Krishanteringsplan/ program Upprättad och fastställd 2011-01-26

Krishanteringsplan/ program Upprättad och fastställd 2011-01-26

Sändlista Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Internt (Plan och Stabsinstruktion) Landshövding Länsråd Informationschef Stabschefer TiB-gruppen Enhetschefer Krishanteringsplanen finns på länsstyrelsen hemsida 3

Innehållsförteckning 1 Inledning............6 1.1 Fakta om Östergötland...7 2 Grunder.........8 2.1 Statlig räddningstjänst...9 2.1.1 Räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen och sanering...9 2.2 Mål, ansvar och uppgifter...9 2.2.1 Länsstyrelsens ansvar...9 2.3 2.4 Strålningsmätningar vid nedfall... 10 Bistånd från andra län...11 2.5 Saneringsåtgärder efter utsläpp av radioaktiva ämnen...11 3 Larmning...... 12 3.1 Allmänt... 12 3.2 Larmning vid utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning... 12 4 Länsstyrelsens organisation och uppgifter...... 13 4.1 Organisation...13 4.2 Befogenheter, uppgifter och befattningar... 14 4.3 4.4 Funktionsledning uppgifter... 16 Övrig personal... 16 4.5 Uthållighet...17 4.6 4.7 Samverkan Östergötland...17 Regionala rådet för krisberedskap och skydd mot olyckor...17 4.8 Materiella resurser...17 5 Myndighetsmeddelande och VMA... 18 5.1 Information till allmänheten... 18 5.2 Information till allmänheten vid kärnteknisk olycka... 19 6 Samband......... 20 6.1 Telefoni... 20 6.2 Radio... 20 6.3 6.4 Rakel... 20 E-post och hemsidan och WIS... 20 7 Utbildning och övning......... 21 8 Revidering av krishanteringsplan/program... 22 Bilaga 1 - Rapportering från respektive e organisations ansvarsområde Bilaga 2 Ansvar kärnteknisk olycka Bilaga 3 Mätpunkter Bilaga 4 Händelselista 4

Övriga dokument Stabsinstruktion med åtgärdskalendrar Saneringsprogram (klar 2011) Kriskommunikationsplan (klar 2011) Länsstyrelsens plan för skogsbrandbevakning med flyg i Östergötlands län Instruktion för TiB Geografiskt områdesansvar länsstyrelsen roll i samhällets krisberedskap (November 2007) 5

1 Inledning Syftet med detta dokument är att beskriva Länsstyrelsens krishanteringsorganisation och dess arbetssätt när den verkar. Den beskrivna krishanteringsorganisationen ligger även till grund för den utökade krishanteringsorganisationen som länsstyrelsen kan ha behov av vid höjd beredskap. Utifrån krishanteringssystemets beskrivning av länsstyrelsens geografiska områdesansvar och ansvar för insatser enligt lag om skydd mot olyckor och epizootilagen, har myndigheten ett behov av en krishanteringsorganisation. Vid omfattande händelser har länsstyrelsen en stödjande, samverkande och vid behov samordnande roll. Länsstyrelsen har också ett särskilt ansvar för samordning av information vid kriser. Denna plan/program beskriver förhållanden där länsstyrelsen är primärt räddningstjänstansvarig myndighet, dvs. vid utsläpp av radioaktivt ämne från en kärnteknisk anläggning. Länsstyrelsen får även vid omfattande räddningsinsatser ta över ansvaret för kommunal räddningstjänst (avser kommunens hela räddningstjänstverksamhet) i den eller de kommuner som berörs av insatsen. Länsstyrelsen utser då en räddningsledare. Om insatsen omfattar statlig räddningstjänst kan länsstyrelsen svara för att räddningsinsatserna samordnas. Planen beskriver även länsstyrelsens roll vid hantering av kriser/händelser. Utgångspunkten är att utgå ifrån ansvars- närhets- och likhetsprinciperna. Utifrån aktuell händelse ska länsstyrelsen kunna lämna stöd, samverka och samordna berörda myndigheter och organisationer. För detta ändamål ska det finnas en krishanteringsorganisation som är väl sammansatt, utbildad och övad. Inom Länsstyrelsen finns sakkunniga inom många olika områden. Länsledningen beslutar om den personal som behöver ställas till krishanteringsorganisationens förfogande. Med ledning av bestämmelserna i länsstyrelseinstruktion och beredskapsförordning ska länsstyrelsen vid en kris utifrån sitt geografiska områdesansvar; vara en sammanhållande funktion mellan aktörer (myndigheter, kommuner, landsting, näringsliv och andra aktörer) i länet och den nationella nivån, se till att samverkan sker mellan aktörer i länet och med angränsande län, under en kris samordna verksamhet mellan kommuner, landsting och statliga myndigheter, tillhandahålla en samlad lägesbild och lägesuppfattning som underlag för samverkan och samordning, hålla regeringen underrättad, samordna information till media och allmänheten under en kris samt efter beslut av regeringen, prioritera och inrikta statliga och internationella resurser. 6

1.1 Fakta om Östergötland Östergötlands län har en yta på ca 10 000 km 2 och utgör 2,4 % av Sveriges totala areal. Länet har ca 421 000 bosatta och är till befolkningsmängd fjärde största i riket. 1 Linköpings och Norrköpings kommuner har störst befolkningsmängd i länet, med ca 145 000 2 respektive 130 000 3 bosatta, och utgör tillsammans Fjärde storstadsregionen. Östergötlands län har tretton kommuner. Östergötlands län är diversifierat avseende naturmiljö, bebyggelse, förtätning, arbetsmarknad och infrastruktur. I länet finns såväl områden med tät bebyggelse och hög befolkningstillväxt, utbyggd boende- och infrastruktur samt industrier, men även glest bebyggda områden med naturnära miljöer med sämre tillgänglighet. Kommunerna i länet karaktäriseras i detta avseende av sina olika förutsättningar och olikheter. Linköpings, Norrköpings och Mjölby tätorter utgör knutpunkter i länets infrastrukturnät och är genomfarter för E4:an och Södra stambanan. Mjölby-Hallsberg-banan utgör godstrafikstråk från Mjölby via Motala tätort och vidare norrut mot Bergsslagen. Motortrafikleden E22 löper från Norrköping söderut genom Söderköping och vidare mot Kalmar och Karlskrona. Länet genomkorsas dessutom av ett större antal väl trafikerade riksvägar, bland annat riksväg 50 genom Motala, riksväg 34 genom Kisa och Linköping samt riksväg 35 genom Åtvidaberg och Linköping. Länets omfattande infrastruktur är därför viktig även ur interregionalt och nationellt perspektiv. Därutöver utgör Norrköpings hamn en viktig nod för sjötransporterna in och ut ur länet. Linköpings och Norrköpings kommuner har internationella flygplatser. Linköpings universitet är verksamt i Linköpings och Norrköpings kommuner. Universitetssjukhuset i Linköping och regionsjukhuset Vrinnevi i Norrköpings är viktiga resurser i länets krisberedskap och -hantering. Linköpings och Norrköpings kommuner ingår sedan årsskiftet 2009/2010 i gemensamt räddningstjänstförbund. Övriga kommuner med gemensam räddningstjänst är Mjölby och Boxholm, Åtvidaberg och Valdemarsvik samt Motala och Vadstena. Detta beror till stor del på att medelstora och mindre kommuner saknar resurser för att upprätthålla internt organiserad räddningstjänst och delar istället på kostnaderna och ansvaret. Denna specialisering kan ge tillgång till högre kompetens. En stor det av länets farliga anläggningar finns i Norrköpings kommun som tillsammans med Linköpings och Finspångs kommuner hyser majoriteten av länets 2:4- anläggningar 4. Därutöver transporteras stora mängder farligt gods till och via länet på väg, järnväg och fartyg. Östergötland är diversifierat även avseende naturmiljöer. I norr och söder finns stora skogområden förutom eklandskapet i Linköpings och Åtvidabergs kommuner. I väster finns slättlandskap och omfattande jordbruksverksamhet. Länet ramas in av stora vattensamlingar; Östersjön i öster och Vättern i väster och genomkorsas av längre vattendrag som Motala ström, Stångån, Svartån och Göta kanal. Östergötlands skärgård har ca 6 300 öar och tre djupt gående vikar; Bråviken, Slätbaken och Valdemarsviken. 1 www.ostergotland.info 2 www.linkoping.se 3 www.norrkoping.se 4 Anläggning som bedriver farlig verksamhet enligt 2 kap 4 i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. 7

2 Grunder Lag (2003:778) om skydd mot olyckor och förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor reglerar hur samhällets räddningstjänst organiseras och bedrivs. Av LSO 1 kap 2 framgår att staten eller en kommun skall ansvara för en räddningsinsats endast om detta är motiverat med hänsyn till behovet av ett snabbt ingripande, det hotade intressets vikt, kostnaderna för insatsen och omständigheterna i övrigt. Enligt förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap har länsstyrelsen inom länet ett ansvar för åtgärder för fredstida krishantering och höjd beredskap. Länsstyrelsen skall hålla sig underrättad om händelseutvecklingen i sådana situationer och verka för att nödvändig samverkan kan åstadkommas samt beakta behovet av samordnad information. Länsstyrelsen ska samverka med och ge stöd till de organ som är primärt ansvariga för krishanteringen men inte ta över myndigheters/organisationers ansvar. Länsstyrelsen är den högsta civila totalförsvarsmyndigheten inom ett län. Fordras omfattande räddningsinsatser i kommunal räddningstjänst får länsstyrelsen ta över ansvaret för räddningstjänsten i de kommuner som berörs av insatserna. Om räddningsinsatserna även innefattar statlig räddningstjänst skall länsstyrelsen ansvara för att räddningsinsatserna samordnas enligt förordning (2003:789, 33 ) om skydd mot olyckor. Det kompletta planverket består av denna krishanteringsplan/program med tillhörande stabsinstruktion. Därutöver tillkommer program för sanering vid kärnteknisk olycka och kriskommunikationsplan samt länsstyrelsens plan för skogsbrandbevakning med flyg i Östergötlands län. Länsstyrelseinstruktionen reglerar länsstyrelsens verksamhet i allmänhet. Arbetsordningen gäller i tillämpliga delar. Länsstyrelsen har en jourberedskap med tjänsteman i beredskap (TiB) vilken är Länsstyrelsens larmmottagare och kontaktperson dygnet runt. Länsstyrelsen ska i sin roll som geografiskt områdesansvarig kunna följa läget i länet och hålla sig informerad om händelseutvecklingen vid extraordinära händelser som kan eskalera till svåra påfrestningar i samhället. Samverkan med andra aktörer kan emellertid behöva ske på en gemensam samverkansplats, t ex Linköpings brandstation i Lambohov. Alternativ lokal är länsstyrelsens ledningsplats eller den plats Samverkan Östergötland (se 4.6) kommer överens om. Någon/några personer kommer vid den här typen av samverkan att behöva befinna sig på den gemensamma samverkansplatsen. Länsstyrelsens personal kommer i huvudsak att verka från länsstyrelsens lokaler dvs. ordinarie lokaler eller länsledningsplatsen. Enligt epizootilagen (1999:657) och epotooziförordningen (1999:659) utövar länsstyrelsen tillsynen inom länet över lagens efterlevnad. Länsstyrelsen skall utse ledamöter i epizootigrupp och personal till epizootikansli. Krishanteringsorganisationen utgör ett stöd till epizootigruppen. 8

2.1 Statlig räddningstjänst 2.1.1 Räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen och sanering Vid utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning, i sådan omfattning att särskilda åtgärder krävs, skall länsstyrelsen svara för räddningstjänsten. 5 Ansvaret gäller både utsläpp från en svensk och en utländsk kärnteknisk anläggning. Länsstyrelsen skall även kunna informera allmänheten och svara för sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning. Länsstyrelsen beslutar hur människor, djur och miljö ska skyddas. Centrala expertmyndigheter ger råd inom sina sakområden som underlag för länsstyrelsens beslut. Länsstyrelsens ansvar är att upprätta en plan för beredskapen (denna plan). Beredskapen i landet mot kärntekniska olyckor är uppbyggd av länsstyrelser, kommuner, landsting, centrala myndigheter och regeringen samt kärnkraftverken. 2.2 Mål, ansvar och uppgifter 2.2.1 Länsstyrelsens ansvar Mål enligt Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktionen Länsstyrelsen är geografiskt områdesansvarig myndighet enligt förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap och den högsta civila totalförsvarsmyndigheten inom länet. Länsstyrelsen ska ha en tjänsteman i beredskap med uppgift att initiera och samordna det inledande arbetet för att upptäcka, verifiera, larma och informera vid allvarliga kriser som berör länet. Länsstyrelsen ska ha en förmåga att vid allvarlig kris, som berör länet eller medför behov av samverkan med kommuner eller andra aktörer, omgående kunna upprätta ledningsfunktion för bla samordning och information. Länsstyrelsen ska ansvara för att en samlad regional lägesbild sammanställs vid krissituationer. Länsstyrelsen ska ha ett regionalt råd för krisberedskap och skydd mot olyckor (se 4.7). Inriktning Länsstyrelsen skall; verka för att verksamheten leds så att största möjliga effekt av samhällsresurserna uppnås, vid kriser och svåra påfrestningar, vara en organisation som kan stödja berörda parter i syfte att få till stånd samordning och skapa en gemensam inriktning för de åtgärder som behöver vidtagas under en kris, 5 Enl Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 9

utse räddningsledare om länsstyrelsen har ansvaret för räddningstjänst (utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning) eller beslutar att ta över ansvaret. Om räddningsinsatsen berör mer än en kommuns område bestämmer länsstyrelsen vem som skall leda insatsen om inte räddningsledarna från berörda kommuner själva bestämt det, utgöra en stödfunktion till utsedd räddningsledare, som har det operativa ledningsansvaret, kunna medverka i en räddningsinsats utan att ett övertagande är aktuellt samt verka för samordnad information och lägesbild. Länsstyrelsen skall ha förmåga att; genomföra samverkan med länets aktörer, samordna information, samordna lägesbilden/lägesuppfattningen samt rapportera och delta i nationell samverkan. Vid utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning tillkommer att; länsstyrelsen enligt lagen om skydd mot olyckor är räddningstjänstansvarig, leda den operativa verksamheten på regional nivå, ansvara för långsiktig planering och samordning, initiera den lokala och leda den regionala mät- och provtagningsverksamheten, besluta om skyddsåtgärder, mottaga och organisera bistånd från annat län ( SFS 2003:789) samt vid sanering utse saneringsledare. Utdelning av jodtabletter Rekommendation om utdelning av jodtabletter görs av Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM). Beslut om utdelande av jodtabletter fattas av berörd länsstyrelse. 2.3 Strålningsmätningar vid nedfall Länsstyrelsen samråder i strålskyddsfrågor med SSM som utarbetar prognoser för beräknad spridning och verkan av utsläppet. Intensimeter SRV 2000 och RNI 10 S är de instrument som används för mätning av strålning från radioaktiva ämnen. Instrumenten ger också information om erhållen dos. Bakgrundsmätning utförs var 7:e månad (se bilaga 3). 10

2.4 Bistånd från andra län Inom länsstyrelserna i Uppsala, Kalmar och Hallands län organiseras en personalberedskap för räddningstjänsten enligt 4 kap 6 lagen ( 2003:778) om skydd mot olyckor. Dessa länsstyrelser samt länsstyrelserna i Skåne och Västerbottens län ska bistå andra länsstyrelser i frågor om sådan räddningstjänst enligt förordning (2008:439). Resurser kan t ex avse stabsorganisation, upplysningscentral, strålningsmätning med mätpatruller samt luftprovtagning. 2.5 Saneringsåtgärder efter utsläpp av radioaktiva ämnen Se program för Sanering. 11

3 Larmning 3.1 Allmänt Varje räddningsledare eller myndighet skall anmäla nödlägen som bedöms kräva, eller kan komma att kräva, att länsstyrelsen samordnar eller tar över ansvaret för räddningsinsatsen/-händelsen. Vid länsstyrelsen skall det alltid finnas en tjänsteman i beredskap (TiB) som larmas av eller via SOS Alarm AB eller av annan larmgivare. TiB är Länsstyrelsens larmmottagare och kontaktperson dygnet runt i ärenden som berör följande områden; utsläpp av radioaktiva ämnen från kärnteknisk anläggning inom eller utom landet eller överhängande fara för sådant utsläpp och som berör eller kan komma att beröra länet, andra händelser som kan komma att kräva omfattande kommunala och/eller statliga räddningsinsatser, händelser som omfattar Länsstyrelsens områdesansvar enligt förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap enligt upprättad händelselista (bilaga 4) samt händelser som ska hanteras enligt epizootilagstiftningen. 3.2 Larmning vid utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning 6 Varning om risk för att radioaktiva ämnen sprids över delar av landet kan bl a erhållas från; kärnkraftverken i Sverige, vid olycka i Sverige, International Atomic Energy Agency (IAEA) via SMHI, vid olyckor utomlands, Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) som har 28 fasta gammamätstationer (varav en i Norrköping) som vid förhöjd strålningsnivå larmar SSM:s TiB samt Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) som har fasta mätstationer (luftfilter). SSM har tillgång till mätdata som finns i de europeiska länderna. Larm till länsstyrelsen ges normalt av SSM via SOS Alarm AB och kompletterande larm kan ske på telefax från SSM. 6 (Rutiner kan komma att ändas efter SAMÖ/KKÖ 2011-test. Larm och samverkansplattform för kommunikation och lägesuppfattning för den svenska beredskapen vid nukleära olyckor) 12

4 Länsstyrelsens organisation och uppgifter Tjänsteman i beredskap bedömer och beslutar om länsstyrelsens krishanteringsorganisation, funktioner eller delar av funktioner, behöver aktiveras. TiB kan även som ett första steg kalla in TiB-gruppen för samråd. Larm TiB Krishanteringsorganisation (hela eller delar av) TiB-grupp Vid aktivering av hela eller delar av länsstyrelsens krishanteringsorganisation upplöses TiB-gruppen och ingår i ordinarie krishanteringsorganisation och TiB lämnar över ledningen till länsledning och/eller strategisk beslutsfattare. 4.1 Organisation Nedanstående organisation utgör grunden för länsstyrelsens krishantering. Förstärkningar och förändringar beräknas kunna ske från länsstyrelsen och övriga berörda. Krishanteringsorganisationen etableras i länsstyrelsens ledningsplats i landsstatshuset eller i andra, för ändamålet, lämpliga lokaler. TiB TiB-grupp Länsledning Strategisk beslutsfattare Räddningsledare Samverkan Östergötland Krishanteringsstab Stabschef Informations -funktion Analysfunktion Operativ funktion inkl lägesdetalj, stabsadjutant, samband och expedition. Servicefunktion 13

Då olyckor och händelser inte är så omfattande att länsstyrelsens hela krishanteringsorganisation behövs ( mellanläge ) kan delar av den aktiveras för att hantera; ledning, information, lägesbild, dagbok, dokumentation, analys, stöd, t.ex. IT och service samt stöd till/samverkan med andra aktörer. Händelsens eller olyckans art avgör vilken personal som behövs för att lösa uppgiften och det kan finnas behov av att använda experter/handläggare från berört verksamhetsområde. Bedömer länsstyrelsen att det är en händelse som kräver samordning kan ledningsförhållandena komma att ändras. Hantering av händelsen kräver att resurser avsätts från länsstyrelsens ordinarie linjeorganisation. Strategiske beslutsfattaren agerar enligt länsledningens delegation. Bedömer någon av länets aktörer att det finns behov av aktivera Samverkan Östergötland kan länsstyrelsepersonal, förutom att verka från ordinarie lokaler, även komma att befinna sig på den för länet gemensamma stabs-/samverkansplatsen. 4.2 Befogenheter, uppgifter och befattningar Länsstyrelsen ska ha en tjänsteman i beredskap med uppgift att initiera och samordna det inledande arbetet för att upptäcka, verifiera, larma och informera vid allvarliga kriser som berör länet. Tjänsteman i beredskap, TiB, larmas av SOS Alarm AB enligt avtal. Utlarmning sker utifrån en särskilt upprättad händelselista (bilaga 4). TiB bedömer och beslutar vilka åtgärder som inledningsvis behöver vidtas utifrån det larm som inkommit. Bedömer TiB att hela eller delar av länsstyrelsens krishanteringsorganisation kan komma att behöva aktiveras kan TiB som ett första steg kalla in TiB-gruppen. TiB har rätt att besluta om TiB-gruppen ska sammankallas. TiB kan sedan efter samråd med TiBgruppen föreslå länsledningen om att hela eller delar av krishanteringsorganisationen ska aktiveras. Då TiB ej kan nå länsledningen har TiB delegation på att fatta beslut i länsledningens ställe intill dess att länsledningen har informerats och kan konfirmera fattade beslut. 7 TiB kan välja att lösa uppgiften på följande sätt; att själv hantera och lösa uppgiften, 7 Se Stabsinstruktionens åtgärdskalender för TiB 14

att aktivera TiB-gruppen, att aktivera delar av krishanteringsorganisationen eller att aktivera hela krishanteringsorganisationen. Då krishanteringsorganisationen aktiveras upplöses TiB-gruppen och ingår i ordinarie krishanteringsorganisation. TiB lämnar över ledningen till länsledning eller strategisk beslutsfattare. Nya larm hanteras av krishanteringsorganisationen. TiB-funktionen behålls men anpassas efter krishanteringsorganisationen. Länsledningen utgör den normativa ledningsnivån i den ordinarie verksamheten. Detta bör inte förändras vid en kris. Landshövdingen/länsrådet är de som fattar övergripande myndighetsbeslut. De fastställer även de övergripande och långsiktiga målen för länsstyrelsens verksamhet. Länsledningen samverkar med den strategiska beslutsfattaren och erhåller underlag från densamma samt från krishanteringsstaben. Vid aktivering av hela eller delar av länsstyrelsens krishanteringsorganisation ska länsledningen; fatta och dokumentera beslut om att kalla in erforderlig personal, fatta och dokumentera beslut om att ge arbetsledande uppgifter till strategisk beslutsfattare samt orientera berörda enhetschefer. De presumtiva räddningsledarna (två utsedda) ingår inte i länsstyrelsens organisation. Då länsstyrelsen är räddningstjänstansvarig myndighet förordnas räddningsledaren. Den av länsstyrelsen förordnade räddningsledaren är totalansvarig för den operativa delen av räddningsinsatsen. Endast räddningsledaren kan fatta beslut om att avsluta räddningsinsatsen. Räddningsledaren skall kontinuerligt hålla länsstyrelsens krishanteringsorganisation underrättad om läget samt orientera om insatsbeslut. Länsstyrelsen krishanteringsstab utgör en resurs för räddningsledaren vid de tillfällen som länsstyrelsen övertagit ansvaret. Vid de tillfällen då länsstyrelsen inte övertar ansvaret utgör presumtive räddningsledaren en resurs hos den strategiske beslutfattaren. Strategisk beslutsfattare är försvarsdirektören eller dennes ersättare. Strategisk beslutsfattare knyter till sig personal beroende på händelsetyp och omfattning. Den primära uppgiften är att skapa förutsättningar för länsstyrelsen att lösa uppgiften. Det görs huvudsakligen genom att besluta om beredskap och insatsens omfattning, dvs. länsledningens beslut omsätts för krishanteringsstaben. Den strategiska beslutsfattaren är kittet mellan länsledning och krishanteringsstaben och ska hålla länsledning/räddningsledare informerad om händelseutvecklingen och vidtagna åtgärder. Förutsättningar ska här även skapas för samverkan med andra myndigheter, företag och organisationer. Den strategiska beslutsfattaren har till sitt stöd en person som även ska agera ifrågasättande under arbetet och vid fattande av beslut, en jurist s.k. verksamhetscontroller. Stabschefens huvuduppgift består i ledning av stabens arbete. Stabschefen ska möjliggöra ett effektivt samarbete inom staben, reglera samverkan med andra, omsätta beslut till uppgifter samt föredra ärenden för den strategiska beslutsfattaren och länsledning. 15

4.3 Funktionsledning uppgifter Operativa funktionen utgör ett stöd till stabschefen och genomför det fortlöpande arbetet i krishanteringsstaben. Lägesbilder skapas och samordnas vid behov mellan samverkande myndigheter och organisationer. Den samlade dagboken hanteras och sammanställs. Informationsfunktionen ingår i krishanteringsstaben och svarar för både intern och extern information. Den externa informationen riktar sig mot aktörer, allmänhet och media. Informationen kan även behöva samordnas mellan samverkande myndigheter och organisationer. Informationsfunktionen ska arbeta enligt fastställd kriskommunikationsplan. Vid behov stödjer funktionen länsledning och strategisk beslutsfattare med spridning och inhämtningar av information. (Se Kriskommunkationsplan) Analysfunktionen är den del av krishanteringsstaben som arbetar fram prognoser och olika handlingsalternativ med konsekvensbeskrivningar. Underlag för att besvara specifika frågor från aktörer, allmänhet eller media tas fram. Likaså tas vid behov även underlag till informationsfunktionen fram. Analysgruppen kan även bestå av deltagare från olika myndigheter (tex SSM, Jordbruksverket, Livsmedelsverket och SMHI ), företag och organisationer, t ex arbetsutskotten till Regional rådet för krisberedskap och skydd mot olyckor (RKS). Analysgruppens uppgifter kan bestå i att: stödja den strategiska beslutsfattaren, ta fram underlag kring en specifik frågeställning, analysera möjliga alternativa händelser/omfall, ha ett framtidsperspektiv. Analysgruppen kan vid behov tillsätta en indikerings-/mätnings- och strålskyddsoch provtagningsgrupp som svarar för fackkunskap inom respektive sak/expertområde. Servicefunktionens verksamhet inom krishanteringsstaben bör kunna utföras av ordinarie personal med den skillnaden att tillgängligheten på specialistkompetens, exempelvis IT-tekniker, säkras. Krishanteringsorganisationens uppgifter beskrivs ytterligare i denna plans/programs stabsinstruktion. 4.4 Övrig personal Inom Länsstyrelsen finns sakkunniga inom många olika områden. Länsledningen beslutar om den personal som behöver ställas till krishanteringsorganisationens förfogande. All personal på länsstyrelsen kan komma att ingå i krishanteringsorganisationen. Personalen lyder under krishanteringsorganisationens strategiska beslutsfattare alternativt stabschef. 16

4.5 Uthållighet Krishanteringsorganisationen ska ha förmåga att verka över tid. En stabsarbetsplan upprättas genom stabschefens försorg för att klargöra detta. 4.6 Samverkan Östergötland Samverkan Östergötland avser det samarbete som sker mellan olika självständiga och sidoordnande samhällsaktörer för att samordnat nå gemensamma mål för hanteringen av olyckan/händelsen. 8 Samverkan Östergötland ska avse det forum där frågor kring samordning och samverkan lyfts upp och koncensus nås. Samverkan bör ske före och under en olycka/händelse. Samverkan Östergötland tar inte över någons ansvar. Respektive aktör har kvar sitt ansvar vid deltagande i Samverkan Östergötland. 4.7 Regionala rådet för krisberedskap och skydd mot olyckor RKS är en sammanslutning av aktörer inom viktiga samhällsfunktioner med uppgift att fungera som ett organ för information, samråd, samverkan och samordning inom områdena krisberedskap och skydd mot olyckor (Överenskommelse 2006-11-17). Till RKS finns även två arbetsutskott som verkställer fattade beslut. Arbetsutskotten kan även vara samverkansgrupp till länsstyrelsen vid större olyckor/händelser. Arbetsutskotten ska bestå av deltagare som har mandat att verksställa de beslut som fattas i RKS. Ledamöter väljs på fyra år. För att få en bred kommunal förankring väljs kommunernas ledamöter på två år. 4.8 Materiella resurser Länsstyrelsen skall inom sitt geografiska område efter beslut av regeringen prioritera och inrikta statliga och internationella resurser som ställs till förfogande enligt 7 förordning om krisberedskap och höjd beredskap (SFS 2006:942). 8 Inom Samverkansprojekt Riskbild Östergötland III utreds frågan om Fördjupad samverkan mellan berörda aktörer i Östergötlands län Samverkan Östergötland (Uppdrag7). 17

5 Myndighetsmeddelande och VMA 5.1 Information till allmänheten I vissa nödlägen skall snabb information via Sveriges Radio (SR) ges. Den som bestämt sig för att begära sändning av meddelandet tar kontakt med regional SOS-central. SOScentralen vidarebefordrar meddelandet till Sveriges Radios sändningsledning. Sändningsledningen har ansvar för att sända meddelandet i SRs FM-kanaler och förse medverkande TV-bolag med underlag för textremsa i respektive kanal. Genom en speciell teknisk lösning sänds Sveriges radios meddelande med automatik i den privata lokalradion. Sändningsledningen tjänstgör dygnet runt och är garant för att meddelandet når alla som ingår i VMA-systemet. VMA-meddelanden finns i två nivåer: Nivå 1 Varningsmeddelanden Det skall sändas omedelbart på begäran av behörig räddningschef/räddningsledare eller myndighet och företag i situationer då omedelbar risk bedöms föreligga för skada på liv, miljö och/eller egendom. Behörighet för begäran av varningsmeddelanden har; räddningschef/räddningsledare för kommunal eller statlig räddningstjänst, statens strålsäkerhetsmyndighet, polismyndighet, smittskyddsläkare, anläggning med farlig verksamhet enligt 2 kap 4, LSO samt SOS Alarm. Nivå 2 Informationsmeddelande Utsänds på begäran av behörig räddningschef/räddningsledare eller myndighet och företag för att förebygga och begränsa skador på människor eller miljö eller egendom. Behörighet för begäran av informationsmeddelanden har; regeringen med regeringskansliet, alla myndigheter med ansvar och skyldigheter för krishantering (myndigheter med tjänsteman i beredskap (TiB)), kommuner och landsting, Svenska kraftnät och de största el-distributörerna, 15-talet teleoperatörer med egna nät samt myndigheter och företag som får begära sändning av varningsmeddelande. 18

5.2 Information till allmänheten vid kärnteknisk olycka Länsstyrelsen som har det samlade ansvaret för räddningstjänsten ska även ansvara för att gemensamt informtionsunderlag om händelsen finns hos alla inblandade myndigheter/aktörer. Länsstyrelsen anvarar för information till allmänheten i händelse av en nödsituation som medför risk för strålning. 19

6 Samband 6.1 Telefoni Länsstyrelsens ledningsplats har telefonanknytningar under växeln samt ett antal abonnemang utanför växeln för bl a staben, telefonkonferens, samt fax. Dessutom finns anknytning till försvarets telenät samt möjlighet till telefon- och videokonferens. Vid behov finns möjlighet till krypterad sändning/mottagning på telefon och fax. 6.2 Radio Länsstyrelsen når samtliga räddningstjänster i länet via radio UK. Radiosamband kan även upprättas med SOS Alarm AB, Polismyndigheten och Kustbevakningen. Kanalförteckning för länsstyrelsens radiosamband finns. Gäller t o m 2012 då RAKEL införts. 6.3 Rakel Länsnätet (Radio UK) avvecklas under 2012 och ersätts då fullt ut av RAKEL. RAKEL används från och med 2010 av Länsstyrelsen, Landstinget, Polisen, Försvarsmakten, Kustbevakningen och SOS Alarm AB. Kommunal krisledning och räddningstjänster påbörjar också användandet av RAKEL under 2010 och förväntas vara fullt operativa under 2011. Av; Länsstyrelsens Lednings- och samverkansanalys och operativ kommunikationsplan (OKP) samt MSB:s Nationella riktlinjer för samverkan i RAKEL del 1, 2 och 3, framgår det hur samverkan i RAKEL skall ske. 6.4 E-post och hemsidan och WIS Vid en händelse nyttjas e-post och internet/hemsidan enligt normala rutiner. Hemsidan är strukturerad och uppbyggd i två olika nivåer. Nivå ett innehåller information om länsstyrelsens roll och ansvar i en krissituation, om risker i länet och det förebyggande arbetet som bedrivs. Vidare finns det länkar till myndigheter, kommuner och övriga organisationer med ansvar i krishanteringssystemet. Nivå två är den så kallade akuthemsidan som ska användas för att snabbt få ut information till allmänheten och media under större olycka eller kris. Informationsdelningsverktyget WIS avses användas för information mellan aktörerna. 20