Biologiska membran Kap 10 fig10-1, 15, 18, 19 & 24-27 med tillhörande beskrivningar. Övrigt är repetition.
Membranproteiner kan bindas till lipidlagret genom hydrofoba interaktioner. Polypeptidkedjankan gå rätt igenom membranet, en eller flera gånger, där den innehåller en stor andel... aminosyror och är i α-helix(fig10-15) eller β- flak (fig 10-18) struktur. De membrangenomgående delarna kan t ex utgöra en förankring av proteinet eller bilda kanaler eller bindningsfickor för t ex transport av joner och polära ämnen. Glykosyleringkan finnas i extracellulära delar, fig 10-15.
Membranprotein kan också vara förankrat i lipidlagret via kovalent bindning till en hydrofob molekyl, fig10-19. Ex via: en fosfolipid, en..., en isopren(farnesyleller geranylgeranyl)
Fosfolipider till cellens membran tillverkas i en serie steg som börjar i cytosolenoch avslutas i membranet till..., fig10-25. I cytosolen tillverkas fettsyror genom att acetylgrupper sätts samman. Fettsyran är hela tiden bunden till... vilket gör den mindre hydrofob. Efter att två fettsyror adderats till glycerol sätts den bildade fosfatidylsyran in i membranet och syntesen fortsätter där.
De nygjorda fosfolipidernahamnar alltid på ER sutsida. De kan överföras till insidan mhaproteinet..., fig 10-25. Lipider kan föras från ett membran till ett annat genom t ex... transport eller mha lipidtransporterande proteiner, fig 10-27. Transport av fettsyror genom cytosolen sker också mha proteiner, fig 10-24.
Levern kan syntetisera kolesterol. Även här sker syntesenenmed början i cytosolen och avslutning i ER, fig 10-26. De kolesterolsänkande läkemedel som kallas statiner inhiberar...
Membrantransport, kap11 Membranet släpper igenom små hydrofoba molekyler, se fig 11-1. Övriga ämnen behöver hjälp av proteiner för att kunna passera. Två typer av gradienter påverkar ett ämnes passage genom membranet: den kemiska, dvs koncentrationsskillnadenav ämnet och den..., dvs skillnad i laddning mellan membranets båda sidor. Ett cellmembran har i normalfallet överskott på positiva laddningar på utsidan och negativa på insidan. Membranpotentialen är negativ. Tillsammans utgör de två gradienterna den... gradienten.
Transportproteinerna klassificeras som pumpar, jonkanaler eller transportörer beroende av hur de fungerar, fig 11-3. En pump transporterar mot den elektrokemiska gradienten, energi krävs (...transport). En jonkanal transporterar med den elektrokemiska gradienten (passiv transport). OBS att triangeln är felvänd i boken!
Transportörer eller bärarproteiner finns av olika slag, fig 11-3: En uniportertransporterar ettämne. Det sker i riktning med den elektrokemiska gradienten och kallas...transport. Symporteroch antiporter transporterar två eller fler ämnen samtidigt. Något ämne transporteras då med och ett annat mot sin elektrokemiska gradient och det kallas...eller...aktivtransport. Nettotransporten är inte energikrävande. Symporterntransporterar alla ämnen i samma riktning genom membranet medan antiportern transporterar dem i olika riktning. Tabell 11-1 sammanfattar de olika typerna av membrantransport.
Ett exempel på en uniporter är glukostransportörerna GLUT, fig 11-5. Uniportersalternerar mellan två olika strukturer, skillnaden mellan dem är vilken sida av membranet som bindnings-fickan är exponerad mot. Transporthasigheten är beroende det transporterade ämnets..och har likheter med kinetiken vid en enzymatiskt katalyserad reaktion. Man kan använda begreppen V max och K m. Människans genom kodar för 12 olika GLUT-proteinersom tillsammans bildar en familj.
GLUT 1 som finns i de flesta av kroppens celler har ett K m för glukosupptag på 1,5 mm. GLUT 2 som finns i leverceller har ett K m på 20 mm. Celler med GLUT1 har alltså hög affinitet för glukos men är nästan mättade vid normala blodsockerkoncentrationer. Celler med GLUT2 kan fortsätta att öka upptaget av glukos även vid höga blodsockerkoncentrationer, fig11-4.
Ett exempel på en symporterär glukos/natrium-transportörensom finns i tarmepitel, fig11-25. De flesta av kroppen celler tar inte upp glukos till en högre koncentration än vad som finns i blodet. Upptaget sker då med.proteiner. Men cellerna i tarmens yta ska ta upp allt glukos från tarmen, dvsdet behöver ske ett upptag. Energin till detta kommer från passiv ut-transportav Na +. Men glukos ska inte stanna i tarmcellerna utan transporteras ut i blodet. Därför har dessa celler GLUT 2 transportörer på sin basala sida, fig 11-29.
Ett exempel på en jonkanal, en bakteriell kaliumkanal visas i fig 11-19b. I jonkanalen finns en smal passage som binder joner på ett specifikt sätt. Kaliumkanalenbinder bara K + -joner. Området kallas för. Kaliumjonerna kan passera genom selektivitetsfiltret eftersom karbonylgrupper där kan ersätta vattenmolekylernas elektrostatiska interaktion med kaliumjonerna, fig 11-20b&c.
Na + -jonersom har samma laddning som K + -joneroch lite mindre diameter passerar inte genom K + - jonkanalen. Det beror på att Na + -jonernaär för små för att kunna bilda stabiliserande elektrostatiska bindningar med aminosyrorna i selektivitetsfiltret, fig11-20a.
Ett exempel på en jonpump är Ca 2+ -ATPaset i sarcoplasmatisktretikulumi muskelceller, fig 11-10. Det här proteinet pumpar tillbaka Ca 2+ -joner från cytosolenin till SR efter en muskelkontraktion. Den aktiva transporten drivs av ATP-hydrolys, snarlikt Na + /K + -pumpen. Ett Ca 2+ -ATPas finns också i plasmamembranet i de flesta celler. Det aktiveras av.som i sin tur aktiveras när Ca 2+ - koncentrationen stiger i cytosolen.
. gör membran permeabla för vatten, fig11-8... kan transportera en mängd olika ämnen, t ex läkemedel, tabell 11-3. De kan orsaka läkemedelsresistens.