Europeiska unionens råd Bryssel den 15 februari 2016 (OR. en) 6061/16 LÄGESRAPPORT från: till: Rådets generalsekretariat Delegationerna Föreg. dok. nr: 6049/16 Ärende: Europeisk klimatdiplomati efter COP 21 - Rådets slutsatser (av den 15 februari 2016) DEVGEN 20 CLIMA 12 COPS 51 CFSP/PESC 125 ENV 65 ONU 15 RELEX 103 CSDP/PSDC 89 För delegationerna bifogas rådets slutsatser om europeisk klimatdiplomati efter COP 21, vilka antogs av rådet vid dess 3447:e möte den 15 februari 2016. 6061/16 car/gw 1 DG C 1 SV
BILAGA Rådets slutsatser om europeisk klimatdiplomati efter COP 21 1. Rådet erinrade om sina slutsatser från juli 2015, där den höga representanten och kommissionen uppmanades att i början av 2016 avlägga rapport om resultatet av den 21:a partskonferensen (COP 21) och dess följder för klimatdiplomatin, och antog följande slutsatser. 2. Rådet välkomnar klimatavtalet från Paris som en milstolpe i kampen mot klimatförändringen och för multilateralismen. Parisavtalet utgör ett ambitiöst, balanserat, rättvist och rättsligt bindande avtal. Antagandet av avtalet och det kumulativa meddelandet från 187 parter vid slutet av COP 21 om planerade nationellt fastställda bidrag utgjorde en avgörande vändpunkt på vägen mot övergripande och kollektiva globala åtgärder, och avtalet kommer, när det väl är genomfört, att definitivt och oåterkalleligt påskynda övergången till en klimattålig och klimatneutral global ekonomi. 3. Rådet lyckönskar parterna i konventionen, FN samt det peruanska och det franska COPordförandeskapet för deras outtröttliga ansträngningar och framgångsrika arbete som utmynnat i Parisavtalet, och uttrycker sitt stöd för det kommande marockanska ordförandeskapet för COP 22. 6061/16 car/gw 2
4. Inför och under COP 21deltog EU och dess medlemsstater, med utgångspunkt i de goda resultat man redan uppnått med de nationella klimatinsatserna, tillsammans med många andra parter i en bred koalition med höga ambitioner som omfattar olika regionala grupperingar av utvecklade länder och utvecklingsländer. Denna koalition spelade en avgörande roll för att förändra förhandlingsdynamiken i ett avgörande skede av COP 21 och kunde fungera som ett sätt att bygga upp en koalition som skulle stödja ett snabbt undertecknande, en snabb ratificering samt alla parters fullständiga genomförande av Parisavtalet. Dessutom bör EU:s diplomati engagera parter från tredjeländer för att uppmuntra till en uppdatering av deras planerade nationellt fastställda bidrag, i syfte att höja ambitionerna så att man kan uppnå de överenskomna målen. 5. Om vi ska behålla den positiva dynamiken från Paris krävs det uthålligt politiskt och diplomatiskt engagemang på global nivå. För att stödja de internationella klimatmålen välkomnar rådet de faktorer för klimatdiplomatin 2016 som tillhandahållits av utrikestjänsten och kommissionens avdelningar, och som återfinns i bilagan, med tanke på utarbetandet av en detaljerad klimatdiplomatisk handlingsplan för 2016 med huvudbudskap, som fokuserar på tre huvudsakliga teman: Behålla påverkansarbetet rörande klimatförändringen som en strategisk prioritering i diplomatiska dialoger, offentlig diplomati och externa politikinstrument. Stödja genomförandet av Parisavtalet och de planerade nationellt fastställda bidragen inom ramen för utsläppssnål och klimattålig utveckling. Öka ansträngningarna för att ta itu med sambandet mellan klimatförändring, naturresurser, inklusive vatten, välstånd, stabilitet och migration. 6. Klimatförändringen, ambitiösa och brådskande klimatåtgärder och fullgörandet av åtagandena från COP 21 måste förbli särskilda klimatdiplomatiska prioriteringar för EU, bland annat i bilaterala och biregionala högnivådialoger med partnerländer, G7, G20, inom FN och inom andra internationella forum. 6061/16 car/gw 3
7. Rådet understryker att de diplomatiska kontakterna också bör koncentreras på förhandlingarna inom Internationella civila luftfartsorganisationen (Icao) och Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) för att ta itu med växthusgasutsläppen samt förhandlingarna inom Montrealprotokollet om ändringen rörande fluorkolväten (HFC). 8. Rådet är medvetet om den prioritering som bör ges åt att få till stånd ett ambitiöst globalt genomförande av de planerade nationellt fastställda bidragen. Inom ramen för klimatdiplomatin bör man i EU:s och medlemsstaternas utvecklingssamarbete med tredjeländer till fullo beakta de befintliga synergierna mellan klimatmålen och de mål för hållbar utveckling som antagits i 2030-agendan för hållbar utveckling och andra internationella agendor. I klimatdiplomatin ingår också att verka för offentliga och privata finansiella flöden som stämmer överens med kursen mot en utveckling präglad av låga växthusgasutsläpp och klimattålighet i enlighet med Parisavtalet, bland annat genom att öka antalet bidragsgivare. 9. Rådet understryker att EU och dess medlemsstater tillhandahåller finansiella medel för att bistå utvecklingsländer med både anpassning och begränsning, som en fortsättning på sina befintliga åtaganden. Rådet framhäver betydande bidrag i form av klimatfinansiering från flera olika källor, bland annat genom den gröna klimatfonden. I klimatdiplomatin ingår också att uppmuntra och stödja initiativ såsom G7-gruppens initiativ för klimatriskförsäkring och för förnybar energi i Afrika, New York-deklarationen om skogar, det pågående arbetet inom G20 för miljöanpassad finansiering och klimatfinansiering samt andra genomförandemedel, med särskild hänsyn till behoven hos dem som är särskilt sårbara när det gäller klimatförändringar. 6061/16 car/gw 4
10. Rådet understryker att det är nödvändigt att EU och dess medlemsstater fortsätter att arbeta med att ta itu med klimatförändringens direkta och indirekta internationella säkerhetskonsekvenser. Exempelvis bör EU därför som en del av EU:s globala strategi arbeta med hanteringen av det strategiska och mångfacetterade hot som klimatförändringen utgör. De potentiellt destabiliserande effekterna av klimatförändringen (bland annat för migration, livsmedelstrygghet, tillförlitlig tillgång till resurser, vatten och energi, spridning av epidemiska sjukdomar och social och ekonomisk instabilitet) bör hanteras av EU, dess medlemsstater och partnerländer, bl. a. genom klimatriskbedömningar och stöd till kapacitetsuppbyggnad. I detta sammanhang ser EU fram emot att FN:s säkerhetsråd fortsätter arbetet rörande klimatförändringen. 11. Rådet erkänner klimatförändringen som en bidragande faktor till migrationen på grund av statsinstabilitet, otrygghet och knappa resurser. Genom att ytterligare analysera klimatsårbarhetens kopplingar till instabilitet och säkerhetsrisker kommer EU att bättre kunna identifiera områden där de kombinerade riskerna är särskilt höga och där det finns avgörande möjligheter till konfliktförebyggande och återhämtningsförmåga, även mot bakgrund av en mer omfattande migrationsutmaning. En av nyckelaspekterna i EU:s klimatdiplomati bör vara praktiskt stöd till politiken för begränsning och anpassning i tredjeländer genom genomförande och uppdatering av de planerade nationellt fastställda bidragen, övergripande, långsiktiga strategier för koldioxidsnål utveckling i syfte att så snart som möjligt nå den globala toppen för utsläpp av växthusgaser samt starkare motståndskraft mot klimatförändringar, samtidigt som man beaktar tredjeländernas prioriteringar och förhållanden. 12. EU kommer att fortsätta att verka för främjandet och skyddet av de mänskliga rättigheterna, även inom ramen för klimatförändringen och klimatdiplomatin. I detta hänseende erkänner rådet även vikten av att säkerställa kvinnors fullständiga, likvärdiga och faktiska deltagande och lika möjligheter till ledarskap på alla nivåer av beslutsfattandet. Det finns belägg för att jämställdhet, kvinnors egenmakt och kvinnors fullständiga och likvärdiga deltagande och ledarskap inom ekonomin är avgörande för att man ska kunna nå en hållbar utveckling, inbegripet klimatanpassning och begränsning av klimatförändringarna. 6061/16 car/gw 5
13. Rådet uppmanar den höga representanten, kommissionen och medlemsstaterna att inom ramen för sina respektive roller och befogenheter fortsätta att samordna och att samarbeta nära vid genomförandet av EU:s klimatdiplomati genom gemensamma och ömsesidigt förstärkande initiativ, inbegripet mobilisering fram till 2020 och genomförande av ordningen efter 2020, och en allmän samordnad mobilisering av yttre åtgärder. 14. Rådet uppmanar den höga representanten och kommissionen att arbeta tillsammans med medlemsstaterna för att utveckla en detaljerad handlingsplan för klimatdiplomati för 2016, på grundval av faktorerna för klimatdiplomatin, och senast sommaren 2016 rapportera tillbaka om de framsteg som gjorts och om kommande utmaningar. * * * 6061/16 car/gw 6
BILAGA Faktorer för klimatpolitiska åtgärder 2016 Åtgärder inom tema ett: Behålla påverkansarbetet rörande klimatförändringen som en strategisk prioritering i diplomatiska dialoger, offentlig diplomati och externa politikinstrument EU och medlemsstaterna kommer att använda kommande bilaterala möten och multilaterala forum, däribland G7, G20 och FN, för att argumentera för fortsatta klimatåtgärder och arbete med partner för att skapa förutsättningar för positiva åtgärder och motverka bakslag. EU och medlemsstaterna kommer att i sina gemensamma klimatdiplomatiska prioriteringar till fullo integrera målet att nå en internationell överenskommelse om en global marknadsbaserad mekanism för styrning av den internationella luftfartens kommande växthusgasutsläpp vid Icao-församlingen i september 2016, ge klimatdiplomatiskt stöd vid Internationella sjöfartsorganisationens (IMO) förhandlingar i syfte att godkänna ett globalt system för insamling av uppgifter om bränsleförbrukning och tillhörande utsläpp av växthusgaser från internationell sjöfart i april 2016 och nå en överenskommelse om ändringarna gällande fluorkolväten inom ramen för Montrealprotokollet. Bedriva kollektiva utåtriktade åtgärder på hög nivå via EU:s delegationer och medlemsstaternas ambassader med lämpliga mellanrum. Dessa bör inriktas på viktiga beslutsfattare och nydanare, vilket inbegriper inte bara värdstaternas regeringar utan även parlamentsledamöter, icke-statliga organisationer, gröna industrier och det bredare civila samhället. Sådan utåtriktad verksamhet bör kopplas till den politiska dialogen med utvecklingsländerna med stöd av den globala klimatförändringsalliansen + flaggskeppsinitiativ. Bygga vidare på de framgångsrika erfarenheterna 2015 för att stärka den kollektiva offentliga diplomatin i värdländerna. Bland annat bör EU:s delegationer och medlemsstaternas ambassader gemensamt anordna en utökad "klimatdiplomatisk dag" 2016, och målinriktad utåtriktad verksamhet kunde planeras så att den sammanfaller med FN:s planerade ceremoni för undertecknande av Parisavtalet den 22 april 2016 och de olympiska spelen. 6061/16 car/gw 7
Åtgärder inom tema två: Stödja genomförandet av Parisavtalet inom ramen för en utsläppssnål och klimattålig utveckling EU och medlemsstaterna bör samarbeta med partner för att utveckla en fullständig förståelse för innehållet i planerade nationellt fastställda bidrag, stödja partner med att utarbeta genomförandeplaner och knyta an till lämpligt ekonomiskt och tekniskt stöd, i synnerhet sådant som främst ges till de minst utvecklade länderna och små östater under utveckling genom den globala klimatförändringsalliansen + flaggskeppsinitiativ. EU:s diplomatiska beskickningar bör mobiliseras för att uppmuntra till snabb ratificering. EU och medlemsstaterna kommer dessutom att integrera klimatdiplomatin genom samordnad mobilisering av sina instrument för yttre åtgärder (inbegripet utvecklingssamarbete, grannskapspolitik och utvidgningspolitik, civilskyddspolitik och humanitär politik, handel osv.) för att stödja ambitiösa klimatåtgärder och förstärka motståndskraften bland annat genom kapacitetsuppbyggnad. Detta kommer att inbegripa en förstärkning av det strategiska samarbetet med icke-statliga aktörer inom ramen för Lima Paris-agendan. EU och medlemsstaterna kommer att fortsätta att samarbeta vid utforskning av innovativa mekanismer för mobilisering av ytterligare klimatfinansiering från privata investerare. (Exempelvis det nordiska finansieringsinitiativet som lanserades av länderna inom Nordiska rådet vid COP 21.) COP 22 i Marrakech kommer att bli avgörande för fastställandet av de praktiska detaljerna för genomförandet av Parisavtalet. Genom en EU-démarche inför COP 22 kunde man förklara EU:s synpunkter och försöka få stöd av partnerländer i specifika frågor för Marrakechkonferensen. 6061/16 car/gw 8
Åtgärder inom tema tre: Öka ansträngningarna för att ta itu med samspelet mellan klimat, naturresurser, välstånd och stabilitet EU och medlemsstaterna kommer att öka sitt engagemang i den klimat- och säkerhetspolitiska debatten i internationella forum, inbegripet FN:s säkerhetsråd (verka för en uppdatering av generalsekreterarens dokument från 2009), den planetära säkerhetskonferensen som anordnas av Nederländerna och andra relevanta konferenser och initiativ som anordnas av medlemsstaterna. EU och de medlemsstater som är medlemmar i G7 kommer att fortsätta att via G7 engagera sig i frågor som rör klimat och instabilitet och i sitt handlande utgå från G7-rapportens slutsatser i denna fråga. EU och medlemsstaterna kommer att fortsätta att stärka andelen klimatsårbarhetsanalys i instabilitets-, säkerhets- och katastrofriskbedömningar och samarbeta vid de därpå följande riskreducerande insatserna, genom alla lämpliga utrikespolitiska instrument och i samarbete med etablerade nätverk. EU kommer att fortsätta sitt arbete inom ramen för det gemensamma EU-Unep-initiativet och EU-Unep-projektet om klimat och säkerhet, som är särskilt inriktat på att motverka de destabiliserande effekterna av klimatförändringen i instabila stater. EU och medlemsstaterna uppmanas att undersöka möjligheten att ta fram en förteckning över åtgärder för klimat och säkerhet. 6061/16 car/gw 9