Regionala landskapsstrategier - Ett rikt växt- och djurliv En kunskapssammanställning fallstudier rapport 5855 februari 2009
Regionala landskapsstrategier - Ett rikt växt- och djurliv En kunskapssammanställning - fallstudier Margareta Ihse och Swantje Oostra NATURVÅRDSVERKET
Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11 Bromma Internet: www.naturvardsverket.se/bokhandeln Naturvårdsverket Tel: 08-698 10 00, fax: 08-20 29 25 E-post: natur@naturvardsverket.se Postadress: Naturvårdsverket, SE-106 48 Stockholm Internet: www.naturvardsverket.se ISBN 978-91-620-5855-5.pdf ISSN 0282-7298 Elektronisk publikation Naturvårdsverket 2009 Tryck: CM Gruppen AB Omslagsfoto: Mete, Anders Norderman/Megapix Rapsfält, Lars Johansson/Megapix Hornborgasjön (stora bilden), Jan Töve/N
Förord Stockholms Universitet, Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi fick av Naturvårdsverket i uppdrag att göra en kunskapssammanställning om regionala landskapsstrategier, vilken redovisas här. Bakgrunden till uppdraget är de stora problemen inom naturvården med bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald, där fragmenteringen i landskapet och intensifieringen och marginaliseringen, såväl i skogs- som jordbrukslandskapet, rycker undan basen för ett långsiktig bevarande av mångfalden. Ett långsiktigt bevarande och funktionella ekosystem innebär att det inte räcker att bara inrikta skyddet på små områden, utan planering och skydd/skötsel måste ske så att flera av dessa områden kan förenas över större områden, över ett helt landskap, en hel region. I Sverige arbetar man sedan 2006 med att utveckla en landskapsansats som en åtgärd för att uppnå ett långsiktigt bevarande av biologisk mångfald och funktionella ekosystem. Arbetet grundas på propositionen Svenska miljömål ett gemensamt uppdrag (SOU 2004/05:150). Regeringen har formulerat ett uppdrag till sju länsstyrelser att i form av ett pilotprojekt 2006-2007 arbeta med s.k. regionala landskapsstrategier. Arbetet ska ske i löpande kontakt med Naturvårdsverket och andra berörda centrala myndigheter. På grundval av detta arbete ska Naturvårdsverket under 2008 ta fram en vägledning för arbetet med de regionala landskapsstrategierna, såsom de främst berörs under det 16:e miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv. Det fanns således ett klart behov av att sammanfatta den kunskap som finns om bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald på landskapsnivå. Uppdraget har genomförts i form av enkätundersökning riktad till svenska och internationella, främst europeiska, forskare samt litteraturstudier. Regionala landskapstrategier visade sig vara ett begrepp som inte återfinns inom litteraturen, eller som benämning på genomförda planeringar på landskapsskala med inriktning mot eller hänsyn till biologisk mångfald. Landskapsekologiska och holistiska tankesätt återfanns i det mesta av studierna. Denna sammanställning redovisar därutöver ett antal fallstudier från de nordiska länderna och övriga Europa som goda exempel, där man använt liknande angreppssätt för att uppnå ett bevarande av den biologiska mångfalden på landskapsnivå. Från forskningen redovisas kortfattat grundläggande teorier, idéer och modeller och i viss mån metoder för insamling av data, analys och presentation samt visualisering. Sammanställningen är gjord under 2007. Vi som författare ansvarar själva för innehållet i rapporten. Stockholm 2009 Margareta Ihse Swantje Oostra 3
4
Innehåll FÖRORD 3 INNEHÅLL 5 SAMMANFATTNING 10 SUMMARY 11 LÄSANVISNING 12 BAKGRUND 14 Naturvårdens utökade uppdrag 14 Uppdrag för kunskapssammanställning 15 Bakgrund till uppdraget 15 Målsättning och fokus 16 Uppdragets begränsning 17 METODIK OCH BEGREPP 18 Kunskapsinsamling 18 Enkätundersökning 18 Litteratur- och Internetsökning 19 Pågående forskning 20 Formas 20 Vetenskapsrådet 21 Begreppsförklaringar 22 TEORIER PÅ LANDSKAPSNIVÅ 32 Ekologiska teorier och modeller 32 Den ö-biogeografiska teorin 32 Metapopulationsteorin 34 Landskapsekologi 36 Rödlistning och hotade arter 42 Resiliens och dynamik 43 Sociala-ekologiska system 45 Resilienta sociala-ekologiska system och adaptiv förvaltning 45 Ekosystemansatsen ( Ecosystem approach, EA) 47 LANDSKAPSKLASSIFICERING 50 Landskapsklassificering utanför Sverige 50 5
Kanada 50 Storbritannien 51 Landskapsklassificering i Norden 52 Island 52 Finland 52 Landskapstyper i Sverige 53 Nationella indelningar 53 Landskapsindelning med helhetssyn på kulturlandskapet 55 Regionala indelningar 56 Landskapsbenämningar från enkätsvaren 57 METODER OCH MODELLER FÖR INVENTERING, ANALYSER, LANDSKAPSPLANERING OCH FÖRVALTNING 59 Metoder för datainsamling vid inventering och övervakning 59 Datainsamling genom flyg- och satellitbilder. 59 Marktäckeklassificering ( Land cover classification ) 67 Metoder för landskapsanalyser 67 Bristanalys 67 Sårbarhetsanalys 68 Historisk analys 68 Frekvensanalys 68 Modellering 69 Analys för landskapsstrukturer 69 Modeller och metoder för olika landskapstyper 70 Skogslandskap 70 Jordbrukslandskap 72 Urbana landskap 74 Metoder för ekologiskt-socialt angreppssätt och medborgardeltagande i planering och förvaltning 76 Planering på ekologisk grund 76 Neutral arena för konflikhantering - exempel Model Forests 77 Kommunikationskunskap vid planering och samverkan 78 Konflikthantering vid planering 78 FALLSTUDIER 81 Exempel från Europa 81 Belgien 81 Italien 81 6
Nederländerna 82 Schweiz 83 Storbritannien 84 Tyskland 86 Österrike 92 Exempel från Sverige och övriga Norden 94 Sverige 94 Norge 102 Danmark 105 Finland 108 Island 108 ERFARENHETER FRÅN FORSKARE OCH MYNDIGHETER 109 Teorier och hypoteser 109 Metoder och modeller för datainsamling, analyser och landskapsplanering 113 Datainsamlingsmetoder 113 Analysmetoder och verktyg 115 Planerings- och kommunikationsmetoder 116 Metoder och åtgärder för skötsel och övervakning av landskap 117 Skötsel av landskap 118 Uppföljning och övervakning av landskap 119 Tids- och rumsskalor 120 ERFARENHETER FRÅN FALLSTUDIERNA 123 Målsättningar 123 Metoder och modeller 125 DISKUSSION OCH SLUTSATSER 129 Begrepp och definitioner 130 Teorier på landskapsnivå 131 Landskapsklassificering 131 Metoder för regional landskapsplanering 132 Fallstudier i Europa och Norden 133 Erfarenheter från forskare och myndigheter 134 Diskussion kring identifierade frågor för kunskapssammanställningen 136 Rekommendationer för landskapsstrategier för biologisk mångfald 137 REFERENSER OCH INTERNETKÄLLOR 139 APPENDIX I KOMMENTERAD LITTERATURLISTA 168 7
Metapopulationsdynamik 168 Single-species metapopulation dynamics: concepts, models and observations 168 Landskapsekologi fragmentering och nyckelbiotoper 169 Fragmenterat landskap en kunskapssammanställning om fragmentering som hot mot biologisk mångfald i jordbrukslandskapet 169 De nordliga skogarnas landskapsekologi 171 Key habitats in Swedish managed forests 171 Introducing the key patch approach for habitat networks with persistent populations: an example for marshland birds 172 Landskapsekologi och ekologiska nätverk 173 The German way to greenways and habitat networks 173 Ecological networks: A spatial concept for multi-actor planning of sustainable landscapes 174 Landscape cohesion: an index for the conservation potential of landscapes for biodiversity 175 Ekologiska-sociala samband planering, förvaltning och skötsel 176 Landscape Ecology and Its Potential Application to Planning 176 Bridging the gap between centrally defined policies and local decisions - towards more sensitive and creative rural landscape management 177 Bridging the gap between ecology and spatial planning in landscape ecology 178 Bridging human and natural sciences in landscape research 178 Participatory landscape ecology a basis for acceptance and implementations178 Incorporating ecological sustainability into landscape planning 179 Forvaltning av biodiversitet og kulturlandskap 179 The ecological effectiveness of protected areas: The United Kingdom 180 Skogslandskap 181 Science and the Management for Boreal forest diversity 181 Estimates of the Needs for forest reserves in Sweden 182 Management of boreal forest biodiversity a view from outside 182 Fire management for biodiversity in the European Boreal Forest 183 Rebuilding networks of forest habitats in lowland England 184 Modellering och scenarier 184 Combining biodiversity modelling with political and economic development scenarios for 25 EU countries 184 Klimatförändringar och biologisk mångfald 185 Climate change meets habitat fragmentation: linking landscape and biogeographical scale levels in research and conservation 185 8
APPENDIX II LANDSKAPSEKOLOGISK FORSKNING I EUROPA 186 Belgien 186 Danmark 186 Estland 187 Finland 187 Frankrike 187 Italien 187 Nederländerna 187 Norge 187 Skottland 188 Sverige 188 Österrike 190 APPENDIX III EXPERTER, FORSKARE, PLANERARE OCH VERKSAMMA SOM BIDRAGIT MED INFORMATION 191 APPENDIX IV ENKÄTFRÅGOR 197 9
Sammanfattning Denna kunskapssammanställning har gjorts på uppdrag av Naturvårdsverket. Målet är att göra en sammanställning av befintlig kunskap om hur landskapsekologiska tankesätt, teorier, idéer och modeller samt helhetstankar för landskapsplanering kan användas och har använts för att beskriva och/eller genomföra landskapsstrategier. Kunskapssammanställningen har hämtat material från internationella och nationella nätverk av forskare och myndigheter, data från internationell och nationell litteratur, genom sökningar i biblioteksdatabaser, institutionsdatabaser, vetenskapliga tidskrifter, avhandlingar, rapporter från institut och universitet. Information om fallstudier och praktisk tillämpning har till stora delar hämtats från internet. Genom en enkätundersökning och uppföljande intervjuer har mycket kunskap tillförts av ett stort antal nationella och internationella forskare, planerare och handläggare på myndigheter, främst i Sverige och ett antal europeiska länder. Bakgrunden till uppdraget är utmaningen inom naturvården med att uppnå ett bevarande och hållbart nyttjande av den biologiska mångfalden. Viktiga biotoper/habitat, som utgör kärnområden för många arter blir mindre till ytan och ligger allt mer isolerade från varandra. Dessa kärnområden omges av fler homogena och allt större produktionsmarker, som antingen marginaliseras eller intensifieras i markanvändning och som därmed blir otillgängliga eller fientliga för många arter. Ett långsiktigt bevarande av biologisk mångfald och funktionella ekosystem innebär att det är otillräckligt att bara inrikta naturvården på skyddet av små områden. Planering och skydd/skötsel behöver istället ske med en helhetssyn över större områden, över ett helt landskap eller en hel region. Sammanställningen ska ligga till grund för Naturvårdsverkets arbete med att ta fram en vägledning för landskapsstrategier för biologisk mångfald, som berör arbetet med det 16:e miljökvalitetsmålet, Ett rikt växt- och djurliv. 10
Summary This review has been performed by commission of the Swedish Environmental Protection Agency. The aim for the review was to present an overview of existing knowledge that could be used in regional planning for maintenance of a rich plant and animal life a thriving biodiversity. The aim included to find case studies, which show how to apply landscape strategies in regional planning, by using a landscape perspective for maintenance of a rich flora and fauna by nature conservation and sustainable land use. The data for this review were collected from international and national networks of researchers and authorities, national and international literature, gathered from traditional literature search from library data bases, reports from universities and institutions, including PhD theses. Much information on practical applications and case studies was found on internet. Information was also given by a large number of national and international researchers and planners, mainly in Sweden and other countries in Europe. The background to this review is the problem in nature conservation to preserve and sustainably use biodiversity. This problem is caused by the ongoing fragmentation in the agricultural and urban landscapes, as well as in the forests, which threatens the fundamental process of ecosystem function and thus a sustainable development. For maintenance of biodiversity in a long time perspective, the most common methods for nature conservation of threatened species or through national parks and nature reserves, must be complemented with, and even based upon, a strategy for regional planning and governance, over larger areas, in a landscape perspective, in order to establish connectivity. In this review we found that research from the scientific disciplines, landscape ecology and system ecology with regard to social-ecological systems and resilience in ecosystems, provided the best background to achieve this purpose. The review presents an overview of the background, ideas, theories, methods and models in landscape ecology, as well as system ecology and relevant nature conservation biology. Several case studies and examples are given, mainly from the Nordic Countries and the rest of Europe. This review and state- of- the-art description will serve as a background to the Swedish Environmental Protection Agency in their work for developing a guidance for the regional landscape strategies for maintenance of biodiversity, in the work for the 16 th environmental target for a rich variety of plant and animal life. 11
Läsanvisning Rapporten innehåller kunskapssammanställningen i tio kapitel samt två appendix. I kapitel 1 ges en bakgrundsbeskrivning, som också specificerar uppdragets målsättning och begränsning. I kapitel 2 beskrivs metodiken vid insamling till denna sammanställning. Här finns också en sammanställning över pågående svensk forskning, med inriktning på ekologi och biologisk mångfald på landskapsnivå, finansierad av Formas och Vetenskaps-rådet. Kapitlet innehåller också en ordlista över begrepp samt kommentarer kring vissa definitioner av centrala begrepp. I kapitel 3 beskrivs kortfattat ett antal av de viktigaste ekologiska teorierna och de mest kända och använda modellerna i arbetet med ett landskapsperspektiv för naturvård. Hit hör bl.a. teorin om öbiogeografi, metapopulationer, landskapsekologi med strukturer och konnektivitet, resiliens och socio-ekologiska system. I kapitel 4 beskrivs olika möjligheter till landskapsklassificeringar. I kapitel 5 finns en kort sammanställning över olika metoder vid landskapsplanering för inventering, analys och medborgarmedverkan samt kommunikation. I kapitel 6 beskrivs ett antal fallstudier från Europa; från Belgien, Italien, Nederländerna, Tyskland, Schweiz och Österrike. I kapitel 7 beskrivs ett antal fallstudier från Sverige, Norge, Danmark, Finland och Island. I kapitel 8 följer en sammanfattning och diskussion baserad på enkätsvaren från forskare och myndighetspersoner. I kapitel 9 följer en sammanfattning av fallstudierna, deras målsättning och i viss mån deras använda metoder. I kapitel 10 ges en sammanfattning med en diskussion samt slutsatser, som kan leda till rekommendationer. I litteratur- och källförteckningen finns också ett antal elektroniska referenser från hemsidor och sökningar på internet, en viktig källa för många av fallstudierna. Litteraturlistan har vi försökt sammanställa för att de svensk- och engelskspråkiga referenserna i möjligaste mån ska vara lättillgängliga, vilket vi tror är en viktig poäng i en kunskapssammanställning som ska inspirera andra att arbeta vidare med frågorna. Litteraturlistan är därför inte bara en referenslista. 12
Appendix I är en kommenterad litteraturlista, där viktiga referenser kort sammanfattas. Appendix II ger en kort sammanfattande överblick av var aktiv landskapsekologisk forskning med inriktning mot planläggning bedrivs i Europa. Appendix III är en sammanfattning av de personer vi kontaktat och som bidragit till kunskapssammanställningen. Appendix IV innehåller enkätfrågorna. 13
Bakgrund I detta kapitel ges en kort introduktion till naturvårdens uppdrag, som också innefattar landskapet utanför de nu skyddade områden som finns, för att upprätthålla fungerande ekosystem och att involvera människor och samhällets sociala institutioner för att skydda, sköta och förvalta i ett helhetsperspektiv. Här ges också bakgrund, utgångspunkter och målsättning till samt begränsning av uppdraget till kunskapssammanställningen. Naturvårdens utökade uppdrag Regeringen skriver följande om naturvård på sin hemsida: De två grundläggande elementen i naturvård är 1) att upprätthålla fungerande ekosystem inklusive att bevara växt- och djursamhällen, livsmiljöer, arter och geologiska underlag och formelement som hör till dessa och 2) att upprätthålla goda förutsättningar för friluftsliv och rika naturupplevelser i den svenska naturen. Naturvårdens insatser sker i ett landskap där natur och kultur är ständigt närvarande som två aspekter i samma landskap Naturvården bör även framöver omfatta såväl att bevara och restaurera värdefull natur i form av områden, livskraftiga populationer och genetisk variation, som att tillgodose tillgången på bra områden för friluftsliv. Det handlar dock inte endast om att bevara områden eller arter som enskilda företeelser, utan också om att upprätthålla fungerande ekosystem som inkluderar funktioner, strukturer och processer som värnandet av värdefulla geologiska objekt och av landskapsbilden där skönheten i landskapet, liksom viltförvaltning ingår i naturvård Det finns således flera aspekter som behöver ingå för naturvård på landskapsnivå (Naturvårdsverket 2003). Naturvården har historiskt sett fokuserat på antingen enskilda arter, eller värdefulla områden eller livsmiljöer. Men, med den förändrade markanvändningen och skötseln inriktad mot allt större områden med monokulturer, där växters och djurs livsmiljöer blir alltmer fragmenterade, är det idag nödvändigt att också ta med hela landskapet och tillämpa ett landskapsperspektiv för att kunna bevara ett rikt växt- och djurliv (Naturvårdsverket 1994, 2003a). I Konventionen om biologisk mångfald framhålls att mångfalden ska betraktas på tre nivåer: gener, arter och ekosystem (www21, www22). Ekosystemnivån innefattar i de flesta fall ett bevarande och bibehållande av biologisk mångfald på biotop och landskapsnivå. Med en landskapsstrategi för biologisk mångfald blir det möjligt och nödvändigt att vid planering och skötsel även ta med bedömning gällande det omgivande landskapet kring de hotade arterna, eller de värdefulla naturreservaten. Sådana s.k. landskapsekologiska synsätt är en del av en landskapsstrategi och utgör ett sätt att sätta fokus på biologiska mångfaldsvärden. Ett landskaps olika ekosystemfunktioner, som t.ex. biomassaproduktion och klimatreglering är andra delar som också behöver beaktas. 14
Inom landskapets ram ryms alla synpunkter på hushållning med mark, vatten och en bebyggd miljö, och i en regional landskapsstrategi kan en lång rad aspekter byggas in, inte enbart de biologiska och ekologiska. Naturvårdens vidgade uppdrag kan således medföra att arbeta utifrån en helhetssyn på landskap. En sådan helhetssyn bygger på en integration av natur, kultur och sociala faktorer, baserad på en historisk kunskap om markanvändning, som kommuniceras till medborgarna (Naturvårdsverket 2003b, 2006). Inom ramen för kunskapssammanställningen har fokus varit på den första delen att upprätthålla ett rikt växt och djurliv med livsmiljöer och fungerande ekosystem, d.v.s. kunskapen om landskapet relaterat till det 16:e miljömålet. Men vi vill betona att samtliga delar behöver ingå i en enhetlig bedömning av hela landskapsvärdet vid en regional landskapsstrategi. Uppdrag för kunskapssammanställning Bakgrund till uppdraget Ett av de stora problemen inom naturvården med bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald är fragmenteringen i landskapet, såväl i skogs- som jordbrukslandskapet. Viktiga biotoper/habitat, som utgör kärnområden för många arter fragmenteras alltmer och blir inte bara mindre till ytan, utan kommer att ligga allt mer isolerade från varandra. Dessa kärnområden omges av fler homogena och allt större produktionsmarker, som antingen marginaliseras eller intensifieras i markanvändning och som därmed blir otillgängliga eller fientliga för många arter. Ett långsiktigt bevarande av biologisk mångfald och funktionella ekosystem innebär att det är otillräckligt att bara inrikta naturvården på skyddet av små områden. Planering och skydd/skötsel behöver istället ske med en helhetssyn över större områden, över ett helt landskap eller en hel region. Dessutom behöver olika typer av aktiviteter i landskapsrummet samverka, så att inte en sektor vidtar åtgärder som har allvarliga och oönskade konsekvenser för bevarandet av ett rikt växt och djurliv. Uppdraget om regionala landskapsstrategier för biologisk mångfald finns beskrivet i propositionen Svenska miljömål ett gemensamt uppdrag (SOU 2004/05:150). Landskapsstrategierna berörs framförallt under det 16:e miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv, som bl.a. syftar till att bevara och nyttja den biologiska mångfalden på ett hållbart sätt och att värna arternas livsmiljöer och ekosystem samt deras funktioner och processer. Särskild koppling har regionala landskapsstrategier till delmål tre om ett hållbart nyttjande av naturresurser. Regeringen gav sju länsstyrelser i uppdrag att under 2006-2007 utveckla regionala landskapsstrategier för biologisk mångfald i löpande kontakt med Naturvårdsverket och andra berörda centrala myndigheter. Projektet var en flerstegsprocess och re- 15
dovisningen av pilotprojektet skulle fokusera på erfarenheter såväl som på konsekvenser med redovisning 20 december 2007. Naturvårdsverket kommer under 2008 att ta fram en ett vägledande dokument för arbetet med landskapsstrategier för biologisk mångfald.. Målsättning och fokus Målet är att göra en kunskapssammanställning om hur ett helhetsperspektiv för landskapsplanering kan användas för att ta fram eller genomföra landskapsstrategier. Fokus i detta arbete med bevarande av biologisk mångfald ligger i landskapsekologiska tankesätt, idéer och modeller. Hittills har störst fokus i bevarande av biologisk mångfald legat på hotade arter och biotoper i avgränsade områden utan uppmärksamhet på omgivningens betydelse. Kunskapssammanställningen omfattar de nordiska länderna, övriga Europa, USA och Kanada. Exempel på forskning och tillämpning ska klargöras och tydligt beskriva goda exempel, där man använt landskapsstrategier för att uppnå ett bevarande av den biologiska mångfalden av arter, habitat och ekosystem på landskapsnivå. Kopplingen mellan de olika biodiversitetsskalorna ska klargöras, i den mån den är känd. Förutom grundläggande teorier skulle den även omfatta metoder för insamling, analys och presentation samt visualisering. För att kunna avgränsa och genomföra uppdraget behöver flera viktiga begrepp inom landskapsforskningen definieras och ges svensk nomenklatur. Arbetet tar sin utgångspunkt i landskapsekologisk teori med kärnområden samt en ekologisk infrastruktur i landskapet som tar hänsyn till barriärer och korridorer, för att skapa konnektivitet mellan olika delar i landskapet. De åtgärder som krävs för ett hållbart nyttjande och bevarande av biologisk mångfald ska integreras i arbetet med en regional landskapsstrategi för att upprätthålla livsmiljöer i tillräcklig omfattning och ge arter och populationer tillräckliga spridningsmöjligheter. En landskapsstrategi måste också inkludera samtliga miljömål och ekosystemfunktioner, så att nyttan i landskapsperspektivet optimeras och negativa effekter av markanvändning minimeras. En landskapsstrategi måste också bygga på olika markers naturgivna förutsättningar inklusive klimat, egenskaper och lämplighet till viss markanvändning. Detta perspektiv innebär att hela landskapet ska beaktas vid planering och nyttjande, där både värdekärnor, som kan vara områden som till exempel omfattas av områdesskydd, ska bevaras och de areella näringarnas verksamhet ska ske på ett hållbart sätt. Därtill är det viktigt att även de kollektiva nyttigheterna, som människors tillgång till naturen beaktas samt att hänsyn tas till de historiska värdena i landskapet. Men hur når man dit? Förshoppningsvis kan denna kunskapssammanställning ge en viss vägledning, om dock långt ifrån hela svaret. 16
Uppdragets begränsning Kunskapssammanställningen ska: A. översiktligt beskriva hur olika hypoteser, analyser och metoder har använts för att uppnå ett bevarande av den biologiska mångfalden av arter, habitat och ekosystem på landskapsnivå. Ingen tyngdpunkt läggs på enskilda arters funktion i ekosystemen, men kopplingar mellan arter, habitat och ekosystem ska klargöras, i den mån kunskapen är känd. Gap i kunskapen påtalas. B. omfatta hur metoder, utrustning och modeller använts, dock utan fördjupningar inom GIS-tekniken och modelleringar. Den ska i möjligaste mån också omfatta goda exempel på åtgärder och uppföljningsmetoder, good practice. C. omfatta olika typer av landskap och beskriva vilken kunskap som kan finnas om jordbruks- och skogslandskap, men också urbana/ semiurbana landskap, och i mån av relevans även speciella landskap som älvlandskap, kustlandskap, våtmarkslandskap m.m. Bergs- och fjällandskap ingår ej. D. lyfta fram vilken kunskap som saknas och vad som behöver fördjupas, men det krävs inte någon genomgripande analys av vilka kunskapsluckor som finns. Frågor som rör kopplingar mellan förutsättningarna för ett rikt växt-och djurliv och klimatförändringar har naturligtvis stor betydelse för biodiversitetens bevarande och ställer speciellt stora krav på regional planering, så att man kan vidta åtgärder som underlättar spridning. Kopplingen mellan biologisk mångfald och klimat har inte utretts i denna sammanställning. En bevarad biologisk mångfald bidrar till att lindra klimatförändringarna genom att åstadkomma robusta, resilienta ekosystem, som är mindre sårbara för variationer än utarmade system. 17
Metodik och begrepp I detta kapitel ges en kort sammanfattning av de källor som använts, inklusive en beskrivning av hur datainsamlingen gått till. En kort översikt av forskning med inriktning mot biologisk mångfald, landskap och planering, som finansieras av Vetenskapsrådet och Formas ingår också. Kapitlet innehåller även en sammanfattning av termer och begrepp, med korta definitioner och ordförklaringar samt mer detaljerade och diskuterande beskrivningar för några viktiga begrepp. Flera begrepp som är vanliga i Tyskland och Nederländerna finns med bland de tyska begreppen. I dessa fall har vi givit förslag på en svensk terminologi. Kunskapsinsamling Data för denna kunskapssammanställning har huvudsakligen samlats in genom tre olika typer av källor: 1) genom konsultationer av experter inom landskapsforskning via en enkätundersökning, 2) genom traditionell litteratursökning samt 3) genom internetsökningar via flera sökmotorer på ett antal utvalda ledord. Enkätundersökning Enkätundersökningen (se appendix III och IV) har främst varit ett stöd för de andra metoderna, men har också givit oss en bra inblick i hur kunskapen nyttjas. Enkäten skickades ut till närmare 400 personer, i och utanför Sverige. De flesta mottagarna är forskare, verksamma på universitet i Sverige, i övriga nordiska länder eller i ett stort antal europeiska länder. Några exemplar skickades till forskare i USA och Kanada. Förutom till forskarna skickades enkäten även ut till planerare och övriga anställda på svenska myndigheter och offentliga förvaltningar och organisationer, som på olika sätt arbetar med landskapsfrågor. Ett fåtal enkäter har även distribuerats till några privata organisationer. Totalt har enkäten skickats ut till 205 personer i Sverige och 190 personer utanför Sverige. Merparten av de forskare som mottagit enkäten har varit engagerade i nationella och internationella nätverk för landskapsfrågor. Enkäterna skickades ut via brev och e-post och enkätsvaren har till vissa delar följts upp via telefon, speciellt med avseende på frågor om referenser, rapporter, m.m. Enkäten skickades ut vid fyra tillfällen under 2007: den 28 maj, 19 juni, 21 juni samt 24 juli. Påminnelse skickades ut 7 september och 1 oktober 2007. Ytterligare ett antal personliga brev till några kvarvarande nyckelpersoner skickades ut den 4 oktober 2007. Den totala svarsfrekvensen blev 55 personer, dvs. 14 procent. Av dessa var 30 forskare, 23 myndighetspersoner på olika organisationsnivåer och 2 övriga. Samtliga av dessa svar har kommit från den grupp på ca 70 personer som vi betraktade som nyckelpersoner, eftersom de har en lång eller mycket lång erfarenhet av landskapsfrågor inom forskning och planering. Detta innebär en svarsfrekvens på ca 80 procent från denna kategori. 18
Vi bad om att få referenser, kontaktpersoner, och svar på ett antal frågor. Frågorna var utformade enligt de fem önskemål som ställts i uppdraget (Frågornas utformning, se appendix IV). Litteratur- och Internetsökning Litteratursökningarna har skett i biblioteksdatabaser, institutionsdatabaser, vetenskapliga tidskrifter, avhandlingar, rapporter m.m. Information om pågående svensk forskning har tagits fram via Formas och Vetenskapsrådets databas, med anknytning till projekt inom biologisk mångfald, regionala landskapsstrategier och landskapsekologi. Sökorden i den svenska litteratursökningen, AltaVista och Googlesökningar har bl.a.varit följande: regionala landskapsstrategier, biologisk mångfald, biodiversitet och landskapsekologi. Sökorden i den tyska litteratursökningen, AltaVista och Googlesökningar har varit följande: regionale Leitbilder, Landschaftsleitbild, Landesentwicklungsplan, Landschaftsplanung, Landschaftsqualitäten für den Arten- und Biotopschutz, regionale Landschaftsleitbilder. Sökorden i den nederländska litteratursökningen har varit ecologische hoofdstructuur. Sökorden i den engelska litteratursökningen, AltaVista och Googlesökningar har varit följande: landscape change assessment, landscape management tools, landscape management planning tools. Sökorden skulle naturligtvis kunnat omfatta flera olika och andra kombinationer, som t.ex. sustainable use och biodiversity. Vi bedömde dock att detta var alltför vida sökord, där vi skulle ha fått svårt att identifiera intressanta inriktningar för regionala landskapsstrategier. De länkar vi har funnit värdefulla redovisas under elektroniska källor efter den traditionella litteraturförteckningen. Referenserna i texten med hänvisning till källor på internet anges förkortat med www och en siffra, ordnade efter bokstavsordning på första delen av Internetadressen. Många adresser är så långa att texten blir alldeles sönderhackad, om dessa långa namn ska stå direkt i texten. Referenser som anger ett namn och tillägget muntligt återfinns i listan över experter som bidragit till sammanställningen, i appendix III. 19