Kan vi ha födobrist i Östersjön trots hög närsaltsbelastning och hur ser effekterna ut? studier med vitmärla

Relevanta dokument
Embryonalutveckling hos vitmärla

Växtplankton. Helena Höglander, Systemekologi, Stockholm Universitet Chatarina Karlsson, UMF, Umeå Universitet Ann- Turi Skjevik, SMHI

Övervakning av mjukbottenfauna

Föroreningar försämrar vitmärlans chans att klara syrebrist

Kvalitetsdeklaration för delprogrammet Embryonalutveckling hos vitmärla, trend-och områdesövervakning

Embryonal utveckling hos vitmärla i fyra sjöar, Vänern, Vättern, Vågsfjärden och Rogsjön

Bo#nar och fria va#enmassan i samspel?

Vätternvårdsförbundet

Fokus Askö: Bottnar och fria vattenmassan i samspel?

Vitmärlans reproduktion i Vänern och Vättern 2002

Hur kommer klimatförändringar att påverka Östersjöns ekosystem?

Hur påverkar klimatförändringar oss?

Känslig fortplantning varslar om miljögifter

Klimatscenarier i miljömålsarbetet

Uppföljning av oljeutsläpp till sjöss. Utredning av alternativ matris till blåmussla

Stockolms förorenade bottnar vad händer om de syresätts?

Förändringar i Östersjöns ekosystem effekter på födokvalitet i näringsväven

Missbildade embryon av Monoporeia affinis Version 1:

Missbildade embryon av Monoporeia affinis 1 Version 1:

Miljöövervakning i Mälaren 2002

FORD ST _ST_Range_V2_ MY.indd FC1-FC3 27/06/ :24:01

Tiaminas och tiaminbrist i Östersjön. Svante Wistbacka Åbo Akademi

EFFEKTER AV KLIMATFÖRÄNDRINGAR PÅ SJÖPRODUKTIVITET

Vitmärlans reproduktion i Vänern och Vättern 2002

SYREHALTER I ÖSTERSJÖNS DJUPBASSÄNGER

Marin bottenfauna 2013

Kort om miljöeffekter av toalettavfall på mark- respektive vattenmiljö

Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna. När och Östergarn, Gotland Rapporter om natur och miljö nr 2012:8

onsdag 9 oktober 13 Ekologi

REACT REAKTIVERING AV MILJÖGIFTER FRÅN FIBERHALTIGA SEDIMENT

Miljöövervakning i Mälaren 2001

Älvburet organisk kol strukturerar näringsväven i Bottenviken


Fosforreduktion från jordbruksmark med hjälp av kalkfilter och dikesdammar. Tony Persson/Sam Ekstrand

Ingen övergödning. Malin Hemmingsson

Food web structures and carbon transfer efficiencies in a brackish water ecosystem. Kristin Dahlgren

Kommentarer kring koppar i Stockholms ytvatten

Hälsoeffekter av en klimatförändring i Stockholms län. My Svensdotter och Elisabet Lindgren Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet


Bottenfaunaundersökning norr om Esterön och i inseglingsleden till l{orrköpings hamn 2013

Rapport från undersökningar av makroskopisk mjukbottenfauna i Östergötlands skärgård år Hans Cederwall och Görel Fornander

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum

Ministermötet i Köpenhamn

Marin bottenfauna Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbund

SEABED-projektet i EU:s Central Baltic INTERREG IVA program

Rapportering från undersökning av DDT-PCB-HCB-HCH och PBDE i ägg från havsörn 2012

Försurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar

Buller i Symphony. Kumulativ miljöpåverkan i havet

Långtidsserier från. Husö biologiska station

Gotland nytt område i övervakningen

Långtidsförändringar av bottenfaunan i Östersjön

4,3 6,4 9,5 11,9 13,3 12,8 9,2 8,9 4,8 5,8 8,3 5,2 7,5 10,0 12,4 15,0 14,9 9,8 9,1 5,2 7,5 8,1 4,6 6,6 9,9 11,8 13,4 13,4 9,3 8,1 4,8 6,3 8,4 7,1 9,2

Regional miljöövervakning av mjukbottenfauna i kustområdet mellan När och Östergarn, Gotland år Rapporter om natur och miljö nr 2010:15

samspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete

Utveckling och utvärdering av indikatorer för kustfisk : Lena Bergström, SLU Martin Karlsson, SLU Leif Pihl, Göteborgs universitet Jacob Carstensen,

Gävles framtida klimat. -Vad kan vi göra? -Baltic Climate. Lars Westholm Miljöstrateg, Kommunledningskontoret Gävle kommun

Näringsämnen. En fördjupning. Philip Axe

Östersjön - ett evolutionärt experiment

TILLSTÅNDSKLASSNING MED SEDIMENTPROFILKAMERA

En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre.

havsvik- erfarenhet från Örserumsviken, Kalmar länl

Analys av miljöfarliga ämnen på land och i sediment vid båtuppläggningsplatser

Miljöövervakning i Mälaren

PLANKTON TILLSTÅND OCH TRENDER Expertbedömd planktonstatus dålig otillfredsställande måttlig god hög. Kvävefix.

Dynamics of Vibrio spp. in rela1on to phytoplankton community composi1on and environmental condi1ons

Östersjöns blågrönalger

Symphony. Integrerat planeringsstöd för svensk havsplanering

FAKTABLAD NR

Bottniska viken Årsrapport från Informationscentralens verksamhet

Robust och klimatsäkrad dricksvattenförsörjning i Stockholms län

YTAN UNDER YTAN Baltic Sea Bathymetry Database. Benjamin Hell Hans Öiås BSBD working group

Vetenskap på tvären för ett friskare hav

Förbättring av Östersjöns miljötillstånd genom kvävegödsling

Fiskereglering för skydd av kustens mångfald. Ulf Bergström Baltic Breakfast Stockholm, 22 maj 2018

Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet

Övervakningsprogram för havsmiljödirektivet. Lunchseminarium 29 januari 2015

Sverige inför inför klimatförändringarna

MÄLARENS BASPROGRAM Dr. Towe Holmborn, vattenmiljökonsult Västerås

Djuren på Kattegatts botten - utvecklingen i Laholmsbukten. Peter Göransson

Marin bottenfauna Ljusnan-Voxnans vattenvårdsförbund

BILAGA 8. Växtplankton

Fisk - Åtgärder för a1 skydda akva4ska miljöer. Ulf Bergström Hav och samhälle Marstrand

Mjukbottenfauna i Stockholms skärgård

Behov och önskemål om införande av ny teknik i de nationella miljöövervakningsprogrammen. Umeå 3-5 december 2012

Bottenfaunaundersökning i Edsviken 2010

Nedre Ångermanälven 2014

De geologiska tidsåldrarna, deras spår i Östersjölandskapet och människans förutsättningar

PROV 4 Växtproduktionsvetenskaper och husdjursvetenskap

Effects of shore-level displacement on the ecology of Baltic Sea bays

Ekosystem ekosystem lokala och globala

10:40 11:50. Ekologi. Liv på olika villkor

Miljöövervakning i Mälaren 2003

Östersjöpusslet. Det är inte så svårt att förstå hur fisket, klimatet. Sillgrisslornas bit i

HANÖBUKTEN EN VARNINGSKLOCKA SAMMANFATTNING AV HAVSMILJÖINSTITUTETS RAPPORT NR 2018:2 HENRIK SVEDÄNG, EVA-LOTTA SUNDBLAD OCH ANDERS GRIMVALL

PLANKTON TILLSTÅND OCH TRENDER Expertbedömd planktonstatus hög god måttlig otillfredställande dålig. Filamentösa cyanobakterier

Mats Bergmark - Projektledare Klimatanpassa Sundsvall (80% i 2 år) - Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten

Vad har hänt efter Bottenviken LIFE?

Ledare: Gamla synder fortsätter att övergöda

Fuktcentrums informationsdag

Miljökvalitetsnormerna -var kommer dom ifrån, varför ser dom ut som dom gör och vad innebär dom?

Transkript:

Kan vi ha födobrist i Östersjön trots hög närsaltsbelastning och hur ser effekterna ut? studier med vitmärla Brita Sundelin, Stockholms universitet, ITM Göteborg 21 22 okt

Vitmärlan Monoporeia affinis har extremt höga lipidhalter och är beroende av seelande kiselalger från vårblomningen

Orsaker ;ll näringsbrist 1/liten kvan;tet/dålig kvalitet på födan Diatoms Bacteria Starved 2/ konkurrens om födan aler Ederington 1995 3/ ökad metabolism på grund av temperaturhöjning

Vitmärlans reproduk;on studerades i ultraoligotrofa VäEern och mer eutrofa Vänern under 1998 to 2001

Låg algproduk;on (kiselalger) gav reproduk;onsskador Döda äggsamlingar Normala embryon Odifferen;erade ägg Ekosystemansaten i teori och prak;k, Göteborg 21 22 okt Döda ägg

Biovolymen av olika taxa i vårblomningen. Bacil: Bacillariophycea; Crypt: Cryptophycae; Dino: Dinophycae; Chrys: Chrysophycae; Cyan: Cyanophycae.

En ökad vårblomning av kiselalger 2001 i VäEern resulterade i högre halt av essen;ella feesyror i vitmärlan

a* b* c* c a b ab Resultat av ökad algproduk1on b ab ab a Ökad fekunditet a* ab* b Färre outvecklade ägg Färre döda ägg a ab b*

Kan vitmärlan drabbas av födobrist i Östersjön?

KraLig popula;onsminskning av vitmärlan i BoEniska viken 2000. Dålig återkolonisering.

Både kust sta;oner och utsjön i hela BoEniska Viken drabbades From Leonardsson and Karlsson 2003

Möjliga orsaker? 1/ Kontaminanter? 2/ Preda;on? 3/ Hypoxi? 4/ Parasiter? 5/ Näringsbrist?

KraLiga regn1998 2001 resulterade i mycket kralig ;llrinning, 10 40 % över medel(1961 1990) och ökat inföde av humus Bothninan Bay Bothnian Sea From Alexandersson, SMHI, 2001

Förändrad näringsväv Lägre fytoplankton produk;on under år med hög ;llförsel av älvvaeen (humus) 1998 and 2000(Andersson & Wikner 2004) Bakterie produk;onen högre under 1998 och 2000 (Andersson & Wikner 2004)

Vitmärlans ;llväxt i bakteriefödoväv 1/3 av algbaserd Temperatur har ingen synbar effekt.

Food web efficiency (FWE) 25 gånger högre i algnäringsväv FEW = vitmärlans biomass ökning (µg C dm 2 d 1 ) normaliserad ;ll fytoplankton och bakterie produk;onen(µg C dm 2 d 1 ).

Slutsatser 1/ En förväntad ökad nederbörd resulterar i hög avrinning med hög belastning av humus som gynnar heterotrof näringsväv och ger sämre födokvalitet för boeenfaunan 2/Klimatrelaterde faktorer som påverkar primärproduk;onen är ee större hot mot produk;onen av boeenfauna än direkta temperaturhöjningar. 3/ Trots eutrofiering på grund av höga närsalthalter är det inte uteslutet ae vitmärlan i fram;den råkar ut för födobrist

LiEeratur Sundelin, Rosa, R., Eriksson Wiklund, A K (2008). Reproduc;on disorders in a benthic amphipod, Monoporeia affinis, an effect of low food quality and availability. Aqua;c Biology, 2:179 190. Ejdung, G., Byren L., Eriksson Wiklund A K., Sundelin B. (2008). Uptake of diatoms in Bal;c Sea macrobenthos during short term exposure to moderate and severe hypoxia. Aqua;c Biology 3: 89 99. Eriksson Wiklund, Sundelin B, Rosa R (2008). Popula;on decline of the amphipod Monoporeia affinis in Northern Europe, consequence of food shortage and compe;;on. J Exp Mar Biol Ecol, 367; 81 90. Eriksson Wiklund AK., Dahlgren K, Sundelin B, Andersson A. (2009). Effects on benthic produc;on of Climate induced altera;on in the pelagic food web. Mar Ecol Prog Ser, 396: 13 25.

Medarbetare Ann Kris;n Eriksson Wiklund, ITM Therese Jacobson, Greenpeace Marie Löf, ITM Agneta Andersson, UMF Kris;n Dahlgren, UMF Rui Rosa, University of Rhode Island och IPIMAR, Portugal Alex Ford, University of Portsmouth

Följdeffekter av popula;onskraschen 1/ Ökad parasi;nfek;on som påverkar reproduk;onen 2/ Etablering av Marenzelleria där vitmärlan minskat på grund av näringsbrist eller syrebrist 3/ Svårt ae återkolonisera

Vitmärlan är beroende av näring under könsmognaden Fekunditeten minskade 25 % när vitmärlor flyttades till sämre näringsförhållanden under könsmognaden Sediment from the Bothnian Sea Sediment from the Bal;c proper Amphipod origin