SÅ PÅVERKAR VI MILJÖN 2007 NATURVÅRDSVERKETS MILJÖARBETE

SÅ PÅVERKAR VI MILJÖN 2007 NATURVÅRDSVERKETS MILJÖARBETE REG. NR. S-000268

naturvardsverket.se En bra livsmiljö för människan och allt annat levande, nu och för kommande generationer. Naturvårdsverkets vision Ytterligare exemplar av miljöredovisningen kan beställas från Naturvårdsverkets ordertel: 08-505 933 40, fax: 08-505 933 99, e-post: natur@cm.se ISBN 978-91-620-8339-7. TRYCK: CM-gruppen, Stockholm, 08-09. PRODUKTION: Naturvårdsverket. GRAFISK FORM OCH REDIGERING: Informationssekretariatet. BILDER: www.imagesource.com/megapix - 1, Bengt Ekman/N - 7, Bruno Helgesson/N - 9, Westend61/Megapix - 10, Ola Jennersten/N - 13, Björn Röhsman/N - 14, Bengt Ekman/N - 16, Westend61/Megapix - 17, Wave Royalty Free/Megapix - 19, Krister Berg/N - 20 och Anette Andersson - 21.

Gd har ordet Naturvårdsverkets vision är en bra livsmiljö för människan och allt annat levande, nu och för kommande generationer. För att nå den visionen behöver vår verksamhet hela tiden utvecklas och förbättras, eftersom vår omvärld hela tiden förändras. Ett av flera sätt att utveckla verksamheten är att följa EMAS, EU:s frivilliga miljöstyrnings- och miljörevisionsförordning. Därför är vi sedan 2006 registrerade enligt den förordningen. EMAS står för Eco Management and Audit Scheme. Vi är sedan 2003 även certifierade enligt den internationella miljöledningsstandarden ISO 14001. Att vara EMAS-registrerad innebär också att vi varje år ska göra en miljöredovisning som är tillgänglig för allmänheten. Det är den du nu håller i din hand. Vad vi gör på Naturvårdsverket påverkar miljön både direkt och indirekt. Indirekt påverkar vi genom det uppdrag vi har att värna om vår miljö. Direkt genom vår dagliga verksamhet, vår pappersförbrukning, våra tjänsteresor, vår energiförbrukning med mera. När det gäller vår indirekta miljöpåverkan har vi här valt att lyfta fram några exempel på insatser som gjorts inom de fyra områden vi särskilt prioriterat 2007, det vill säga Klimat, Havsmiljö, Människan och naturen och Varor i kretslopp. En mer omfattande redovisning av vår verksamhet finns i vår årsredovisning 2007. När vi 2007 flyttade till nya lokaler gjordes en analys och översyn av förutsättningarna för att begränsa vår direkta miljöpåverkan. Bland annat skaffade vi kylrum för att kunna förvara och sortera ut organiskt avfall. Vi arbetar aktivt med att minska utsläppen från våra tjänsteresor genom bl.a. distansöverbryggande teknik. Vi måste dock resa därför klimatkompenserar vi våra resor. Lars-Erik Liljelund generaldirektör Naturvårdsverket

Innehåll 6 Miljöpolicy 8 Klimat i förändring 10 Havsmiljön angår oss alla 20 Svårt nå flera miljömål 14 Vi behöver naturen 18 Vi måste spara jordens resurser FÖRBRUKNING AV KOPIERINGSPAPPER Antal ark per anställda i 1000-tal. 6 5 UTVÄRDERING 4 3 2 1 0 2004 2005 2006 snitt 2004-06 21 Så granskas vårt miljöarbete 22 Så här påverkar vi miljön genom driften av vår verksamhet 2007 UPPFÖLJNING 28 Systematiskt arbetet för en bättre miljö GENOMFÖRANDE

Naturvårdsverkets roll Naturvårdsverket är den centrala miljömyndigheten i Sverige. Vi medverkar till att miljöpolitiken genomförs effektivt och med hög kvalitet samt bidrar till att den utvecklas på ett ändamålsenligt sätt. Arbetet utgår ifrån de fem grundläggande miljövärdena: människors hälsa den biologiska mångfalden och naturmiljön kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena ekosystemets långsiktiga produktionsförmåga en god hushållning med naturresurser Verksamheten styrs av de miljökvalitetsmål och strategier som fastställts av riksdagen. Naturvårdsverket har det övergripande ansvaret för frågor om miljömål och naturmiljön samt ett särskilt ansvar för samordning, uppföljning och rapportering för 10 av de 16 miljökvalitetsmålen. Naturvårdsverkets huvudsakliga uppgifter är att: Utveckla miljöarbetet genom att föreslå mål, åtgärdsstrategier och styrmedel i miljöpolitiken. Genomföra miljöpolitiska beslut med stöd av statliga anslag, lagtillämpning med mera. Följa upp och utvärdera miljösituationen och miljöarbetet. Inspirera till att miljöansvaret stärks och breddas såväl i Sverige som internationellt. Verket har cirka 550 anställda fördelade på fem avdelningar; miljörätt, naturresurser, klimat, miljöanalys samt verksamhetsstöd. Därutöver finns en verksstab och fyra sekretariat för forskning, internationella frågor, personal samt information. Vidare finns tio råd och nämnder för olika frågor knutna till Naturvårdsverket. NATURVÅRDSVERKETS MILJÖARBETE 2007 5

Vi påverkar Naturvårdsverkets stödjande och pådrivande verksamhet har en övervägande positiv inverkan på miljön. Här lyfter vi fram några exempel på vad vi gjort och gör inom de områden som Naturvårdsverket särskilt prioriterat under år 2007, det vill säga områdena Klimat, Havsmiljö, Människan och Naturen och Varor i kretslopp. I vår årsredovisning redovisar vi de mål som skulle uppnås 2007 och vilka effekter verksamheten har både i miljön och i samhället. Årsredovisningen finns att läsa på www.naturvardsverket.se MILJÖPOLICY Gäller från och med 2008-01-01. Naturvårdsverket är den centrala miljömyndigheten. Vi medverkar till att miljöpolitiken genomförs effektivt och med hög kvalitet samt bidrar till att den utvecklas på ett ändamålsenligt sätt. Vi prioriterar särskilt klimat, havsmiljön och hållbart nyttjande av naturresurser*. Vi får saker att hända genom att; vara aktiva och tydliga i vår kommunikation med omvärlden. vara kunniga och kompetenta i våra frågor och arbeta resultatinriktat. följa upp och utvärdera resultatet av miljöarbetet i syfte att höja effektivitet och kvalitet. arbeta långsiktigt och förebyggande för en hållbar samhällsutveckling. samarbeta och lära oss av andra. ha ett medborgarperspektiv i vårt arbete. Vi ska minimera och förebygga den negativa miljöpåverkan vår kontorsdrift ger upphov till, framförallt genom att minimera miljöpåverkan från våra transporter samt minska vår energiförbrukning, vår resursanvändning och vårt avfall. Vi ska ständigt utveckla och förbättra vårt sätt att arbeta, både när det gäller vår egen direkta miljöpåverkan och vår indirekta påverkan på miljön via våra leverantörer och andra aktörer i samhället. Vi genomför vårt arbete i enlighet med gällande författningar och andra krav. * Prioriterade områdena varor i kretslopp samt människan och naturen har 2008 ersatts av Hållbart nyttjande av naturresurser 6 NATURVÅRDSVERKETS MIL JÖARBETETE 2007

Varor i kretslopp Klimat Havsmiljö Människan och Naturen NATURVÅRDSVERKETS MILJÖARBETE 2007 7

Klimat i förändring 2007 var året när folk inte bara pratade väder utan också om klimatförändringar. Kulmen var FN:s klimatmöte på Bali i december. Där drog de närvarande länderna upp riktlinjerna för ett nytt globalt avtal för utsläppsminskningar efter år 2012. MÖTEN OCH FÖRHANDLINGAR På Bali och i andra klimatförhandlingar agerar EU:s medlemsländer gemensamt. Under förhandlingar sker en löpande koordinering och beredning av hur EU:s medlemsländer ska ställa sig till andra parters förslag. Under arbetsprocessen hålls en mängd möten i EU:s olika expertgrupper. Naturvårdsverket bistår regeringskansliet med expertkunskaper och stöd. Bland annat genom att anställda på Naturvårdsverket förbereder och deltar i möten och förhandlingar. Nu är siktet inställt på att världens länder ska komma överens om ett avtal om utsläppsminskningar hösten 2009, under Sveriges ordförandeskap i EU. Avtalet ska träda i kraft då Kyotoprotokollet löper ut 2012. En förutsättning för att beslutsfattarna ska komma överens är det omfattande vetenskapliga underlag som FN:s klimatpanel IPCC har tagit fram. Naturvårdsverket koordinerar det svenska deltagandet i IPCC. LOKALT KLIMATARBETE Men det räcker inte att arbeta internationellt det lokala klimatarbetet är oerhört viktigt. Riksdagen har mellan år 2003 och 2008 satt av cirka 1,8 miljarder kronor för stöd till åtgärder ute i kommunerna, som ska minska påverkan på klimatet. Förra året delade Naturvårdsverket ut 410 miljoner kronor till klimatinvesteringsprogram, KLIMP. 23 program och 10 fristående projekt fick pengar. Den minskning av växthusgaser som dessa åtgärder leder till kan jämföras med utsläppen från 100 000 bilar. Det är stor bredd på åtgärderna. I ITT Flygts fabrik i Emmaboda tillverkar de anställda bland annat dränkbara pumpar. I gjuteriets ugnar uppstår spillvärme. Genom att lagra värmen i borrhål i urberget kan den sparas och användas när det är kallt ute. Göteborgsregionens kommunalförbund driver ett projekt som heter dialog med hushållen. Projektledarna kontaktar människor i kommuner i Göteborgsregionen för att ta reda på vad som krävs för att de ska byta ut bilen mot kollektivtrafik, cykel eller gång. Ytterligare ett exempel på åtgärd är byte av värmekälla i växthus. Petab Garden Center i Helsingborg har fått bidrag för att gå över från olja till biogas och solceller. Eftersom det finns ett annat bidrag att söka för att installera solceller ska pengarna från KLIMP gå till installation av en biogaspanna. FORSKNING OM KLIMAT Tillsammans med Energimyndigheten, Vinnova och Vägverket har vi startat ett forskningsprogram om hållbara energi- och transportsystem. Forskare ska hitta lösningar på hur klimatmålen ska kunna nås fram till år 2050. Lösningarna får inte göra det svårare för Sverige att uppnå andra miljömål. I ett annat forskningsprogram, Climatools, ska forskare ta fram verktyg som kan hjälpa beslutsfattare och samhällsplanerare att anpassa samhället efter ett förändrat klimat. 8 NATURVÅRDSVERKETS MIL JÖARBETETE 2007

YTTRANDE ÖVER VÄGPLANER Naturvårdsverket arbetar också för minskad klimatpåverkan genom att yttra sig över planer för framtida vägar och järnvägar. Just nu pågår planering inför statens satsning på infrastruktur mellan år 2010 och 2019. Naturvårdsverket påpekade att Vägverkets förslag till nya vägar ökar koldioxidutsläppen. Det måste utredas bättre vilken infrastruktur som kan leda till att Sverige uppnår miljömålen, framförallt klimatmålet. Till exempel skulle en kraftig utbyggnad av spårtrafiken kunna bidra till att minska utsläppen. GODA TECKEN INFÖR FRAMTIDEN En ny strategi för effektivare energianvändning och transporter bådar gott inför framtiden. Både för klimatmålet och miljömålen inom försurning, övergödning, frisk luft och en god bebyggd miljö. Sex svenska myndigheter Banverket, Energimyndigheten, Luftfartsstyrelsen, Naturvårdsverket, Sjöfartsverket och Vägverket lämnade i november in en ny strategi till Miljömålsrådet, som nu ställt sig bakom den. Strategin innehåller ett 50-tal förslag på hur de aktuella miljömålen ska nås. Exempel på styrmedelsförslag är kilometerskatt för den tunga trafiken, enklare tillståndsprocess för vindkraftverk och en skatt på 50 kronor per varje nytt dubbdäck. Ett annat lovande tecken är att andelen svenskar som är beredda att minska sin klimatpåverkan har ökat markant under 2007, enligt en undersökning vi beställt inom ramen för vårt informationsuppdrag i klimatfrågan. Hela 83 procent av svenskarna tror absolut att klimatförändringarna påverkar oss i Sverige. I stort sett lika stor andel tror att de själva kan göra något för att bromsa klimatförändringarna. De flesta kan tänka sig att bidra genom att köra bil på ett bränslesnålt sätt eller köpa energisnåla hushållsapparater. Ungefär hälften av de tillfrågade kan tänka sig att dra ner på bilresorna. NATURVÅRDSVERKETS MILJÖARBETE 2007 9

10 NATURVÅRDSVERKETS MIL JÖARBETETE 2007

Havsmiljön angår oss alla Att Östersjön inte mår så bra har väl inte undgått någon. Algblomning har blivit en vanlig syn på sommaren och torsken är numera en svårfångad fisk. ÅR 2021 SKA ÖSTERSJÖN MÅ BRA Helsingforskommissionens nya aktionsplan, Baltic Sea Action Plan, har som mål att Östersjön år 2021 ska ha en god ekologisk status. Planen, som Naturvårdsverket från svensk sida varit med om att ta fram, antogs av miljöministrarna i länderna runt Östersjön i november 2007. De är nu överens om att utsläppen ska minska och målet god ekologisk status ska nås genom nationella åtgärdsprogram inom fyra prioriterade områden: Övergödning, Farliga ämnen, Biologisk mångfald och Sjöfartens miljöproblem. År 2016 ska alla åtgärder i aktionsplanen vara genomförda. Hittills har man enats om ett gemensamt tak för fosfor- och kväveutsläppen och hur utsläppsminskningarna ska fördelas länderna emellan. Dessutom ska fosfater bort från tvättmedel och reningsgraden på fosfor i reningsverk runtom Östersjön ska höjas från 80 till 90 procent. Också stora djuranläggningar, till exempel svinstallar, vill man kartlägga och åtgärda eftersom avföringen från djuren göder Östersjön. DEN SVENSKA AKTIONSPLANEN Sverige har också en egen aktionsplan för havsmiljön. I december 2007 presenterade Samordningsgruppen för Havsmiljöfrågor, där Naturvårdsverkets generaldirektör är ordförande, en delrapport om resultatet av arbetet med planen. Övergödning och utfiskning är två särskilt prioriterade områden. I rapporten konstaterade man att 25 av 30 föreslagna åtgärder i planen är igång eller har avslutats. NÅGRA EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDER Alla tvättmedel med fosfater förbjuds, utom i maskindiskmedel. Till sommaren uppmanas alla fritidsbåtägare med tvåtaktare att använda alkylatbensin. Och för att bli av med de värsta avloppen föreslår Naturvårdsverket bidragssystem, kunskapscentra, certifieringssystem och kommunala VA-planer. Se vidare: www.naturvardsverket.se/sv/arbete-med-naturvard/satsning-pahavsmiljo/insatser-for-friskare-hav/aktionsplan-for-havsmiljon/ VAD KOSTAR DET ATT RENA ÖSTERSJÖN? Hur mycket kostar det att inte åtgärda problemen i Östersjön och Västerhavet? Hur mycket kostar det att göra något och vad blir vinsterna av det? Hur påverkas till exempel fiske och turism? Regeringen har gett Naturvårdsverket i uppdrag att beskriva kostnaderna så att beslutsfattare får ett bättre underlag inför beslut som kan påverka havsmiljön. I praktiken görs en liknande utredning som den välkända så kallade Stern-rapporten, som ju räknade på vinster och förluster av klimatförändringen. Resultatet ska redovisas till regeringen den 1 december 2008. I april ska respektive delprojekt vara klara med sin delrapport. NATURVÅRDSVERKETS MILJÖARBETE 2007 11

HUR INFORMERA OM TILLSTÅNDET I HAVET? Hur kan man öka allmänhetens förståelse för problemen i havsmiljön, vad som går att göra åt dem på samhällsnivå och vad man själv kan göra? Naturvårdsverket fick 2007 i uppdrag av regeringen att ta fram en strategi för hur informationen om miljötillståndet i havet ska förbättras. Det handlar om information till personer som inte har så mycket kunskaper om havsmiljön. En fokusgruppsundersökning visade att få personer spontant söker efter havsmiljöinformation och att sådan information blir meningsfull först när den sätts i ett sammanhang kopplat till individen, till exempel hälsa eller friluftsliv. Viktigt var också att balansera negativ information genom att visa på möjligheter. Vad kan man själv göra? Några axplock ur strategins förslag till åtgärder: Varje år ska Naturvårdsverket på webbplatsen publicera en kort lättförståelig beskrivning av hur havet mår. En broschyr på samma tema ska finnas i de naturum som ligger nära havet. Informationen ska beskriva hela kedjan; tillstånd, orsak, vad samhället gör och vad individen kan göra. De marina forskningscentras webbportal www.havet.nu bör göras mer känd och skolmaterial som underlättar undervisning om haven bör produceras. KAN BOTTNARNA SYRESÄTTAS? Går det att på konstgjord väg syresätta Östersjöns syrefria bottnar för att på så sätt minska läckaget av fosfor? Det har Naturvårdsverket ett regeringsuppdrag att utreda. I projektet studeras en mängd faktorer, till exempel vad har hänt när man försökt syresätta insjöar? Går det över huvud taget att manipulera naturen så här? Hur stora ytor i Östersjön är syrefria? Vilka erfarenheter har man av liknande projekt i andra länder? Vad säger de olika modeller som tagits fram för Östersjön? En serie workshops med internationella forskare har också bidragit med underlag. Naturvårdsverket har nu, tillsammans med Vinnova, Formas och Baltic Sea 2020 utlyst ca 30 miljoner kronor för pilotförsök som syftar till att minska fosforläckaget. Att manipulera naturen så här kan innebära stora risker, det gäller att ta ett steg i taget. 12 NATURVÅRDSVERKETS MIL JÖARBETETE 2007

KOSTERHAVET Sveriges första nationalpark med marint fokus invigs i september 2009. Kosterhavet är tack vare den 240 meter djupa rännan mellan Kosteröarna och fastlandet Sveriges mest värdefulla marina område. Rännan har förbindelse med Atlanten och arter därifrån kan därmed vandra in i rännan och etablera sig. Här finns cirka 6000 arter, bland annat kallvattenkoraller. Också de landområden som ingår i den blivande nationalparken hyser extremt många arter. Nationalparken blir unik så till vida att det mitt inne i parken på öarna Nord- och Sydkoster, finns ett levande samhälle med cirka 300 invånare. Parken blir också den första gränsöverskridande nationalparken. I Norge planerar man nämligen för Ytre Hvaler nationalpark, också det en marin nationalpark som gränsar till Kosterhavet. Förhoppningen är att det ska bli en gemensam norsk-svensk invigning nästa år. Att Kosterhavet nu skyddas innebär bland annat att man kommer att studera vad som händer med växt- och djursamhällena på bottnarna. Men nationalparken är också till för allmänheten. Livet på havsbotten kan man studera i det naturum som ska byggas och i akvarier på de marina forskningscentra som finns i närheten. FORSKNING OM ÖSTERSJÖN EU ger medel till forskningsfinansiärer så att de kan bilda nätverk och utveckla gemensamma forskningsprogram, så kallade ERA-net, ERA står för European Research Area. Bonus for the Baltic Sea var ett av de första ERA-net som startade och finansiärer från samtliga Östersjöländer ingår. Från Sverige deltar Naturvårdsverket, Formas och Mistra. Totalt har forskningsprogrammet Bonus+ cirka 23 miljoner euro att dela ut. Naturvårdsverket bidrar med cirka 1,5 miljoner euro och Formas med tre miljoner euro. Pengarna ska gå till forskning som gagnar internationella åtgärder i Östersjön. Forskningsprogrammet omfattar tre år och beräknas starta hösten 2008. NATURVÅRDSVERKETS MILJÖARBETE 2007 13

14 NATURVÅRDSVERKETS MIL JÖARBETETE 2007

Vi behöver naturen Människans och samhällets behov står i centrum för Naturvårdsverkets insatser i den samlade naturvårdspolitiken. Naturvård och friluftsliv främjar folkhälsan. Naturlandskapet, naturresurserna och den biologiska mångfalden är viktiga för vår livskvalitet och välfärd. NATUREN NÄRA DIG Om du har naturen inpå knuten mår du bättre. Det har många undersökningar visat. Därför föreslår Naturvårdsverket ett nytt delmål under miljömålet ett rikt växt- och djurliv. Målet är att senast 2015 ska befolkningen ha tillgång till tätortsnära natur med höga frilufts-, kulturmiljö- och naturvärden. Då ska minst 150 000 hektar tätortsnära skog skötas så att de kan utnyttjas för människors rekreation. Man vinner inte bara bättre folkhälsa genom det föreslagna delmålet, det gagnar också den biologiska mångfalden. Tätortsnära natur hyser ofta många växt- och djurarter, ibland också sällsynta arter. De här gröna kilarna, nära inpå eller insprängda i bebyggelsen är också viktiga spridningsvägar för djur och växter. HUR SER DIN BADSJÖ UT? Vågar jag bada i den här sjön? Och hur rent är det egentligen i ån? I arbetet med EU:s vattendirektiv har de fem vattenmyndigheterna viktiga uppgifter. Alla svenska sjöar, vattendrag och ytvatten ska klassificeras, bedömas och kanske åtgärdas. Naturvårdsverkets uppgift är att ta fram den vägledning och de föreskrifter till vattenförvaltningsförordningen som länsstyrelser, kommuner och vattenmyndigheter behöver. Målet är att alla vatten ska vara av god status senast år 2015, och inget vatten får försämras under tiden. KAMMANETEN HÄR FÖR ATT STANNA Forskningsprogrammet Aqualiens startade 2002 och avslutades 2007. I programmet har man bedömt risker med vattenlevande främmande arter och hur de påverkar ekosystemen. En relativt nyligen invandrad art, kammaneten, har dessvärre visat sig vara mycket anpassningsbar i våra vatten och är här för att stanna. Och den sprider sig överraskande fort. Maneterna har överlevt vintern i Östersjön och Västerhavet utan större problem. De som var små i höstas i Östersjön har nu vuxit upp och börjar att reproducera sig. Arten finns nu i så gott som hela Östersjön och längs med Västkusten. Kammaneten är ett mycket effektivt rovdjur som föder sig på djurplankton och fiskyngel. I Svarta havet har den förstört hela ekosystemet. Än så länge vet inte forskarna hur man ska få bukt med den. Den går inte att fiska ut. NATURVÅRDSVERKETS MILJÖARBETE 2007 15

EKOSYSTEMANSATSEN Utan de tjänster som våra ekosystem producerar skulle vi människor stå oss slätt. Mat, vatten och byggnadsmaterial är bara några exempel på vad ekosystemen bidrar med. Ekosystemansatsen har sitt ursprung i konventionen om biologisk mångfald. Den är en arbetsmetod för att bevara och hållbart utnyttja naturresurserna i ekosystemen. Den poängterar också vikten av att ekonomiska och sociala faktorer räknas med. Men metoden har hittills inte tillämpats i någon större omfattning av svenska myndigheter. Den har varit luddig och svår att använda. Naturvårdsverket har därför nu tolkat och förtydligat metoden. Genom att göra den mer lättförståelig ska det bli lättare för myndigheter att använda ekosystemansatsen i det dagliga arbetet. Läs mer i Naturvårdsverkets årsredovisning KLOCKGRODAN SPELAR IGEN Klockgrodans omisskännliga, stötvis vinande läte kan åter höras i Skåne. Under 2007 räknade man till 7 500 spelande hannar av klockgroda, ett rekordstort antal. Ett lyckat resultat av åtgärdsprogrammet för just klockgrodan. Cirka fem procent av våra djur, växter och svampar är så hotade att de riskerar att dö ut. Deras livsmiljöer har blivit påverkade av miljöförstörelse och rationellt jordbruk, skogsbruk och fiske. Att jordbruksmarker förbuskas och växer igen försämrar ytterligare chanserna för många arter. Åtgärdsprogrammen innebär att de hotade arternas naturmiljöer återskapas och sköts. 20 nya åtgärdsprogram fastställdes 2007. Totalt finns nu 137 program för nästan 300 arter och fler planeras. Flera arter har utvecklats positivt genom åtgärdsprogrammen. Vitryggig hackspett har fått en första lyckad häckning. För kornsparven ser läget ljusare ut och flera groddjur har de senaste åren ökat i antal. Storviol, stor ögontröst, murgrönsmöja, nålginst och tagginst är exempel på växter som fått lättare att överleva tack vare åtgärdsprogrammen. DIALOG ISTÄLLET FÖR KONFLIKT Dagens handläggare inom naturvård och viltförvaltning är ofta biologer och naturvetare. De pratar inte alltid samma språk som bönder och jägare. Att till exempel få acceptans för rovdjurspolitiken, att få människor att godta att de ska sköta sina skyddsvärda marker på det för naturvården mest lämpliga sättet eller 16 NATURVÅRDSVERKETS MIL JÖARBETETE 2007

att avsätta mark för naturreservat, är processer som ibland leder till konflikt. För att i framtiden försöka minimera konflikterna har Naturvårdsverket i samarbete med Institutionen för stad och land vid Sveriges Lantbruksuniversitet tagit fram ett program för kompetensutveckling i dialog, delaktighet och konflikthantering för naturvårdens tjänstemän. Samråd, tidig information och medverkan av markägare, närboende och andra intresserade behöver utvecklas. Då kan man ta tillvara det engagemang och den kunskap som finns lokalt när naturvårdspolitiken ska genomföras. 850 SKOLKLASSER I NATURUM Lyssna på en talande gädda eller lukta på myror. Eller varför inte lära sig hur man bygger en bra fågelholk? Det finns många sätt att inspirera elever till att upptäcka naturen. Gäddan och myran hittar du i naturum Värmland och fågelholken lär du dig bygga i Färnebofjärdens naturum. Idag finns det 28 nationalparker, alla med tillhörande naturum. Nära 850 skolklasser har 2007 besökt naturum som ett led i sin utbildning. Men för att få bästa möjliga utbyte av ett sådant besök behövs ofta ett pedagogiskt material och eleverna ska helst kunna jobba med det redan innan naturumbesöket. Därför satsar nu Naturvårdsverket på att ta fram stöd och verktyg som lärarna ska kunna använda sig av inför besöket. En projektsida på verkets webbplats är också på gång. Där ska skolorna kunna hitta pedagogiskt material. Läs mer: www.naturum.se NATURVÅRDSVERKETS MILJÖARBETE 2007 17

Vi måste spara jordens resurser Du lämnar din gamla tidning till återvinning och pappret blir nyheter på någon annans frukostbord. För att spara på jordens resurser måste vi använda materialet i våra produkter om och om igen. Naturvårdsverket arbetar för att minska miljöpåverkan från varornas hela livscykel från råvara till avfall. MER KRETSLOPP IDAG I dag ingår förbrukade varor i kretslopp i betydligt högre grad än i mitten av 1990-talet. Samtidigt har konsumtionen ökat, vilket gör att det går åt mer resurser. År 2006 låg den totala återvinningen av förpackningar på 82 procent. Största delen, 59 procent, av förpackningarna används till nya produkter och resten bränns så att energin kan utnyttjas. Materialet från plastförpackningar används ofta för att tillverka nya plastsaker, till exempel diskborstar och trädgårdsmöbler. Det beror både på höga priser för plastråvara och på nya och förbättrade metoder för sortering. Naturvårdsverket ger förslag på regler och styrmedel som underlättar kretslopp. Förra året började vi utreda om det är möjligt att samla in annat avfall tillsammans med förpackningar om de är gjorda av samma material. Då skulle människor kunna lägga rostiga bestick bland konservburkarna eller trasiga plastleksaker bland schampo- och ketchupflaskor. I dag är återvinningsstationerna enbart avsedda för förpackningar och returpapper. Ett insamlingssystem baserat på material skulle kunna bli enklare och mer logiskt för hushållen. Redan i dag är det en hel del annat än förpackningar som slängs i återvinningskärlen. Dessutom skulle mer material kunna användas till nya saker. Metoden testas nu i Eskilstuna. Försöket pågår till och med september 2008 och Naturvårdsverket ska använda resultatet i utredningen som redovisas till regeringen i december. VIKTIGT MED GIFTFRITT Under året har Naturvårdsverket arbetat med en strategi för giftfria och resurssnåla kretslopp på uppdrag av regeringen och Miljömålsrådet. Utgångspunkten har varit de nationella miljömålen. Det som utvinns ur naturen ska kunna användas, återanvändas, återvinnas eller slutligt omhändertas så att minsta möjliga resurser förbrukas och så att naturen inte skadas. Arbetet med att få bort gifterna från våra varor går framåt, men vi bedömer att mer måste göras. Många miljöproblem beror på vår produktion och konsumtion av varor och tjänster och där går utvecklingen sakta eller ibland till och med i fel riktning. Vissa naturresurser förbrukas nu i alltför stor omfattning. Naturvårdsverket föreslår därför en hel del åtgärder i strategin. Några exempel: Ge SCB ett uppdrag att mäta den svenska konsumtionens miljöpåverkan. Inför nya regler och krav så att användningen av farliga ämnen i varor minskar. 18 NATURVÅRDSVERKETS MIL JÖARBETETE 2007

Idag är det inte alltid tydligt om kemikalieprodukter omfattas av EU:s kemikalielagstiftning, Reach eller avfallsreglerna i EU. Vi föreslår därför åtgärder som gör att reglerna tillsammans underlättar återvinning och förhindrar spridning av gifter. Den offentliga sektorn bör vara ett föredöme och därför bör det bli särskilda krav på offentliga upphandlingar. Eftersom det fortfarande saknas en hel del kunskap på området föreslår vi också att det skapas ett kunskapscentrum som ska påskynda utvecklingen mot en hållbar produktion och användning av kemikalier. Läs mer i rapporten 5798, Strategin för giftfria och resurssnåla kretslopp, GRK ELAVFALL I FOKUS Det insamlade elavfallet har ökat de senaste åren och Sverige ligger i topp i Europa. Men svenskarna har också köpt mer elektriska och elektroniska produkter under högkonjunkturen. Lanseringen av platteve har också satt sina spår. Naturvårdsverket driver EE-registret dit producenter, det vill säga tillverkare och importörer, av elektriska och elektroniska produkter ska rapportera in hur mycket de sålt och samlat in. Exempel på produkter är tv-apparater och datorer. Förra året var det ett 70-tal producenter som fick betala höga miljösanktionsavgifter för att de inte skött rapporteringen. Många småföretagare drabbades orimligt hårt. Detta fick stor uppmärksamhet i media och Naturvårdsverket fick också in synpunkter. I februari 2008 lämnade Naturvårdsverket ett förslag till Miljödepartementet om att avgiften ska ändras. Det finns ett EU-direktiv om elektriska och elektroniska produkter och avfallet från dessa produkter, det så kallade WEEE-direktivet. Direktivet ses över nu och för att få in synpunkter anordnade Naturvårdsverket en workshop för branschen i december. Där framkom bland annat att det var viktigt att direktivet utformas så att tolkningen inte skiljer sig åt mellan länderna. NATURVÅRDSVERKETS MILJÖARBETE 2007 19

Svårt nå flera miljömål Arbetet med att förbättra miljön måste gå snabbare. Flera av de nationella miljömålen kommer att bli mycket svåra att nå till 2020, visar Miljömålsrådets fördjupade utvärdering av arbetet med målen som lämnades till regeringen i slutet av mars i år. Stor del av underlaget till den fördjupade utvärderingen har arbetats fram på Naturvårdsverket. Under 2007 publicerade vi rapporter om 10 av de 16 miljömålen: Frisk luft, Bara naturlig försurning, Skyddande ozonskikt, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans, Levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker, Storslagen fjällmiljö, Ett rikt växt- och djurliv och Begränsad klimatpåverkan. Övriga miljömål har andra myndigheter huvudansvar för. Bara naturlig försurning är ett exempel på miljömål som blir svårt att nå inom utsatt tid. Utsläppen av försurande ämnen har visserligen minskat kraftigt men det räcker inte. De internationella utsläppen från landbaserade källor och sjöfart måste minska, liksom Sveriges utsläpp av svavel och kväve från främst industri, vägtransporter och arbetsmaskiner. Dessutom krävs åtgärder inom skogsbruket. Efter slutavverkning eller gallring plockar man ofta bort grenar och toppar som sedan används till bränsle. Det kan göra marken surare. Också skogsgödsling påverkar. Men det finns också miljömål med en gladare prognos. Det ser ljust ut för ozonskiktet. Förra året firade Montrealprotokollet för ozonnedbrytande ämnen 20-årsjubileum. Protokollet är ett exempel på lyckat internationellt samarbete och har haft avgörande betydelse för Sveriges möjligheter att klara miljömålet. Den globala tillverkningen och konsumtionen av ämnen som tunnar ut ozonskiktet minskat med 95 procent mellan 1987 och 2005. En fördjupad utvärdering görs var fjärde år och för Naturvårdsverkets del är det redan dags att börja ta fram underlag till nästa utvärdering. Läs mer: www.miljomal.nu 20 NATURVÅRDSVERKETS MIL JÖARBETETE 2007

Så granskas vårt miljöarbete Varje år reviderar Riksrevisionen vår verksamhet. I vår årsredovisning som granskas och utvärderas av regeringen och Riksrevisionen beskriver vi hur vi uppfyllt de mål regeringen ålagt oss. Varje år genomförs också en så kallad mål- och resultatdialog med regeringen, där just mål och resultat av vår verksamhet diskuteras. Regeringen bedömer att Naturvårdsverket under 2007 huvudsakligen uppfyllt de mål som ställts. Vårt klimatarbete, arbetet med Montrealprotokollet, miljöledningsarbetet och vårt arbete med regelförenklingar fick positiva omdömen. Naturvårdsverkets tillsynsarbete har förbättrats, men det kan bli ännu bättre, detsamma gäller vårt vattenarbete. Slutligen granskas vårt sätt att arbeta också av ackrediterade miljökontrollanter inom ramen för vår EMAS och ISO-certifiering. NATURVÅRDSVERKETS MILJÖARBETE 2007 21

Så här påverkar vi miljön genom driften av vår verksamhet Här beskriver vi hur vår verksamhet direkt påverkar miljön. Direkta miljöaspekter är här detsamma som de aktiviteter, verksamheter eller tjänster som kan påverka miljön. Vi arbetar med de direkta miljöaspekterna i enlighet med gällande författningar och andra krav, dessutom styrs arbetet via interna policys och rutiner. Uppföljning genomförs genom nyckeltal. De prioriterade betydande direkta miljöaspekterna bygger på miljöutredningen från 2006. Där vi har uppföljningsbara mål, är dessa markerade med vinröd färg. En fullständig miljöutredning med värdering av de direkta miljöaspekterna genomförs under våren 2008. Utifrån denna kommer målen för de viktigaste miljöaspekterna för år 2009 och framåt att ses över. Vi har rutiner för att beakta olika kriterier vid anskaffning av varor och tjänster. Dessa rutiner omfattar allt i vår verksamhet som påverkar miljön. NATURVÅRDSVERKETS DIREKTA MILJÖPÅVERKAN MILJÖASPEKT FLYGRESOR UTRIKES Miljöpåverkan Utsläppen från flygtransporter bidrar till den ökande växthuseffekten. Dessutom är bullret från flygplatser ett hälsoproblem. Kommentar Naturvårdsverket medverkar i ett omfattande internationellt arbete, Detta internationella samarbete kan förväntas öka, inte minst i samband med det svenska ordförandeskapet i EU 2009. Det innebär att våra utrikes flygresor också kan komma att öka. Men vi bedömer att vårt internationella arbete i ett längre perspektiv ska medföra en positiv miljöpåverkan. MILJÖASPEKT FLYGRESOR INRIKES LÄNGRE ÄN 50 MIL Miljöpåverkan Se flygresor utrikes ovan. Kommentar Antalet inrikes resor påverkas av den nyligen genomförda omlokaliseringen av tjänster till Östersund. En konsekvens av den blir att våra inrikes flygresor kommer att ligga på en högre nivå än tidigare. Samtidigt arbetar vi aktivt med distansöverbryggande teknik som ett alternativ till fysiska resor. Våra resor ser vi som en förutsättning för ett bra genomförande av miljöpolitiken. MILJÖASPEKT FLYGRESOR INRIKES KORTARE ÄN 50 MIL Miljöpåverkan Se flygresor utrikes ovan. Kommentar Vår resepolicy säger att alla resor som görs i tjänsten ska göras på ett kostnadseffektivt sätt samt belasta miljön så lite som möjligt. Tåg och lokal kollektivtrafik bör användas så långt möjligt för att miljöanpassa vårt resande. Innan en resa beställs ska man noga överväga om den går att ersätta med telekommunikation, till exempel telefonmöte eller videokonferens. Naturvårdsverket ska vara föregångare när det gäller att nyttja alternativ till resor. MILJÖASPEKT ENERGIFÖRBRUKNING FJÄRRVÄRME Miljöpåverkan All energiframställning innebär en miljöpåverkan i någon grad. Energiframställning med fossila bränslen som kol och olja bidrar bl.a. till växthuseffekten och försurningen. Kommentar Stockholmskontoret: Fram till flytten till nya lokaler den 31 maj 2007 var den fjärrvärme som Naturvårdsverket förbrukade producerad i första hand med värmepumpar och i andra hand med kol. För det nya kontoret på Gärdet kommer fjärrvärmen från 10 energikällor varav de fyra största är: spill- och sjövatten 26 %, samt bioolja, fast biobränsle och el, samtliga med 14 % vardera. Östersundskontoret: Fjärrvärmen 22 NATURVÅRDSVERKETS MIL JÖARBETETE 2007

produceras med 90 procent flis och 10 procent torv och levereras av Jämtkraft. Värmen styrs via prognoser från SMHI för att minska temperatursvängningarna och energiåtgången. MILJÖASPEKT RESOR MED EGEN BIL Miljöpåverkan Utsläppen från transporterna påverkar klimatet. Avgaserna ger upphov till allergier, luftvägssjukdomar och ger mutagena och cancerogena effekter. Utsläppen av kväve och svavel bidrar dessutom till försurningen. Kväveutsläppen medverkar till att marknära ozon bildas, vilket i sin tur orsakar växtskador. Kommentar För de tillfällen egen bil i tjänsten behöver utnyttjas är kraven ur miljö- och säkerhetssynpunkt desamma som för resor med hyrbil. MILJÖASPEKT RESOR MED HYRBIL Miljöpåverkan Se resor med egen bil ovan. Kommentar Naturvårdsverket arbetar aktivt för en övergång till miljöbilar. Ett nytt statligt ramavtal har trätt i kraft där hyrbilsleverantörerna är skyldiga att i första hand erbjuda oss en miljöbil. Vår reseleverantör Carlson Wagonlit Travel har informerats om ramavtalet. MILJÖASPEKT RESOR MED TAXI Miljöpåverkan Se resor med egen bil ovan. Kommentar Naturvårdsverket får bra statistik från Taxi Stockholm, men har i nuläget svårigheter att få fram statistik från andra taxibolag. I verkets reception finns fem SL-kort för utlåning till personalen. Vidare har Naturvårdsverket 11 tjänstecyklar för utlåning. MILJÖASPEKT ELFÖRBRUKNING Miljöpåverkan El producerad av fossilt bränsle ger utsläpp av klimatpåverkande och försurande ämnen. Stockholmskontoret: Under årets första fem månader var vår el miljömärkt enligt Bra miljöval och bestod till 50 procent av vindkraft och till 50 procent av vattenkraft. Efter flytten till nytt kontor den 1 juni har vi 17 procent grön el. Östersundskontoret: Den kontorsel (till belysning, datorer, skrivare etc.) som vi köper och kan påverka är miljömärkt enligt Bra miljöval (vatten, vind och biobränsle). Den fastighetsel (till ventilation, cirkulationspumpar etc.) som ingår i hyran och som vi ej kan påverka är inte miljömärkt. Kommentar Vi försöker få till stånd beteendeförändringar för att minska förbrukningen. Vid varje skrivbord finns en kontakt som slår av strömförsörjningen, detta för att minska smygförbrukningen vid stand-by läge. Diskussioner förs med fastighetsägaren om en övergång till enbart grön el på Stockholmskontoret. MILJÖASPEKT ELEKTRONIKUTRUSTNING OCH ELEKTRONIKAVFALL Miljöpåverkan Elektronik och elektriska produkter kan innehålla en rad miljöskadliga ämnen, till exempel bromerade flamskyddsmedel, kvicksilver och bly. Under användning förbrukar de energi. Elektroniskt avfall ska samlas in skiljt från annat avfall. Kommentar Alla datorer vi köper in är Svanenmärkta eller Energy Star-märkta enligt Europeiska gemenskapens ENERGY STAR-program för energieffektiv kontorsutrustning. Lagstiftningen är av stor vikt vid avfallshanteringen av elektronikutrustning. MILJÖASPEKT FÖRBRUKNING AV KOPIERINGSPAPPER Miljöpåverkan Avverkning av skog påverkar ekosystemen. Produktion av pappersmassa och papper ger utsläpp till luft och vatten. Avgaserna från transporter påverkar klimat och hälsa. Kommentar Naturvårdsverket utreder vilka möjligheter som finns till ytterligare minskad pappersförbrukning, t.ex. genom nya rutiner vid utskrifter, personlig kod vid utskrifter, informationsinsatser. NATURVÅRDSVERKETS MILJÖARBETE 2007 23

MILJÖASPEKT: ÖVRIGT AVFALL Miljöpåverkan Återvinning bidrar till effektivare resursutnyttjande och minskade utsläpp av klimatgaser. Kommentar Naturvårdsverket ser kontinuerligt över källsorteringen och utreder vilka möjligheter som finns till förbättringar. Informationen om hur vi ska källsortera utvecklas ständigt. Övrigt avfall på Naturvårdsverket är det som inte sorteras i något av följande fraktioner: Organiskt avfall, returpapper, pappersförpackningar, kartong/wellpapp, metallförpackningar, övrig metall, hårdplastförpackningar, övrig plast, ofärgat och färgat glas, returburkar, petflaskor, elektronikskrot, batterier, lysrör och övriga ljuskällor. MÅL, MÅLUPPFYLLELSE OCH ANALYS Nedan redovisas mål, måluppfyllelse, åtgärder och analys för tre av de betydande miljöaspekterna: inrikes flygresor kortare än 50 mil, pappersförbrukning samt bilresor med hyrbil. Dessa betydande miljöaspekter har varit särskilt prioriterade i arbetet under 2007. FLYGRESOR INRIKES KORTARE ÄN 50 MIL Verksamhetsmål 2007 Under 2007 görs inga flygresor på sträckor som är kortare än 50 mil om en resa med tåg är kortare än fyra timmar, om inte särskilda skäl finns. Redogörelse av måluppfyllelse Målet är inte uppnått, eftersom ett antal flygresor under 50 mil har skett utan att särskilda skäl angetts på reseordern. Under 2007 har 69 resor med flyg (kortare än 50 mil) gjorts. Av dessa var 33 del i en längre flygresa. För återstående 36 flygresor hade särskilda skäl angivits på reseordern vid 6 tillfällen. Genomförda åtgärder Under året har driftsamordnarna informerat om vikten att fylla i reseordern korrekt om en flygresa under 50 mil måste genomföras. Analys och korrigerande/förebyggande åtgärder om målet inte uppfyllts Informationsinsatserna under året har inte varit tillräckliga. De kommer att öka under 2008. Driftsamordnarna tar upp frågan med cheferna på avdelningen/sekretariatet och betonar vikten av att reseordern fylls i korrekt. NATURVÅRDSVERKETS RESEPOLICY Alla resor som görs i tjänsten ska göras på ett kostnads- och tidseffektivt sätt samt belasta miljön så lite som möjligt. Tåg och lokal kollektivtrafik bör användas så långt möjligt för att miljöanpassa vårt resande. Innan en resa beställs ska du noga överväga om den går att ersätta med telekommunikation, t ex telefonmöte eller videokonferens. Naturvårdsverket ska vara föregångare när det gäller att nyttja alternativ till resor. BILRESOR MED HYRBIL Verksamhetsmål 2007 60 procent av de bilar vi hyr är miljöanpassade bilar (kombination bensin-etanol, bensin-biogas eller hybridbilar). Redogörelse av måluppfyllelse Målet att 60 % av de bilar vi hyr ska vara miljöanpassade har inte nåtts. Under året har verket hyrt 150 bilar, av dessa var 67 miljöbilar vilket motsvarar 45 %. Vid 40 tillfällen hyrde verket minibussar/motsvarande som i dagsläget är svåra att få som miljöbilar. Om dessa förhyrningar räknas bort får vi att 67 av 110 förhyrningar var miljöbilar vilket motsvarar 61 %. Detta indikerar att vi strävar efter att nå målet. 24 NATURVÅRDSVERKETS MIL JÖARBETETE 2007

Genomförda åtgärder Ett nytt statligt ramavtal innebär att hyrbilsleverantörerna är skyldiga att erbjuda oss i första hand en miljöbil. Vår resebyrå har informerats om ramavtalet. Informationsinsatser har genomförts. Analys och korrigerande/förebyggande åtgärder om målet inte uppfyllts Informationsinsatserna under året har inte varit tillräckliga. Avtalet med hyrbilsleverantörerna började gälla från halvårsskiftet 2007. Informationsinsatserna kommer att öka under 2008. Avtalet med hyrbilsleverantörerna kommer att ge full effekt under 2008. TJÄNSTERESOR, KM PER ANSTÄLLD OCH ÅR År 2004 2005 2006 2007 Inrikes flygresor < 50 mil 84 93 42 67 Inrikes flygresor > 50 mil 800 1 015 1 262 1 754 Utrikes flygresor 6 414 6 342 6 965 7 320 Tåg 1 109 1 264 1 446 1 632 Egen bil 146 130 75 131 Hyrbil 50 72 62 125 Taxi (endast Taxi Stockholm) 6 6 6 6 DISTANSÖVERBRYGGANDE TEKNIK, ÅR 2006 2007 Videokonferenser, antal 106 104 Marratech (nov.-dec.), antal möten 21* NYCKELTAL FÖR EJ MÅLSATTA DIREKTA MILJÖASPEKTER År 2004 2005 2006 2007 Energi fjärrvärme, kwh 905 355 956 350 908 355 1 209 394** Total elförbrukning, kwh 952 550 916 051 932 617 955 560** Elektronikskrot antal, kg 2 525 5 528 3 924 7 953 Övrigt avfall, kg 15 799 15 772 24 858 20 795 * Tillkommer ett antal möten som ej bokats via Intranätet. ** Den höga elförbrukningen beror på att ventilationen har varit igång dygnet runt från inflyttningen den 1 juni till årets slut. FÖRDELNING MELLAN KONTOREN I STOCKHOLM OCH ÖSTERSUND FÖRBRUKNING JAN MAJ JUNI DEC TOTALT (före flytt) (efter flytt) Energiförbrukning, Stockholmskontoret 531 650 380 500 912 150 Energiförbrukning, Östersundskontoret - 43 410 43 410 Elförbrukning, Stockholmskontoret 403 459 753 100* 1 156 559 Elförbrukning, Östersundskontoret - 52 835 52 835 * Den höga elförbrukningen beror på att ventilationen har varit igång dygnet runt från inflyttningen den 1 juni till årets slut. NATURVÅRDSVERKETS MILJÖARBETE 2007 25

FÖRBRUKNING AV KOPIERINGSPAPPER Antal ark per anställda i 1000-tal. 6 5 4 3 2 1 0 2004 2005 2006 snitt 2004-06 2007 FÖRBRUKNING AV KOPIERINGSPAPPER Verksamhetsmål 2007 Vår pappersförbrukning per anställd för 2007 ska vara 1 procent lägre än den genomsnittliga pappersförbrukningen per anställd under åren 2004-2006. Redogörelse av måluppfyllelse Vi har uppnått verksamhetsmålet. Under 2007 var förbrukningen av kopieringspapper 4 899 ark per anställd vilket innebär att medelförbrukningen minskat med 12,3 procent. Den genomsnittliga förbrukningen per anställd under åren 2004-2006 var 5 587 ark per anställd. Genomförda åtgärder Informationsåtgärder. MILJÖARBETET MED DE DIREKTA MILJÖASPEKTERNA UNDER 2007 Antalet inrikesresor har ökat i och med omlokaliseringen av ca 60 tjänster till Östersund. Därför har ett test av ett webbkonferenssystem inletts under hösten. Möjligheten att begränsa avfall och energiförbrukning är i hög grad lokalberoende. Inför flytten till nya lokaler på Gärdet och i Östersund gjordes därför en analys och översyn av förutsättningarna för att begränsa miljöpåverkan av framför allt dessa aspekter. Bland annat gjordes en intern avfallsplan. Utifrån dessa insatser har nya, operativa och kommunicerbara mål tagits fram för de viktigaste aspekterna för år 2008 och framåt. Flytten genererade en stor ökning av mängden avfall, både under förberedelserna och i samband med flytten. Allt detta avfall togs om hand på ett miljöanpassat sätt och så att mängden övrigt avfall minimerades. I samband med anpassning av de nya lokalerna i Östersund och Stockholm beaktades de direkta miljöaspekterna. Exempel på detta är: Kylrum för förvaring av organiskt avfall vilket möjliggör utsortering av organiskt avfall (gäller Stockholmskontoret) 26 NATURVÅRDSVERKETS MIL JÖARBETETE 2007

Avslagbar strömförsörjning till arbetsplatser för att kunna minska smygförbrukning vid stand-by läge Snålspolande toaletter Miljöanpassade oljor till golv Ändrade skrivarrutiner Datoriserad övervakning av elförbrukningen (tas i drift under 2008) Rörelsedetektorer för takbelysning i de öppna landskapen samt på toaletter, skrivar- och konferensrum Sektorisering av takbelysning. UTSLÄPPSREDUKTION Naturvårdsverket arbetar för att minimera utsläppen från verksamhetens resor. För de utsläpp som kvarstår, kommer Naturvårdsverket under 2008 att förvärva utsläppsrätter. Det innebär att utsläppen finns kvar men balanseras genom att Naturvårdsverket köper in utsläppsminskningar som genomförts på andra ställen. Det sker i en mängd som motsvarar storleken på Naturvårdsverkets utsläpp. Energimyndigheten kommer att bistå Naturvårdsverket i arbetet med att förvärva utsläppsrätter som leder till en verklig utsläppsminskning. BENCHMARKING Naturvårdsverket ingår också i en benchmarking-grupp som består av fem myndigheter. Syftet är bland annat att försöka ta fram gemensamma nyckeltal så att myndigheter sinsemellan kan jämföra statistik för de direkta miljöaspekterna. Gruppen konstaterar att de deltagande myndigheterna mäter i stort sett samma direkta miljöaspekter, som t ex: Resor i tjänsten Pappersförbrukning Elförbrukning Återvinning av papper Att göra en relevant jämförelse myndigheterna emellan är svårt, eftersom vi har olika förutsättningar; lokalernas utformning, olika verksamheter, tekniska förutsättningar osv. Med tanke på detta är det bra om en jämförande analys myndigheterna emellan kan göras. Når man inte dit kan man åtminstone jämföra den enskilda myndigheten över tiden. MILJÖANPASSAD UPPHANDLING Vi har en upphandlingspolicy och rutiner som ligger till grund för de miljökrav vi ställer vid anskaffning. Då den nya upphandlingslagstiftningen lämnar större utrymme att ställa miljökrav än den tidigare, har vi inlett projektet Naturvårdsverkets miljökrav vid anskaffning av tjänster, varor och entreprenader. Detta är tänkt att förbättra och ytterligare strukturera vårt sätt att ställa miljökrav vid anskaffning. Samråd kommer att ske med Miljöstyrningsrådet. NATURVÅRDSVERKETS MILJÖARBETE 2007 27

Systematiskt arbete för en bättre miljö Ledningssystemet hjälper oss att styra miljöarbetet på ett strukturerat och effektivt sätt. Systemet omfattar både sakverksamheten och den miljöpåverkan som uppkommer från driften av vår verksamhet. Sedan mars 2003 är systemet certifierat enligt den internationella miljöledningsstandarden ISO 14001. Certifieringen omfattar all verksamhet utom förvaltning av våra fastigheter, samt våra råd och en nämnd. Från och med februari 2006 är vi även EMAS-registrerade. UTGÅNGSPUNKTER FÖR VÅRT ARBETE Som grund för allt arbete på Naturvårdsverket ligger författningar, verkets instruktion, regleringsbrevet, förvaltningslagen etc. Vi har också interna krav, bland annat vår vision, vår miljöpolicy och andra internt styrande dokument. PRIORITERING Naturvårdsverket gör årligen en intern prioritering av vissa områden inom sakverksamheten för att särskilt kunna fokusera på dessa under kommande år. Vi prioriterar även vissa områden då det gäller miljöpåverkan från vår drift. Som underlag för prioriteringen genomför vi en årlig utredning. VERKSAMHETSPLANERING Naturvårdsverket fastställer årligen verksamhet och budget i en övergripande verksamhetsplan, i verksamhetsplaner för avdelningar och sekretariat, samt enhetsplaner för samtliga enheter. GENOMFÖRANDE AV VÅRT ARBETE Vi genomför vårt arbete på avdelningar/sekretariat och enheter enligt beslut i verksamhetsplaner, arbetsordning och beslutsordning, samt i särskilda beslut. För att kunna göra det på ett effektivt sätt arbetar vi med personal- och kompetensutveckling. Vi har stödfunktioner för bland annat intern och extern kommunikation, dokumenthantering och verksamhetsstyrning. UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETEN Varje vecka följer vi upp och stämmer av verksamheten vid föredragningar för generaldirektören. Varje tertial följer vi upp verksamhet och ekonomi på olika nivåer i organisationen. Ekonomin följer vi även upp månadsvis. Vid de externa revisionerna och interna granskningarna av verksamheten följer vi dessutom upp hur vårt ledningssystem fungerar. Årsredovisningen är Naturvårdsverkets årliga rapportering av verksamhet och ekonomi till regeringen. Därutöver sker rapportering till regeringen enligt 28 NATURVÅRDSVERKETS MIL JÖARBETETE 2007

vad som framgår av regleringsbrevet, samt av särskilda regeringsbeslut och författningar. UTVÄRDERING AV VÅRT LEDNINGSSYSTEM Två gånger per år utvärderas ledningssystemets funktion och effektivitet. Det kallas Ledningens genomgång av ledningssystemet. Då får generaldirektören en redovisning av systemets helhet och fattar beslut om förbättringar. UTVÄRDERING STÄNDIG FÖRBÄTTRING UTGÅNGSPUNKTER UPPFÖLJNING PRIORITERINGAR GENOMFÖRANDE VERKSAMHETSPLANERING NATURVÅRDSVERKETS MILJÖARBETE 2007 29