Nutritionsdagen 2015

Relevanta dokument
Nationellt ramverk för patientsäkerhet

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

Att styra och leda för ökad patientsäkerhet

Riktlinjer för systematiskt patientsäkerhetsarbete

Patientsäkerhetsberättelse

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Utredning av vårdskador Rapportering av avvikelser, utredning av händelser och anmälan enligt lex Maria

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9

- Patientsäkerhetslag - SFS 2010: Överenskommelse mellan staten och SKL - nollvision

Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Nymilen

Patientsäkerhetsberättelse för. Daglig Verksamhet, Nytida AB. År Ewa Sjögren

Patientsäkerhets-berättelse för Solljungahälsan. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.

Innehållsförteckning

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

I huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Denna patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens Patientsäkerhetsberättelse.

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Dokumentnivå Anvisning

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida

Patientsäkerhetsberättelser 2018 för särskilda boenden i kommunal regi och på entreprenad

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering

Riktlinje Riskhantering (Patientsäkerhet)

Ingen patient ska skadas i vården

Patientsäkerhetsberättelse Postiljonen vård och omsorgsboende, egen regi. Postiljonen vård- och omsorgsboende. Dnr: /2019 Sid 1 (6)

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Säkerhet i vården - att bygga broar! Inger Nordin Olsson Förvaltningsövergripande Chefläkare, PhD 16/

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Vendelsögården

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År Annika Hoffsten Hultén

STORFORS KOMMUN. Bilaga 5 Kommunstyrelsen

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Patientsäkerhetsberättelse Hagavägens Gruppbostad

SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2011:9 ersätter

Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna

Riktlinje. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Patientsäkerhetsberättelse

Förebyggande arbete. Att förebygga trycksår, undernäring, fallolyckor samt ohälsa i munnen. Socialförvaltningen

PLAN för att komma igång med Senior alert inom hemvården

Patientsäkerhetslagen Vad betyder den för dig och vården?

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB

Vv 150/2010. Riktlinje för Avvikelsehantering Örebro kommun

Nya föreskrifter och allmänna råd

Yttrande avseende förslag till Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vårdgivares systematiska patientsäkerhetsarbete, dnr 4.1.

Patientsäkerhetsberättelse Västravägens Stödboende

P atientsäkerhetsberättelso

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Lillälvsgården.

Senior alert - plan för att arbeta med vårdprevention

LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR

Förebyggande arbete kring brukaren

2015 års patientsäkerhetsberättelse för Rapsvägens gruppbostad, Solhaga, Sörbygården och Brålanda Hemsjukvård.

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Hur ska bra vård vara?

Patientsäkerhetsberättelse för Runby gruppbostad

Patientsäkerhetsberättelse. för. Hälsocentralen i Näsum

Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2016

Patientsäkerhet. Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten Sjuhärads kommunalförbund 15 mars 2012

UNDERLAG FÖR LOKALT HANDLINGSPROGRAM FÖR AVVIKELSEHANTERING Basen i det fortlöpande förbättringsarbetet. Avvikelsehanteringsrutiner

Socialstyrelsens föreskrifter f allmänna råd r d (SOFS 2011:9) om ledningssystem för f r systematiskt kvalitetsarbete. Träder i kraft 1 januari 2012

Patientsäkerhet och arbetsmiljö. En vägledning för hög patientsäkerhet och god arbetsmiljö

Patientsäkerhetsberättelse för Hälsan & Arbetslivet

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

2017 års patientsäkerhetsberättelse och plan för för Onsjövägens Gruppboende i Svalöv

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Förslag till beslut Individ- och familjenämnden beslutar att godkänna lag på riktlinje.

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör.

Hur når vi en säker vård tillsammans? MATS MOLT chefläkare Region Skåne IRENE AXMAN ANDERSSON

Skador i vården en utmaning för oss alla. John Mälstam chefläkare

Patientsäkerhetsberättelse

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

Patientsäkerhetsberättelse för små vårdgivare

Registret ger stöd till ett standardiserat och evidensbaserat arbetssätt som kan

Patientsäkerhetsberättelse. avseende verksamhetsår

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Ledningssystem för god kvalitet

Kvalitet och Ledningssystem

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Patientsäkerhetsberättelse för Åderbråckscentrum. År / Steinarr Björnsson

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Sektor Omsorg

Anvisning för systematiskt patientsäkerhetsarbete

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

PLAN Förebyggande arbetssätt att arbeta systematiskt och strukturerat för att förebygga undernäring, trycksår och fall

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Patientsäkerhetsberättelse för

Transkript:

Nutritionsdagen 2015 Agneta Andersson Sveriges Kommuner och Landsting agneta.andersson@skl.se Nutritionsdagen 5 maj i Umeå

Föreskrift om förebyggande av och behandling vid undernäring Vad svarade SKL: En föreskrift inom området undernäring stärker vikten av ett förebyggande arbete inom området Det är av stor vikt att hälso- och sjukvården samt socialtjänsten och verksamheter enligt LSS själva bedömer vilka metoder och verktyg som skall användas för att upptäcka, utreda, förebygga och behandla undernäring Viktigt att ta fasta på att en utredning av en patients näringstillstånd ska vara en teambaserad aktivitet dvs. att en medicinsk utredning, omvårdnadsutredning och nutritionsutredning vägs samman

Undernäring och munhälsa riskområde inom patientsäkerhet Evidensbaserade åtgärder För att arbeta systematisk med att förebygga och minska risken för undernäring och munhälsa finns ett antal obligatoriska och evidensbaserade åtgärder beskrivna i två åtgärdspaket. Sveriges Kommuner och Landsting har tagit fram åtgärdspaketen tillsammans med en grupp experter.

Obligatoriska åtgärder - undernäring Alla patienter ska riskbedömas. Detta görs inom ett dygn efter deras inskrivning genom en samlad bedömning av olika data. Mät längd och vikt och räkna ut Body Mass Index. Gör en strukturerad utredning av patienter som bedöms ha risk för undernäring, bedöm hur allvarlig undernäringen är och identifiera bakomliggande orsaker. Åtgärder som syftar till att förebygga och behandla undernäring ska vara evidensbaserade. Upprepa bedömning av risk för undernäring så snart patientens tillstånd förändras.

Obligatoriska åtgärder - munhälsa Riskidentifiering och riskbedömning. Alla personer över 65 år och alla personer med stor påverkan på allmäntillstånd eller funktionsnivå ska riskbedömas med hjälp av ROAG. Gör en strukturerad utredning av patienter som bedöms ha svårare förändringar/avvikelser i munnen. Åtgärder som syftar till att förebygga och behandla oral ohälsa ska vara evidensbaserade. Upprepa bedömning av risk för oral ohälsa för att utvärdera effekterna av behandlingen eller när patientens tillstånd försämras.

Uppföljning genom egenkontroll www.senioralertportalen.se Senior alert i landstingen 2015 Antal riskbedömningar totalt 44 788 Antal riskbedömningar med risk 25 619 Åtgärder planerat mins en åtgärd 74.5 % genomfört en åtgärd 67 % Mellanmål och näringsdryck Senior alert i kommunen 2015 Antal riskbedömningar totalt Antal riskbedömningar med risk Åtgärder planerade 72.8 % genomförda 16.6 % Mellanmål, minska nattfastan till max 11 timmar och vägning minst en gång var 3:e månad

Så här ser Rutinkollen ut idag Skärmdump 1 från Martin

2 stycken diagram erhålls Diagrammen tolkas tillsammans Ger resultat samt vägledning om hur att bli bättre

Viktiga perspektiv Målet med det nationella ramverket är att det ska vara ett användbart och levande verktyg i arbetet på alla nivåer med att öka patientsäkerheten. Ramverket innehåller tre viktiga perspektiv. Dessa är att hälso- och sjukvården är: Patientfokuserad Kunskapsbaserad Organiserad för att skapa förutsättningar för en säker vård

Internationella exempel på nationella ramverk för patientsäkerhet Utvecklingen av ramverket genomfördes med inspiration från andra länders ramverk för patientsäkerhet.

Patientfokuserat patientsäkerhetsarbete Vad innebär det för patient och närstående? En ökad kunskap om den egna hälsan samt vård och behandling. Bättre informerad om risker som rör min vård och behandling. Att patientens synpunkter och erfarenheter tas tillvara för att göra vården säkrare. Att den som drabbas av en vårdskada blir informerad om vad som inträffat samt vilka åtgärder som kommer att vidtas. Vad innebär det för hälsooch sjukvårdspersonalen? Att diskutera vård och behandling samt risker utifrån patientens förutsättningar och behov. Att involvera patienter och närstående i arbetet med att förbättra processer och rutiner. Att identifiera och förebygga risker i vården utifrån patientens erfarenheter och synpunkter. Vad innebär det för den verksamhetsnära ledningen på olika nivåer? Att skapa förutsättningar för att patienter och närståendes erfarenheter och synpunkter systematiskt sammanställs och tas tillvara i förbättringsarbeten. Att visa öppenhet kring risker och skador i vården. Att skapa rutiner för ett strukturerat omhändertagande av patient och närstående i samband med en oönskad händelse. Vad innebär det för den högsta ledningen Att skapa förtroende hos medborgare och medarbetare. Att utarbeta former för medborgardialog. Att underlätta för medborgarna att framföra klagomål och synpunkter.

Kunskapsbaserat patientsäkerhetsarbete Vad innebär det för patient och närstående? Kunskap om att vården arbetar med att förebygga och minska risker i vården. Kunskap om att mina erfarenheter, synpunkter och förslag kan bidrar till en säkrare vård. Vad innebär det för hälsooch sjukvårdspersonalen? Att arbeta utifrån evidensbaserade kunskapsunderlag och riktlinjer. Att rapportera och följa upp risker för vårdskador samt händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. Att identifiera riskområden och förebygga risker i vården. Att följa upp och utvärdera och förbättra processer och rutiner. Vad innebär det för den overksamhetsnära ledningen på olika nivåer? Att skapa struktur och förutsättningar för en patientsäkerhetskultur som stödjer ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. En systematisk uppföljning och utvärdering av patientsäkerhetsarbetet. Att kontinuerligt samla in, analysera och agera på rapporter om risker för vårdskador samt händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada. Vad innebär det för den högsta strategiska ledningen? En systematisk uppföljning och utvärdering av patientsäkerhetsarbetet. Att integrera patientsäkerhet i kompetensutveckling, arbetsmiljö, ekonomi, IT och e-hälsa.

Organiserad för patientsäkerhet Vad innebär det för patient och närstående? Patienten upplever att alla som är involverade i patientens vård har tillgång till nödvändig och adekvat information. Patienten vet vem han/hon kan vända mig till med frågor om sin vård samt hur synpunkter och klagomål tas emot. Vad innebär det för hälsooch sjukvårdspersonal? Att utarbeta och använda standardiserade processer/rutiner för att förebygga och minska risk för vårdskador. Att skapa rutiner för god kommunikation mellan verksamhetens olika delar samt övergångar. Vad innebär det för den verksamhetsnära ledningen på olika nivåer? Att utarbeta och kommunicera mål och strategier som stödjer ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Att fördela det organisatoriska ansvaret för patientsäkerhet. Att skapa rutiner för patient och närstående att lämna synpunkter. Att säkerställa och uppmuntra till att medarbetare rapporterar risker för vårdskador. Vad innebär det för den högsta strategiska ledningen? Utarbeta och kommunicera övergripande mål, strategier och värderingar som stödjer ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Skapa rutiner som stödjer ledning och styrning av det strategiska patientsäkerhetsarbetet på alla nivåer. Dokumentera det organistoriska ansvaret för patientsäkerhetsarbetet. Att skapa förutsättningar för god kommunikation i vårdens övergångar, så väl internt som externt.