Mål och budget 2016-2017, kommunstyrelsen

Mål och budget 2016-2017, kommunstyrelsen Birgit Reinbrand Robert Jägare Kjell Larsson Maj 2015

2015-05-20 2 (13) Innehåll 1. ANSVARSOMRÅDE... 3 2. MÅL OCH NYCKELTAL FÖR KOMMUNSTYRELSEN... 3 2.1. Framtida tillväxt... 3 2.2. Kvalitativ välfärd... 4 2.3. Miljö och klimat... 4 2.4. Demokrati, öppenhet och trygghet... 5 2.5. Kommungemensamma nyckeltal... 6 3. KOMMUNGEMENSAMT ÅTAGANDE OM TILLGÄNGLIGHET OCH BEMÖTANDE... 6 4. BUDGET... 7 4.1. Driftbudget... 7 4.1.1. Politisk verksamhet... 7 4.1.2. Kommungemensam verksamhet... 8 4.1.3. Räddningstjänst... 9 4.1.4. Fastighetsägande/förvaltning... 9 4.1.5. Kommunstyrelseförvaltning... 9 4.2. Investeringsbudget... 11 4.2.1. Exploateringsbudget... 11 4.2.2. Övriga investeringar... 12 5. INTERNKONTROLLPLAN... 12 6. KONKURRENSPLAN... 12 7. AKTUELLA STYRDOKUMENT INOM KOMMUNSTYRELSENS ANSVARSOMRÅDE... 13 BILAGOR... 13 Bilaga 1. Exploateringsprojekt för år 2016-2019... 13 Bilaga 2. Investeringsbudget övriga projekt för år 2016-2019... 13 Bilaga 3. Internkontrollplan för kommunstyrelsen... 13 Bilaga 4. Konkurrensplan för kommunstyrelsen 2016/2017... 13 Bilaga 5. Aktuella styrdokument i Järfälla år 2016/2017... 13

2015-05-20 3 (13) 1. ANSVARSOMRÅDE Kommunstyrelsen (Kst) är kommunens verkställande organ med ansvar för ledning, samordning och uppföljning av nämnderna och de kommunala bolagen. Styrelsen ansvarar också för ledning och samordning inom den kommungemensamma informationsverksamheten, kommunövergripande informations- och kommunikationsteknologi, ägarfrågor som rör kommunens fasta egendom, kommunens övergripande lokalförsörjning, upphandling, kommunens medelsförvaltning och arbetsgivarfrågor. Kst ansvarar också för övergripande fysisk planering och planfrågor enligt Plan- och bygglagen samt insatser till främjande för näringslivet i kommunen. Kst är även arkivmyndighet och krisledningsnämnd i Järfälla. 2. MÅL OCH NYCKELTAL FÖR KOMMUNSTYRELSEN Kommunfullmäktige antog i samband med sitt budgetbeslut för 2015 en ny målstruktur som utgångspunkt för nämndernas och kommunstyrelsens målarbete för mandatperioden 2015-2018. Den nya indelningen innebär att effektmål ska formuleras under fyra kommungemensamma inriktningsmål: framtida tillväxt, kvalitativ välfärd, miljö och klimat samt demokrati, öppenhet och trygghet. I nedanstående sammanställning redovisas förslaget till mål efter denna indelning. Under respektive område finns också i förekommande fall angivna nyckeltal som ska stödja analysen av utvecklingen för de olika målen. 2.1. Framtida tillväxt Inriktningsmål Invånarantalet i Järfälla ska öka och kommunen som organisation ska på alla nivåer ha beredskap att möta expansionen. Kommunen ska erbjuda en blandning av boende- och upplåtelseformer samt boende som passar för alla livets skeden samt olika behov och livssituationer. Arbetslösheten bland Järfällaborna ska minska. Antalet arbetstillfällen i kommunen ska öka och fler företag ska etablera sig i kommunen. Järfälla ska även attrahera fler besökare och erbjuda olika typer av attraktiva besöksmål. Effektmål Uppföljning/mätmetod Redovisningsform Antal bostäder ska öka med minst 1000 årligen i hela Järfälla Antalet bostäder i detaljplaner som har antagits under året ska uppgå till minst 1200 Antalet arbetstillfällen i Järfälla ska årligen öka med minst 500 Befolkningen ska öka med minst 2000 personer årligen till följd av inflyttning Redovisning av färdigställda bostäder i tunnelbanans influensområde samt kommunen i övrigt Uppföljning av antal bostäder i antagna detaljplaner Statistik från SCB Redovisning av nettoinflyttningen till kommunen uppdelad efter tidigare bosättning

2015-05-20 4 (13) Nyckeltal framtida tillväxt Nyckeltal Uppföljning/mätmetod Redovisningsform Besökare till Järfälla Enkät till invånare i Stockholms län samt studier vid besöksmål i kommunen Kännedom/preferens för Järfälla som ort för boende och företagande Enkätundersökning riktad till invånare och företagare i Stockholms län Nyinflyttade företag Statistik från SCB Bostäder fördelat efter upplåtelseform Statistik från SCB Antal medieinslag/artiklar om Järfälla Inslag/artiklar i media undantaget lokaltidningar 2.2. Kvalitativ välfärd Inriktningsmål Järfällaborna ska erbjudas bästa möjliga välfärdstjänster för sina skattepengar. Kommunalt finansierade verksamheter ska bedrivas effektivt, med ständigt förbättrade resultat och hög brukarupplevd kvalitet avseende såväl verksamhetens innehåll som personalens bemötande. Kvalitet och uppföljning ska vara det styrande för alla kommunalt finansierade tjänster. Effektmål Uppföljning/mätmetod Redovisningsform Personer som vänder sig till kommunen ska få ett allt snabbare och bättre bemötande och få sitt ärende löst vid första kontakten i högre grad. Undersökning med stöd av extern utvärderare av tillgänglighet och bemötande Nyckeltal kvalitativ välfärd Nyckeltal Uppföljning/mätmetod Redovisningsform Tillgänglighet, bemötande och lösningsgrad i kommunens servicecenter Verksamhetsstatistik Verksamhetsansvarigas syn på det kommungemensamma stödet Enkät ställd till verksamhetsansvariga i kommunen 2.3. Miljö och klimat Inriktningsmål Järfälla ska vara en föregångskommun i klimat- och miljöfrågor. Kommunen ska ha effektiv och miljöanpassad energi- och resursanvändning. Kommunen ska också verka för att öka medborgarnas miljömedvetenhet. Effektmål Uppföljning/mätmetod Redovisningsform

2015-05-20 5 (13) Kommunstyrelsens verksamhet ska uppnå gulddiplom i miljödiplomeringen senast år 2017 Kommunens investeringar ska bidra till en hållbar samhällsutveckling, placeringar i hållbarhetscertifierade företag ska öka. Redovisning av certifiering Andel av kapitalförvaltningen som är placerade i hållbarhetscertifierade alternativ Delårsrapport och Verksamhetsberättelse 2.4. Demokrati, öppenhet och trygghet Inriktningsmål Alla kommunens verksamheter ska aktivt arbeta för inkludering och motverka alla former av diskriminering och segregation. Järfällaborna ska erbjudas möjlighet att vara delaktiga och ha inflytande i utvecklingen av det egna närområdet. Arbetet för en tryggare kommun ska prägla all verksamhet i Järfälla, och omfatta såväl förebyggande insatser som aktivt trygghetsskapande åtgärder. Fler mötesplatser och ett rikare kultur- och fritidsutbud ska vara en grundbult i trygghetsarbetet. Effektmål Uppföljning/mätmetod Redovisningsform Järfällaborna ska känna delaktighet i utvecklingen av sitt lokalsamhälle, antal deltagare i samråden i samhällsplaneringen ska öka. Järfällaborna ska vara trygga i sin kommun, andelen som är rädda för att utsättas för våldsbrott ska minska. Informationen till Järfällaborna om viktiga frågor ska kännetecknas av snabbhet och öppenhet, andelen som anser att kommunens information är god ska årligen öka. Mätning av antalet deltagare vid olika samrådsformer SCB:s medborgarundersökning, rädsla för hot, rån och misshandel SCB:s medborgarundersökning, informationsindex Nyckeltal Demokrati, öppenhet och trygghet Nyckeltal Uppföljning/mätmetod Redovisningsform Kvalitet på kommunens webbinformation Mått i undersökningen Kommunens kvalitet i korthet Statistik över anmälda Officiell statistik över Delårsrapport och verk- våldsbrott Antal medieinslag om Järfälla brottsutvecklingen Inslag/artiklar i media undantaget lokaltidningar samhetsberättelse

2015-05-20 6 (13) 2.5. Kommungemensamma nyckeltal Utöver de nyckeltal som har redovisats ovan som ska stödja analysen av utvecklingen för kommunstyrelsens mål har ett antal kommungemensamma nyckeltal identifierats som ska rapporteras och kommenteras i verksamhetsberättelsen för samtliga nämnder i kommunen. Tabell x. Kommunövergripande nyckeltal Nyckeltal Koppling till mål Redovisningsform Personalomsättningssiffror Personalredovisningen i Personalpolitiskt mål uppdelade på ålder verksamhetsberättelse Personalredovisning i Hälsotal/sjukfrånvaro Personalpolitiskt mål verksamhetsberättelse Heltidsanställda månadsavlönade verksamhetsberättelse Personalredovisning i Personalpolitiskt mål Kvalitetsredovisning i Hållbart medarbetar-index Kvalitativ välfärd verksamhetsberättelse 3. KOMMUNGEMENSAMT ÅTAGANDE OM TILLGÄNGLIGHET OCH BEMÖTANDE En del i Järfällas kvalitetsstyrning innebär att åtaganden, det vill säga preciseringar av tjänsternas innehåll, ska tas fram för fastställande i samband med budget. Kommunstyrelsen ansvarar för det kommungemensamma åtagandet om tillgänglighet och bemötande. Åtagandet handlar om att alla verksamheter som kommunen svarar för ska ha ett öppet och tillgängligt arbetssätt och är oförändrat jämfört med förutvarande år: Järfälla kommun har ett öppet och samarbetande arbetssätt och verkar för att kommunens invånare ska känna ansvar och delaktighet. Därför är det lätt att ta del av förslag och beslut i den kommunala beslutsprocessen. Det är också lätt att kontakta en politiker eller en tjänsteman om du vill lämna synpunkter eller diskutera någon del av kommunens verksamhet. På kommunens webbplats kan du ta del av beslutsunderlag samtidigt som politikerna får dem. Där kan du också läsa snabbreferat från kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och de olika nämnderna senast två dagar efter sammanträdet. När du kontaktar kommunen under kontorstid får du tala med någon som kan ta emot ditt ärende. Om vi inte kan ge besked direkt så återkommer vi så snart vi kan, dock senast inom två arbetsdagar. Om ärendet kräver längre handläggningstid, får du besked om vem som handlägger ärendet. När du kontaktar någon av kommunens anställda blir du bemött med respekt och lyhördhet.

2015-05-20 7 (13) 4. BUDGET 4.1. Driftbudget Utgångspunkten för förslag till budget 2016-2017 är kommunfullmäktiges beslut 2014-12-15 om ekonomisk flerårsplan för åren 2016-2018. 2015-02-02 beslutade kommunstyrelsen om riktlinjer, tidsplan och preliminära nämndvisa budgetramar för åren 2016 och 2017. Kommunstyrelsens beslut om preliminära nämndvisa ramar innebär en generell uppräkning av nämndernas skattefinansierade kostnadsramar (exkl kapitalkostnader) med en procent och intäktsramar (exkl statsbidrag och barnomsorgsavgifter) med en procent. För kommunstyrelsens del ger det nettoramarna 218 135 tkr för år 2016 och 220 009 tkr och för år 2017. Därefter har tekniska justeringar för kapitalkostnader gjorts vilket innebär att kommunstyrelsens nettoram minskats med 4 477 tkr. De nya nettobudgetramarna blir därmed 213 658 tkr för 2016 och 215 532 tkr för år 2017. Fördelat på kommunstyrelsens olika verksamhetsområden ges nedanstående tabell. Verksamhetsområde 2016 2015 Tkr Intäkter Kostnader Netto Netto Politisk verksamhet 1 753-30 792-29 039-28 751 Kommungemensam verksamhet 10 176-25 605-15 430-15 277 Räddningstjänst 0-40 214-40 214-39 816 Fastighetsförvaltning 0-7 533-7 533-7 458 Kommunstyrelseförvaltning 36 077-157 520-121 443-120 499 Totalt 48 006-261 664-213 658-211 801 För år 2017 blir motsvarande tabell enligt nedanstående Verksamhetsområde 2017 Tkr Intäkter Kostnader Netto Politisk verksamhet 1 771-31 100-29 329 Kommungemensam verksamhet 10 278-25 861-15 584 Räddningstjänst 0-40 616-40 616 Fastighetsförvaltning 0-7 608-7 608 Kommunstyrelseförvaltning 36 438-158 833-122 395 Totalt 48 486-264 019-215 532 4.1.1. Politisk verksamhet Under politisk verksamhet budgeteras kostnader för kommunfullmäktige, revisionen, kommunstyrelsen och dess utskott samt de politiska partiernas verksamhet. Här ingår också överförmyndarens verksamhet, kostnaderna för avgifter till Sveriges kommuner och Landsting (SKL) och andra organisationer som kommunen är medlem i, valnämndens verksamhet samt kommunstyrelsens anslag för miljöplanearbetet. Förändrade/angelägna uppgifter under budgetperioden

2015-05-20 8 (13) Förändringar under perioden är främst behov av förstärkning av överförmyndarverksamheten på grund av ökade volymer. För området bedöms ytterligare en medarbetare behövas, vilket innebär ökade kostnader med ca 600 tkr men också ökade intäkter med ca 200 tkr eftersom Upplands Bro betalar ungefär en tredjedel av kostnaderna för det gemensamma kansliet. Inom miljöområdet finns också betydande och angelägna önskemål bl a utredningar och genomförande av effektivare varuleverenser, klimatanpassningsplan och klimat och energiplan samt utredning om vindkraft och Fair trade city. Önskemål finns också om införande av bokningssystem för bilar, cyklar och sl-kort samt en elektronisk miljöutbildning. Parallellt med detta pågår uppdateringen av kommunens miljöplan och vilka åtgärder som faller inom kommunstyrelsens område kommer förhoppningsvis att klarna under året. Ekonomiska konsekvenser: Förstärkning för överförmyndaren avser ökade volymer (kostnader 600 tkr, intäkter 200 tkr) och bör därför tillföras kommunstyrelsens ramar. Önskemålen inom miljöområdet för 2016, totalt ca 800 tkr i engångskostnader och ca 400 tkr i bestående/ramhöjande kostnader bedöms inte inrymmas inom kommunstyrelsens budgetramar. För 2017 finns ytterligare önskemål motsvarande 700 tkr varav 200 tkr är ramhöjande och 500 tkr utredningar/engångskostnader. Satsningar och prioriteringar inom miljöområdet måste synkroniseras med det pågående arbetet med översynen av miljöplanen. Prioriteringar och eventuella omfördelningar redovisas i detalj i samband med att 2016 års detaljbudget för kommunstyrelsen beslutas i slutet av 2015. 4.1.2. Kommungemensam verksamhet Under denna rubrik budgeteras facklig verksamhet, företagshälsovård och vissa övriga personalpolitiska frågor, kommunens ansvarsförsäkring samt kostnaderna för den kommungemensamma it-infrastrukturen. Kostnaderna för dessa verksamheter exklusive it-kostnaderna fördelas med hjälp av nyckeltal ut på samtliga förvaltningar och är därmed kostnadsmässigt neutrala för kommunstyrelseförvaltningen. Kommunstyrelsen har däremot ett ansvar för att så långt det är möjligt begränsa dessa kostnader. Förändrade/angelägna uppgifter under budgetperioden En ny upphandling har gjorts avseende företagshälsovård, huruvida detta medför ökade kostnader eller inte kommer att följas upp under året. I den mån kostnaderna förändras kommer detta att påverka de interna priserna för 2016. En annan väsentlig del är att vi inför 2016 gör en ny upphandling av it-verksamheten. Upphandlingen kommer även att påverka kommunens kostnader för it-infrastrukturen, på vilket sätt kan däremot inte bedömas för stunden. Ekonomiska konsekvenser: Eventuell kostnadsökning för personalhälsovården kan komma att öka de interna priserna. Besked om interna priser för kommande år ska redovisas senast i oktober.

2015-05-20 9 (13) 4.1.3. Räddningstjänst Kommunalförbundet Attunda blev från och med 2007 ett kommunalförbund med verksamhetsansvar och ersätter därmed de räddningsnämnder som tidigare funnits i respektive medlemskommun. Förbundet utökades 2009 med Knivsta och Sigtuna kommuner. Förbundet ansvarar inom medlemskommunerna för huvuddelen av kommu-nernas uppgifter enligt Lagen om skydd mot olyckor (LSO) och lagen om extraordi-nära händelser. Förändrade/angelägna uppgifter under budgetperioden Inga större förändringar väntas under budgetperioden. Ekonomiska konsekvenser: Kostnadsutvecklingen inom Räddningstjänsten bedöms rymmas inom ramen för en årlig kostnadsutveckling om en procent. 4.1.4. Fastighetsägande/förvaltning Kommunstyrelseförvaltningens roll i fastighetsförvaltningen är att ansvara för fastighetsstyrningsfunktionen vilket inbegriper dels ägarfrågor rörande kommunens fasta egendom, dels ledning och samordning av den kommunövergripande lokalförsörjningen. I kommunstyrelsens ansvar ingår att ta fram och besluta om policys, mål, riktlinjer och strategier för lokalförsörjningen och lokalanvändningen samt vilka styrmedel som ska användas för att nå målen. Rollfördelningen inom kommunen innebär att tekniska nämnden har att på uppdrag från kommunstyrelsen ansvara för den tekniska och ekonomiska förvaltningen av kommunens lokalbestånd. Förändrade/angelägna uppgifter under budgetperioden Inga större förändringar väntas under budgetperioden. Ekonomiska konsekvenser: Inga ekonomiska konsekvenser, uppräkning av kostnaderna med en procent, i övrigt ingen förändring. 4.1.5. Kommunstyrelseförvaltning Kommunstyrelseförvaltningens uppdrag är att biträda kommunstyrelsen med att planera, samordna och följa upp den kommunala verksamheten. Kontoret svarar för att underlag tas fram för kommunstyrelsens beslut, verkställer fattade beslut och ser till att besluten följs upp. Inom kontorets ansvar ligger också personalpolitiskt utvecklingsarbete, att ge upphandlingsstöd till alla kommunala verksamheter, svara för den löpande fysiska planeringen, planerings- och exploateringsarbetet samt kontakter med kommunens näringsliv. Kontoret har också ansvaret för säkerhetsfrågor såväl internt som gentemot kommunmedborgarna. Kommunstyrelseförvaltningen är uppdelad i ett ledningskontor, ett förvaltningskontor och ett samhällsbyggnadskontor. I ledningskontoret finns processägare med ansvar inom områdena ekonomi, personal, information/kommunikation, kvalitets-

2015-05-20 10 (13) och verksamhetsutveckling samt kommundirektör med stab. Ledningskontorets processägare och strateger har som huvudsaklig uppgift är att leda utvecklingen inom de olika processerna. Förvaltningskontoret arbetar i fyra avdelningar; Administrativ avdelning, Information och service, IT-avdelning och Personal och verksamhetsutveckling. 2015 sammanfördes resurserna från ledningskontorets samhällsplaneringsprocess och förvaltningskontorets Planerings- och Exploateringsavdelning till ett samhällsbyggnadskontor. En av det nya kontorets huvuduppgifter är att hantera den kommande expansionen. Förändrade/angelägna uppgifter under budgetperioden Under 2015 införs ett nytt system för beslutsstöd för hela kommunen. Beslutsstödet kommer att underlätta för kommunens chefer att få överskådlig tillgång till ekonomi-, personal- och verksamhetsdata av olika slag. Systemet väntas också effektivisera mål- och budgetprocessen inklusive uppföljning. Arbetet med ett införande väntas pågå under stora delar av 2015. För att systemet ska ge önskade effekter är det angeläget att resurser finns för systemförvaltning och därför föreslås utökade resurser för en ny systemförvaltare. För att kommunen ska få en tillräcklig bemanning inom upphandlingsområdet behövs en personell förstärkning. Utökade resurser inom området väntas ge bättre både kvalitét och pris, men det är också en förutsättning för att kunna uppfylla de krav som olika lagar inom området ställer på kommunen som organisation. Kommunen har i Stockholmsförhandlingen åtagit sig att skapa 14 000 nya bostäder inom tunnelbanans influensområde fram till år 2030. För hela kommunen innebär det ca 1 000 lägenheter per år att jämföra med att vi de senare åren färdigställt som mest knappt 400 lägenheter per år. En förutsättning för att möta denna utmaning är att resurser finns för både planering och exploatering. För budgetperioden bedöms fyra nya medarbetare behövas år 2016 och ytterligare två 2017. En förutsättning för att vi ska klara våra åtaganden är också att resurser finns för dialogen med Järfällaborna både avseende enskilda planer och expansionen i stort. Förstärkning behövs därför även inom informations- och kommunikationsområdet med en egen informatör för kommunstyrelsen och en utökning av kommunens pressekreterartjänst. För att kunna inrymma nya medarbetare anpassas Jakobssalen till kontorslokal. Inom det personalpolitiska området påbörjas arbetet med att ta fram en ny personalpolitisk handlingsplan under 2015. Åtgärder som en konsekvens av den nya planen och olika delar i ledarutvecklingen inte minst med fokus på kommunikationskompetens kommer bl a att ställa krav på utredningsresurser. Eventuellt kan bidrag för detta fås från den nyinrättade kompetensfonden. Tillsammans med andra kommuner runt Mälaren finns planer på att ta fram en gemensam oljeskyddsplan, önskemål finns också om tester av kommunens it- och informationssäkerhet. Önskemål finns också om att utöka arbetet inom ramen för KBR bl a med nattvandringar i fler stadsdelar och att inrätta en roll som trygghetssamordnare.

2015-05-20 11 (13) Ekonomiska konsekvenser: En uppräkning av budgeten med en procent täcker inte ens kostnadsökningen för befintlig personal utan kräver en ständig effektivisering och rationalisering av verksamheten. Genom omprioriteringar och effektiviseringar bedöms ändå satsningar på beslutsstöd och upphandling rymmas inom givna budgetramar. Utökningen inom samhällsbyggnadsområdet och därav följande behov av utökade lokaler och informationsresurser är en volymökning till följd av kommunens expansion och bör därför täckas med utökade budgetramar. Satsningarna inom kommunikationsområdet utöver resurser som hänger samman med expansionen är att betrakta som en ambitionsnivåhöjning som är angelägen men inte ryms inom kommunstyrelsens ramar. Nuvarande plantaxa antogs av kommunfullmäktige i november 2011 och behöver anpassas till dagens ekonomiska situation. En översyn av plantaxan kommer att påbörjas under 2015. Prioriteringar och eventuella omfördelningar redovisas i detalj i samband med att 2016 års detaljbudget för kommunstyrelsen beslutas i slutet av 2015. 4.2. Investeringsbudget Kommunstyrelsens investeringsbudget innehåller för 2016-2017 och plan för 2018-2019 dels en exploateringsbudget dels en budget för övriga projekt. 4.2.1. Exploateringsbudget Med exploateringsverksamhet avses åtgärder för att anskaffa, bearbeta och iordningställa råmark för att kunna bygga bostäder, handel, kontor och industrier. Ett exploateringsområde utgörs av ett avgränsat område enligt detaljplanekarta. Ett exploateringsområde öppnas då avsikten är att förädla mark för försäljning av tomter. Till kommunens exploateringsverksamhet räknas även försäljning av råmark till extern exploatör eller exploatering på annans mark, där kommunen har åtaganden genom exploateringsavtal eller är huvudman för allmän platsmark inom det exploaterade området. I budget för 2016-2017 och plan för 2018-2019 har Kommunstyrelseförvaltningen och Bygg- och miljöförvaltningen tillsammans tagit fram en exploateringsbudget utifrån de befintliga projekt som enligt ovanstående definition är att betrakta som exploatering (övriga projekt redovisas i respektive nämnds övriga investeringsbudget). Projekt där kommunstyrelseförvaltningen avslutat sin del men projektet lever vidare i form av investeringar i infrastruktur kommer till projektets slut att budgeteras och hanteras inom tekniska nämnden. Strukturen i budgeten ska ge en samlad bild av de olika projekten både på övergripande och relativt detaljerad nivå.

2015-05-20 12 (13) I redovisningen ska det förutom att ge en samlad bild av ett projekts utgifter och inkomster även ske en uppdelning i anläggnings- respektive omsättningstillgångar. Riktlinjer för hur denna uppdelning ska ske ska tas fram under hösten 2015 i syfte att de nya principerna ska kunna införas från och med årsskiftet 2015/2016. Totalt omfattar exploateringsbudgeten ett 20-tal projekt med en sammanlagd omslutning på kostnadssidan med ca 765 mnkr (varav VA och Avfall ca 344 mnkr) och på intäktsidan med ca 1 163 mnkr (varav VA o Avfall ca 344 mnkr), se nedanstående tabell. Noteras bör att utgifter för byggande av verksamhetslokaler tillkommer. I bilaga 1 redovisas aktuella exploateringsprojekt. I listan finns ett antal projekt som är i idéstadiet och därför har vi idag inte har information om vare sig utgifter eller inkomster. I dessa fall får budgeten kompletteras i samband med att uppdrag ges. Typ av kostnad, tkr År 2016 2017 2018 2019 Summa Egna kostn Ksf 3 484 2 337 189 63 6 073 Egna kostn Bmf 1 229 1 607 0 0 2 835 konsulter 8 340 20 070 0 0 28 410 övrigt 7 000 8 500 2 000 2 000 19 500 Anl kostn 100 300 98 050 115 650 49 500 363 500 Anl kostn VA + Avfall 95 700 88 750 114 750 45 100 344 300 Intäkter försäljning -241 734-335 921-201 500-39 500-818 655 Intäkter VA o Avfall -95 700-88 750-114 750-45 100-344 300 Resultat -121 381-205 357-83 661 12 063-398 336 4.2.2. Övriga investeringar Övriga investeringar avser marknadsföringsprojekt, kommunikation inklusive visionsarbete, investeringar i it-infrastruktur och administrativa system, effektiviseringsoch digitaliseringsprojekt, ombyggnader och utrustning i våra lokaler samt de projekt inom samhällsbyggnadsområdet som inte direkt avser exploateringar. Totalt ett 15 tal projekt med en kostnad 2016 om 21,5 mnkr. Utöver detta tillkommer förfogandeanslag för fastighetsinvesteringar och kommunstyrelsen. Se bilaga 2. 5. INTERNKONTROLLPLAN En analys av risker kopplade till kommunstyrelsens mål och verksamhetsprocesser har genomförts. Riskbedömningen och de åtgärder och kontroller som ska motverka riskerna bildar tillsammans en interkontrollplan för kommunstyrelsen. Planen redovisas i bilaga 3. Planen är indelad i en analys av riskområden som rör styrelsens mål och strategier respektive riskområden som rör efterlevnad av gällande lagar, avtal och lokala regelverk i kommunen. 6. KONKURRENSPLAN Konkurrensplanen innehåller en bedömning av hur användandet av konkurrens kan förändras under kommande år. Sammanställningen består i en kort beskrivning av i

2015-05-20 13 (13) vilken utsträckning konkurrens nyttjas inom respektive del av budgeten. Av planen framgår att en ny konkurrensutsättning av IT-verksamheten i kommunen ska genomföras vilket kommer att innebära överväganden om såväl i vilken utsträckning kommunen ska överlåta åt någon annan att bedriva verksamhet som hur formerna för användandet av konkurrens ska se ut under området. Se bilaga 4 för att återfinna kommunstyrelsens konkurrensplan för 2016-17. 7. AKTUELLA STYRDOKUMENT INOM KOMMUNSTYRELSENS ANSVARSOMRÅDE Varje nämnd ska enligt budgetanvisningarna ange vilka dokument inom sitt eget ansvarområde som föreslås äga aktualitet för den aktuella budgetperioden. Bilaga 5 redovisar aktuella styrdokument inom kommunstyrelsens ansvarsområde. BILAGOR Bilaga 1. Exploateringsprojekt för år 2016-2019 Bilaga 2. Investeringsbudget övriga projekt för år 2016-2019 Bilaga 3. Internkontrollplan för kommunstyrelsen Bilaga 4. Konkurrensplan för kommunstyrelsen 2016/2017 Bilaga 5. Aktuella styrdokument i Järfälla år 2016/2017