Översiktlig miljöteknisk markundersökning Hogstads stationsområde

Översiktlig miljöteknisk markundersökning Hogstads stationsområde Version 2 2013-02-04 Vår kontakt: Jens Johannisson Tel: 0703 11 55 32 E-post: jens.johannisson@dge.se DGE Mark och Miljö Kalmar Göteborg Malmö a member of Norra Långgatan 1 Fürstenbergsgatan 4 Citadellsvägen 23 Box 258, 391 23 Kalmar 416 64 Göteborg 211 18 Malmö Telefon: +46 (0)771 48 00 48 E-post: info@dge.se Hemsida: www.dge.se

Innehåll Innehåll... 2 1 Inledning och syfte... 3 1.1 Uppdrag... 3 1.2 Bakgrund och Syfte... 3 1.3 Tidigare undersökningar... 4 2 Områdesbeskrivning... 4 3 Verksamhetshistorik... 4 4 Riktvärden och markanvändning... 10 5 Utförd undersökning... 11 6 Resultat... 13 7 Riskbedömning... 14 8 Slutsatser och rekommendationer... 15 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Analysprotokoll Geologisk karta Bilder DGE Mark och Miljö AB Upprättad av Granskad av Jens Johannisson Daniel Hellqvist 2(15)

1 Inledning och syfte 1.1 Uppdrag Mjölby kommun planerar att genomföra en mindre planändring inom Hogstad som är beläget ca 10 km väster om Mjölby. Planförändringen syftar framförallt till att justera områden som idag är planlagda för järnvägsändamål till bostadsmark. DGE Mark och Miljö AB har i samband med detta fått i uppdrag att utreda föroreningssituationen samt riskerna för eventuella föroreningar inom stationsområdet. Utredningen innefattar en enklare historisk utredning, en fältundersökning samt en därpå följande förenklad riskbedömning och utvärdering. Provtagning av grundvatten ingick ej i uppdraget. 1.2 Bakgrund och Syfte Undersökningen har syftat till att översiktligt kartlägga historik samt förekomsten av eventuella föroreningar i mark i anslutning till identifierade potentiella föroreningskällor. Fokus har legat på tre delområden: Trädgård, Banvall och Bangård alla med något skilda förutsättningar när det gäller skyddsobjekt. I bild 2 nedan ses området för utredningen. Inför undersökningen upprättades en provtagningsplan som baserade sig på framtagen historik. Bild 2. Avgränsning av planområde. Området inom svart oval är delområde Trädgård. Område inom grön oval är delområde Banvall. Område inom blå oval är delområde Bangård. Röd avgränsningslinje är det område som kommunen planerar att genomföra detaljplaneförändring inom. Framtagen rapport ska ingå som underlag vid bedömning om en eventuell planändring till bostadsmark. 3(15)

1.3 Tidigare undersökningar Några tidigare undersökningar inom området har så vitt känt ej genomförts. 2 Områdesbeskrivning Området som undersökts är beläget i Hogstad, ca 10 km väster om Mjölby i Mjölby kommun, Östergötlands län. Bild 1. Översikt över Hogstads läge i förhållande till Mjölby. Objektet är beläget inom röd ring. Området är ett före detta järnvägsområde. Delområdet Trädgård används redan idag som tomtmark (gräsmatta), delområde Banvall används av allmänheten som rekreationsområde (hundrastning mm). Delområdet Bangård används för bl.a. vedlagring. I norr angränsar villor och i söder åkermark samt ett mindre skogsområde med berg i dagen. Geologin består i området av sandig morän till lerig sandig morän. Avståndet till berggrunden är sannolikt relativt litet. Berg går i dagen inom området, direkt söder om spårområdet och den före detta stationsbyggnaden, för geologisk karta se bilaga 2. 3 Verksamhetshistorik Hogstads station byggdes 1909 och järnvägen mellan Mjölby och Hästholmen (vid Vättern) öppnades 1910. Sträckan trafikerades av person- och godstrafik fram till 1958 och därefter fram till 1990 endast av godstrafik. Redan 1913 gick järnvägsbolaget i konkurs men omstartades under nytt namn samma år. Sträckan trafikerades av två lok tillverkade på Motala verkstad med tillhörande 4(15)

vagnar för gods och persontrafik. År 1922 inköptes även en rälsbuss av märket Fiat. År 1940 togs driften över av Statens Järnvägar. Huvudsakligen bestod godset av säd och gödningsmedel men sannolikt fraktades även bl.a. bekämpningsmedel. I Hogstad fanns ett styckegodsmagasin och man kan även se en del större partier last på äldre flygbilder. Järnvägen las ner 1990 och bröts upp året därefter. Som underlag för den historiska utredningen har framförallt äldre flygbilder från lantmäteriet använts. Dessa presenteras nedan med kommentarer. Flygbilderna är från 1956, 1962, 1968, 1975, 1978 och 1984. Som jämförelse har även en bild från 2012 lagts in. Bilden från 1975 är en s.k. lågflygning vilket ger den extra bra upplösning varför förstoringar av denna bild även presenteras. Bild 3. 1956. Här ses att området mellan villorna och järnvägen i bildens västra del består av åker. Åkern är en del av en större åker i väster och sträcker sig ända fram till det mindre huset väster om stationsbyggnaden. Öster om stationsbyggnaden och norr om järnvägen ses det lilla godsmagasinet samt upplagsplatsen för gods. I områdets östra del är det åker söder om järnvägen samt en mindre plätt norr om järnvägen men öster om upplagsplatsen. 5(15)

Bild 4. 1962. Fortsatt åker i väster samt upplagsplats öster om magasinet. Bild 5. 1968. Fortsatt åker i väster samt upplagsplats öster om magasinet. 6(15)

Bild 6. 1975. Östra delen av åkern i väster används sannolikt för grönsaksodling. Fortsatt verksamhet med gods omkring och öster om magasinet. Ett tåg med vagnar står inne på spåret. En större byggnad har tillkommit söder om järnvägen i områdets östra del. Denna finns kvar än idag. Bild 7. 1978. Fortsatt åker och möjligen grönsaksodling i väster. Fortsatt verksamhet kring godsmagasinet i öster. 7(15)

Bild 8. 1984. Godsmagasinet i öster är borta. Tydlig odling i väster, sannolikt grönsaker och bärbuskar. Bild 9. 2012. Det som tidigare var åker i väster är nu gräsmattor och används som trädgård. Spåret är borta. 8(15)

Bild 10. Förstoring från 1975. Ett flertal typer av gods kring magasinet samt öster där om. Bild 11. Förstoring från 1975. Tydligare bild att åkerns östra del nu används för annat troligen grönsaksodling. Verksamheter som kan ha orsakat föroreningar inom området har bedömts. Dels kan det vara hantering av gods på och vid sidan av banan och dels själva järnvägsverksamheten i övrigt. En närmare beskrivning görs nedan. Godset har troligen till stora delar bestått av säd och gödningsmedel men med stor sannolikhet har även ett stort antal andra ämnen fraktats. Exempel på troliga produkter av betydelse kan vara bekämpningsmedel, kol, oljeprodukter och liknande. Järnvägsområdet har sannolikt besprutats med ogräsmedel. Vidare kan föroreningar från syllarna förväntas antingen i form av kreosot (PAH) eller CCA (koppar, krom och arsenik) härrörande från impregneringen. 9(15)

På området som idag består av gräsmattor och som tidigare varit åker förväntas inga föroreningar. Vid genomgång av flygbilderna konstaterades även att någon typ av deponering har skett söder om området från 1960-talet. Se bild nedan Bild 12. Deponi söder om undersökningsområdet. Foto från 1968. 4 Riktvärden och markanvändning I denna rapport jämförs resultaten av undersökningen med Naturvårdsverkets generella riktvärden för förorenad mark (Naturvårdsverket 2008). Riktvärdena är uppdelade på olika typer av markutnyttjande enligt nedan. Känslig Markanvändning (KM) Markkvaliteten begränsar inte val av markanvändning och grundvattnet skyddas. Marken kan till exempel utnyttjas för bostäder, daghem, odling och så vidare. De exponerade grupperna antas vara barn och vuxna som lever inom området under en livstid. De flesta typer av markekosystem skyddas vid denna typ av markutnyttjande (om riktvärdena ej överskrids). Ekosystem i närbeläget ytvatten skyddas likaså. 10(15)

Mindre Känslig Markanvändning (MKM) Markkvaliteten begränsar val av markanvändning och grundvattnet skyddas. Marken kan till exempel användas för kontor, industrier eller vägar. Grundvattenuttag kan ske på ett visst avstånd från föroreningen. De exponerade grupperna antas vara personer som vistas på objektet på sin yrkesverksamma tid samt barn och vuxna som vistas på området tillfälligt. Vissa typer av markekosystem skyddas. Ekosystemet i närbeläget ytvatten skyddas. I Naturvårdsverkets rapport 4889 redovisas en modell för att bedöma om generella riktvärden är tillämpliga för ett område. För det undersökta området bedöms delområde Trädgård motsvara kraven för KM medan övriga två delområden ligger närmare kraven för MKM. 5 Utförd undersökning Fältarbetet utfördes den 16 november och följer i tillämpliga delar SGF:s fälthandbok samt Arbetsmiljöverkets och Naturvårdsverkets rekommendationer. Provtagning av jord har inom området utförts genom handgrävning av provgropar samt genom handborrning. Information om ledningar och andra markförlagda installationer kontrollerades innan provtagningen genomfördes. Provtagningen startades genom grävning av två provgropar i delområde Trädgård. Markanvändningen är där redan idag trädgård och består av gräsmatta. Provgropar grävdes ner till ca 0,5 meter under markytan och ett samlingsprov togs ut bestående av material från de två provpunkterna från 0-0,3 m. För samlingsprovet, som benämns Trädgård, beställdes analys enligt ALS screeningpaket Envipack samt enligt ALS banvallspaket 3 som innefattar de bekämpningsmedlen som kan ha varit aktuella under åren som järnvägsverksamhet bedrevs på platsen. Provpunkternas läge ses som röda cirklar på bild 13 nedan. Vid provtagning av delområde Banvall grävdes fyra provgropar längs banvallen med ca 40 meters mellanrum. Varje provgrop grävdes ner till ca 0,5 meter under markytan och ett samlingsprov togs ut bestående av material från de fyra provtagningspunkterna. För samlingsprovet, som benämndes Banvall, beställdes analys enligt ALS screeningpaket Envipack samt enligt ALS banvallspaket 3 som innefattar de bekämpningsmedlen som kan ha varit aktuella under åren som järnvägsverksamhet bedrevs på platsen. Provpunkternas läge ses som gula cirklar på bild 13 nedan. För det sista delområdet kallat Bangård - i nordost, provtogs en provpunkt genom handgrävning till ca 0,5 meter och en provpunkt provtogs genom borrning för hand till ca 1 meter. Samlingsprover för hela djupet skapades för varje provpunkt och ett generalprov skapades för området Bangård bestående av jord från bägge provpunkterna. För generalprovet beställdes 11(15)

analys enligt ALS screeningpaket Envipack. Provpunkternas läge ses som blåa cirklar på bild 13 nedan. Provtagningen dokumenterades i fältprotokoll, där jordart, djup och andra observationer framgår samt resultat från VOC-mätningarna. Bild 13. Översikt över utförda provtagningar. Röda punkter slogs samman till samlingsprovet Trädgård, gula punkter slogs samman till samlingsprovet Banvall och blåa prover slogs samman till samlingsprovet Bangård. Bild 14. Impregnerad bit av slipers från bangården Bild 15. Cistern utan invallning öster om stationshuset. Vid provtagningstillfället påträffades delar av impregnerade slipers i provgrop vid bangården. I fält observerades även en cistern utan invallning i direkt anslutning till området, se bild 14 samt 15 ovan. 12(15)

6 Resultat Resultaten från analyserna sammanfattas i tabellerna 1 och 2 nedan. Övriga analyserade ämnen kan ses i analysrapporterna i bilaga 1. Tabell 1. Metallhalter och PAH i jordprover jämfört med naturvårdsverkets generella riktvärden för Känslig Mark (KM) respektive Mindre Känslig Mark (MKM). Halter i mg/kg TS. Gul markering för halter över KM, röd markering för halter över MKM och lila markering för halter mer än 3xMKM KM MKM Trädgård Banvall Bangård As 10 25 5,5 7,6 30,6 Ba 200 300 55 13,8 24,5 Cd 0,5 15 0,36 0,20 0,40 Co 15 35 4,8 3,0 3,6 Cr 80 150 11,5 4,0 12,5 Cu 80 200 20,4 16,4 19,7 Hg 0,25 2,5 <0,20 <0,20 <0,20 Mo 40 100 0,7 1,4 1,3 Ni 40 120 10,8 7,0 8,4 Pb 50 400 12,4 7,9 57,7 Sn - - <1,0 <1,0 <1,0 V 100 200 26,1 14,4 15,6 Zn 250 500 56,5 28,1 143 PAH Summa L 3 15 <0,12 <0,12 0,2 PAH Summa M 3 20 <0,20 <0,20 24,0 PAH Summa H 1 10 <0,32 <0,32 47,0 Tabell 2. Halter av bekämpningsmedel som använts på banvallar generellt. Inga svenska riktvärden finns. Halter i mg/kg TS. Trädgård Banvall Amitrol <0,10 <0,10 AMPA <0,010 <0,010 Atrazin <0,010 <0,010 BAM <0,010 <0,010 Desetylatrazin <0,010 <0,010 Desisopopylatrazin <0,010 <0,010 Diklobenil <0,010 <0,010 Diuron <0,010 0,61 Glyfosat <0,010 <0,010 Imazapyr <0,010 <0,010 13(15)

Arsenik samt medeltunga och tunga PAH:er påträffades i samlingsprovet för delområde Bangård i halter över både KM och MKM. Bly påträffades i samma prov i en halt över KM. Vidare påträffades bekämpningsmedlet diuron i förhöjd halt i provet från delområdet Banvall. Inga övriga ämnen påträffades i förhöjda halter. 7 Riskbedömning Bedömningen baseras på analys av jord från totalt tio provtagningspunkter och analys har skett av ett mycket stort antal ämnen inkluderande de föroreningar som man kan befara i närheten eller på banvallar och bangårdar; koppar, krom, arsenik, klorfenoler, PAH och bekämpningsmedel enligt ALS banvallspaket 3. Förutom dessa har även ett stort antal andra ämnen analyserats: DDT, Lindan, PCB, övriga metaller, alifater, BTEX, klorbensener samt klorerade VOC såsom trikloretylen. Detta täcker dessutom upp som kontroll av ett stort antal okända ämnen som kan ha hanterats på bangården. Av bekämpningsmedlen som kan ha använts på banvallen genom åren är det endast diuron som påträffats i halt över rapporteringsgränsen. Diuron har använts främst som biocid i jordbruk samt banvallar men förekommer även i vissa produkter som färg samt impregneringsmedel. Ämnet användes i Sverige främst från 1970 fram till 1993 då det förbjöds. Diuron är faroklassificerat som mycket giftigt för vattenlevande organismer och kan orsaka långtidseffekter i vattenmiljön. Diuron är även klassificerat som misstänkt cancerogent. Vattenlösligheten varierar mellan 35-42 mg/l. Efter jämförelse av uppmätta halter med VTI:s rapport 602 (VTI 2007) anses halten ej medföra någon uppenbar risk för människors hälsa eller miljön. I samma rapport som ovan anges även att då ämnet bryts ned relativt långsamt och är vattenlösligt anses det ha stor potential att nå grundvattnet. Banverket (numera Trafikverket) har tagit fram avgränsningsvärden för Diuron för att använda i Banverkets rutiner för hantering och klassning av förorenade massor. För rena massor anges en gräns på 0,1 mg/kg TS. Uppmätta halter av Diuron i Hogstad medför att eventuella massor vid en schaktning sannolikt enligt Banverkets rutiner skulle föras till nivå 3 vilket av dem benämns förorenade massor och för Diuron gäller inom nivån 0,6 till 6 mg/kg TS. När det gäller övriga ämnen så förekommer både arsenik, samt medeltunga och tunga PAH:er i halter över riktvärdet för både KM och MKM. Högst halt var det för tunga PAH:er (PAH H) som påträffats i en halt som överstiger det generella riktvärdet för MKM med nästan 5 gånger. Sannolikt är denna förorening kopplad till impregnerade slipers som påträffades vid provtagningen. Även bly påträffades i en förhöjd halt, dock endast över KM. Det ska poängteras att kontroll av grundvattnet ej ingick i detta uppdrag och att det inte kan uteslutas att vissa lättlösliga ämnen (till exempel bekämpningsmedel) därmed kan finnas i grundvattnet. 14(15)

8 Slutsatser och rekommendationer Med det underlag som här tagits fram både i form av historisk dokumentation (flygbilder) och analys av jord så finns det inget som hindrar att delområdet Trädgård i framtiden planläggs för bostadsändamål. Det kan dock konstateras att vissa ämnen förekommer i förhöjda halter i själva banvallen och bangårdsområdet alltså i delområdena benämnda Banvall och Bangård. Det rör sig där om arsenik och PAH sannolikt från kvarlämnade slipers impregnerade med arsenik och kreosot och om rester från äldre besprutning av banvallen i syfte att ogräsbekämpa. Då halterna ligger över de generella riktvärdena även för MKM (Mindre Känslig Mark) rekommenderas kommunen överväga att gå vidare med frågan och diskutera eventuella undersökningar och åtgärder med Statens Järnvägar. Rester av en slipers påträffades i en provgrop vid provtagningen. Hur många slipers som finns kvar i marken är ej känt. 15(15)