Annika Bergström. Fortsatt ökad användning

Relevanta dokument
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Internetanvändning med och utan bredband

Medborgarna online. Annika Bergström. Hushållens nya medietekniker

Annika Bergström. Nätet mindre utbrett i Värmland

Skilda digitala världar

Bredband viktigt för internetanvändningen

Samtidigt som internet har blivit något av en självklarhet i stora delar av samhället,

Internetutvecklingen är ständigt pågående och producenter och konsumenter ställs

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INTERNETTILLGÅNG OCH -ANVÄNDNING BLAND UNGA OCH GAMLA

Var det 2006 som klyftorna mellan den nya medieteknologins användare och

Under de senaste åren har så kallade sociala medier fått ett enormt genomslag

Under de senaste åren har så kallade sociala medier fått ett enormt genomslag

Under den period som Västra Götalandsregionen etablerats och utvecklats har

Att leva med webben har blivit en självklarhet och vana för allt fler. Mer än tre

Vi får allt mer tekniktäta hem, det skvallrar inte minst reklambergen om som

Papper och webb två sidor av samma mynt?

RADIOLYSSNANDE I VÄRMLAND 2014

Radiolyssnande via olika apparater i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag 2013 (procent)

Valår på nätet. Annika Bergström

Läsvanestudien En presentation från Dagspresskollegiet

SOM-institutet är en centrumbildning vid Göteborgs universitet.

Tidningsmarknaden i Göteborgsregionen har förändrats en hel del sedan slutet

Svenskarna och internet 2015

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

Ett smakprov ur rapporten Svenskarna och internet 2014 från.se (Stiftelsen för internetinfrastruktur)

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

nita NATIONELLT IT-ANVÄNDARCENTRUM Författare: Olle Findahl

MEDIERS VÄRDE FÖR OLIKA GENERATIONER

När det talas eller skrivs om ungdomar och medier handlar det i första hand om

Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2017

Frågeområde Livsvillkor

Sedan några år har svenskarna tagit sig över internettröskeln så till vida att de

Medborgarna och e-förvaltningen

Människors vanor att läsa lokala morgontidningar har hållit sig på en förhållandevis

Hushållens nyhetskonsumtion hösten 2004

Svenskarna och internet

Internetanvändningen i Sverige 2016

Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet

Eleverna och internet 2015

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet KONKURRENS ELLER KOMPLEMENT I OLIKA GRUPPER

De första resultaten från Nordicom-Sveriges Mediebarometer mars 2014

MÄN ÄR FRÅN FOURSQUARE, KVINNOR FRÅN FACEBOOK

Radio kanaler, plattformar och förtroende

LOKALA MEDIER I GÖTEBORGSREGIONEN: ANVÄNDNING OCH SYN PÅ TILLFÖRLITLIGHET

Svenska folkets bedömning av skol och utbildningsfrågor som viktigt samhällsproblem Per Hedberg Juni 2009

Var tionde hushåll saknar buffert

UNG ONLINE En undersökning gjord på uppdrag av Cybercom juni 2018

Internetbarometer 2008

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet ATT UPPHÖRA MED MORGONTIDNINGSPRENUMERATIONEN

Under det senaste året har debatten om invandring intensifierats. Efter valrörelsen

MEDIEVANOR & MEDIEFÖRTROENDE

TIO ÅRS RADIOLYSSNANDE: EN ÖVERSIKT

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 69

nyheter, bloggar och offentliga sajter.

Svenskarna och internet 2017

Svenskarna och internet 2017

Hushållens nyhetskonsumtion hösten 2005

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik, medier och kommunikation. PM nr. 80

Dagspresskollegiet. Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 76

Delrapport. Attityder till brott och straff på nätet. Svenska Stöldskyddsföreningen

Prisnivå och tidsbrist skäl till prenumerationstvekan

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Skiftande mediepreferenser för annonser

från radioprat till musikskval

Vindkraften byggs ut snabbt i Sverige. Antalet vindkraftverk blir allt fler och

Nyheter utgör en väsentlig del av de flesta människors vardag, varje dag och

VÄSTSVENSKA SOM-SEMINARIET 2017: EN BROKIG GEMENSKAP

Företagsamhetsmätning- Dalarnas län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

ETT FÖRÄNDRAT SAMHÄLLE

Internetbarometer 2009

Nätdroger - hur ser det ut bland unga i Sverige

Internetbarometer 2012

Svensk opinion blir allt mindre negativ till invandrade svenskar och till närvaron

8 Dator och Internet i hemmet

Brevvanor en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Igenomsnitt är det 87 procent av Svenskarna som använder Internet. Av de arbetslösa är

EN DIGITAL PALETT ANNIKA BERGSTRÖM

EN FÖRLORAD NYHETSGENERATION? (Eller: vill inte unga vuxna längre ha koll på läget?)

Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media

Äldres flyttmönster i Göteborg

Ekonomin i ett specifikt geografiskt område är ofta av stor betydelse för den enskilde

Skolor och elever i gymnasieskolan, läsåret 2009/10

Vem använder Internet?

Mediedagen Andel av befolkningen 9-79 år som använder olika medier en genomsnittlig dag 2016 (procent) %

JOSEFINE STERNVIK. Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld

Dator, jämlikhet och könsroller

Tema Ungdomsarbetslöshet

Hälso- och sjukvårdsbarometern 2016

Digital strategi för Miljöpartiet

En undersökning om samhällsservice i tätort

POLITISERING OCH POLARISERING I ETT YRVAKET INFORMATIONSSAMHÄLLE

Sju av tio löntagare har tillgång till daglig tidning i bostaden

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

VÄSTSVENSKA TRENDER Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.)

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Dator, jämlikhet och könsroller

Tidningar i brevlådor, på bussar och i ställ

Tidningsprenumeration bland invandrare

Vårdbarometern. Olika befolkningsgruppers uppfattningar om tillgång till hälso- och sjukvård och jämlik vård i Västra Götalandsregionen

Transkript:

Ny våg av internetanvändare Ny våg av internetanvändare Annika Bergström Internet och användningen av digitala plattformar är i ständig utveckling. Innehåll, betalningsmodeller, applikationer för mobil och läsplattor, sajter för att dela med andra blir allt fler, mer användarvänliga och lockar delar av publiken. De senaste åren har framför allt etableringen av så kallade sociala medier ökat och användarna har hängt på. Sociala medier innebär applikationer där användarna konverserar, deltar och delar innehåll. Exempel på den här typen av applikationer är bloggar, wikipedia, onlinespel, video- och bildsajter, chatter och communities som MSN eller Facebook. Vissa sajter är mer renodlade inom respektive nisch, andra sajter tillhandahåller vissa möjligheter att delta. Exempel på detta är tidningssajter där man ibland kan chatta och ladda upp exempelvis bilder. I det här kapitlet visas på utvecklingen för den allmänna internetanvändningen i Västra Götaland sedan 1998. Under den här perioden har allt fler fått tillgång till nätet. Drygt 80 procent av den svenska befolkningen hade hösten 2009 tillgång till internet, de flesta hushåll har numera någon typ av bredbandsuppkoppling och allt fler når nätet via mobilen (jfr Bergström 2010a, Westlund 2010). Tillgängligheten och den utveckling som sker på innehållssidan påverkar den användning som äger rum. Det handlar sällan om några snabba förändringar utan istället om långsamma processer. Kapitlet belyser också den utvecklingen. Fortsatt ökad användning Internetanvändningen fortsätter att öka i Västra Götaland. Ökningstakten är förvisso inte lika snabb som i slutet av 1990-talet, men har tagit fart igen efter utplaningen runt 2004-2006 (figur 1). Det som sker nu är att eftersatta grupper i den här analysen pensionärer och personer med arbetarbakgrund i allt större utsträckning får tillgång till internetteknologin i sina hem. Bland de yngsta i undersökningen, 16-29-åringarna, är drygt 95 procent frekventa internetanvändare, för pensionärer är motsvarande siffra 34 procent. Skillnaderna beroende på subjektiv familjeklass är inte lika stora som för ålder, men statistiskt signifikanta. Medan 86 procent bland högre tjänstemän använder nätet flera gånger i veckan, är andelen i arbetarfamiljer 64 procent. De digitala klyftorna är således tydliga i Västra Götaland, precis som i övriga Sverige (jfr Bergström 2010b). Bergström, A (2011) Ny våg av internetanvändare i Lennart Nilsson (red) Västsvensk demokrati i tid och rum. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet. 121

Annika Bergström Figur 1 Internetanvändning i Västra Götaland, 1998-2009 (procent av befolkningen som använder internet flera gånger i veckan) 100 90 80 70 60 95 86 71 64 16-29 år Högre tjm Samtliga Arbetare 50 40 30 20 10 0 46 35 34 65-85 år 25 15 3 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Den grupp som ökat mest de senaste åren pensionärsgruppen förtjänar en något fördjupad analys. Det åldersspann som visas i figuren är förhållandevis stort och det finns anledning att tro att det finns skillnader inom gruppen. Bland personer mellan 65 till 70 år är 62 procent frekventa användare, vilket kan jämföras med 17 procent i gruppen 76 till 85 år. Många pensionärer är alltså en del av det digitaliserade samhället om man ser till internetanvändning och gruppen kommer att öka i takt med att allt fler internetanvändare blir pensionärer. Som tidigare visats (Bergström 2010c) är användningen lite olika utbredd i Västra Götalands olika regioner. Andelen frekventa användare är störst i Göteborgsregionen 76 procent och lägst i Dalsland där 54 procent använder nätet flera gånger i veckan. Det har skett en ökning i samtliga delregioner jämfört med 2008 års mätning, och ökningen är störst i Göteborgsregionen. Skillnaden mellan högst och lägst är i stort sett lika stor i 2009 års mätning som ett år tidigare. Användningsområden på nätet Floran av utbud för internetanvändare blir allt brokigare. På nätet finns allt från traditionella massmedier till enskilda personers bloggar, information och service från banker, myndigheter och andra organisationer, en uppsjö av underhållningsinriktade program och applikationer, verktyg för eget skapande och publiceringsforum för användarnas innehåll. I Väst-SOM-undersökningarna har användningsområden 122

Ny våg av internetanvändare mätts på olika sätt vid ett flertal tillfällen. För vissa kategorier finns jämförbara data över tid, andra har mätts vid enstaka tillfällen. Sammantaget ger dessa mätningar en god överblick av internetanvändarnas förehavanden, vad som är mer och mindre utbrett. I figur 2 framgår hur utbredda olika användningsområden är på veckobasis. Det i särklass vanligaste användningsområdet på nätet är, precis som i tidigare mätningar, e-post. Två tredjedelar av befolkningen i Västra Götaland hanterar e-post varje vecka. Sociala medier, som mätts för första gången, lockar en tredjedel av invånarna varje vecka. En fjärdedel har tittat på videoklipp, 15 procent har läst bloggar och 10 procent har spelat onlinespel minst någon gång i veckan. Figur 2 Användningsområden, privat internetanvändning, Västra Götaland, 2005-2009 (procent av befolkningen minst någon gång varje vecka) 80 70 60 64 65 62 67 E-post Informationssökning 50 48 53 Nyhetstjänster 40 30 20 10 0 33 Använt sociala medier 26 Tittat på videoklipp 23 15 Läst bloggar 8 8 10 Spelat onlinespel 6 6 Använt tjänster hos kommun/myndighet 4 Kontaktat lokal politiker/tjänsteman 2 4 2 Köpt/beställt varor/tjänster 2005 2006 2007 2008 2009 Dessa användningsområden är sådana som de flesta ägnar sig åt relativt regelbundet (jfr Bergström 2010a). De områden som hamnar längst ner i diagrammet använda tjänster hos kommun eller myndighet, köpa varor och tjänster samt kontakta politiker och tjänstemän lockar endast ett fåtal på veckobasis. Om man vidgar perspektivet något och istället analyserar användning minst någon gång månaden visar det sig att 23 procent har köpt eller sålt varor, 28 procent har sökt fakta hos kommun eller myndighet och 17 procent har använt någon tjänst hos kommun eller myndighet. Däremot är andelen som kontaktat någon politiker eller tjänsteman via nätet förhållandevis liten även på månadsbasis: 4 procent. Sammantaget är det 14 procent av befolkningen i Västra Götaland som någon gång tagit en sådan kontakt på nätet. 123

Annika Bergström Internetanvändningen skiljer sig ganska mycket när man jämför olika grupper i samhället. Det som framför allt har betydelse för vad som sker på nätet är ålder. Det framgår tydligt i figur 3 att unga människor gör mest av nästan allting. Det är tre användningsområden i undersökningen som avviker från detta mönster: använda tjänster och söka information hos kommun och myndighet samt kontakta politiker och tjänstemän. Den naturliga förklaringen till detta handlar om livssituation. Det är inte sannolikt att unga människor i samma utsträckning har behov av kontakt och information med kommuner eller myndigheter. Figur 3 Användningsområden i olika åldersgrupper, privat internetanvändning, Västra Götaland, 2005-2009 (procent av befolkningen minst någon gång) Tittat på videoklipp Spelat onlinespel E-post 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Använt sociala medier Följt bloggar 16-29 år 30-49 år 50-64 år 65-85 år Kontaktat lokal politiker/tjänsteman Beställt varor/tjänster Sökt information hos kommun/myndighet Använt tjänster hos kommun/myndighet Användningsmönstren är förhållandevis lika i olika åldersgrupper. De flesta gör samma saker men unga människor gör lite mer. På ett par ställen förändras dock mönstren: det är särskilt tydligt för användning av sociala medier och videoklipp, där det är betydligt fler unga än medelålders och äldre som är aktiva. Om man undantar den allra äldsta gruppen, är skillnaderna i användning beroende på ålder minst för e-post och inköp och beställningar. Även andra faktorer som kön, utbildning och politiskt intresse kan ha betydelse för användningsinriktningen (se t.ex. Bergström 2010a, 2010b). De könsskillnader som framträder bland invånarna i Västra Götaland är huvudsakligen små. Det är något vanligare bland män än kvinnor att köpa eller beställa varor och tjänster, att 124

Ny våg av internetanvändare titta på videoklipp och framför allt att spela onlinespel. Utbildning har betydelse så till vida att medel och högutbildade är mer frekventa än lågutbildade inom samtliga undersökta användningsområden. Man bör dock ha i minnet att utbildning är starkt korrelerat med ålder de äldre i undersökningen har en lägre utbildningsnivå vilket påverkar resultaten. Politiskt intresse har inte någon större betydelse för de användningsområden som undersökts här. Skillnaderna uppträder framför allt när det gäller att använda tjänster hos, eller söka information och fakta hos kommuner och myndigheter samt att kontakta politiker och tjänstemän. Det är i samtliga fall de som är politiskt intresserade som något oftare ägnar sig åt dessa nätaktiviteter. De uppmätta skillnaderna är kända och förväntade. Liknande mönster finns på nationell nivå och återfinns i olika undersökningar (jfr Bergström 2010a, Findahl 2010, Internetbarometern 2009). I de allra flesta fall uppmäts mer frekvent och bredare användning bland de unga vuxna. De är också i många fall först att ta till sig nya applikationer inom de flesta områden. Unga människor i Västra Götaland utgör inget undantag. Fler besökare hos kommuner och VG-regionen Som visats ovan är det i runda tal hälften av befolkningen som någon gång då och då besöker kommuner eller myndigheter på webben för att använda tjänster eller söka information. Invånarna i Västra Götaland har de senaste fem åren blivit något mer benägna att gå till hemkommuners och VG-regionens hemsidor (figur 4). Framför allt kommunerna har fått en ökad tillströmning besökare på sina hemsidor de senaste åren, och VG-regionen har, mätt på det här viset, återhämtat det besökstapp som skedde efter 2005. I 2009 års Väst-SOM-undersökning mättes för första gången andelen invånare som besökt Västtrafik på webben. Över hälften angav att de någon gång varit inne på sajten. Veckoanvändarna utgörs av 16 procent av befolkningen, övriga använder sajten lite mer sporadiskt. Precis som annan användning av nätet är det också här vissa grupper som är mer frekventa besökare än andra. Kommunernas hemsidor har framför allt besökare i 30 till 50 årsåldern, användning är något vanligare bland politiskt intresserade än bland icke-intresserade och bland boende i kommunerna i Göteborgsregionen. VGregionens hemsida har framför allt sin publik bland personer mellan 16 och 50 år, det är betydligt vanligare bland boende i Göteborgsregionen att besöka vgregion. se än i andra områden och det är större andel kvinnor än män som söker sig till regionens webbplats. Västtrafik har en stor andel unga användare. I gruppen 16 till 29 år är en fjärdedel inne på vasttrafik.se flera gånger i veckan. Besökarna är både män och kvinnor. Det är betydligt vanligare bland boende i Göteborgsregionen än i övriga delar av länet att besöka Västtrafik på webben. 125

Annika Bergström Figur 4 Besök på hemkommunernas, VG-regionens och Västtrafiks sajter, Västra Götaland 1998-2009 (procent någon gång de senaste 12 månaderna) 70 60 50 Västtrafik 58 57 Hemkommunen 40 30 20 26 VG-regionen 18 10 0 4 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Fler och mer Internetanvändningen ökar i Västra Götaland, precis som i resten av landet. Ökningen har varit större de senaste åren än i början av det nya millenniet. Ända sedan internet blev tillgängligt för allmänheten i början av 1990-talet har skillnader i användning beroende på framför allt ålder varit framträdande. Dessa skillnader kvarstår även år 2009, men vi börjar skönja förändringar i gruppen pensionärer, där internetanvändningen procentuellt sett ökar allra mest. Särskilt tydligt är detta bland nyblivna pensionärer, där användningen är nästan lika utbredd som bland regionbefolkningen i genomsnitt. Det är framför allt e-post och informationssökning som lockar stora användargrupper regelbundet. Under de senaste åren har så kallade sociala medier blivit aktörer i utbudet på nätet och detta är en typ av användning som också lockar förhållandevis många på regelbunden basis. Andra områden, som exempelvis inköp, lockar också stora grupper av användare, men inte med samma regelbundenhet. De stora användningsområdena lockar breda grupper av användare. Vissa områden är smalare på befolkningsbasis men stort i enskilda grupper. Ett sådant exempel är onlinespel som lockar nästan två tredjedelar av unga människor under 30 år. Att titta på videoklipp är än mer utbredd bland de yngsta i undersökningen, drygt nio av tio ägnar sig åt exempelvis YouTube och andra videomöjligheter. 126

Ny våg av internetanvändare Invånarna i Västra Götaland expanderar kontinuerligt sin användning av nätet i takt med att applikationer och tillgänglighet utvecklas. Det finns fortfarande skillnader mellan olika grupper i samhället och mellan olika delar av regionen. Storstaden Göteborg med kranskommuner uppvisar en mer spridd internetanvändning än vissa delregioner som exempelvis Dalsland. Men ålder är den faktor som har allra störst betydelse för både vanan att använda nätet och för användningens innehåll. Ålderklyftan jämnas ut när olika användningsområden etableras, men återkommer gång efter annan i takt med att nya applikationer utvecklas och får spridning. Referenser Bergström, A. (2010a) Personligt och privat i sociala medier. I Holmberg, S. och Weibull, L. (red) Nordiskt ljus. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet. Bergström, A. (2010b) Digitala klasser. I Oskarsson, M., Bengtsson, M. och Berglund, T. (red) En fråga om klass?. Stockholm: Liber. Bergström, A. (2010c) En digitaliserad region. I Nilsson, L. (red) En region blir till. Västra Götalandsregionen 1999-2008. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet. Findahl, O. (2009) Svenskarna och Internet 2010. Stockholm:.SE, Stiftelsen för Internetinfrastruktur. Internetbarometern 2009 (2010). Göteborg: Nordicom-Sverige, Göteborgs universitet. Westlund, O. (2010) De mobilt uppkopplade svenskarna. I Holmberg, S. och Weibull, L. (red) Nordiskt ljus. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet. 127