0
Strategisk lokalförsörjningsplan 2015-2017 Upplands Väsby kommun Godkänd av kommunstyrelsen Upplands Väsby kommun Dnr KS/2014: Datum: 2014-xx-xx Framarbetad av kommunen januari-september 2014: Kommunledningskontoret Kontoret för samhällsbyggnad, KSTFU/2014:134 Kundvalskontoret Väsby välfärd Förslag klart 2014-09-10 Reviderad bilaga 2 2014-09-24 2
Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 4 1 INLEDNING... 6 2 BEFOLKNINGSPROGNOS... 9 3 KOMMUNENS PLANARBETE... 13 4 LOKALFÖRÄNDRINGAR 2014-2017... 16 5 UTBILDNINGSNÄMNDEN... 19 6 SOCIAL- OCH ÄLDRENÄMNDEN... 28 7 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN... 37 8 INVESTERINGSVOLYMER 2015-2017... 49 Referenser och källor anges löpande i texten eller i fotnoter. Bilagor 1. Organisationsplan 2014 2. Befolkningsprognos 2014-2024 3. Flerårsplan med budget 2015-2017, kap 7 investeringar 4. Sammanfattning behov 2015-2017 3
Sammanfattning Kommunens lokalförsörjningsplan beskriver behovet av platser och lokaler för kommunalt finansierade välfärdstjänster. Årets lokalförsörjningsplan beskriver behoven för åren 2015-2017. Upplands Väsby kommun har sedan 2009 årligen arbetat fram en strategisk lokalförsörjningsplan som redovisar en samlad behovsbedömning av platser och lokaler/anläggningar för kommunalt finansierade välfärdsverksamheter för en bestämd tidsperiod. Lokalförsörjningsplanen som arbetats fram under perioden januari-september 2014 analyserar plats- och lokalbehoven för åren 2015-2017. Lokalförsörjningsplanen innehåller inte några konkreta förslag på lokalanskaffning för behovstäckning. Den utgör ett viktigt planeringsunderlag för den fortsatta lokalanskaffningsprocessen. Hur plats- och lokalbehoven ska realiseras i enskilda projekt måste hanteras i ett uppföljande arbete. Det är kundvalsnämnderna och produktionsstyrelsen för Väsby välfärd som har i uppdrag att följa upp sina behov och förslag på lösning genom att antingen tillfråga utförare på marknaden om att få köpa platser eller genom att initiera ett lokalprojekt i samarbete med kommunstyrelsens teknik- och fastighetsutskott och kontoret för samhällsbyggnad. Befolkningsprognos Under 2013 växte kommunens befolkning med 1,8 procent vilket motsvarar 726 nya invånare. En lägre tillväxttakt på 1,3 procent är enligt prognosen att vänta under år 2014. För perioden 2015-2017 förväntas befolkningen öka med cirka 825 personer per år. Att kommunen förväntas få fler invånare kommer främst påverka planeringen av antalet förskoleplatser. Strategiska lägen för kommunal service Flera stora nybyggnadsområden planeras inom kommunen. Det kommer att ta flera år innan områdena är fullt utbyggda. Trots detta kan det finnas behov av att bygga ut den kommunala servicen innan ett nytt område är fullt utbyggt. Det kan innebära att kommunen får ett överskott av platser och ett sämre lokalutnyttjande under en begränsad tid. Emellertid kan det vara strategiskt viktigt att kommunal service byggs ut i början av genomförandet av en detaljplan för att öka efterfrågan på bostäder och därmed snabba på utbyggnadstakten i kommunen. Takten uppnår inte idag kommunfullmäktiges mål om 300 nya bostäder per år, det faktiska utfallet kommer att ligga lägre de närmaste åren, enligt bedömning i samband med framtagandet av befolkningsprognosen. Större lokalförändringar 2014-2017 De lokalförändringar som pågår eller planeras inom kommunens befintliga fastighetsbestånd fram till och med 2017 bedöms inte påverka platskapaciteterna nämnvärt. Flera större lokalförändringar består av hyresgästanpassningar och lokaler som uppnått sin tekniska livslängd och därmed måste återanskaffas. Exempel på detta är Odenslunda skola och Vikskolan. Ett par gruppbostäder enligt LSS kommer uppföras (varav en i egen regi), de ersätter icke fullvärdiga gruppbostäder och är inte en utökning av platskapacitet. Kommunen kommer göra ett par större inhyrningar under 2015 - ett nybyggt kulturhus och ett nybyggt vård- och omsorgsboende. 4
Behov utbildningsnämnden För det nya behovet av platser och lokaler som behövs på grund av en ökande befolkning behöver kommunen tillse att det skapas cirka 230 nya förskoleplatser fram till 2017, främst i de centrala delarna av Väsby. Planer finns på att etablera två förskolor inom Fyrklövernområdet i centrala Väsby. Kommunen äger mark som är planlagd för förskola/skola i Eds allé i västra Väsby där en eller två förskolor med upp till 100 barn vardera kan etableras. I kommunen som helhet beräknas det finnas tillräckligt många grundskoleplatser fram till år 2017. Eftersom elever i gymnasieålder i mycket hög utsträckning studerar vid skolor utanför den egna kommunen bedöms det inte finnas behov att ytterligare elevplatser inom kommunens gränser. Behov social- och äldrenämnden I och med att ett nytt särskilt boende för äldre, Brobacken, blir färdigställt 2015 kommer antalet korttidsplatser att minska. Trots färdigställandet av det nya boendet finns en underkapacitet på mellan 42-53 platser under perioden. Privata aktörer deltar redan i planeringen för nya seniorbostäder och vård- och omsorgsboende i Fyrklövernområdet. Detta kommer att kunna leda till fler platser på särskilt boende, en mångfald av utförare och ökad valfrihet för kunderna. Prognosen är att behovet av antalet boendeplatser för personer med psykisk ohälsa kommer att öka under perioden 2015-2017 vilket ger en underkapacitet med mellan 30-32 platser. Enligt prognosen kvarstår behov av ytterligare en gruppbostad enligt gällande strategisk lokalförsörjningsplan 2013-2022. Upplands Väsby kommun har fyra boenden enligt LSS med 27 platser som inte är fullvärdiga och måste ersättas. De nya gruppbostäderna får innehålla 5 boendeplatser vardera vilket innebär att de 27 platserna genererar behov av sex ersättningsbostäder, varav två redan är påbörjade. Utöver detta finns behov av ytterligare två nya boenden för att kunna erbjuda plats på anpassat boende inom kommunen för personer med Aspergers syndrom och för personer med utvecklingsstörning. Behov kultur- och fritidsnämnden Flera lokalförändringar inom kultur- och ungdomsverksamheterna är pågående och planerade. Ett nytt kulturhus planeras i anslutning till Messingenhuset. Det kan finnas strategiska fördelar för kommunen att fortsatt äga vissa lokaler; fritidsgårdar och Gunnes gård är exempel. Genom att kommunen äger lokalerna så har kommunen ökad handlingsfrihet för eventuell framtida konkurrensutsättning och ökade möjligheter att påverka lokalernas utformning utifrån den verksamhet som ska bedrivas. Förnyelsen av kommunens idrottsanläggningar är ständigt aktuell och består i verksamhetsanpassning och förnyelse av befintliga lokaler. Vissa av lokalerna upplevs som slitna och i behov av underhåll. Under de kommande åren kommer fokus inom idrott och fritid troligtvis att finnas på de anläggningar där utredningar skett eller planeras att ske. Det innebär fokus på tennisanläggning, ridanläggning, utveckling av Vilundaparken och eventuella fotbollsplaner. 5
1 Inledning Kommunens lokalförsörjningsplan beskriver behovet av platser och lokaler för kommunalt finansierade välfärdstjänster. Årets lokalförsörjningsplan beskriver behoven för åren 2015-2017. 1.1 Arbetet 2014 Upplands Väsby kommun har sedan 2009 årligen arbetat fram en strategisk lokalförsörjningsplan som redovisar en samlad behovsbedömning av platser och lokaler/anläggningar för kommunalt finansierade välfärdsverksamheter för en bestämd tidsperiod. Tidigare år har lokalförsörjningsplanen redovisat behoven tio år framöver, men sedan 2013 har enbart de tre kommande åren varit i fokus. Det finns två viktiga anledningar till detta. Den ena är att det skett förändringar i befolkningsutvecklingen som inte förutsågs under 2012 när den senaste tioårsplanen gjordes. Dessa befolkningsförändringar behöver följas upp och analyseras mer noggrant och tydligare förankras i budgetsprocessen och kommunens flerårsplan som löper i treårscykler. Den andra anledningen är att det från och med hösten 2013 pågår omfattande arbete med att ta fram en ny översiktsplan för kommunen samt ett stort kommunövergripande skolprojekt Ett lärande Väsby som kan påverka planeringen av kommunens förskole- och skollokaler. Den strategiska lokalförsörjningsplanen behöver förhålla sig till resultatet av dessa arbeten vilket kommer att kunna ske först under 2015. Lokalförsörjningsplanen som arbetats fram under perioden januari-september 2014 analyserar därför platsoch lokalbehoven för åren 2015-2017. 1.2 Avgränsningar i lokalförsörjningsplanen 2015-2017 Plan för strategiska skolfastigheter kommer inte att hanteras inom ramen för lokalförsörjningsplanen, utan tas omhand i skolprojektet Ett lärande Väsby. Resultatet kommer att arbetas in i lokalförsörjningsplanen så fort det är klart. Liksom i tidigare utgåvor av lokalförsörjningsplanen analyseras inte behovet av platser och lokaler för pedagogisk omsorg, hemtjänst, daglig verksamhet för personer med funktionsnedsättning, dagverksamhet för äldre, daglig sysselsättning, utbildning i svenska för invandrare, Komvux eller särvux. Ej heller anges särskilt behov av lokaler för särskola, fritidshem eller fritidsklubb då dessa verksamheter förutsätts vara integrerade i ordinarie undervisningslokaler. Kapacitetsbedömningar tar inte hänsyn till lokalernas begränsningar i ventilation, brand/utrymning eller lokalernas ändamålsenlighet. Planerat underhåll tas omhand i annat forum. Önskemål om förändringar i befintliga lokaler, så kallade hyresgästanpassningar, tas inte med i lokalförsörjningsplanen. Dessa ska lämnas till kommunens fastighetschef inför arbetet med kommande flerårsplan. Behov av återanskaffning av befintliga lokaler kan i vissa fall finnas redovisade i lokalförsörjningsplanen då det kan finnas möjlighet att samordna ett utökat behov och en återanskaffning. 6
1.3 Framtagande av behov Behovsbedömningarna för utbildningsnämnden, social- och äldrenämnden samt kultur- och fritidsnämnden görs av kundvalskontoret som har i uppdrag att bevaka kommunens totala plats- och lokalbehov. Väsby välfärd bevakar behoven inom individ- och familjeomsorg vars uppdrag ligger direkt under social- och äldrenämnden. Behovet av platser och lokaler bygger bland annat på kommunens befolkningsprognos och pågående detaljplanearbeten för 2015-2017. Privata och kommunala utförare har fått lämna uppgifter gällande maxkapaciteter i förhållande till aktuell beläggningsgrad. Även pågående och planerade lokalförändringar i kommunens befintliga lokalbestånd tas med i prognoserna. Behoven redovisas för kommunen som helhet men även uppdelat på östra, västra och centrala Väsby likt tidigare år. Figur 1Indelning västra, centrala och östra Väsby 7
1.4 Uppföljning av behoven Lokalförsörjningsplanen innehåller inte några konkreta förslag på lokalanskaffning för behovstäckning. Planen är en informativ behovsplan för den kommunala servicen. På sikt bör dock lokalförsörjningsplanen kompletteras med ytterligare två moment förslag på hur lokalanskaffningen ska gå till för att tillgodose plats- och lokalbehovet samt en lista med investeringsbehov och förändrade driftskostnader kopplat till detta. Behoven presenteras för berörda nämnder och utskott samt för kommunstyrelsen hösten 2014. Information ges även i stora samhällsbyggnadsgruppen, stora SBG. Lokalförsörjningsplanen ska efter godkännande i kommunstyrelsen vara tillgänglig för nedladdning på kommunens webbsida och på Insidan samt i tryckt format. Med nuvarande utformning av lokalförsörjningsplanen utgör den ett viktigt planeringsunderlag för den fortsatta lokalanskaffningsprocessen. Hur plats- och lokalbehoven ska realiseras i enskilda projekt måste hanteras i ett uppföljande arbete. Det är kundvalsnämnderna och produktionsstyrelsen för Väsby välfärd som har i uppdrag att följa upp sina behov och förslag på lösning genom att antingen tillfråga utförare på marknaden om att få köpa platser eller genom att initiera ett lokalprojekt i samarbete med kommunstyrelsens teknik- och fastighetsutskott och kontoret för samhällsbyggnad. För det sistnämnda sättet finns sedan tidigare ett förslag på hur lokalanskaffningsprocessen ska gå till ( Handläggningsordning för lokalbeställning mellan kundvalsnämnd och kommunstyrelsens teknik- och fastighetsutskott KSTFU/2011:122). Processen används för att förenkla hanteringen av enskilda lokalprojekt. Behovet kopplas till investering och förändring av driftkostnader i förhållande till rådande ekonomiska ramar. Principen för arbetsgång och beslutsunderlag går att applicera även på andra lokalbehov än de som har sitt ursprung i lokalförsörjningsplanen. Handläggningsordningen för lokalbeställningar kommer att ses över i skolprojektet Ett lärande Väsby. 1.5 Organisation 2014 De tre kontor som gemensamt ansvarar för resultatet i lokalförsörjningsplanen är kundvalskontoret, kommunledningskontoret och kontoret för samhällsbyggnad. Enheten stöd & process deltar i arbetet med kommuninternt specialiststöd på uppdrag av kontoren. Väsby välfärd deltar också i projektgruppen och ansvarar för sitt område. Vid behov kan ytterligare kunskap behövas från andra kontor/enheter inom kommunen, från konsulter eller från olika referensgrupper. Se bilaga 1, organisationsplan 2014. 8
2 Befolkningsprognos Under 2013 växte kommunens befolkning med 726 nya invånare. En lägre tillväxttakt är enligt prognosen att vänta under år 2014. För perioden 2015-2017 förväntas befolkningen däremot öka med i genomsnitt 825 personer per år. Befolkningstillväxten förväntas vara högst i de västra och centrala delarna av Upplands Väsby. Att kommunen förväntas få fler invånare kommer främst påverka planeringen av antalet förskoleplatser. 2.1 Befolkningsprognos Trycket på huvudstadsregionen är stort och förra året ökade Stockholms läns befolkning med 36 036 invånare. Det motsvarar en ökning på 1,7 procent vilket är något lägre jämfört med befolkningstillväxten i Upplands Väsby under samma period. Den relativt höga tillväxten i Upplands Väsby ger kommunen en åttondeplats av länets 26 kommuner. De kommuner som vuxit mer än Upplands Väsby inom Stockholms län under år 2013 är Sundbyberg, Sigtuna, Solna, Sollentuna, Haninge, Stockholm och Södertälje. Sundbyberg hade högst tillväxt i hela länet med 4,5 procent vilket kan jämföras med befolkningstillväxten i hela riket på 0,9 procent år 2013. Det senaste årets befolkningsökning i Upplands Väsby var således högre jämfört med hela riket och länet i sin helhet. Den positiva befolkningsutvecklingen som skett i länet under de senaste åren antas fortsätta och ökningen beror främst på att det föds fler barn och att fler flyttar till storstadsområdet. Upplands Väsby kommun påverkas naturligtvis av närheten till Stockholm och bör därför få en positiv befolkningsutveckling under 9
prognosperioden 2014-2024. De senaste åren har kommunerna längs pendeltågsstråken och de stora motorvägarna vuxit mest. Förutom Haninge och Södertälje så är det främst norrortskommuner som har haft en stark positiv tillväxt. Denna trend ser ut att fortsätta även under år 2014. 2.2 Befolkningsutveckling 2015-2017 2.2.1 Befolkningsprognos för kommunen som helhet Befolkningsprognosen som blev klar i juni år 2014 är gjord för elvaårsperioden 2014-2024. År 2014 års uppföljning av lokalförsörjningsplanen kommer endast fokusera på de tre åren 2015-2017. Den genomsnittliga befolkningstillväxten beräknas vara cirka 825 nya invånare per år under perioden 2015-2017. Det motsvarar en relativ ökning på 1,9 procent per år under de kommande tre åren vilket medför en förväntad befolkning på 44 461 personer år 2017. Figur två nedan visar den förväntade befolkningsutvecklingen från år 2013 till år 2017. Befolkningsökningstakten förväntas öka efter år 2014 på grund av en beräknad ökning av antalet färdigställda bostäder. Figur 2. Den prognosticerade befolkningsutvecklingen under perioden 2014-2017, Folkmängden för år 2013 är den observerade för 2013-12- 31. 2.2.2 Befolkningsprognos för kommunens olika delar Prognosen är gjord baserat på följande uppdelning av kommunen: den västra delen som ligger väster om järnvägen och innefattar Runby med glesbyggd. Den centrala som ligger mellan järnvägen och E4:an och främst består av Vilunda och Smedby samt den östra delen som ligger öster om E4:an och innefattar Vik/Fresta och Odenslunda/Bollstanäs. Det förväntade befolkningstillskottet i den östra delen av kommunen under treårsperioden 2015-2017 är 358 invånare och motsvarar en relativ ökning på två procent. Enligt prognosen förväntas de centrala delarna av kommunen öka med cirka 1354 nya invånare vilket innebär en förväntad relativ ökning på 7,90 procent under 2015-2017. Det är den västra delen av Upplands Väsby som beräknas stå för den högsta tillväxttakten på 11,20 procent under perioden vilket motsvarar ett beräknat befolkningstillskott på 760 nya invånare sammanlagt under de tre åren. 10
Befolkningsutveckling perioden 2015-2017 Område 2014 2015 2016 2017 Absolut ökning 2015-2017 Relativ ökning 2015-2017 Östra 18 014 18 137 18 196 18 372 358 2,0 % Centrala 17 102 17 533 18 108 18 456 1 354 7,9 % Västra 6 776 7 072 7 299 7 536 760 11,2% Hela kommunen 41 987 42 837 43 700 44 461 2 474 5,9 % Tabell 1. Prognos av befolkningsutvecklingen i Upplands Väsby kommun under perioden 2015-2017 i olika delar av kommunen. Siffrorna för år 2014 är prognos för 2014-12-31. Att summan av områdena inte stämmer med totalen på hela kommunen beror på att prognosen för restförda inte har tagits med i tabellen ovan. Antalet restförda beräknas vara cirka 100 personer per år. 2.3 Skillnader i befolkningsutvecklingen jämfört med lokalförsörjningsplanen 2014-2016 Det som främst skiljer årets prognos från förra årets huvudprognos är den förväntade befolkningsökningen under 2014. Enligt förra årets prognos förväntades en befolkningsökning på 862 nya invånare i kommunen, årets prognos har skrivit ner siffran till 538 nya invånare. En lägre förväntad befolkningsökning under 2014 ger upphov till en generellt nedskriven förväntad folkmängd enligt årets prognos jämfört med förra årets prognos. Däremot förväntas takten på befolkningsökningen vara något högre under åren 2015-2017 jämfört med vad som beräknats i 2013 års prognos. Om prognoserna för 2014 och 2013 bryts ner på kommundelsnivå kan skillnaderna mellan prognoserna närmare jämföras för perioden 2015-2017. Den västra delen förväntas vara den kommundelen med högst befolkningstillväxt under perioden. Enligt huvudprognosen för 2013 förväntades en relativ ökning på 8,20 procent för den västra delen. Motsvarande siffra enligt 2014 års prognos är 11,20 procent. Den västra delen förväntas enligt årets prognos växa med cirka 200 invånare fler än förväntat enligt förra årets prognos. Motsatt situation gäller för den östra delen av kommunen. Årets prognos skriver nämligen ner det förväntade befolkningstillskottet med cirka 150 personer jämfört med förra årets huvudprognos. Däremot verkar årets och förra årets prognoser stämma väl gällande centrala Upplands Väsby där skillnaden endast ligger på cirka 30 personer. Befolkningsökning perioden 2015-2017 Område Prognos från 2014 Huvudprognos från 2013 Absolut ökning Relativ ökning Absolut ökning Relativ ökning Östra 358 2,0 % 506 2,8 % Centrala 1354 7,9 % 1318 7,7 % Västra 760 11,2% 559 8,2 % Hela kommunen 2474 5,9 % 2386 5,6 % Tabell 2. Befolkningsökning under perioden 2015-2017 enligt 2014 års prognos och huvudprognosen för år 2013. Att summan av områdena inte stämmer med totalen på hela kommunen beror på att prognosen för restförda inte har tagits med i tabellen ovan. Antalet restförda beräknas vara cirka 100 personer per år. En jämförelse har även genomförts mellan förra årets prognos och årets prognos gällande den förväntade åldersfördelningen år 2017. Att den förväntade folkmängden har skrivits ner i årets prognos märks i jämförelsen. Skillnaderna mellan 2014 och 2013 års prognoser för år 2017 ligger främst i förväntat antal barn i förskoleåldern och personer i yrkesverksam ålder. Något fler förskolebarn är enligt årets prognos att vänta jämfört med föregående års prognos samtidigt som det väntas vara färre i pensionsåldern och arbetsförålder år 2017 enligt årets prognos. 11
Hela kommunen år 2017 Ålder Prognos 2014 Huvudprognos 2013 Skillnad 0 579 587-8 1-5 2880 2834 46 6-11 3280 3277 3 12-15 2145 2152-7 16-18 1492 1481 11 19-24 3098 3066 32 25-39 9338 9453-115 40-64 14055 14168-113 65-79 5942 5984-42 80-w 1651 1685-34 0-w 44461 44688-227 Tabell 3. Åldersfördelning enligt 2014 års befolkningsprognos för 2017 jämfört med 2013 års låga prognos för 2017. Om man bryter ner jämförelsen mellan prognoserna för år 2017 på kommundelarna västra, centrala och östra så är åldersfördelningen sig lik mellan prognoserna för befolkningen i de yngre åldrarna. Det är främst det förväntade antalet personer i yrkesverksam ålder som skiljer prognoserna åt. I västra delen av kommunen förväntas det finnas fler i yrkesverksam ålder i årets prognos jämfört med förra årets huvudprognos. 12
3 Kommunens planarbete Kommunens samhällsplanering, översiktlig planering såväl som detaljplanering, görs på uppdrag av kommunstyrelse och byggnadsnämnd. Detaljplaneläggning har stor betydelse för var behovet av kommunal service kommer att uppstå. 3.1 Behov av kommunal service i nya områden Kommunen är mitt i framtagandet av en ny översiktsplan och arbetet kommer att pågå under 2014-2015. Att ge förutsättning för kommunen att expandera och öka sin befolkningsmängd är en viktig del av samhällsplaneringen. I detaljplanarbetet är målsättningen att kommunens behov av mark och lokaler för kommunal service för planområdet eller dess omgivning ska tillgodoses. Det är därför viktigt att kundvalskontoret med tillhörande kundvalsnämnder i tidigt skede i lokalförsörjningsplan och detaljplanearbete tydliggör behoven av kommunal service i de nya områdena. Flera stora nybyggnadsområden planeras inom kommunen. Det kommer att ta flera år innan områdena är fullt utbyggda. Trots detta kan det finnas behov av att bygga ut den kommunala servicen innan ett nytt område är fullt utbyggt. Det kan innebära att kommunen får ett överskott av platser och ett sämre lokalutnyttjande under en begränsad tid. Emellertid kan det vara strategiskt viktigt att kommunal service byggs ut i början av genomförandet av en detaljplan för att öka efterfrågan på bostäder och därmed snabba på utbyggnadstakten i kommunen. Takten uppnår inte idag kommunfullmäktiges mål om 300 nya bostäder per år, det faktiska utfallet kommer att ligga lägre de närmaste åren, enligt bedömning i samband med framtagandet av befolkningsprognosen. I kapitlet nedan beskrivs kortfattat några av kommunens detaljplaner som förväntas ge en större mängd bostäder fram till 2017 samt områden där planläggning påbörjas någon gång mellan 2015 och 2017. Listan nedan är inte komplett. Samtliga pågående detaljplaner finns på kommunens hemsida. 3.2 Pågående arbeten under 2015-2017 Samtliga detaljplaner är med i underlaget för framtagande av befolkningsprognosen. Behov av platser på grund av befolkningsökningen är således med i behovsanalyserna för social- och äldrenämnden och utbildningsnämnden i kommande kapitel i den här lokalförsörjningsplanen. Det här kapitlet vill tydliggöra var i kommunen det kan vara lämpligt att placera den utökade kommunala servicen i förhållande till var kommunen växer. I några av detaljplanerna som nämns nedan finns förberett för framtida kommunal service, några områden behöver utredas ytterligare. Figur tre visar en karta med beskrivna planområden. 13
Figur 3. Planområden som beskrivs nedan Eds allé Detaljplanen för Eds allé (position A i kartan ovan) vann laga kraft våren 2014 och medger 600-700 nya bostäder i 2-4 våningshus samt lokaler och verksamheter. Cirka 100 av dessa förväntas färdigställas under perioden 2015-2017. I området finns planlagt för två förskolor alternativt skolor. Samtliga kvarter med beteckningen bostad medger uppförande av gruppbostad enligt LSS med tillhörande gemensamma utrymmen. Wijk Oppgård Det större projektet på östra sidan är Wijk Oppgård (B) där cirka 100 småhus och ungefär 30 lägenheter i flerbostadshus planeras. Samråd på detaljplanen genomförs hösten 2014 och byggstart beräknas inom perioden. Planen innehåller en återanskaffning av Vikskolan. Önskemål finns om att detaljplanen ska möjliggöra en gruppbostad enligt LSS. Fyrklövern Detaljplanerna för Fyrklövern (C) kommer tillsammans att kunna ge omkring 1600 nya bostäder i varierat bostadsutbud. Ungefär 100 beräknas kunna färdigställas under perioden. I Fyrklövern finns just nu tecknade optionsavtal för cirka 1000 bostäder varav 55 av dessa som vård- och omsorgsboende. På icke kommunal mark söder om Mälarvägen ryms ytterligare cirka 400 bostäder. Det finns också optionsavtal på att bygga en ny förskola väster om Dragonvägen som ersättning för förskolan Visselpipan. Ytterligare en byggherre inom Fyrklövern studerar möjligheten att förlägga en förskola med ett hundratal platser inom området. Med 14
optionsavtal menas att byggherrar har option på markanvisning för att uppföra bostäder (och annat) under förutsättning att kommande detaljplan vinner laga kraft. Prästgårdsmarken I Prästgårdsmarken (D) pågår ett planarbete som kan innebära 40-60 nya bostäder i småhus. Mark avsätts för en ny gruppbostad enligt LSS som ersätter befintligt boende i området. Behov av ny förskola eller utökning av befintlig förskola är inte aktuellt i denna detaljplan. Bebyggelsen kan påbörjas under perioden. Östra Frestaby Detaljplanen för Östra Frestaby (H) medger cirka 200 småhus. Byggstart beräknas under prognosperioden. Planen medger uppförande av vård- och omsorgsboende och gruppbostad enligt LSS samt en ny förskola i områdets norra del. Väsby sjöstad Förslag till fördjupad översiktsplan för nordvästra Väsby (Väsby sjöstad, ej med i kartan ovan) innehåller närmare 3000 bostäder. Folkomröstningen i samband med riksdagsvalet i september avgör om området ska projekteras vidare eller inte. Det är vid färdigställande av denna lokalförsörjningsplan inte avgjort. Kommunen har tidigare vid framtagande av den fördjupade översiktsplanen angett behov av kommunal service för området i form av fyra förskolor, en grundskola, vård- och omsorgsboende samt möjlighet till gruppbostäder enligt LSS. Även behov av fritidsanläggningar finns med. Centrala Väsby De gällande detaljplanerna Tegelbruket (I), Sigma/Holmvägen (E) och södra Messingen (F) förväntas ge cirka 650 nya bostäder. Majoriteten beräknas bli färdigställda under perioden 2015-2017. Inga nya förskolor eller grundskolor planeras i områdena. Ett nytt vård- och omsorgsboende, Brobacken, med 76 platser står klart 2015 i Messingen-området. Ett detaljplaneprogram för Väsby entré (stationsområdet, position G på kartan) har varit på samråd och pekar på möjligheten till cirka 800 nya bostäder. Detaljplaneläggning förväntas påbörjas under perioden. I programarbetet med Väsby Entré har kundvalskontoret uppskattat behov av cirka 100 nya förskoleplatser. Flera grundskolor finns i området och de har bedömts kunna räcka till för den elevökning som sker i området. 15
4 Lokalförändringar 2014-2017 De lokalförändringar som pågår eller planeras inom kommunens befintliga fastighetsbestånd fram till och med 2017 bedöms inte påverka platskapaciteterna nämnvärt. Flera större lokalförändringar består av hyresgästanpassningar och lokaler som uppnått sin tekniska livslängd och därmed måste återanskaffas. 4.1 Pedagogiska lokaler 4.1.1 Förskola Förskolan Visselpipan kommer rivas under 2015, barnen kommer under hösten 2014 flyttas till paviljonger på Smedsgärdstomten. Samma antal barn beräknas få plats i paviljonguppställningen. Visselpipans lokaler kommer inte återanskaffas av kommunen. Förskolan kommer erbjudas nya lokaler inom projektet Fyrklövern av externa fastighetsägare. Förskolan Skutan har stängt ett par avdelningar. Detta finns medräknat i maxkapacitetsbedömningen från utföraren. Råbäckens förskola öppnade hösten 2014 efter att ta återuppbyggts efter en brand 2011. Ingen förändring i antalet barn på nya förskolan jämfört med gamla Råbäcken. 4.1.2 Grundskola Odenslunda skola ersätts med nya lokaler under 2016. Det är en återanskaffning på grund av lokalernas byggtekniska status och kapaciteten på den nya skolan är 200 elever i åk F-5. Detta är medräknat i utförarens kapacitetsbedömning. I byggnaden finns även resursskolan Magneten vars lokaler kan ställas om till ordinarie undervisningslokaler om Odenslunda skola behöver utökas i framtiden. Byggnaden är flexibel och strukturen i lokalerna medger även förskoleverksamhet inom hemvisterna med några enklare lokalomställningar. Kommunen kommer hyra lokalerna. Vikskolan ligger inom området för en ny detaljplan för att möjliggöra bostäder i området, Wijk Oppgård. I samband med detta flyttas skolan inom området och nuvarande lokaler ersätts med en modern skola. Programarbete för lokalerna påbörjas under hösten 2014. Om detta föranleder en kapacitetsförändring är i dagsläget okänt. Breddenskolan har ökat skolans kapacitet genom omdisponering av lokalerna. Kapacitetshöjningen är med i utförarens kapacitetsbedömning. På Grimstaskolan har man släppt lokaler om 300 kvm. Dessa lokaler hyrs från halvårsskiftet 2014 ut till resursskolan Magneten som flyttar in under tiden som Odenslunda nya skola byggs. Därefter flyttar Magneten tillbaka till Odenslunda skola. Kapacitetsbedömningen på Grimstaskolan är anpassad till detta. 16
Figur 4. Skissförslag nya Odenslunda skola, Bo i Väsby AB Hasselskolan har flyttat in i Björkvallaskolans lokaler. Hasselskolans byggnader är rivna och tomten är såld till Väsbyhem. Smedbyskolan har lämnat hela bottenvåningen, där huserar idag bland annat fritidsverksamheten Smedby gård och dagverksamhet för äldre (Navet) och korttidstillsyn enligt LSS för skolungdom över 12 år (Smedjan). Kapacitetsbedömningen är anpassad efter detta. Väsbyskolan har lämnat 300 kvm av sina lokaler. 4.1.3 Gymnasium Väsby nya gymnasium har lämnat delar av våningsplan 3 i Messingen. Ny kapacitetsbedömning finns jämfört med förra året. Introduktionsgymnasiet placerades från hösten 2014 organisatoriskt under Väsby nya gymnasium och har flyttat från Björkvallaskolans lokaler in i Messingen. 4.2 Sociala omsorgslokaler och boenden 4.2.1 Vård- omsorgsboenden Nya vård- och omsorgsboendet Brobacken beräknas stå klart hösten 2015. Drygt 40 av platserna är nytillskott. Kommunen hyr lokalerna. 4.2.2 LSS Gruppbostaden Skrindan var klar våren 2014 och innehåller sex platser i gruppbostad och fyra servicelägenheter. Servicelägenheterna är en utökning av kapacitet. Gruppbostaden är en ersättning för Paradisvägens gruppbostad. Fyra gruppbostäder (totalt 27 platser) inom LSS är inte fullvärdiga och kundvalskontoret jobbar tillsammans med kontoret för samhällsbyggnad på att hitta nya ersättningsbostäder. För att ersätta de 27 platserna behövs sex nya boenden då antalet boendeplatser per gruppbostad inte ska överstiga fem platser. Två av ersättningsboendena är redan påbörjade - Baldersvägen och Prästgårdsmarken och beräknas vara klara årsskiftet 2015/2016 respektive 2017. Övriga ska vara klara inom en tioårsperiod. 17
4.3 Kultur-, ungdoms-, idrotts- och fritidslokaler 4.3.1 Kultur- och ungdom Ett nytt kulturhus i Messingen beräknas stå klart under 2015. Kommunen kommer hyra lokalerna. Figur 5. Skiss nya kulturhuset, Brabo och TEA 4.3.2 Fritid och idrott Nya minigolfbanan invigdes våren 2014. Den finns i anslutning till Vilundaparken. 4.4 Övriga lokaler och byggnader Huset Drabanten är under utveckling. Byggnadsnämnden har beslutat att starta en förstudie för ny detaljplan för bostäder, vård- omsorgsboende med mera. Kontoret för samhällsbyggnad och miljö- och hälsoskyddskontoret behöver nya lokaler. Lokaliseringsutredning startar under hösten 2014. Kommunledningskontoret har lämnat kommunhuset i Väsby centrum och flyttat in på plan 3 i Messingen. 18
5 Utbildningsnämnden Utbildningsnämnden ansvarar för vårdnadsbidrag, förskola, pedagogisk omsorg, grundskola, grundsärskola, fritidshem, fritidsklubb, gymnasieskola, gymnasiesärskola, vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna samt SFI. Kundvalskontoret är i tjänstemannaorganisationen det kontor som arbetar med dessa frågor. Verksamheter under utbildningsnämndens ansvar utförs av såväl fristående som kommunala utförare. Ett av nämndens verksamhetsmål är säkerställandet av en mångfald av utförare. Marknaden inom de olika skolverksamheterna går mot en ökad rörlighet och regionalisering. I de yngre åldrarna behövs servicen ofta nära hemmet och förskolor planeras ofta utifrån i vilka kommundelar barnen bor, men ju äldre barnen blir desto längre från hemmet sträcker sig marknaden. Ungdomar skrivna i kommunen går på gymnasieskolor över hela riket. Inom vuxenutbildningen är andelen elever i fristående regi 100 procent. Särskild undervisning för vuxna bedrivs helt i kommunal regi. 5.1 Förskoleverksamhet I Upplands Väsby driver tio olika utförare 29 förskolor (maj 2014). Dessutom bedriver en utförare verksamhet inom pedagogisk omsorg (familjedaghem) med cirka 35 barn. I maj 2014 gick cirka 2 450 barn i förskola. 77 procent av barnen går i förskola i fristående regi. Flera förskolor har speciella inriktningar, exempelvis Montessori-pedagogik och språk. 19
Nedan finns en karta som visar de 29 förskolorna i kommunen. Privata utförare markeras med triangel, kommunal utförare med fyrkant. Figur 6. Karta med förskolor i kommunen 1 Eds förskola 11 Hopprepet 21 Skutan 2 Skogdungen 12 Visselpipan 22 Sanda ängar 3 Ringblomman 13 Halsbandet 23 Borgen 4 Regnbågen 14 Karusellen 24 Pelikanen 5 Folkparken 15 Spargrisen 25 Bryggan 6 Fantasia 16 Gläntan 26 Skogstorp 7 Senapskornet 17 Förskolan Vik 27 Stallet 8 Solkatten 18 Bullerbyn 28 Harva gård 9 Smedby Hage 19 Sundsborg 29 Råbäckens förskola 10 Sverige/finska förskolan 20 Bollen 5.1.1 Kundperspektiv och omvärldsbevakning 2015-2017 Förskolan Visselpipan med knappt 140 barn flyttar under hösten 2014 verksamheten till paviljonger på före detta Smedsgärdsskolans tomt. Förskolans nuvarande lokaler rivs under 2015 för att ge plats till nybyggnation i Fyrklövern. Flyttningen av Visselpipan innebär ingen förändring av antalet platser i de tillfälliga evakueringslokalerna. I ett tidigare remissvar till kontoret för samhällsbyggnad angående den planerade utbyggnaden i Fyrklövern har kundvalskontoret konstaterat ett behov av 100 nya platser som följd av nybyggnationen. 20
Från och med hösten 2014 kommer en utförare att bedriva barnomsorgsverksamhet på obekväm arbetstid ( nattis ). Detta medför i dagsläget inget behov av utbyggnad av befintliga lokaler. Kundvalskontoret beställde år 2012 en förskola i Eds allé (västra området). Den stoppades dock av kommunstyrelsen samma år. Den nya befolkningsprognosen pekar på ett behov av nya platser i området. 5.1.2 Befolkningsutveckling och platsprognos 2015-2017 för barn 1-5 år Enligt den senaste befolkningsprognosen kommer tillväxttakten att vara lägre än den föregående prognosen. Befolkningstillväxten förväntas bli högst i de centrala och västra delarna av kommunen. En jämförelse för år 2017 mellan de två prognoserna för dessa områden visar på ett högre antal barn i förskoleålder (1-5 år) enligt den nya prognosen. I tabellerna nedan visas den förväntade befolkningsutvecklingen för förskolebarn samt nuvarande kapacitet och kommande behov. Antaganden har gjorts om nyttjandegrad (hur många barn i aktuella åldrar som är inskrivna i verksamheten). Negativt värde innebär att det finns ett underskott av platser. Vid utgången av år 2014 beräknas det finnas ett överskott på cirka 50 förskoleplatser totalt i kommunen. Under de närmaste tre åren förväntas ett platsunderskott uppstå i de centrala och västra delarna. I de centrala delarna behöver cirka 190 nya platser tillskapas och i de västra delarna cirka 40 platser. I de östra delarna beräknas under perioden finnas ett överskott av platser. Samtliga områden 2015 2016 2017 1-5 år 2 692 2 754 2 832 92 % beläggning 2 476 2 533 2 605 Max. kapacitet 2 460 2 460 2 460 Differens -16-73 -145 Östra 2015 2016 2017 1-5 år 1 237 1 250 1 281 92 % beläggning 1 138 1 150 1 179 Max. kapacitet 1 268 1 268 1 268 Differens 130 118 89 Centrala 2015 2016 2017 1-5 år 1 006 1 029 1 058 92 % beläggning 926 947 973 Max. kapacitet 781 781 781 Differens -145-166 -192 Västra 2015 2016 2017 1-5 år 448 473 489 92 % beläggning 412 435 450 Max. kapacitet 411 411 411 Differens -1-24 -39 Tabell 4. Förväntad befolkningsutveckling för förskolebarn samt nuvarande kapacitet och kommande behov 21
Sett i ett längre perspektiv behöver cirka 500 nya platser tillskapas till år 2024. Då kommer det även att finnas ett platsunderskott i de östra delarna. 5.1.3 Resultat förskola 2015-2017 Till år 2017 bedöms behovet vara ytterligare cirka 145 platser i kommunen som helhet. Det är dock inte givet att barn kan beredas plats i den kommundel där det finns ett överskott, eftersom föräldrar som regel vill ha en förskoleplats i närheten av hemmet. Därför kan det komma att skapas fler platser än vad det tillfälligt finns behov av under perioden. För utbildningsnämnden påverkas ekonomin beroende på antalet platser som kommer att utnyttjas i de nya lokalerna. I det östra området beräknas det finnas ett överskott om cirka 90 platser år 2017 och bedömningen är att det inte behövs fler förskolor i detta område. I det västra området behövs ungefär 40 nya platser vilket motsvarar två till tre avdelningar. I de centrala delarna kommer drygt 190 nya platser behövas på grund av nya bostadsområden och förtätningar, främst beroende på utbyggnaden av Fyrklövernområdet. Diskussioner pågår med privata aktörer och fastighetsägare inom Fyrklövernområdet för att tillgodose en stor del av detta behov. Utöver de 190 platserna i de centrala delarna behövs ytterligare 140 platser som ersättning för Visselpipans förskola. Det är således inte något utökat behov men platserna behöver komma tillbaka från evakueringen på Smedsgärdstomten till de centrala delarna av staden där behovet är stort, antingen som en stor förskola med plats för alla barn eller uppdelad på flera mindre enheter. Totalt behövs ungefär 230 nya platser på grund av befolkningsökningen fördelade på de centrala och västra kommundelarna. 5.2 Grundskoleverksamhet 22
Kommunen är skyldig att förse samtliga barn i åldern 6-16 år, skrivna i Upplands Väsby kommun, med plats i förskoleklass, grundskola eller grundsärskola. Grundskola och grundsärskola är obligatoriska skolformer som omfattas av skolplikt för alla barn i åldern sju till sexton år. Förskoleklass ska erbjudas barn vars vårdnadshavare så önskar. Mellan 90 och 99 procent (det finns en variation under året) av barnen går i förskoleklass. Till höstterminen 2014 beräknas knappt 4 800 elever i åldern 6-15 år gå på någon av de 14 grundskolorna inom kommunen. Dessa 14 grundskolor bedrivs av sex olika utförare. Åtta skolor drivs i fristående regi och sex av kommunala Väsby välfärd. De kommunala skolorna har cirka 57 procent av marknaden. I det västra området finns en skola, Runbyskolan. I det centrala området finns sex skolor: Väsbyskolan, Vittra, Sverigefinska skolan, Engelska skolan, Smedbyskolan och Sandbergska skolan. I det östra området finns sju skolor: Vikskolan, Södervikskolan, Frestaskolan, Odenslunda skola, Breddenskolan, Grimstaskolan och Bollstanäs skola. Enligt Skolverkets statistik för 2013 gick 94 procent av barn 6-15 år, som är folkbokförda i Upplands Väsby, i skola inom kommunen. Det fanns då 270 barn som gick i skola utanför kommunen och 140 barn från andra kommuner som gick i skola i Upplands Väsby. Totalt gick 4 660 barn i skola i kommunen. Nedan finns en karta med de 14 grundskolorna. Triangel symboliserar privat utförare, den kommunala utföraren symboliseras av en fyrkant. Figur 7. Karta med grundskolor i kommunen 1 Runbyskolan 6 Sverige-Finska skolan 11 Söderviksskolan 2 Smedbyskolan 7 Sandbergska skolan 12 Grimstaskolan 3 Väsbyskolan 8 Odenslunda skola 13 Frestaskolan 4 Engelska skolan 9 Breddenskolan 14 Bollstanäs skola 5 Vittra skola 10 Vikskolan 23
5.2.1 Kundperspektiv och omvärldsbevakning 2015-2017 Under 2013 initierades i kommunen ett treårigt projekt, Ett lärande Väsby, som syftar till att höja resultaten i kommunens alla skolor. Såväl kommunala som fristående skolor är involverade i projektet. Under 2013 flyttade Hasselskolan sin verksamhet till före detta Björkvallaskolans lokaler. Hasselskolans gamla lokaler har rivits. Inför skolåret 2014/2015 har Hasselskolan organisatoriskt blivit en del av Väsbyskolan. Odenslunda skola kommer att ersättas med en nybyggd skola på samma fastighet. Den nya skolan kommer initialt att ha plats för 200 elever. I anslutning till skolan drivs även resursskolan Magneten, en skola för elever från förskoleklass upp till skolår 6 som är i behov av särskilt stöd, till exempel elever med psykosocial problematik och/eller neuropsykiatriska svårigheter. Kapaciteten för resursskolan blir 20 elever. Kunskapsskolan, som driver verksamhet på ett flertal orter, har ansökt om att få starta en skola med årskurs 4-9 i Upplands Väsby. Kommunen har tillstyrkt denna etablering och Skolinspektionen har också beviljat tillstånd. Kunskapsskolan avser starta sin verksamhet läsåret 2015/2016. 5.2.2 Befolkningsutveckling och platsprognos 2015-2017 för barn 6-15 år I tabellerna nedan visas den förväntade befolkningsutvecklingen för grundskolebarn samt nuvarande kapacitet och behov. Antaganden har gjorts om nyttjandegrad (hur många barn i aktuella åldrar som är inskrivna i verksamheten). Negativt värde innebär att det finns ett underskott av platser. Kapacitet avser det antal barn som skolorna har uppgett man kan ta emot. Det finns i dagsläget ett stort överskott av grundskoleplatser i kommunen som helhet, cirka 400 platser. På grund av den förväntade befolkningstillväxten kommer antalet platser successivt att minska till cirka 60 år 2017. I ett längre perspektiv förväntas ett platsunderskott uppstå; till cirka 575 år 2024. 24
Antalet grundskoleplatser skiljer sig markant mellan kommunens prognosområden. I det centrala området finns det största överskottet av platser. I det västra området finns också ett platsöverskott, medan det östra området har en underskott av platser (cirka 90). Detta underskott förväntas öka till cirka 150 år 2017. Även i det västra området för väntas ett underskott av platser till år 2017 (cirka 55 platser). I det centrala området kommer platsöverskottet att minska, men ändå uppgå till cirka 270 platser år 2017. En översiktlig analys visar att i det centrala området går fler elever än vad som finns i området (elevunderlaget). Motsvarande går i östra området färre elever än vad som finns i området. I det västra området går marginellt färre elever än förväntat relaterat till elevunderlaget. Det är således främst barn boende i det östra området som i viss utsträckning går i skola i det centrala området. Yngre barn vill som regel gå i en skola nära hemmet, medan äldre barn i högre utsträckning kan välja skolor som är belägna längre bort. Det är därför rimligt att anta att det främst är vissa av de äldre eleverna bosatta i det östra området som går i skola i det centrala området. Enligt befolkningsprognosen kommer i det östra området antalet barn i de lägre skolåldrarna att minska under prognosperioden medan antalet äldre barn ökar. Samtliga områden 2015 2016 2017 6-15 år 5 160 5 293 5 391 97 % beläggning 5 005 5 134 5 229 Kapacitet 5 290 5 290 5 290 Differens 285 156 61 Östra 2015 2016 2017 6-15 år 2 860 2 875 2 862 97 % beläggning 2 774 2 788 2 776 Kapacitet 2 628 2 628 2 628 Differens -146-160 -148 Centrala 2015 2016 2017 6-15 år 1 570 1 634 1 694 97 % beläggning 1 523 1 585 1 643 Kapacitet 1 912 1 912 1 912 Differens 389 327 269 Västra 2015 2016 2017 6-15 år 728 782 830 97 % beläggning 706 759 805 Kapacitet 750 750 750 Differens 44-9 -55 Tabell 5. Förväntad befolkningsutveckling för grundskolebarn samt nuvarande kapacitet och kommande behov 5.2.3 Resultat grundskola 2015-2017 I kommunen som helhet beräknas det finnas tillräckligt många grundskoleplatser fram till år 2017. Det är i det centrala området som den absoluta majoriteten av dessa platser finns. I det östra området kommer det att finnas ett underskott av platser under prognosperioden motsvarande 6-7 klasser (150-160 platser) och i viss mån även i det västra prognosområdet där behovet motsvarar ungefär två klasser. 25
5.3 Gymnasieverksamhet När det gäller platsanalyser inom gymnasieskolan är det relevant att utgå från ett regionalt perspektiv. Genom samverkansavtal mellan kommunerna i Stockholms län har ungdomar tillgång till alla nationella program i länet på samma villkor. Den stora valfrihet som samverkansavtalet ger samt en stor mängd friskolor innebär små möjligheter för kommunerna att förutsäga elevströmmarnas utveckling. Under läsåret 2013/2014 beräknas cirka 75 procent av Upplands Väsby kommuns ungdomar gå i en gymnasieskola i annan kommun eller i friskola; resterande 25 procent går på Väsby Nya Gymnasium (VNG) och Introduktionsgymnasiet i Väsby (VIG). I gymnasiesärskolan går cirka 35 elever, samtliga i skolor utanför kommunen. Det totala elevantalet läsåret 2013/2014 var 335 på VNG/VIG; resterande går i kommunal skola i annan kommun eller i en fristående skola. 5.3.1 Kundperspektiv och omvärldsbevakning 2015-2017 Det finns tre gymnasieskolor i kommunen. Två av dem, kommunala Väsby Nya Gymnasium (VNG, nummer 2 i kartan nedan) och den fristående PEAB-skolan (nr 1 på kartan nedan), har sin verksamhet i Messingen. Inför läsårsstarten 2014/15 slogs Väsby Nya Gymnasium och Väsby Introduktionsgymnasium att ihop under namnet Väsby Nya Gymnasium och bedrivs i kommunal regi. En sannolik följd av detta är bland annat en effektivare lokalanvändning. Den tredje skolan är det fristående Energigymnasiet (position nr 3 i kartan). 26
Figur 8 Karta med gymnasieskolor Elevunderlaget beräknas öka från och med läsåret 2015/16 fram till prognosperiodens slut 2024. VNG:s egen elevprognos landar på cirka 775 elever läsåret 2019/20. Det kan då bli nödvändigt att frigöra ytterligare lokaler för gymnasiets verksamhet. Det bedöms dock fortfarande finnas ett stort överskott av gymnasieplatser i regionen under de kommande åren. Platsbehovet för kommunens elever täcks därmed in sett ur ett regionalt perspektiv. En fortsatt nedläggning av gymnasieskolor i regionen, kombinerad med ökande elevkullar, kan dock på längre sikt leda till att det uppstår platsbrist och därmed konkurrens om elevplatser. Även gymnasieskolorna omfattas av skolprojektet Ett lärande Väsby. 5.3.2 Befolkningsutveckling och platsprognos 2015-2017 ungdomar 16-19 år Gymnasieskola 2015 2016 2017 16-19 år 1 893 1 892 1 926 77 % beläggning 1 457 1 456 1 483 Tabell 6. Förväntad befolkningsutveckling för gymnasieungdomar 5.3.3 Resultat gymnasieskola 2015-2017 Eftersom elever i gymnasieålder i mycket hög utsträckning studerar vid skolor utanför den egna kommunen bedöms det inte finnas behov att ytterligare elevplatser inom kommunens gränser. Förändringar i elevkullar och utvecklingen av antalet gymnasieskolor i regionen kan dock på längre sikt medföra att elevplatser måste tillskapas. 27
6 Social- och äldrenämnden Social- och äldrenämnden är huvudman för ansvarsområden individ- och familjeomsorg, äldreomsorg, stöd för personer med funktionsnedsättning och psykisk ohälsa, kommunal hälso- och sjukvård, arbetsmarknadsinsatser, flyktingfrågor, konsumentvägledning och bostadsanpassning. 6.1 Äldreomsorg Upplands Väsby kommun har olika avtal och överenskommelser vad gäller platser för särskilt boende för äldre. I maj 2014 hade kommunen: 97 platser i kommunal regi 21 platser på entreprenad 30 abonnemangsplatser Kommunen köpte även 56 enstaka platser enligt Lagen om valfrihetssystem (LOV) hos privata utförare. I maj 2014 stod 32 personer i kö för att få komma till ett särskilt boende; främst saknades platser för personer med demenssjukdom. Upplands Väsby kommun har olika avtal och överenskommelser vad gäller platser på korttidsboenden för korttidsvistelser och växelvård. I maj 2014 hade kommunen 21 fasta platser på entreprenad samt köpte 12 enstaka platser enligt LOV hos privata utförare. 28
6.1.1 Kundperspektiv och omvärldsbevakning 2015-2017 Ett nytt vård- och omsorgsboende för äldre, Brobacken, är under uppbyggnad med planerad inflyttning 2015. Brobacken kommer att rymma 76 platser och drivas i kommunal regi. Boendet kommer att ersätta två av kommunens icke fullvärdiga boenden med 34 platser, och därmed ge ett tillskott om 42 nya platser då det är färdigställt. Sammanlagt kommer det att finnas 139 fasta platser i kommunal regi. De 32 personer som idag inväntar plats för särskilt boende kommer då att kunna erbjudas plats inom kommunen. Brobacken kommer även att ge möjlighet till parboende för de personer som önskar och har behov av detta. I mars 2014 fattade kommunfullmäktige beslut om att införa Lagen om valfrihetssystem (LOV) även för vård- och omsorgsboenden. Lagen om offentlig upphandling (LOU) fortsätter dock att tillämpas parallellt. 6.1.2 Befolkningsutveckling och platsprognos 2015-2017 för 65 år och äldre Nedan redovisas befolkningsutvecklingen och platsprognosen för personer 65 år och äldre. I kapaciteten medräknas kommunens egna fasta platser (inklusive Brobacken), platser på entreprenad och abonnemangsplatser. Köpta platser enligt LOV medräknas ej. 2015 2016 2017 65-w år 7 265 7 453 7 593 Behov 3,2% 232 238 243 Kapacitet 190 190 190 Differens -42-48 -53 Tabell 7. Befolkningsutveckling och platsprognos för personer 65 år och äldre 6.1.3 Resultat äldreomsorg 2015-2017 I och med att ett nytt särskilt boende för äldre, Brobacken, blir färdigställt 2015 kommer antalet korttidsplatser att minska. Detta eftersom att personer som idag befinner sig på korttidsboende i väntan på plats på särskilt boende kommer att kunna erbjudas plats där istället. Enligt tabellen är prognosen att antalet platser kommer att fortsätta öka med 5-6 platser per år under perioden 2015-2017. Trots färdigställandet av det nya boendet finns en underkapacitet på mellan 42-53 platser under perioden. Vid behov kan kommunen köpa enstaka platser enligt LOV för att kunna erbjuda personerna plats på särskilt boende. I och med att kommunen inför LOV för vård- och omsorgsboenden är förhoppningen att fler företag väljer att etablera sig i kommunen. Privata aktörer deltar redan i planeringen för nya seniorbostäder och vård- och omsorgsboende i Fyrklövernområdet. Detta kommer att kunna leda till fler platser på särskilt boende, en mångfald av utförare och ökad valfrihet för kunderna. 6.2 Omsorg om vuxna personer med psykisk ohälsa I Upplands Väsby kommun finns ett gruppboende för personer med psykisk ohälsa, Lokevägen. Boendet har 14 platser och drivs på entreprenad av Aleris Omsorg AB. Kommunen ansvarar för gruppboendets lokaler. I maj 2014 köpte kommunen 30 enstaka platser enligt Lagen om valfrihetssystem (LOV) på privata Hem för vård eller boenden (HVB). Detta är en ökning med 5 platser sedan maj 2012. 6.2.1 Kundperspektiv och omvärldsbevakning 2015-2017 Upplands Väsby kommun köper i stor utsträckning enstaka platser på HVB för personer med psykisk ohälsa. Det kan bero på behov av en viss specialistkompetens som saknas i kommunen, att det saknas plats 29