Relevanta dokument
Landstingsstyrelsens beslut

Kvalitetsbokslut Specialiserad rehabiliteringsklinik Sörmland

Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen Bedömningsguide. Inför uppstart av KBT på nätet vuxna

Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen Bedömningsguide. Inför uppstart av KBT på nätet

Diagnostik av förstämningssyndrom

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

Hur blev det? Hagfors Ekshärads vårdcentral

Kriterier och förslag till arbetsgång för KBTinriktad behandling av lättare/medelsvåra psykiska besvär enligt Rehabiliteringsgarantin

Vårdresultat för patienter. Elbehandling (ECT)

RättspsyK. Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister. Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010

Resultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT

Psykoterapi för vuxna inom Primärvården, Region Gävleborg

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3)

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala

Vårdresultat för patienter 2017

SCL Symptoms Checklist

BUS Becks ungdomsskalor

Landstingsstyrelsens beslut

Behandling och ideologi

Dermatology Life Quality Index

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom

BEHANDLING AV PSYKISK OHÄLSA I TYSKLAND

Differentiell psykologi

Formulär som skickas med kallelsen

regionvastmanland.se Migrationsrelaterad psykisk och fysisk ohälsa Asyl- och integrationshälsan

PHQ-9 Patient Health Questionnaire-9

Vårdresultat för patienter

Kod: PSYK. Fall3. Man 57 år. lo poäng. 3 delar- lo delfrågor Klinisk medicin V. 29 Examinatoms totalpoäng på detta blad:

GHQ-12 General Health Questionnaire-12

Den stressrelaterade psykiska ohälsan i en primärvårdspopulation Lilian Wiegner Överläkare, doktorand ISM. ISM Institutet för stressmedicin

Mätinstrumenten. NRS primärvård

Instrument för bedömning av suicidrisk

Specialisterna inom Arbetsförmedlingen. Arbetsterapeut och sjukgymnast Psykolog Socialkonsulent Synpedagog Dövkonsulent

Jag tycker jag är -2. Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde. Översikt. Vilka grupper är instrumentet gjort för?

Att identifiera och ge återkoppling på spelproblem

Per Lytsy Leg läk, Med Dr

DISA Din Inre Styrka Aktiveras

Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde

METTS-PSY: Psykiatriskt triagesystem

Nya Primärvårdens arbete kring psykisk ohälsa

Rapport till RMPGs årsberättelse för 2015 gällande smärtrehabilitering

Avrapportering stressprojektet. Sammanfattning av genomförd stressbehandling. Bakgrund och syfte. Upplägg

Preliminära resultat Tolkprojektet Smärtrehabiliteringen DS/Huddinge

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Årsrapport Huvudman Landstinget i Uppsala län UPPSALA. 2 Årsrapport 2011

Länsgemensam vårdöverenskommelse

Användning av IPOS inom specialiserad palliativ vård

Psykisk ohälsa Överenskommelse om ansvarsfördelning

Differentiell psykologi

Externa Hjärtsviktsteamet

Nationella riktlinjer Utvärdering vård vid Depression och ångestsyndrom. Enkäter Bilaga 3

Kliniskt meningsfullt uppföljningssystem

ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling Rasmus Isomaa

Kvalitetsbokslut 2011 BUP NLN, KSK

Vad predicerar psykoterapier som inte påbörjas eller avbryts i offentlig vård?

Vårdsamordnare psykisk ohälsa i primärvård

FÖRSLAG. H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Göran Gustavsson GNVO11-037

Instruktioner för BDD-YBOCS (8/97)

God vård. vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar. Malin Green Landell, BUP-kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping

Frågeformulär 2 efter avslutade rehabiliteringsinsatser

Terapeutisk allians, teknik eller relation? Carina Sjöström


Yttrande över motion 2017:31 av Karin Michal (MP) om utökade psykiatriska resurser

IPS-Arbetscoacher. GHQ12 - Självskattad psykisk hälsa och hälsorelaterad livskvalitet Uppföljning av projektdeltagare. Inna Feldman Hälsoekonom, PhD

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Rekommendation, tilläggsöverenskommelse om samverkan gällande personer med missbruk/beroende av spel om pengar VON/2018:112

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011

Resultat (förändring) författa. Effekt (Cohen s d med 95 % CI) re, årtal. P-värden A. Försöksgrupp= Försöksgrupp Church. PCL-M före= 62,01 D. et.

Mindfulness i primärvårduppföljning

Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument

Depression hos äldre i Primärvården

Introduktion till CORE. Utbildningsdag CORE Webb Tommy Skjulsvik Carl-Johan Uckelstam

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman

I detta ärende föreslås att Stockholms läns landsting ansluter sig till statens satsning på en rehabiliteringsgaranti.

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB

Diagnossättning i PMO - Lathund, Psykosocial - och Beroendeverksamhet, Division Primärvård

SMÄRTHANTERING SPECIALISTPSYKIATRI

Frågor och svar om Rehabiliteringsgarantin 2012

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

22/16 Yttrande över motion - "Snabbspår" för unga vuxna inom psykiatrin

Telehealth pilottest. Utvärdering av digital distansbehandling hos PBM. Loo Westfelt Christer Andemark. PBM Sweden AB Stockholm

Kartläggning av användning av skattningsskalor vid förstämningssyndrom inom Örebro län Fides Schückher, Stefan Jansson, Ann-Britt Zakrisson

Gruppbehandling för personer med ASD Eva Björnstjerna Leg psykolog Neuropsykiatriska enheten S:t Görans sjukhus

ARBETSFÖRMÅGA HOS LÅNGTIDSSJUKSKRIVNA- UTVÄRDERING AV TEAMBEDÖMNINGAR

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende

Uppföljning av SIMBAs handlingsplan

MADRS (Montgomery-Åsberg Depression Rating Scale)

Diagnoser i vården En pilotstudie

Utvärdering av Delprojekt-Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar

Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa

PRIM-NET. Bedömningsmall Del I

Vägen in ett motivations och rehabiliterande projekt

Implementering av evidensbaserad praktik vid psykisk ohälsa i primärvården

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg

Motionssvar - Om privat drift av sjukhuscafé

Hur gick det sen? En uppföljningsstudie av mammor och spädbarn med psykologiska problem. Stockholm Majlis Winberg Salomonsson

Transkript:

Handläggare Iren Lagerstedt Bernice Calissendorff DATUM 2009-08-12 Uppföljning av leg psykoterapeuts behandlingsinsatser på vårdcentral. Med början i februari 2009 och med successiv tillsättning under samma år har leg psykoterapeuter tillförts primärvården i Sörmland med 50 % leg psykoterapeut per vårdcentral. Psykoterapeuterna har sin kliniska tjänstgöring på respektive vårdcentral men hör organisatoriskt till Psykosocial Rehabiliteringssektion (PsRs) som tillhör kliniken Specialiserad Rehabiliteringsklinik Sörmland (SRS) som är under uppbyggnad. Då verksamheten är helt ny är det angeläget att följa upp densamma enligt nedanstående variabler. De variabler som ska mätas är: Antal patienter som får en psykoterapeutisk behandlingsserie satt i relation till det antal uppskattade behandlingar som gjorts för psykoterapeutgruppen för år 2010 dvs. ca 600 behandlingar totalt för gruppen á behandlingsserier om 15 samtalstillfällen. Antal samtalstillfällen i behandlingsserien Symtomreduktion Förändring i sjukskrivningsfrekvens Ålder, kön, utbildningsnivå och etnicitet (dvs. född i Sverige eller annat land) på de patienter som får symtominriktad psykoterapeutisk korttidsbehandling inom primärvården, Sörmland. Dessutom anges vid vilken vårdcentral den psykoterapeutiska behandlingen givits. Skattning av symtomens svårighetsgrad med hjälp av SCL-90 i stickprov till var 10:e patient. Utvärderingens utformning: Alla patienter som ska genomgå och har genomgått behandling hos psykoterapeuterna på vårdcentralerna fyller i en uppsättning självskattningsformulär. Psykoterapeuten informerar patienten, såväl muntligen som skriftligen, om uppföljningen och sekretessen. Psykoterapeuten fyller, tillsammans med patienten, i ett försättsblad innehållande vissa faktauppgifter om patienten såsom kön, ålder, diagnosgrupp, utbildningsnivå och aktuell ev. sjukskrivningsgrad. Självskattningsformulären delas ut vid första samtalet (samlas in vid andra samtalet) och inför sista samtalet hos psykoterapeut. Självskattningsformulären fylls i hemma av patienten och lämnas till psykoterapeuten. Skattningsskalorna förvaras i en pärm i arkivet på vårdcentralen. Psykoterapeuten skickar in försättsbladet och sammanräkningen av skattningsskalorna BAI, MADRS-S, SCI-93 och Lintons Klinik: Enhet Telefon (Direkt): Mobil: Specialiserad Rehabiliteringsklinik Sörmland Psykosocial rehabiliteringssektion 0150-747 23 E-post: Besöksadress: Postadress: Kullbergska sjukhuset, Box 110 641 22 Katrineholm Fax: Telefon (Växel): E-post (Landstinget): ORG NR 232100-0032 Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\hsn\2009\(12) 2 dec\ 107 Modell för Lt-finansierad privat psykoterapi\klinikmall 2, utvärdering Sidan 1(3) vers2.doc Utskriftsdatum: 2009-11-24 11:29

frågeformulär till psykosociala rehabiliteringens assistent efter avslutad psykoterapeutisk behandling. Frågeformuläret SCL-90 skickas in i sin helhet till psykosocial rehabilitering. Som för in resultaten i manualen. Formuläret skickas sedan tillbaka till respektive psykoterapeut för arkivering. Av försättsbladet ska följande framgå: patientens ålder, kön, utbildningsnivå, födelseland, diagnosgrupp enligt de diagnosgrupper som rehabiliteringsgarantin omfattar, ev. sjukskrivningsgrad vid behandlingens början och avslut och antal behandlingstillfällen hos psykoterapeuten. (se bilaga) De självskattningsformulär som ska ges till varje patient vid den psykoterapeutiska behandlingens början och avslut är: BAI (Beck ångestinventorium), MADRS-S (Montgomery Åsberg Depression Rating Scale), SCI-93 (Stress and Crisis Inventory) samt Lintons frågeformulär om smärtproblem (Muscolosceletal Pain Screening Questionnaire). Var tionde patient som får samtalsbehandling hos psykoterapeut i primärvården kommer också att få fylla i SCL-90 (Symptoms Checklist) efter första besöket. Syftet med det är att få en bild av symtomprofil och symtomens svårighetsgrad hos de patienter i primärvården som får psykoterapi. MADRS-S Skattningsskalan innehåller nio frågor med för varje fråga sju svarsalternativ och med poängsättning 0-6. Maximalt möjliga poäng är således 54. Frågorna motsvarar kriterierna för egentlig depression enligt DSM-IV (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) men intervjuarens bedömning av patientens grundstämning har exkluderats. Mer än 18 poäng ger stöd för medelsvår/måttlig depression och mer än 27 poäng ger stöd för svår depression. BAI Skattningsskalan består av 21 påståenden. Max totalpoäng 63. Enligt Dattilio & Salas- stå att poäng på; Auvert (2000) ska det i BAI-manualen 0-7 indikerar minimal ångest 8-15 mild ångest 16-25 moderat ångest 26-63 svår ångest SCI-93 ORG NR 232100-0032 Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\hsn\2009\(12) 2 dec\ 107 Modell för Lt-finansierad privat psykoterapi\klinikmall 2, SID (3) 2 utvärdering vers2.doc Utskriftsdatum: 2009-11-24 11:29

Lintons frågeformulär om smärtproblem Formuläret består av 25 items. Varje fråga har en maxpoäng på tio poäng och alla utom tre items har ett minimum på noll poäng. Poängen kan variera mellan 3 och 210 poäng. under 90 tyder på låg risk för utvecklande av kroniska smärtproblem. mellan 90 och 105 tyder på medelmåttig risk. på och över 105 förhållande stor risk. SCL-90 Skalan avser att mäta hur en person själv tycker sig ha mått psykiskt och fysiskt under den senaste veckan. SCL-90 är en självskattningsskala med 90 frågor som kategoriseras i nio diagnostiska subskalor samt tre globala skalor. Skattningarna ges ett numeriskt värde från 0-4. Dessa skattningar ligger sedan till grund för ett s.k."general index" där alla skattningar summeras och delas med antalet item (90 st). De 10 olika symtomvariablerna är: somatisering, tvångsmässighet, interpersonell känslighet, depression, ångest, aggression, fobisk ångest, paranoia, psykotism och tilläggsskala. Skalan används som komplement till andra diagnostiska metoder och för evaluering av bl. a. behandlingseffekt. ORG NR 232100-0032 Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\hsn\2009\(12) 2 dec\ 107 Modell för Lt-finansierad privat psykoterapi\klinikmall 2, SID (3) 3 utvärdering vers2.doc Utskriftsdatum: 2009-11-24 11:29