Grammatik i Samtal I Mathias Broth Lingvistik (729G08) ht -12 1
Per Linell Språkande. Samtal, språk och grammatik 2
Ett dialogiskt perspektiv på språk och språkande: människor är sociala varelser betonar den andres roll i meningsskapande. Yttranden är samkonstruktioner Språk som resurs i kommunikativa projekt och verksamhetstyper Grammatiska konstruktioner är designade för att ingå i vissa precisa sammanhang (interaktionell lingvistik) 3
Grammatiska konstruktioner: Faktiska yttranden vs grammatiska konstruktioner Abstrakta mönster växer fram som sedan utgör möjligheter och begränsningar för hur vi kan kommunicera. Situation och tradition i språkande Två perspektiv på språk: språkanvändning vs. språkande 4
Grammatiska konstruktioner och yttranden: Yttranden i samtal är responsiva och/eller projektiva Responsiva och projektiva yttranden ställer krav på tidigare och följande handlingar (exempel: fråga - svar, s 5): -Har du något arbete för närvarande? -Ja nu sommarjobbar ja Vissa typer av grammatiska konstruktioner används i vissa typer av yttranden (de är potentiellt reaktiva eller projektiva). Distinktion: responsivt yttrande vs responsiv konstruktion (som språklig resurs) 5
Exempel på grammatiska konstruktioner i samtal, responsiva och/eller projektiva: Elliptiska frågor: Och var? Lucklämnande fråga: Skolkontoret i --? Satsklyvning (kluven konstruktion): Det var x som... Pseudo-kluven konstruktion: Vad/Det NP VP är/var att S: Vad man ska tänka på är att... Det är / Det var - konstruktioner (Det är klart att du ska göra) reaktiva konstruktioner (<responsiva: x-å-x; vadå x; x(aux)x(aux)) (x är ett ord ur ett omedelbart tidigare yttrande vilket reageras på). Apo-koinou: Ska vi ha lite glass till kan vi ha 6
Kap. 2: Perspektiv på språk systemperspektivet vs praktikperspektivet Lingvistiken: territorium (studiet av språk) och systemperspektiv Men andra discipliner studerar också språk (t.ex. språk och handlingsfilosofi, mikrosociologi, socialantropologi, kulturetnografi...), där man ofta tar ett praktikperspektiv (handlingsperspektiv; praxeologi) 7
Kap. 2: Perspektiv på språk systemperspektivet enheter: språkliga uttryck med associerade betydelser De är av två slag: lexikaliserade eller syntaktiskt konstruerade Uttrycken bildar utgångspunkt för bestämningen av de språkliga betydelserna De ingår i system, som konstituerar dem (cf. Saussure) De är språkliga byggstenar i språkanvändningen; språksystemet före kommunikationen De analyseras oberoende av de kommunikativa sammanhangen (dekontextualiserat). Ofta relativt oempiriskt eller experimentellt 8
Kap. 2: Perspektiv på språk praktikperspektivet Enheterna är kommunikativa handlingar (språkliga eller andra) av aktörer En handling är oupplösligt förknippad med sin(a) kontext(er) (gestalt) En utsaga återspeglar talarens tolkning av den givna situationen Ett yttrandes innebörd är starkt kontextberoende Kontexter uppdateras ständigt; ett yttrande är både kontextberoende och kontextförnyande. Relevanta kontexter är samtidigt utanför språkhandlingen och integrerade i den (handlingen gör något visst i en kontext relevant, och först då räknas den) Kommunikativa handlingar är sekventiellt organiserade (tid: före-efter) (Språkliga) praktiker sedimenteras (s. 20) Studerar faktiska kommunikationshandlingar i sin (naturliga) kontext. 9
Kap. 2: Perspektiv på språk Ett exempel (s. 21): (2) (Tema K: A28:2, här något förenklat) D: erkänner eller förnekar Holgersson dom här gärningarna? T: erkänner. D: erkänner. Samma ordform; deklarativer; helt olika handlingar. Slutkläm: både system- och praktiksystemet är legitima. System och praktik går in i varandra. 10
Kap. 3: Samtalsforskning... Utvecklar och fördjupar perspektiv och exempel från föregående kapitel Skriftspråkets vs talspråkets grammatik Är det samma språk vi talar om? Preskriptiv vs deskriptiv grammatik Grammatik för skrivande - grammatik i skrift Standardisering av nationalspråk Undervisning i främmande språk Grammatik för talande (?) - grammatik i tal Auer: on-line syntax (inför tiden i den grammatiska beskrivningen) 11
Grammatiska konstruktioner i, och för, interaktion Grammatiska konstruktioner har vuxit fram i interaktion, och har alltså utvecklats för att kunna passa in och svara mot interaktionens krav. Konstruktioner är abstrakta, transkontextuella -> konventionaliserade metoder 12
Olika grad av responsivitet hos grammatiska konstruktioner Mest kontextöverskridande Subjekt - predikat frasstrukturer (NP, PP, VP) kongruens... -> automatiserade aspekter Responsiva gentemot generella kontextuella villkor Konstruktioner (satstyper): deklarativer, kvesitiver, rogativer, imperativer, exklamativer -> Resultat av en talares kommunikativa val Responsiva konstruktioner som förutsätter vissa allmänna drag i den föregående ko-texten Relaterat till vissa topiker (ämnen) som behandlas lokalt Kluvna konstruktioner, elliptiska konstruktioner... Responsiva i snäv mening: kräver specifika inslag (uttryck) i föregående yttrande Kräver specifika uttryck i föregående yttrande, som de är parasitiska på Kan vara elliptiska (upprepar inte) eller reaktiva (upprepar med reaccentuering och spetsställning) Reaktiva: x-å-x; x(aux)x(aux); vadå+x (se sid 44-45) 13
Nästa gång: gruppresentationer 14