Rapporteringar med anknytning till miljömålssystemet

eringar med anknytning till miljömålssystemet Förslag till effektiviseringar Redovisning av ett regeringsuppdrag NATURVÅRDSVERKET

Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11 Bromma Internet: www.naturvardsverket.se/bokhandeln Naturvårdsverket Tel: 08-698 10 00, fax: 08-20 29 25 E-post: natur@naturvardsverket.se Postadress: Naturvårdsverket, SE-106 48 Stockholm Internet: www.naturvardsverket.se ISBN 91-620- ISSN 0282-7298 Naturvårdsverket 200 Tryck: Omslag:, bild/illustration: Form:, bild/illustration:

Innehåll Innehåll...3 Sammanfattning...5 Effektiviseringsförslag i punktform...8 Naturvårdsverkets tolkning av uppdraget...10 Genomförande...11 Kartläggning av myndigheters rapporteringar...11 Miljömålsrådets rapporteringar...12 Miljömålsrådets underlag till fördjupad utvärdering...12 Miljömålsrådets årliga uppföljningsrapport...13 Uppföljning med hjälp av dataförsörjning och indikatorer...13 Årlig verksamhetsberättelse...13 Effektiviseringsförslag till regeringen...14 Nationella miljömålsansvariga myndigheters rapporteringar...15 Gemensamma rapporteringar till regeringen...15 Gemensamma rapporteringar till Miljömålsrådet...15 Målansvariga myndigheters rapporteringsansvar...15 Naturvårdsverket...15 Boverket...16 Kemikalieinspektionen...16 Strålskyddsinstitutet...16 Jordbruksverket...16 Skogsstyrelsen...17 Sveriges geologiska undersökning...17 Socialstyrelsen...17 Riksantikvarieämbetet...17 Effektiviseringsförslag till regeringen...19 Regionala miljömålsansvariga myndigheters rapporteringar...21 Regionala myndigheter...21 Länsstyrelserna...21 3

Skogsvårdstyrelserna...22 Effektiviseringsförslag till regeringen...22 Särskilt ansvar för miljömålsarbetet och åtgärdsstrategier...24 Effektiviseringsförslag till regeringen...26 eringar med anknytning till miljömålssystemet...28 Miljöledningssystem...28 Miljödata och miljöinformation...28 Forskning och utveckling som underlag...33 Bilagor Bilaga 1. Effektiviseringsförslag riktade till Miljömålsrådet...36 Bilaga 2. Övriga effektiviseringsförslag som framkommit av kartläggningen...40 Bilaga 3. Mål och rapporteringar inom sektorerna...43 Bilaga 4: Kartläggning av myndighetens rapporteringar...51 Bilaga 5: Synpunkter från Miljömålsrådets organisationer...52 Bilaga 6: Myndighetsrapportering som framkommit av kartläggningen...53 4

Sammanfattning Genom introduktionen av miljökvalitetsmålen har miljöarbetet och dess uppföljning givits mer stadga. I princip följer rapporteringar med koppling till miljön så långt möjligt den struktur som finns i miljömålsstrukturen. Samarbetet mellan myndigheter inom Miljömålsrådets organisation i samband med rapporteringen till Miljömålsrådet har i stora delar funnit sina former och fungerar väl. Arbetet med miljökvalitetsmålen kräver omfattande samordning. Därför har regeringen inrättat Miljömålsrådet för att samordna arbetet mellan myndigheterna. Miljömålsrådet viktigaste uppgifter är att: följa upp och utvärdera utvecklingen mot miljökvalitetsmålen rapportera till regeringen om hur arbetet mot miljömålen går och vad som ytterligare behöver göras samordna informationsinsatser från miljömålsmyndigheterna övergripande samordna regional fördelning av miljökvalitetsmål och delmål fördela medel till miljöövervakning och miljömålsuppföljning. varje år ge en skriftlig rapport till regeringen om utvecklingen mot miljömålen. Syftet är att identifiera de viktigaste drivkrafterna bakom miljöproblem, redovisa om vi närmar oss målen och i vilken takt. Vart fjärde år gör rådet en djupare utvärdering som underlag för beslut om korrigering av åtgärder och styrmedel. Miljömålsrådet består av företrädare för centrala myndigheter, länsstyrelser m.m. Regeringen har utsett följande myndigheter/personer att vara ledamöter i Miljömålsrådet för perioden 1 januari 2005-31 december 2008: Bengt K Å Johansson, Ordförande, Naturvårdsverket, Socialstyrelsen, Skogsstyrelsen, Landshövding vid Länsstyrelsen i Värmlands län, Kemikalieinspektionen, Försvarsmakten, Strålskyddsinstitutet, Energimyndighet, Riksantikvarieämbetet, Sveriges geologiska undersökning, Jordbruksverket, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas), Vägverket, Boverket, Fiskeriverket samt Folkhälsoinstitutet Följande organisationer har av Naturvårdsverket utsetts som experter till Miljömålsrådet för perioden 1 januari 2005-31 december 2008: Svenskt Näringsliv, Miljöförbundet Jordens Vänner, Svenska Naturskyddsföreningen, Sveriges Kommuner och Landsting. 5

Naturvårdsverket har i sitt regleringsbrev för 2005 fått i uppdrag att se över myndigheternas samlade rapportering till Miljömålsrådet och regeringen med anknytning till systemet med nationella miljökvalitetsmål och närliggande rapportering om miljöfrågor. I uppdraget ingår att föreslå hur denna rapportering kan effektiviseras så att rådets roll som samordnare beträffande rapporteringen till regeringen förtydligas och myndigheternas arbetsbelastning p.g.a. rapporteringen minskar. Det ingår i uppdraget att även se över hur en utvärdering av skogspolitikens miljömål kan koordineras med värderingen av de nationella miljökvalitetsmålen. Uppdraget skall redovisas till regeringen senast den 31 december 2005. Under 2005 togs ett antal rekommendationer fram av Riksrevisionen i en rapport Miljömålsrapporteringen för mycket och för lite (RIR 2005:1) i Riksrevisionens samlade bedömning kom man fram till att rapporteringen från uppföljningen av miljökvalitetsmålen sannolikt inte ger den överblick som regeringen och riksdagen efterfrågat samt att det finns behov av förbättrad rapportering. Några av Riksrevisionens kommentarer: förtydliga Miljömålsrådets uppgifter, precisera kraven på myndigheternas rapportering i deras regleringsbrev och instruktioner, bättre anpassa rådets ställning och faktiska möjligheter att samordna rapporteringen, får anses till stor del vara tillgodosedda genom de förslag till effektiviseringar som Naturvårdsverket föreslår inom detta regeringsuppdrag. Utifrån den kartläggning som genomförts har endast några få förslag till rapporteffektiviseringar framkommit. De viktigaste effektiviseringsförslagen ligger i ändringar av instruktioner och regleringsbrev för Miljömålsrådet och myndigheter med koppling till miljömålssystemet. - För att Miljömålsrådets roll som samordnare med att ta fram samlade bedömningar av hur arbetet med att nå miljökvalitetsmålen går samt att redovisa detta årligen till regeringen föreslås nya eller ändrade skrivningar i vissa av de rapporterande myndigheternas instruktioner och regleringsbrev. Skrivningarna innebär att rapporteringarna ska ske enligt de riktlinjer som miljömålsrådet utfärdar. Naturvårdsverket föreslår också en utveckling av en generellt enhetligare målstruktur där miljökvalitetsmålen så långt möjligt föreslås utgöra grund även inom andra sektorer och politikområden. Detta skulle innebära ökade möjligheter att se synergier och konflikter inom olika politikområden och i förlängningen vara underlag till den fördjupade utvärderingen. För att förtydliga Miljömålsrådets roll som samordnare av rapporteringar avser Naturvårdsverket att föreslå justeringar i sin instruktion ( 15) som innebär att: 6

- Miljömålsrådets uppgifter förtydligas, särskilt beträffande vad rådet ska rapportera - Miljömålsrådet får skriva riktlinjer för de underlag som rådet har behov av för sina rapporteringar. 7

Effektiviseringsförslag i punktform För att förtydliga Miljömålsrådets roll som samordnare av rapporteringar inom miljömålssystemet föreslår Naturvårdsverket ändringar i instruktionen (15 ) som innebär att Miljömålsrådets uppgifter förtydligas och att rådet får skriva riktlinjer till fler myndigheter än som nu är fallet för de underlag som rådet har behov av för sina rapporteringar. För att förtydliga Miljömålsrådets roll som samordnare av rapporteringar som har bäring på miljömålsarbetet till regeringen föreslår Naturvårdsverket ändring i instruktionerna för myndigheter med miljömålsansvar. Förslaget gäller följande myndigheter: Boverket, Kemikalieinspektionen, Jordbruksverket, Skogsstyrelsen, SGU och SSI Naturvårdsverkets övergripande ansvar för naturmiljön föreslås upphöra (2 1st). Genom införandet av målet Ett rikt växt och djurliv täcks detta sakområde. För att förtydliga och förenkla för Miljömålsrådet i dess roll som samordnare av rapporteringar till regeringen föreslår Naturvårdsverket en ändring i länsstyrelseinstruktionen. Länsstyrelserna uppdrag att rapportera det regionala mål- och uppföljningsarbetet (M98/3090/8) till regeringen (Miljö- och samhällsdepartementet) den 1 mars föreslås upphöra. Liksom uppdraget att rapportera till Miljömålsrådet den 30 november. För att förtydliga Miljömålsrådets roll som samordnare av rapporteringar till regeringen föreslår Naturvårdsverket ändringar i respektive regleringsbrev för myndigheter som har ansvar inom de tre åtgärdsstrategierna. I samma syfte - att förtydliga Miljömålsrådets roll som samordnare av rapporteringar till regeringen - föreslår Naturvårdsverket ändringar i instruktionerna för myndigheter med särskilt ansvar för miljömålsarbetet. Naturvårdsverket föreslår dock att Boverkets, Jordbruksverkets samt Skogsstyrelsens rapporteringar till Miljömålsrådet av sitt särskilda ansvar för miljömålsfrågor inte sker separat utan ingår som en del i myndigheternas målvisa rapportering. Naturvårdsverket föreslår att miljökvalitetsmålen ska vara vägledande och utgöra grund för nya målformuleringar när mål för miljö formuleras inom andra politikområden och sektorer. 8

Bild: Effektiviseringsförslag till regeringen Gäller rapporteringar inom miljömålsystemet för de uppgifter som rådet har att fullgöra enligt förslag till ny instruktion Regeringen Regeringen ger uppdrag och är mottagare av rapporteringen som följer av ett uppdrag.. Miljömålsansvariga myndigheter rapporterar direkt till Miljömålsrådet enligt rådets riktlinjer (se nytt förlag till instruktion). Myndigheter med delat ansvar för de tre åtgärdsstrategierna tar fram underlag till Miljömålsrådet enligt rådets riktlinjer. Myndigheter med särskilt ansvar för miljömålsfrågor rapporterar enligt riktlinjer från Miljömålsrådet som underlag till Miljömålsrådets rapporter. Miljömålsrådet Miljömålsrådet skriver riktlinjer till berörda myndigheter för det underlag som rådet behöver för att fullgöra sina uppgifter. De uppgifter som Miljömålsrådet förväntas utföra framgå av Naturvårdsverkets instruktion ( 15) (se förslag till ändrad lydelse.) Länsstyrelser ska definieras som miljömålsansvariga myndigheter och rapporterar direkt till Miljömålsrådet enligt rådets riktlinjer (se nytt förlag till instruktion). 9

Naturvårdsverkets tolkning av uppdraget Naturvårdsverket har tolkat uppdraget så att det i huvudsak fokuserar på de behov som Miljömålsrådet har för att göra samlade bedömningar av hur arbetet med att nå miljökvalitetsmålen går. Uppdraget har avgränsats till att: fokusera i huvudsak på de behov som Miljömålsrådet har för att genomföra sitt uppdrag att ta fram samlade bedömningar av hur arbetet med att nå miljökvalitetsmålen går samt att redovisa detta årligen till regeringen. inte föreslå effektiviseringar av de rapporteringar som ska rapporteras vidare till EU och internationella konventioner. inte ge förslag på effektivisering av dataflöden. Dataförsörjning inom miljömålssystemet är mycket komplext. Uppdraget har avgränsats till att inte omfatta effektiviseringar av dataflöden. Verket avser se över detta i ett annat sammanhang. en behandlar även kortfattat rapportering av hur skogspolitikens miljömål kan koordineras med utvärderingen av de nationella miljökvalitetsmålen. Inom uppdraget har denna definitionen av miljömålssystemet använts: I Miljömålssystemet ingår de rapporteringar och den samordning som sker för att följa upp och utvärdera arbetet för att nå de nationella miljökvalitetsmålen med dess regionaliserade mål. De huvudsakliga rapporteringarna inom miljömålssystemet består av att: Miljömålsrådet årligen rapporterar till regeringen en bedömning och resultatredovisning av hur arbetet med att nå miljömålen går. Underlaget används i arbetet med budgetpropositionen. Miljömålsrådet lämnar vart fjärde år ett underlag till regeringen för deras fördjupade utvärdering av arbetet för att nå miljömålen. Underlaget används till miljömålspropositioner som beslutsunderlag till riksdagen med förslag till justeringar av mål och styrmedel. Visa utvecklingen för att nå miljökvalitetsmålen med stöd av indikatorer. Ta fram en årlig verksamhetsberättelse, i syfte att redovisa användningen av rådets medel. För sina bedömningar behöver Miljömålsrådet underlag från många håll i samhället. Uppföljningssystemet bygger främst på att det finns utpekade miljömålsansvariga myndigheter för respektive miljökvalitetsmål samt myndigheter med ansvar för övergripande miljömålsfrågor och myndigheter med särskilt ansvar för miljömålsarbetet. Dessutom innehåller systemet ett ansvar för länsstyrelserna och skogsvårdsstyrelserna att regionalt anpassa och följa upp samt genomföra åtgärder för att nå de regionala målen. 10

Genomförande Kartläggning av myndigheters rapporteringar För att få en samlad bild samt för att kunna identifiera de rapporteringar som bedöms kunna bidra till miljömålssystemet från olika myndigheter och som kan ha anknytning till miljömålsystemet har en kartläggning genomförts. Kartläggningen har utgått från följande dokument: - återkommande rapporteringar som är instruktionsgivna - återkommande rapporteringar som beställs genom regleringsbreven - särskilda uppdrag som ges genom regleringsbreven - uppdrag som ges utanför regleringsbrev - egen initierade projekt som bedöms vara av värde för miljömålsrapporteringen Ett antal frågor ställdes i samband med kartläggningen. Urvalet av myndigheter som har fått möjlighet att svara på frågorna gjordes genom att använda den kontaktlista som Naturvårdsverket har för myndigheter som rapporterar sitt miljöledningssystem till Naturvårdsverket. För de myndigheter som finns representerade i Miljömålsrådet utsågs särskilda kontaktpersoner. Miljömålsrådets beredningsgrupp för miljömålsuppföljning (BMU) har använts som referensgrupp under uppdragets genomförande. De slutsatser och förslag som presenteras bygger till stor del på myndigheternas svar i kartläggningen av rapporteringarna. I kartläggningen har många pågående uppdrag och rapporteringar identifierats. De rapporteringar som tydligt kopplar till miljömålssystemet och som bedöms som relevanta inom detta uppdrag behandlas i denna rapport. Alla rapporteringar och uppdrag som identifierats finns beskrivna i bilaga 6 samt på miljömålsportalen www.miljomal.nu. 11

Miljömålsrådets rapporteringar Enligt Naturvårdsverkets nuvarande instruktion ska Miljömålsrådet: göra en samlad uppföljning och bedömning av miljösituationen i förhållande till miljökvalitetsmålen. varje år lämna en skriftlig rapport till regeringen. fördela medel som behövs för uppföljningen av miljökvalitetsmålen och för miljöövervakningen samt viss internationell rapportering. Miljömålsrådets underlag till fördjupad utvärdering För att ta fram underlag till regeringens fördjupade utvärdering gäller att myndigheter kopplade till miljömålssystemet bidrar med underlag för sina respektive ansvarsområden. Miljömålsrådet skriver riktlinjer som gäller för de myndigheter som enligt sin instruktion eller sitt regleringsbrev ska rapportera i enlighet med dessa riktlinjer. Det innebär att följande myndigheter ska bidra med underlag till den fördjupade utvärderingen av miljömålssystemet 2008: Centrala miljömålsansvariga myndigheter (inklusive myndigheter med övergripande ansvar för miljömålsfrågor). Regionala miljömålsansvariga myndigheter. Myndigheter som har delat ansvar inom de tre åtgärdsstrategierna De 18 myndigheter som har särskilt ansvar för miljömålsfrågor. De målvisa utvärderingarna utgör det centrala underlaget för rådets samlade bedömning tillsammans med arbetet inom de tre åtgärdsstrategierna. De målansvariga myndigheterna ansvarar för sina respektive utvärderingar vilket innebär att de kan överlämnas till regeringen som separata rapporter. Arbetsprocessen i korthet: Miljömålsrådet ska överlämna ett underlag till regeringen med rådets samlade bedömning under mars 2008. Underlag till rådets bedömning ska finnas tillgängliga som arbetsunderlag för Miljömålsrådets kansli senast den 30 september 2007. Myndigheter med särskilt ansvar för miljömålsfrågor ska rapportera till regeringen efter riktlinjer från Miljömålsrådet senast den 31 december 2006. eringen ska fungera som underlag till de målvisa rapporterna, strategiarbetet samt rådets samlade bedömning. Länsstyrelsernas uppföljning och utvärdering av det regionala miljömålen ska rapporteras till Miljömålsrådets kansli senast den 30 november 2006 samt som rapport den 1 mars 2007. eringen ska fungera som underlag till de målvisa rapporten, strategiarbetet samt rådets samlade bedömning. Underlag från åtgärdsstrategierna ska vara kansliet till handa senast 30 november 2007. Underlaget ska utgöra kapitel i rådets samlade bedömning. Alla dataunderlag uppdate- 12

ras fortlöpande under processen. Miljömålsrådets årliga uppföljningsrapport Den årliga uppföljningen av utvecklingen mot miljökvalitetsmålen är underlag för regeringens rapport till riksdagen om miljömålens utveckling och utgör även ett av underlagen för budgetpropositionen. En del i rapporteringen är att beskriva vad som hänt senaste året och en annan del är att informera om hur vi närmar oss miljökvalitetsmålen och om takten är tillräcklig. Därvid berörs också översiktligt viktiga orsaker till miljöproblem och om ytterligare åtgärder behövs för att miljömålen ska nås. De målansvariga myndigheterna ansvarar för att texter och bedömningar tas fram inklusive att de viktiga åtgärderna redovisas för respektive miljökvalitetsmål liksom att texten till de övergripande miljömålsfrågorna utformas. Miljömålsrådet beslutar om den slutliga rapporten. Uppföljning med hjälp av dataförsörjning och indikatorer Miljömålsrådet har ett övergripande ansvar att samordna och driva på utvecklingen av det indikatorsystem som presenteras på miljömålsportalen www.miljomal.nu Målansvariga myndigheter ansvarar för utveckling av och beslutar om indikatorer som följer utvecklingen av det miljökvalitetsmål med delmål alternativt de övergripande miljömålsfrågor som myndigheten ansvarar för. Myndigheten ansvarar dessutom för bedömningar, att indikatorn är kvalitetssäkrad samt att beslutad indikator har tagits fram efter samråd med berörda centrala myndigheter och regionala myndigheter med hänsyn till aktuell internationell rapportering och ledande internationella indikatorinitiativ. Målansvariga regionala myndigheter (Länsstyrelser och Skogsvårdsstyrelser) ansvarar för att regionala indikatorer utvecklas och beslutas efter samråd med andra berörda regionala och nationella myndigheter. Respektive myndighet ansvarar dessutom för bedömningar samt att indikatorn är kvalitetssäkrad. Från den 1 januari 2006 kommer skogsvårdsorganisationen inte längre att utgöras av en central myndighet och ett antal regionala myndigheter (skogsvårdsstyrelser) utan ersättas av en nationell myndighet, Skogsstyrelsen, med regional och lokal organisation. Årlig verksamhetsberättelse Miljömålsrådet tar årligen fram en verksamhetsberättelse. I rapporten redovisas de medel som Miljömålsrådet fördelat under förgående budgetår och till vilka projekt/aktiviteter som medlen använts. 13

Årsredovisningen är i första hand riktad till Miljömålsrådet och dess organisationer samt till alla länsstyrelser och nationella utförare av miljöövervakning. Syftet är att ge en redovisning och återrapportering av pågående eller avslutad verksamhet under verksamhetsåret. Inom Naturvårdsverket används årsredovisningen som faktaunderlag vid specifika frågor och uppdrag som berör de olika verksamheterna. Verksamhetsberättelsen godkänns av Miljömålsrådet. Effektiviseringsförslag till regeringen För att förtydliga Miljömålsrådets roll som samordnare av rapporteringar inom miljömålssystemet avser Naturvårdsverket återkomma med förslag till justeringar i sin instruktion ( 15) som innebär att Miljömålsrådet får skriva riktlinjer för de underlag som rådet har behov av för sina rapporteringar samt att Miljömålsrådets uppgifter förtydligas. Förslag till ändring av instruktion för Naturvårdsverket gällande Miljömålsrådet 15 Inom verket finns ett miljömålsråd. Rådet skall vara ett organ för samråd och samverkan i arbetet med att uppnå de av riksdagen fastställda miljökvalitetsmålen. Rådet skall: 1. årligen göra en samlad resultatredovisning av utvecklingen mot miljökvalitetsmålen 2.ta fram underlag till regeringens återkommande fördjupade utvärdering av miljömålsarbetet, 3. svara för övergripande information om arbetet inom miljömålssystemet, 4. svara för samordningen av den regionala anpassningen av miljökvalitetsmålen, 5.fördela medel som behövs för uppföljningen av miljökvalitetsmålen och för miljöövervakningen samt viss internationell rapportering. Rådet får utfärda riktlinjer om det underlag som de miljömålsansvariga myndigheterna inklusive länsstyrelser, myndigheter med ansvar för de tre åtgärdsstrategierna samt myndigheter med särskilt ansvar för miljömålsarbetet inom sin sektor skall tillhandahålla rådet. I underlaget skall ingå kostnadseffektiva åtgärdsförslag 14

Nationella miljömålsansvariga myndigheters rapporteringar Gemensamma rapporteringar till regeringen Nationella målansvariga myndigheter redovisar årligen översiktligt viktiga insatser inom miljömålsarbetet till regeringen genom den s.k. årsredovisningen. Myndigheterna har också i uppdrag att införa och redovisa miljöledningssystem enligt uppdrag M98/4739/8 samt M2001/4509/Kn. Miljöledningssystemet avrapporteras årligen i samband med årsredovisningen (en separat redovisning) till myndighetens departement (Finansdepartementet) och Naturvårdsverket. Gemensamma rapporteringar till Miljömålsrådet Nationella målansvariga myndigheter och myndigheter med ansvar för de fyra övergripande miljömålsfrågorna tar enligt rådets riktlinjer fram: underlag till Miljömålsrådets årliga rapport. underlagsrapporter i samband med att underlag inför regeringens fördjupade utvärdering tas fram. underlag inför Miljömålsrådets årliga verksamhetsberättelse. löpande, men minst en gång per år, uppdaterad text om miljökvalitetsmålen till miljömålsportalen www.miljomal.nu. underlag och uppdateringar av indikatorpresentationerna på miljömålsportalen. Målansvariga myndigheters rapporteringsansvar Naturvårdsverket Naturvårdsverket är miljömålsansvarig myndighet för miljökvalitetsmålen: Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Skyddande ozonskikt, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker, Storslagen fjällmiljö. Verket är även ansvarig för den övergripande miljömålsfrågan som avser Naturmiljö. Dessutom har Naturvårdsverket ett särskilt ansvar för att utveckla strategin för giftfria och resurssnåla kretslopp. Därtill föreslås verket ha det administrativa samordningsansvaret för de 15

övriga två strategierna effektivare energianvändning och transporter, hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö. Uppdragen regleras genom verkets instruktion och regleringsbrev. Boverket Boverket är miljömålsansvarig myndighet för målet God bebyggd miljö. Verket är även ansvarig för den övergripande miljömålsfrågan Fysisk planering, byggnader och hushållning med mark, vatten. Dessutom är Boverket ansvarig myndighet för byggsektorn och har ett särskilt ansvar för miljömålsarbete inom sektorn. Boverket föreslås även få ett delat ansvar för att utveckla åtgärdsstrategin hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö. Uppdragen regleras genom verkets instruktion och regleringsbrev. Boverket har därmed flera rapporteringar inom miljömålssystemet. Det särskilda ansvaret för miljömålsfrågor ska enligt prop, 2005/06:150 rapporteras till Miljömålsrådet den 31 dec. 2006. Boverket rapporterar dessutom sitt miljömålsansvar till Miljömålsrådet enligt rådets riktlinjer. För effektivisera myndighetens rapportering inom miljömålssystemet anser Naturvårdsverket att rapporteringen av det särskilda ansvaret för miljömålsfrågor kan ingå som en del i myndighetens rapportering kring sitt miljömålsansvar till Miljömålsrådet. Kemikalieinspektionen Kemikalieinspektionen är miljömålsansvarig myndighet för målet Giftfri miljö. Kemikalieinspektionen föreslås även få ett delat ansvar för att utveckla strategin för giftfria och resurssnåla kretslopp. I stort sett hela Kemikalieinspektionens verksamhet överstämmer med miljökvalitetsmålet Giftfri miljö vilket innebär att de flesta rapporteringar har koppling till miljömålssytemet. Kemikalieinspektionens årliga redovisning av verksamheten till regeringen (Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet) är en stor del i rapporteringen av miljömålsarbetet. Uppdragen regleras genom inspektionens instruktion och regeringsbrev. Strålskyddsinstitutet Strålskyddsinstitutet är miljömålsansvarig myndighet för målet Säker strålmiljö. Institutet föreslås få ett delat ansvar för att utveckla strategin för giftfria och resurssnåla kretslopp. Uppdragen regleras genom SSI:s instruktion och regeringsbrev. Jordbruksverket Jordbruksverket är miljömålsansvarig myndighet för målet Ett rikt odlingslandskap. Verket är även sektorsansvarig myndighet för jordbrukssektorn och har ett särskilt ansvar för miljömålsarbete inom sektorn. Jordbruksverket föreslås även få ett delat ansvar för att utveckla åtgärdsstrategin för hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö. Uppdragen regleras genom verkets instruktion och regleringsbrev. 16

Jordbruksverket har därmed flera rapporteringar inom miljömålssystemet. Det särskilda ansvaret för miljömålsfrågor ska enligt prop, 2005/06:150 rapporteras till Miljömålsrådet den 31 dec. 2006. Jordbruksverket rapporterar dessutom sitt miljömålsansvar till Miljömålsrådet enligt rådets riktlinjer. För effektivisera myndighetens rapportering inom miljömålssystemet anser Naturvårdsverket att rapporteringen av det särskilda ansvaret för miljömålsfrågor kan ingå som en del i myndighetens rapportering kring sitt miljömålsansvar till Miljömålsrådet. Skogsstyrelsen Skogsstyrelsen är miljömålsansvarig myndighet för målet Levande skogar. Styrelsen är även sektorsansvarig myndighet för skogssektorn och har ett särskilt ansvar för miljömålsarbete inom sektorn. Skogsstyrelsen föreslås även få ett delat ansvar för att utveckla åtgärdsstrategin för hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö. Skogsstyrelsen har därmed flera rapporteringar inom miljömålssystemet. Det särskilda ansvaret för miljömålsfrågor ska enligt prop, 2005/06:150 rapporteras till Miljömålsrådet den 31 dec. 2006. Skogsstyrelsen rapporterar dessutom sitt miljömålsansvar till Miljömålsrådet enligt rådets riktlinjer. För att effektivisera myndighetens rapportering inom miljömålssystemet anser Naturvårdsverket att rapporteringen av det särskilda ansvaret för miljömålsfrågor kan ingå som en del i myndighetens rapportering kring sitt miljömålsansvar till Miljömålsrådet. Sveriges geologiska undersökning SGU är miljömålsansvarig myndighet för målet Grundvatten av god kvalitet. SGU föreslås även få ett delat ansvar för att utveckla åtgärdsstrategin för hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö. Uppdragen regleras genom verkets instruktion och regleringsbrev. Socialstyrelsen Socialstyrelsen har det övergripande ansvaret för hälsa i miljömålsarbetet. Socialstyrelsen föreslås även få ett delat ansvar för att utveckla åtgärdsstrategin hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö. För att främja hälsofrågorna i miljömålsarbetet gör Socialstyrelsen en direktrapportering för det övergripande målområdet hälsa samtidigt som samarbete med miljömålsansvariga myndigheter sker för att hälsofrågorna ska belyses inom respektive miljökvalitetsmål. Riksantikvarieämbetet Riksantikvarieämbetet har det övergripande ansvaret för kulturmiljö i miljömålsarbetet. Riksantikvarieämbetet föreslås även få ett delat ansvar för att utveckla åtgärdsstrategin hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö. Uppdragen regleras genom verkets instruktion och regleringsbrev. 17

RAÄ samverkar med andra myndigheters regeringsuppdrag i flera strategier för de miljömål som berör kulturmiljö. Arbetet med strategierna leder till ökat kunskapsunderlag, ökad samverkan med andra myndigheter, identifiering av behov och förslag till åtgärder samt en vägledning för egna sektorn såväl som andra aktörer om hur miljöns kulturvärden kan uppmärksammas och hanteras. 18

Effektiviseringsförslag till regeringen 15 i Naturvårdsverkets instruktion bör ändras i enlighet med förslaget på sidan 14. Dessutom bör 2 1 st i instruktionen ändras på så sätt att Naturvårdsverkets övergripande ansvar för naturmiljön upphör. Genom införandet av målet Ett rikt växt och djurliv täcks samma sakområde varför orden och för naturmiljön bör strykas.. Av 2 1 st av Naturvårdsverkets instruktion framgår följande: I arbetet med att uppnå miljökvalitetsmålen har Naturvårdsverket ett övergripande ansvar för miljömålsfrågor och för naturmiljön. Förslaget innebär att de tre sista orden bör strykas. Förslag till ändrad instruktion för övriga målansvariga myndigheter: För att förtydliga Miljömålsrådets roll som samordnare av rapporteringar som har bäring på miljömålsarbetet till regeringen föreslår Naturvårdsverket ändring i instruktionerna för myndigheter med miljömålsansvar. Förslaget gäller följande myndigheter: Boverket, Kemikalieinspektionen, Jordbruksverket, Skogsstyrelsen, SGU och SSI NN är miljömålsansvarig myndighet för miljökvalitetsmålet XX och ansvarar för samordning, uppföljning och för att ge förslag till kostnadseffektiva åtgärder till Miljömålsrådet. NN skall också på andra sätt verka för att miljökvalitetsmålet XX och dess delmål nås. Jordbruksverket har under beredningen framfört synpunkten att förslaget inte hör hemma i instruktionen utan i myndigheternas regleringsbrev. Någon motsvarande ändring i Naturvårdsverkets instruktion behövs inte då 2 och 15 (med föreslagna justeringar) har samma innebörd. Kartläggningen av miljömålsmyndigheternas rapporteringar och uppdrag i form av nuvarande skrivningar i instruktioner och regleringsbrev visar att det är stora skillnader i hur myndigheterna ska rapportera inom miljömålssystemet. Exempelvis har Boverket och Socialstyrelsen i sina instruktioner i uppdrag att rapportera till Miljömålsrådet enligt riktlinjer från rådet medan SGU och Riksantikvarieämbetet inte har rapporteringsansvar till Miljömålsrådet vare sig i instruktioner eller i regleringsbrev. Andra miljömålsansvariga myndigheterna har ett mellanting. Sett ur Miljömålsrådets perspektiv är det önskvärt att så långt som möjligt synkronisera myndigheternas uppgifter inom miljömålsarbetet i instruktioner och regleringsbrev. För att Miljömålsrådet ska kunna ha en samordnande roll för rapporteringar inom miljömålssystemet förslår Naturvårdsverket att följande myndighe- 19

ters instruktioner justeras så att myndigheternas uppdrag i miljömålssystemet tydliggörs: Boverket, Kemikalieinspektionen, Jordbruksverket, Skogsstyrelsen, SGU och SSI. 20

Regionala miljömålsansvariga myndigheters rapporteringar Regionala myndigheter Länsstyrelserna Länsstyrelserna ansvarar för att regionalt anpassa de nationella miljökvalitetsmålen. Länsstyrelsens verksamhet utgår från Länsstyrelseinstruktionen samt Länsstyrelsens regleringsbrev. Länsstyrelseinstruktionen (SFS 2002:864) har skrivningar som indirekt eller direkt har koppling till miljömålsarbetet. Instruktion anger inget särskilt uppdrag om rapportering, men formuleringarna bidrar till att ge tyngd till miljömålsarbetet och redovisningar kopplade till detta. Formuleringen anger också att regeringen fortlöpande ska få information från Länsstyrelsen om hur miljömålsarbetet fortskrider. Länsstyrelsernas regleringsbrev är indelade i olika verksamhetsområden och verksamhetsgrenar som är kopplade till återrapporteringar inom miljömålssystemet. I regleringsbrevet har miljömålsarbetet en egen verksamhetsgren. Här kopplas miljömålsarbetet till olika politikområden för att påpeka vikten av att miljömålsarbetet bedrivs inom olika sakområden. Inom verksamhetsgren Utåtriktat sektorsövergripande arbete skall Länsstyrelsen också visa hur miljömålsarbetet bedrivs utifrån ett hållbarhetsperspektiv i länet. eringar till regeringen Årsredovisningen Länsstyrelsens redovisar översiktligt viktiga insatser inom miljömålsarbetet i årsredovisningen, enligt regleringsbrevet, i slutet på februari varje år (för 2006 gäller den 22 februari) till regeringen (Finansdepartementet). Det regionala mål- och uppföljningsarbetet (M98/3090/8) Det regionala mål- och uppföljningsarbetet redovisas till regeringen (Miljödepartementet) enligt länsstyrelsernas miljömålsuppdrag (M98/3090/8) årligen den 1 mars. Miljöledningsarbetet Länsstyrelserna har liksom flertalet andra statliga myndigheter i uppdrag att införa och redovisa miljöledningssystem enligt uppdrag M98/4739/8 samt M2001/4509/Kn. Miljöledningssystemet avrapporteras årligen i samband med årsredovisningen (en separat redovisning) till myndighetens departement (Finansdepartementet) och Naturvårdsverket. 21

eringar till Miljömålsrådet Resultatbedömning Länsstyrelserna ska enligt regleringsbreven årligen redovisa en resultatbedömning angående miljökvalitetsmålen till Miljömålsrådet enligt rådets anvisningar per den 30 november. Syftet med redovisningen är att ge underlag till Miljömålsrådets årliga uppföljning av miljökvalitetsmålen. Länsstyrelsen gör även andra rapporteringar till Miljömålsrådet och miljömålsmyndigheter inför rådets uppföljningar och utvärderingar. Länsstyrelserna redovisar även resultat från de medel som rådet har fördelat till länsstyrelsernas miljömålsarbete. Skogsvårdstyrelserna Skogsvårdsstyrelserna ansvarar för att det nationella miljökvalitetsmålet Levande skogar anpassas regionalt. Skogsvårdsorganisationen är under omorganisation. Hur det regionala arbetet med Levande skogar fortsättningsvis ska bedrivas behöver fortsatt diskuteras. Effektiviseringsförslag till regeringen För att förtydliga och förenkla för Miljömålsrådet i dess roll som samordnare av rapporteringar till regeringen föreslår Naturvårdsverket en ändring i länsstyrelseinstruktionen. Förslag till ändrad instruktion för länsstyrelserna 5 Länsstyrelsen skall verka för att de av riksdagen fastställda miljökvalitetsmålen uppnås och skall därvid svara för regionalt mål- och uppföljningsarbete. Länsstyrelserna ansvarar för samordning, uppföljning och information, samt för att ge förslag till kostnadseffektiva åtgärder och på andra sätt verka för att de regionala miljökvalitetsmålen och delmål nås. Länsstyrelsen skall inom ramen för miljömålsansvaret rapportera till det Miljömålsråd som finns inom Naturvårdsverket. eringen skall ske enligt de riktlinjer som Miljömålsrådet utfärdar. Naturvårdsverkets förslag innebär att det i Länsstyrelsernas instruktion införs en formulering som definierar Länsstyrelserna som miljömålsansvariga myndigheter på regional nivå. Detta innebär att Miljömålsrådets riktlinjer på ett tydligare sätt inkluderar länsstyrelsernas underlag till rådets rapporteringar. Förslagen innebär vidare att Miljömålsrådets riktlinjer kommer att innehålla anvisningar för vilka behov rådet har från länsstyrelserna till rådets årliga rapport, rådets underlag till den fördjupade utvärderingen, underlag till miljömålsportalen med indikatorpresentationer samt budgetredovisning av erhållna medel från Miljömålsrådet. 22

Med detta följer att Naturvårdsverkets instruktion för Miljömålsrådet behöver ändras så att rådet kan skriva riktlinjer för de underlag som länsstyrelserna behöver tillhandahålla rådets för sina rapporteringar till regeringen. Länsstyrelserna uppdrag att rapportera det regionala mål- och uppföljningsarbetet (M98/3090/8) till regeringen (Miljö- och samhällsdepartementet) den 1 mars föreslås upphöra. Liksom uppdraget att rapportera till Miljömålsrådet den 30 november. Förslagen innebär att länsstyrelsernas rapportering gällande det regionala mål- och uppföljningsarbetet (M98/3090/8) som redovisas till regeringen (Miljödepartementet) den 1 mars kan ersättas av rådets riktlinjer. Även redovisningen av resultatbedömning angående miljökvalitetsmålen till Miljömålsrådet enligt rådets anvisningar per den 30 november 2005 kan fasas ur länsstyrelsernas regleringsbrev. Naturvårdsverket föreslår att länsstyrelserna även fortsättningsvis rapporterar till regeringen genom återrapporteringen i årsredovisningarna i slutet av februari varje år. Detta förutsätter att regleringsbreven även fortsättningsvis har miljömålsarbetet som en egen verksamhetsgren. 23

Särskilt ansvar för miljömålsarbetet och åtgärdsstrategier Ett antal myndigheter har ett särskilt ansvar för ekologisk hållbarhet inom sina respektive sektorer. Detta uppdrag har inte haft någon regelbunden återapportering. Den senaste rapporteringen genomfördes 2003 genom ett regeringsuppdrag till Naturvårdsverket (ering av det särskilda sektoransvaret för ekologiskt hållbar utveckling). I prop. 2004/05:150 föreslås att uppdraget omformuleras till ett särskilt ansvar för miljömålsarbetet med regelbunden rapportering till Miljömålsrådet vart fjärde år. I propositionen anges att uppdraget kommer att införas i myndigheternas instruktion. Följande myndigheter föreslås få ett särskilt ansvar för miljömålsarbetet: Banverket, Boverket, Statens energimyndighet, Fiskeriverket, Försvarsmakten, Statens jordbruksverk, Konsumentverket, Luftfartsstyrelsen, Myndigheten för skolutveckling, Verket för näringslivsutveckling, Riksantikvarieämbetet, Skogsstyrelsen, Statens räddningsverk, Styrelsen för internationellt utvecklingsarbete, Sjöfartsverket och Vägverket, Livsmedelsverket och Läkemedelsverket. Regeringen lägger dessutom i prop. 2004/05:150 stor vikt vid tre åtgärdsstrategier och aviserar att några myndigheter ska ha ett gemensamt uppdrag att vidareutveckla strategierna. Naturvårdsverket föreslås få ett administrativt samordningsansvar för två av strategierna och har redan huvudansvar för den tredje. De tre strategierna med ansvariga myndigheter är följande: En strategi för effektivare användning av energi och transporter (EET). Ansvariga myndigheter: Naturvårdsverket, Vägverket, Energimyndigheten, Banverket, Luftfartsstyrelsen, sjöfartsverket och SIKA. En strategi för giftfria och resurssnåla kretslopp (GRK). Ansvariga myndigheter: Naturvårdsveket (huvudansvarig enligt instruktion), Kemikalieinspektionen, Statens strålskyddsinstitut, En strategi för hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö (HMVB) Ansvariga myndigheter: Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen, Jordbruksverket, Riksantikvarieämbetet, Boverket, Fiskeriverket och Socialstyrelsen. Samtliga myndigheter som föreslås få ett ansvar inom strategierna ingår redan i miljömålssystemet antingen som miljömålsanvarig myndighet eller som myndighet med särskilt ansvar för miljömålsfrågor. Undantaget är SIKA som föreslås ingå inom EET-strategin. I uppföljningen och utvärderingen av Miljökvalitetsmålen ska synergier och konflikter med andra samhällsmål identifieras inklusive de styrmedel som används för att nå dessa samhällsmål. Inom sektorerna finns många av de mål som riksdagen 24

och regeringen har lagt fast. De myndigheter som får ett särskilt ansvar för miljömålsarbetet ska dessutom visa hur sektorn arbetar med de nationella miljökvalitetsmålen. I det särskilda ansvaret för miljömålsarbetet ingår att genomföra åtgärder för att myndigheten och aktörerna inom sektorn skall integrera miljöfrågorna i sin verksamhet så att sektorns negativa miljöpåverkan kan minskas och den positiva miljöpåverkan förstärkas och därmed bidra till att uppnå miljökvalitetsmålen som en del i hållbar utveckling. Både sektorsanvariga och miljömålsansvariga myndigheter ska ansvara för att föra en dialog med varandra om målspecifika åtgärder. Myndigheterna föreslås rapportera om sitt arbete med särskilt ansvar för miljömålsarbetet till Miljömålsrådet vart fjärde år. Första tillfället skall vara den 31 december 2006. en skall innehålla en analys av utvecklingen av sektorns miljöpåverkan, dvs. positiva och negativa trender, en redogörelse för genomförda och kommande åtgärder, förslag till vilka styrmedel och åtgärder som behövs men som myndigheten inte har mandat att genomföra, en beskrivning av identifierade målkonflikter och synergieffekter mellan miljökvalitetsmålen och övriga mål, såväl inom sektorn som gentemot andra sektorer. Den skall dessutom innehålla en redogörelse för hur myndigheten ser på kopplingen mellan sitt arbete med särskilt sektorsansvar och miljökvalitetsmålen, EU:s sektorsarbete med miljöintegration samt hur sektorn påverkas av internationella beslut. Målet är att arbetet med det särskilda sektorsansvaret så långt som möjligt skall integreras i och komplettera det övriga arbetet med miljökvalitetsmålen. Naturvårdsverket avser att inom sitt regeringsuppdrag (nr. 19 i 2006års regelringsbrev) att samordna strategierna och därmed också återkomma med förslag på hur strategiarbetet ska redovisas. För att Miljömålsrådet och de miljömålansvariga myndigheterna ska identifiera synergier och konflikter med andra samhällsmål har de ett behov av att få tillgång till det underlag som sektorerna använder för att följa upp respektive sektorsmål. Det görs huvudsakligen i myndigheternas årsredovisningar. I bilaga 4 redovisas de sektorsmål som för närvarande finns. I den mån myndigheterna själva inte har tagit upp dem i kartläggningen har uppgifterna hämtats från regeringens hemsida för respektive departement. 25

Effektiviseringsförslag till regeringen Naturvårdsverket föreslår ändring i respektive regleringsbrev för de myndigheter som har ansvar inom de tre åtgärdsstrategierna i syfte att förtydliga Miljömålsrådets roll som samordnare. Enligt 2 3st i Naturvårdsverkets instruktion har verket ett särskilt ansvar för att samordna arbetet inom ramen för strategin för giftfria och resurssnåla kretslopp. Beträffande strategin för effektivare energianvändning och transporter samt strategin för hushållning av mark och vatten har Naturvårdsverket fått ett uppdrag att tillsammans med berörda myndigheter vidareutveckla strategierna och att redovisa arbetet till Miljömålsrådet enligt rådets riktlinjer. För den händelse övriga myndigheter som har ett ansvar inom de tre åtgärdsstrategierna inte fått motsvarande formuleringar i sina regleringsbrev bör sådana införas. Förslag till ändring i instruktion för myndigheter med särskilt ansvar för miljömålsarbete För att förtydliga Miljömålsrådets roll som samordnare av rapporteringar till regeringen föreslår Naturvårdsverket ändringar i instruktionerna för myndigheter med särskilt ansvar för miljömålsarbetet. Förslag till ändring i instruktion för myndigheter med särskilt ansvar för miljömålsarbete NN har ett samlat ansvar för miljömålsfrågor med anknytning till verkets verksamhetsområde. Verket skall inom ramen för detta ansvar vara samlande, stödjande och pådrivande för att integrera miljöfrågorna i de verksamheter som bedrivs inom sektorn. De av riksdagen fastställda miljökvalitetsmålen och strategierna för att uppnå dem skall vara vägledande. NN skall inom ramen för det särskilda ansvaret för miljömålsarbetet rapportera enligt de riktlinjer som Miljömålsrådet utfärdar. Naturvårdsverket föreslår dessutom att Boverkets, Jordbruksverkets samt Skogsstyrelsens rapporteringar till Miljömålsrådet av sitt särskilda ansvar för miljömålsfrågor inte sker separat utan ingår som en del i myndigheternas målvisa rapportering. Boverket, Skogsstyrelsen samt Statens Jordbruksverk är dessutom miljömålsansvariga myndigheter. Det innebär att det dessa myndigheter rapporterar inom miljömålssystemet vid flera olika tillfällen, dels som miljömålsansvarig myndighet, dels som sektorsansvarig myndighet samt som delansvariga inom de tre åtgärdsstrategierna. Naturvårdsverket föreslår därför att rapporteringen avseende Boverkets, Jordbruksverkets samt Skogsstyrelsens särskilda ansvar för miljömålsarbetet sker genom dessa myndigheters målvisa rapportering till Miljömålsrådet för 26

underlag till fördjupad utvärdering. För övriga myndigheter som utpekas som särskilt ansvariga myndigheter för miljömålsarbetet bör dock rapportering ske enligt föreslagen ordning i regeringens proposition 2004/05:150. Övrigt Naturvårdsverket föreslår att miljökvalitetsmålen ska vara vägledande och utgöra grund för nya målformuleringar när mål för miljö formuleras inom andra politikområden och sektorer. Miljökvalitetsmålen definierar den miljömässiga dimensionen i en hållbar utveckling. Därför anser Naturvårdsverket att de bör utgöra utgångspunkt för miljömål inom alla politikområden. För närvarade finns det egna miljömål inom de olika politikområdena vilket försvårar uppföljning och utvärdering av miljökvalitetsmålen. Det pågår en dialog mellan trafikverken och Näringsdepartementet om förutsättningarna för att harmonisera verkens miljörapportering med strukturen för miljökvalitetsmålen. Mer harmoniserade målstrukturer skulle underlätta möjligheterna att se synergier och konflikter i miljömålssystemet. Därför föreslår Naturvårdsverket att miljökvalitetsmålen ska utgöra grund för målformuleringar när mål för miljö formuleras inom andra politikområden och sektorer. Det kan innebära att preciseringar av målen i förhållande till sektorns miljöpåverkan. 27

eringar med anknytning till miljömålssystemet Miljöledningssystem I regeringsbeslut M97/4922/8 Statsförvaltning för hållbar utveckling - uppdrag till ytterligare myndigheter inom projekt Miljöledningssystem i statlig förvaltning ställs krav på att myndigheter skall ha ett miljöledningssystem. Enligt regeringens beslut (M2001/4509/Kn) Riktlinjer för myndigheters redovisning av miljöledningsarbete ska myndigheterna redovisa resultatet av arbetet till Naturvårdsverket och respektive departement. De allra flesta myndigheter som har svarat på frågorna i kartläggningen om rapporteringar med anknytning till miljömålsystemet anger att uppdraget att rapportera sitt miljöledningssystem har anknytning till miljömålssystemet. Naturvårdsverket har i ett regeringsuppdrag som lämnats till regeringen i september 2005 redovisat ett förslag till förändrad årlig redovisning av statliga myndigheters miljöledningssystem. Förslaget finns i sin helhet i regeringsuppdraget Förslag till ändrad redovisning från myndigheter med Miljöledningssystem redovisning av ett regeringsuppdrag. Här redovisas en sammanfattning av förslaget. Förslaget stämmer till stora delar överens med de kommentarer och förslag som har kommit fram vid kartläggningen som ligger till grund för detta regeringsuppdrag. Naturvårdsverkets förslag innebär att rapporteringen av miljöledningssystemet även i fortsättningen bör ske årligen i samband med årsredovisningen, men med en inlämningsperiod som sträcker sig viss tid efter det att årsredovisningen ska ha lämnats in. Naturvårdsverket rekommenderar inte en inkludering i årsredovisningen men är medvetna om att det för vissa myndigheter är önskvärt med en rapportering i årsredovisningen. En inkludering innebär att årsredovisningen växer i omfång. eringskravet ska omfatta alla myndigheter som fått uppdraget men anpassas till myndigheternas olika förutsättningar. MLS-redovisningen föreslås även fortsättningsvis göras separat från annan miljöredovisning som t ex miljömålsuppföljningen eftersom den är mer knuten till ledningsprocesser i myndigheten än till miljöeffekter. Däremot kan uppdragen att redovisa ges samtidigt och i samma skrivelse för att öka tydligheten och komplementariteten. För att få mer enhetlighet och tydlighet föreslås att rapporteringskravet förs in i regleringsbrev och/eller särskild förordning. Om en särskild förordning tas fram bör den klargöra myndighetsindelningen och hur rapporteringskravet ser ut för de olika grupperna. Vidare bör Naturvårdsverket ha föreskriftsrätt för att tillgodose de variationer som kan behöva genomföras mellan åren. Miljödata och miljöinformation 28

I kartläggningen av myndigheternas rapporteringar har ett antal myndigheter svarat att de producerar data som underlag för uppföljning och utvärdering av miljökvalitetsmålen vilket ingår som en del i miljömålssystemet. Följande avsnitt utgörs av underlag från kartläggningen och gör inte anspråk på att vara heltäckande i form av myndigheter som rapporterar data inom systemet. Eftersom dataförsörjning inom miljömålssystemet är mycket komplext är uppdraget avgränsat till att inte ge effektiviseringsförslag som gäller dataförsörjning. Tillgång till statistik och data är en förutsättning för att miljökvalitetsmålen ska kunna följas upp och utvärderas. Detta uppdrag har avgränsats till att inte föreslå effektiviseringar av rapporteringar som är kopplade till internationella rapporteringar pga. att det kräver en större insats att reda ut de olika dataflöden som är angelägna för att på ett effektivt sätt följa upp miljökvalitetsmålen. Inom Naturvårdsverket pågår ett projekt som syftar till att effektivisera den internationella rapporteringen. Allt större krav på att rapportera data enligt konventioner och direktiv medför ökande kostnader och större arbetsinsatser från de olika länderna. Projektet ska öka medvetandet om konsekvenserna av dessa ökade rapporteringskrav och ge förslag till initiativ för att samordna och begränsa kraven. Det långsiktiga syftet är att få till en ändamålsenlig regelbunden rapportering till internationella organisationer och konventioner där de rapporterade uppgifterna kommer till användning för att spegla miljöutvecklingen och påverka miljöpolitiken. Produktionen av statistik och miljödata för de internationella rapporteringarna behöver också i högre utsträckning samordnas med de behov som finns för uppföljningen av miljökvalitetsmålen. Naturvårdsverket Naturvårdsverket är statistikansvarig myndighet för statistikområdena utsläpp, belastning, miljötillstånd, miljöbalkens tillämpning och avfall. Naturvårdsverket ansvarar också för ca 400 internationella rapporteringar som svarar mot krav från olika konventioner, EU-direktiv mm. eringarna omfattar i olika grad rapportering av statistik/miljödata. Dataunderlag som tas fram används för olika ändamål, för den internationella rapporteringen används också för den officiella statistiken samt för miljömålsuppföljning. Dataunderlagen finansieras till stor del av Naturvårdsverkets anslag för miljöövervakning mm. Delar av anslaget fördelas av Miljömålsrådet till miljöövervakning och uppföljning av miljökvalitetsmålen. Anslaget används även för att ta fram och rapportera data till internationella konventioner och direktiv inom EU. Miljöövervakningens resultat är underlag för många aktörer inom miljöområdet och ska vara möjliga att vidareutveckla för att belysa olika miljöfrågor. De delar inom miljöövervakningen som används för att beskriva utvecklingen mot målen är anpassade 29