformeln = primärt solvenskapitalkrav + kapitalkrav för operativ risk justeringsbelopp - Primärt solvenskapitalkrav En justerad sammanläggning av kapitalkraven för minst följande risker: 1. försäkringsrisker, 2. marknadsrisker, och 3. motpartsrisker. Om Finansinspektionen medger det, får ett försäkringsföretag använda lämpliga parametrar som är specifika för företaget vid beräkningen av kapitalkravet för försäkringsrisker. Det finns en ITS från den 24 mats 2015 och GL Om Finansinspektionen medger det, får ett försäkringsföretag som meddelar pensionsförsäkringar (definition enligt inkomstskattelagen (1999:1229)) beräkna kapitalkravet för aktiekursrisk, som in går i kapitalkravet för marknadsrisk, enligt en särskild metod anpassad för denna verksamhet. - Kapitalkrav för operativ risk Risken för förlust till följd av att interna rutiner visat sig otillräckliga eller fallerat, orsakad av personal eller system eller av externa händelser. Beakta sådana operativa risker som företaget är utsatt för och som inte har beaktats vid beräkningen av det primära solvenskapitalkravet - Justeringsbelopp Ska motsvara den minskning av försäkringsföretagets oförutsedda förluster som beror på 1. att försäkringsåtaganden minskar till följd av villkoren i försäkringsavtalet, 2. att företagets uppskjutna skatt förändras, eller 3. en kombination av 1 och 2. GL om förlustabsorberande kapacitet fin - Förenklade beräkningar Förenklad (approximativ) beräkning av kapitalkravet för en specifik risk är 4

- Underrättelse om bristande solvenskapitalkrav tillåten om (1) det är motiverat med hänsyn till arten, omfattningen och komplexiteten av företagets risker, och (2) det är oproportionerligt betungande att göra beräkningar enligt standardformeln. Underrätta omedelbart Finansinspektionen om företaget inte uppfyller solvenskapitalkravet eller om det finns risk för detta under de närmaste tre månaderna. Om företaget har fåt tillåtelse att använda - en tillfälligt justerad riskfri räntestruktur vid beräkningen av den bästa skattningen, eller - ett tillfälligt avdrag vid beräkningen av de försäkringstekniska avsättningarna Minimikapitalkrav - Beräkning av minimikapitalkrav ska det omedelbart underrätta Finansinspektionen om företaget inte skulle uppfylla solvenskapitalkravet utan en tillämpning av dessa undantag. Det medräkningsbara primärkapitalet som krävs för att försäkringsföretaget med skyddsnivån 85 procents sannolikhet ska ha totala tillgångar under kommande tolv månader som täcker värdet av försäkringsåtagandena Beakta helt eller delvis 1. försäkringstekniska avsättningar, 2. premieinkomst, 3. positiv risksumma, 4. uppskjutna skatter, 5. administrativa kostnader, och 6. avgiven återförsäkring - Justering av beräknat minimikapitalkrav - Underrättelse om bristande minimikapitalkrav Garantibelopp GL för avgiven skadeåterförsäkring finns. Minimikapitalkravet beräknat enligt ovanstående ska ligga i intervallet [25,45] procent] av solvenskapitalkravet, inklusive kapitaltillägg enligt 17 kap. Finansinspektionen får efter granskning besluta om ett tillägg till solvenskapitalkravet (kapitaltillägg) för ett försäkringsföretag, bl.a. om företagets riskprofil avviker väsentligt från de antaganden som ligger till grund för beräkningen av solvenskapitalkravet eller för tillåtelse att använda justeringar enl. 5 kap. Det finns en ITS från den 11 november 2015. Minimikapitalkravet får aldrig vara lägre än garantibeloppet. Underrätta omedelbart Finansinspektionen om (1) företaget inte uppfyller minimikapitalkravet, (2) företaget inte uppfyller ett kapitalkrav som gäller efter det att företaget har beviljats undantag på grund av storlek enligt 1 kap. 19 eller 19 b, eller (3) det finns risk för att någon av situationerna enligt 1 och 2 inträffar under de närmaste tre månaderna. För skadeförsäkringsföretag ska garantibeloppet minst motsvara 2,5 miljoner euro Om rörelsen omfattar försäkring eller risk som avser någon av klasserna 10. motorfordonsansvar, 11. luftfartygsansvar, 12. fartygsansvar, 13. allmän ansvarighet, 14. kredit, 15. borgen, ska dock garantibeloppet minst motsvara 3,7 miljoner euro. För livförsäkringsföretag ska garantibeloppet minst motsvara 3,7 miljoner euro. För återförsäkringsbolag som inte är captivebolag ska garantibeloppet minst motsvara 3,6 miljoner euro. För ett sådant captivebolag för återförsäkring ska garantibeloppet minst motsvara 1,2 miljon euro. Eurobeloppen kan höjas till följd av förändringar i det europeiska konsumentprisindexet, som Europeiska kommissionen tillkännager. 5

9 kap. Interna modeller Exempel Allmänna bestämmelser - Krav på tillstånd - Förutsättningar för att använda en intern modell Partiell intern modell - Tillstånd att använda en partiell intern modell - Övergångsplan för utvidgning av en partiell intern modell Godkännande av styrdokument för ändring av en intern modell Ändring av en intern modell och styrdokument Återgång till standardformeln Krav på en intern modell och på användningen av den - Krav på användning - Statistisk kvalitet - Diversifiering - Riskreducerande tekniker - Beaktande av finansiella garantier och optioner - Beaktande av samtliga förväntade utbetalningar - Kalibrering av en intern modell - Resultatanalys - Validering av en intern modell - Krav på dokumentation Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (2015:8) om försäkringsrörelse 7 kap. Solvenskapitalkrav Kommentarer Solvenskapitalkrav Jfr FRL kapitel 8 och EUFO avdelning 1 kapitel 5 och avdelning 2 kapitel 2 och 3 Allmänna råd Försäkringar och risker bör fördelas på affärsgrenar enligt bilaga 3, som med några kompletteringar hänvisar till EUFO bilaga I. Allmänt om beräkning av det primära solvenskapitalkravet Beräkning enligt standardformeln - Kapitalkrav för immateriella tillgångar - Justerad sammanläggning av kapitalkrav för undergrupper av risker EUFO använder benämningen klasser och beskriver 12 klasser för skadeförsäkringsförpliktelser, (samma) 12 klasser för proportionella skadeåterförsäkringsförpliktelser, 4 klasser för icke-proportionella skadeåterförsäkringsförpliktelser, 6 klasser för livförsäkringsförpliktelser, och 2 klasser för livåterförsäkringsförpliktelser. försäkringsklasser för tillståndsgivning finns i FS 2 kap. 10-13 Beakta: - pågående verksamhet, men bara förväntade förluster, - nya åtaganden som förväntas tecknas inom de följande tolv månaderna Primärt solvenskapitalkrav =,, + där i och j tar riskkategorivärdena marknad, motpart, liv, sjuk- och olycksfall eller skade och där Corr ij är korrelationskoefficienter med något av värdena 0; 0,25 eller 1 enligt en tabell. Den sista termen står för kapitalkravet för immateriella tillgångar. Effekten av formeln är att inte addera kapitalkraven rätt upp och ner. Det innebär dels en rabatt för ett visst oberoende mellan riskkategorierna men en viss belastning där det bedöms vara ett visst samband (en viss korrelation) mellan kategorierna. Hänvisning till EUFO artikel 87, som i sin tur hänvisar till artikel 203. Innebörden är att = 80 procent av beloppet för de immateriella tillgångarna, erkända och värderade enligt artikel 12.2. Använd formeln,, för att beräknar solvenskapitalkravet för någon av de ovan nämnda riskkategorierna (utom kategorin materiella tillgångar) genom sammanläggning av kapitalkraven för de undergrupper av risker som ingår i respektive riskkategori. I summeringen löper i och j genom de olika undergrupperna i respektive riskkategori. X i står för kapitalkravet för undergrupp i (för en given riskkategori). C i,j är korrelationskoefficienten för beroendet mellan riskerna i undergrupperna i och j. Dessa koefficienter finns i tabeller i EUFO för varje riskkategori, och tar något av värdena -0,25; 0; 0,25; 0,5 eller 1. Sammanläggningen kallas justerad eftersom den inte är en enkel summa. Kapitalkraven för varje enskild undergrupp av risker ges i EUFO och kan vara utformade på många olika sätt, såväl som formler som mer allmänt. 6

- Kapitalkrav för marknadsrisk - Symmetrisk justering av kapitalkrav för aktiekursrisk Marknadsriskkategorin har följande undergrupper: - ränterisk, - aktiekursrisk, - fastighetsprisrisk, - spreadrisk (känsligheten hos värdena av tillgångar, skulder och finansiella instrument för kreditspreadarna över den riskfria räntan), - valutarisk, och - marknadskoncentrationsrisk (ytterligare risker som härrör från antingen bristande diversifiering av tillgångsportföljen eller stor exponering för fallissemang för en enda emittent eller en grupp av emittenter med inbördes beroenden) Närmare bestämmelser om beräkningen av kapitalkravet finns i EUFO artikel 164 188. GL finns. Hänvisning till EUFO artikel 172 som säger att den symmetriska justeringen SA ska beräknas som = 1 2 0.08 där CI står för aktieindexets nuvarande nivå, AI för det viktade genomsnittet av aktieindexets dagliga nivåer under de senaste 36 månaderna. Den symmetriska justeringen ska inte vara lägre än 10 % eller högre än 10 %. - Särskild metod för att beräkna kapitalkrav för aktiekursrisk - Kapitalkrav för motpartsrisk - Kapitalkrav för livförsäkringsrisk - Kapitalkrav för sjukoch olycksfallsförsäkringsrisk - Kapitalkrav för skadeförsäkringsrisk - Geografiska specifikationer Syftet är att göra beräkningen av kapitalkravet för aktiekursrisk mindre känsligt för dagliga fluktuationer. Aktieindexet ska ha viss kvalitet. Det finns en ITS från den 11 november 2015. Det finns även underlag hos Eiopa. Bestämmelser som återspeglar S2-direktivet samt en hänvisning till EUFO artikel 170. Bestämmelser som återspeglar S2-direktivet samt en hänvisning till EUFO artikel 189 202. Motpartsrisk består av risker som försäkringsföretaget är utsatt för till följd av oväntade brister i betalningsförmågan eller försämrad kreditvärdighet hos företagets motparter och gäldenärer under en följande tolvmånadersperiod. GL finns. Beakta: - riskreducerande avtal såsom återförsäkringsarrangemang, värdepapperiseringar och derivat samt fordringar på förmedlare och varje annan kreditexponering som inte omfattas av undergruppen för spreadrisk inom riskkategorin marknadsrisk, - panter eller övriga säkerheter som innehas av företaget eller för dess räkning, och de risker som är förknippade därmed, och - den samlade riskexponering mot motparten Livförsäkringsriskkategorin har följande undergrupper: - dödsfallsrisk, - livsfallsrisk, - invaliditets- och sjukrisk, - driftkostnadsrisk inom livförsäkring, - omprövningsrisk (risken för förlust eller negativ förändring av försäkringsåtagandena till följd av ändrade nivåer och trender för omprövningar av periodiska utbetalningar på grund av ändrade författningar, ändrade rättsliga förhållanden eller ändad hälsostatus hos de försäkrade), - annullationsrisk inom livförsäkring, och - katastrofrisker inom livförsäkring Detaljer om beräkningar finns i EUFO artikel 136 143. GL om teckningsrisk finns. Sjuk- och olycksfallsriskkategorin har, oavsett om skadeförsäkringsteknik eller livförsäkringsteknik tillämpas, följande undergrupper: - driftskostnadsrisk, - skaderisk, och - katastrofrisk Detaljer om beräkningar finns i EUFO artikel 144 163. GL om katastrofrisk finns. Skadeförsäkringsriskkategorin har följande undergrupper: - premie- och reservrisker inom skadeförsäkring, - annullationsrisk, och - katastrofrisker inom skadeförsäkring Detaljer om beräkningar finns i EUFO artikel 114 135. När det gäller katastrofrisker inom riskkategorierna skadeförsäkring, livförsäkring respektive sjuk- och olycksfallsförsäkring är det tillåtet att använda geografiska specifikationer i tillämpliga fall. Bestämmelser om metoder för att beakta geografiska specifikationer finns i artiklarna 116 och 147 samt i bilagorna 3, 9 och 10 i EUFO. 7

- Företagsspecifika parametrar Kapitalkrav för operativ risk Beräkning av justeringsbelopp En ansökan om att få använda lämpliga parametrar som är specifika för företaget vid beräkning av solvenskapitalkravet (företagsspecifika parametrar), får endast avse en eller flera undergrupper av risker inom skadeförsäkringsrisk, livförsäkringsrisk eller sjuk- och olycksfallsförsäkringsrisk. Det finns en ITS från den 24 mars 2015 och GL Detaljer om beräkningar finns i EUFO bilaga 17. Kapitalkravet för operativ risk ska täcka rättsliga risker, men inte risker till följd av strategiska beslut eller ryktesrisker. Detaljer om beräkningar finns i artikel 204 EUFO. Enligt FRL ska justeringsbeloppet motsvara den minskning av försäkringsföretagets oförutsedda förluster som beror på 1. att försäkringsåtaganden minskar till följd av villkoren i försäkringsavtalet, 2. att företagets uppskjutna skatt förändras, eller 3. en kombination av 1 och 2. För livförsäkring ska den förlustabsorberande effekten hos villkorad återbäring beaktas. För skadeförsäkring ska företaget beakta möjligheterna att sätta ned säkerhetsreserven vid en framtida förlust. GL om förlustabsorberande kapacitet finns. Något om riskmått Huvudregeln för solvenskapitalkrav säger enligt ovan att det medräkningsbara primärkapital som krävs för att försäkringsföretaget med skyddsnivån 99,5 procents sannolikhet ska ha totala tillgångar under kommande tolv månader som täcker värdet av försäkringsåtagandena. Formuleringen bygger på en tanke om att värdet av de totala nettotillgångarna (tillgångar minus andra skulder än försäkringsåtaganden) T(t) vid tiden t med stor sannolikhet ska vara minst lika med värdet av försäkringsåtagandena FTA(t) vid tiden t under de närmaste tolv månaderna. Formuleringen förutsätter att T(t) och FTA(t), under de närmaste tolv månaderna, kan beskrivas statistiskt, dvs. som en s.k. slumpprocess med en sannolikhetsfördelning. Kapitalkravet ska då ställas så högt att den motsatta händelsen, dvs. att totala tillgångar någon gång under tolvmånadsperioden inte täcker försäkringsåtagandena, har tillräckligt liten sannolikhet, under S2 0,005. Den praktiska lösningen är att ge en formel för solvenskapitalkravet och ställa vissa kvalitetskrav på de tillgångar som inte används för att täcka försäkringsåtagandena. Solvenskapitalkravet byggs sedan upp hierarkiskt på solvenskapitalkrav för riskkategorier, varav de flesta i sin tur byggs upp av solvenskapitalkrav för underliggande risker. På samtliga nivåer ska skyddsnivån vara 99,5 procent. Det finns skäl att tro att även om kapitalkraven på viss nivå är rimligt beräknade så bör de inte adderas direkt. I vissa fall är riskerna inte oberoende av varandra utan korrelerade, positivt eller negativt, dvs. de samvarierar eller varierar motsatt. Om vi antar att risken, dvs. avvikelsen från den bästa skattningen, är normalfördelad, så är det rimligt att tänka sig kapitalkravet som en hög percentil i riskens sannolikhetsfördelning, nämligen 99,5-percentilen. Avvikelser större än denna percentil har då låg sannolikhet, nämligen 0,005. Om risken dessutom är normalfördelad ( klockkurvan ) så kan percentilen beräknas som en fix faktor gånger standardavvikelsen, dvs. roten ur variansen för fördelningen. För två risker med en simultan normalfördelning gäller att variansen för summan av de två riskerna normalt inte är summan av de enskilda riskernas varians. Det tillkommer nämligen en kovariansterm som mäter korrelationen mellan de båda riskerna. Kapitalkravet för den sammanlagda risken måste därför beräknas som den fixa faktorn gånger en justerad sammanläggning, nämligen kvadratroten ur summan +2, + Där den mellersta termens faktor C är korrelationskoefficienten, ett tal mellan -1 och 1. Om C = 0 så är riskerna oberoende (om de är simultant normalfördelade, som vi har antagit), annars negativt resp. positivt korrelerade. Negativ korrelation kan beskrivas som att riskerna i medeltal tar ut varandra, mer eller mindre, beroende på korrelationens storlek, Positiv korrelation kan beskrivas som att riskerna samvarierar, vilket ökar den sammanlagda risken och därmed kapitalkravet. Detta resonemang kan utvidgas till fler risker eller riskkategorier vilket ger de justeringsformler som används under Solvens 2. Några enkla matematiska samband man bör vara medveten om är följande: + +2 + = + = + Här förutsätts x och vara icke-negativa kapitalkrav. Sambandet kan tolkas som att det är rätt att ge en viss rabatt (justering) på summan av kapitalkraven när riskerna är oberoende, och att ingen justering behövs om riskerna är fullt korrelerade. Ett mindre uppenbart resultat är effekten av att den ena risken är betydligt större än den andra: + = 1+ 1+ 2 + Dvs. om det första kapitalkravet är betydligt större än det andra, så innebär justeringen att det mindre kapitalkravet på ett mekaniskt sätt ger ett mindre bidrag än det större än vid direkt summering. 8