Relationer och funktioner



Relevanta dokument
Kap. 8 Relationer och funktioner

Matematik för språkteknologer

Övningshäfte 3: Funktioner och relationer

MA2047 Algebra och diskret matematik

Explorativ övning 9 RELATIONER OCH FUNKTIONER

729G04 - Diskret matematik. Lektion 3. Valda lösningsförslag

Relationer. 1. Relationer. UPPSALA UNIVERSITET Matematiska institutionen Erik Melin. Specialkursen HT07 23 oktober 2007

Uppsala universitet Institutionen för lingvistik och filologi. Grundbegrepp: Mängder och element Delmängder

Uppgifter i TDDC75: Diskreta strukturer Kapitel 8 Ordning och oändlighet

Föreläsning 8 i kursen Ma III, #IX1305, HT 07. (Fjärde föreläsningen av Bo Åhlander)

En bijektion mellan två mängder A och B som har ändligt antal element kan endast finnas om mängderna har samma antal element.

Filosofisk logik Kapitel 15. Robin Stenwall Lunds universitet

σ 1 = (531)(64782), τ 1 = (18)(27)(36)(45), τ 1 σ 1 = (423871)(56).

Definitionsmängd, urbild, domän

729G04 - Diskret matematik. Hemuppgift.

Mängder och kardinalitet

Om relationer och algebraiska

Sådana avbildningar kallar vi bijektioner mellan A och B (eller från A till B).

Filosofisk Logik (FTEA21:4) föreläsningsanteckningar I. v. 2.0, den 24/4 2013

729G04: Inlämningsuppgift i Diskret matematik

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik I

Relationer och funktioner

MS-A0409 Grundkurs i diskret matematik I

Dagens teman. Mängdlära forts. Relationer och funktioner (AEE 1.2-3, AMII K1.2) Definition av de naturliga talen, Peanos axiom.

Mängder, funktioner och naturliga tal

Filosofisk Logik (FTEA21:4) föreläsningsanteckningar v , den 24/

En bijektion mellan två mängder A och B som har ändligt antal element kan finnas endast om mängderna har samma antal element.

Grundidén är att våra intuitiva rationella tal (bråk) alltid kan fås som lösningar till ekvationer av typen α ξ = β, där α och β är tal Z och α 0.

ÄNDLIGT OCH OÄNDLIGT AVSNITT 4

Algebra och Diskret Matematik A (svenska)

Diofantiska ekvationer

f(x) = x 1 g(x) = x 2 2x + 3.

Diskret matematik: Övningstentamen 4

Tentamen i TDDC75 Diskreta strukturer

3 Relationer och funktioner

Om modeller och teorier

Lösningar till utvalda uppgifter i kapitel 3

Diskret matematik: Övningstentamen 1

Algebra och kombinatorik 28/4 och 5/ Föreläsning 9 och 10

Dagens Teori. Figur 4.1:

MITTUNIVERSITETET TFM. Modelltenta Algebra och Diskret Matematik. Skrivtid: 5 timmar. Datum: 1 oktober 2007

Algebra och kryptografi Facit till udda uppgifter

Lösningar till Algebra och kombinatorik

Specialkurs i matematik 2007

RELATIONER OCH FUNKTIONER

Diskret Matematik A för CVI 4p (svenska)

Diskret matematik, lektion 2

Uppgifter om funktioner

Träning i bevisföring

2MA105 Algebraiska strukturer I. Per-Anders Svensson

f(x) = x 1 g(x) = x 2 2x + 3.

Introduktion till funktioner

Läsanvisning till Discrete matematics av Norman Biggs - 5B1118 Diskret matematik

Tentamen i TDDC75 Diskreta strukturer , lösningsförslag

MITTUNIVERSITETET TFM. Tentamen Algebra och Diskret Matematik A (svenska) Skrivtid: 5 timmar. Datum: 9 januari 2007

Matematisk verktygslåda: formell logik och mängdlära

Föreläsning 5: Kardinalitet. Funktioners tillväxt

Lösningar till Algebra och kombinatorik

Mängder. 1 Mängder. Grunder i matematik och logik (2015) 1.1 Grundläggande begrepp. 1.2 Beskrivningar av mängder. Marco Kuhlmann

Kompletteringsmaterial. K2 Något om modeller, kompakthetssatsen

Algebra och kryptografi

Introduktion till funktioner

Lösningar till utvalda uppgifter i kapitel 5

KTHs Matematiska Cirkel. Reella tal. Joakim Arnlind Tomas Ekholm Andreas Enblom

Matematik för språkteknologer (5LN445) Institutionen för lingvistik och filologi VT 2014 Författare: Marco Kuhlmann 2013

Kinesiska restsatsen

Om ordinaltal och kardinaltal

Kapitel 4. Funktioner. 4.1 Definitioner

18 juni 2007, 240 minuter Inga hjälpmedel, förutom skrivmateriel. Betygsgränser: 15p. för Godkänd, 24p. för Väl Godkänd (av maximalt 36p.

Föreläsningsanteckningar och övningar till logik mängdlära

IX Diskret matematik

729G04: Inlämningsuppgift Diskret matematik

Explorativ övning 4 ÄNDLIGT OCH OÄNDLIGT. Övning A

1.1. Fördjupning: Jämförelse av oändliga mängder

Tentamensskrivning i Diskret Matematik för CINTE och CMETE, SF1610, onsdagen den 20 augusti 2014, kl

Tentamen TMV210/MMGD10 Inledande Diskret Matematik, D1/GU

Algebra och Diskret Matematik A (svenska)

Matematik, KTH Diskret matematik för D3, ht 2014 B.Ek. Några extra exempel

Lösning till tentamensskrivning i Diskret Matematik för CINTE och CMETE, SF1610 och 5B1118, tisdagen den 7 januari 2014, kl

729G04 - Hemuppgift, Diskret matematik

Algebra och Diskret Matematik A (svenska)

Induktion och rekursion

Algebra och kombinatorik 10/ Föreläsning 4. Låt X vara en ändlig mängd. En permutation av X är en bijektiv funktion X X. Sats: S n =n!

Föreläsningsanteckningar S6 Grafteori

TDP015: Lektion 5 - Svar

Ekvivalensrelationer

Definition Låt n vara ett positivt heltal. Heltalen a och b sägs vara kongruenta modulo n om n är en faktor i a-b eller med andra ord om. n (a-b).

HELSINGIN YLIOPISTO HELSINGFORS UNIVERSITET UNIVERSITY OF HELSINKI

Kapitel 1. betecknas detta antal med n(a). element i B; bet. A B. Den tomma mängden är enligt överenskommelsen en delmängd. lika; bet. A = B.

KTH, Matematik. Övningar till Kapitel , 6.6 och Matrisframställningen A γ av en rotation R γ : R 2 R 2 med vinkeln γ är

Lösningsförslag till Tentamen i 5B1118 Diskret matematik 5p 20 december, 2001

Lösningar till Omtentamen i Datavetenskapens grunder för D1, Sim & spel, TDV A

12. CANTORS PARADIS. KORT ORIENTERING OM MÄNGDTEORI.

Du, som har Thorbiörnson enbart, får nöja dig med sid.37-47, betr. relationer och funktioner. Du, som har Vretblad, kan också läsa kap.3 där.

Matematik 1c. address: URL: Daniel Bosk

Funktioner och kombinatoriska tillämpningar. Mars

Filosofisk logik Kapitel 15 (forts.) Robin Stenwall Lunds universitet

Lite additioner till Föreläsningsanteckningarna. 1 Tillägg till kapitel 1.

Lösningsförslag till Tentamen i 5B1118 Diskret matematik 5p 14 augusti, 2002

Logik en introduktion. Christian Bennet Björn Haglund Dag Westerståhl

Transkript:

Relationer och funktioner Joakim Nivre Uppsala universitet Institutionen för lingvistik och filologi Översikt Relationer: Binära relationer på mängder Mängd-, graf- och matrisnotation Egenskaper hos relationer Ekvivalensrelationer och partialordningar Funktioner: Funktion som ett specialfall av relation Egenskaper hos funktioner Inversfunktioner

Relationer Begreppet relation: En relation är något som råder (eller inte råder) mellan två eller flera objekt. Exempel: a är mor till b a är större än eller lika med b a befinner sig mellan b och c Binära relationer på mängder: Låt A vara en mängd och R en relation som kan råda mellan parvisa element i A. Notation: arb = a har relationen R till b Extensionen för R i A = R(A) = { (a, b) A x B arb } Mängder, grafer, matriser Relation: A = {a, b, c, d} R = kommer före i alfabetet R som en mängd (extension): R = {(a, b), (a, c), (a, d), (b, c), (b, d), (c, d)} R som en matris R som en riktad graf a c b d a b c d a b c d

Egenskaper hos relationer Reflexivitet: En relation R på mängden A är reflexiv omm ara (för alla a A) irreflexiv omm ara (för alla a A) Vilka relationer är reflexiva/irreflexiva? släkt med, delmängd till, identisk med, skild från Symmetri: En relation R på mängden A är symmetrisk omm arb implicerar bra för alla a, b A asymmetrisk omm arb implicerar bra för alla a, b A Vilka relationer är symmetriska/asymmetriska? släkt med, delmängd till, identisk med, skild från 5 Fler egenskaper hos relationer Antisymmetri: En relation R på mängden A är antisymmetrisk omm arb och bra implicerar a = b för alla a A. Vilka av följande relationer är antisymmetriska? släkt med, delmängd till, identisk med, skild från Transitivitet: En relation R på mängden A är transitiv omm arb och brc implicerar arc för alla a, b, c A intransitiv omm arb och brc implicerar arc för alla a, b, c A Vilka av följande relationer är transitiva/intransitiva? släkt med, delmängd till, identisk med, skild från

Ekvivalensrelationer Definition: En ekvivalensrelation R på A är reflexiv, symmetrisk och transitiv. R delar A i delmängder för vilka arb gäller för alla par av element ekvivalensklasser. Exempel: Låt A vara potensmängden till {a, b, c}. Låt R vara har samma kardinalitet som. Vilka är ekvivalensklasserna? 7 Partialordningar Definition: En partialordning R på A är reflexiv, antisymmetrisk och transitiv. R ordnar elementen i A partiellt: arb utesluter bra (om a b), varken arb eller bra behöver råda. Exempel: Låt A vara potensmängden till {a, b, c}. Låt R vara delmängdsrelationen. Hur ser ordningen ut? 8

Relationer mellan mängder Definition: En relation mellan mängd A och B är en delmängd av produkten A x B. Exempel: A = {,,, } B = {,,, 8} R = { (a, b) A x B a är hälften av b } R = {(, ), (, ), (, ), (, 8)} Observera: En relation på mängden A kan förstås som en relation från A till A. Reflexivitet, (anti)symmetri och transitivitet är inte meningsfulla för relationer mellan mängder. 9 Relationsdiagram A R B 8 5

Funktioner Funktion: En funktion ƒ från A till B är en regel som tilldelar varje element i A ett element i B. Notation: ƒ(a) = b (a A, b B) A är funktionens domän, B dess kodomän. Notation: ƒ : A B Exempel: Personnummer i Sverige Vilken är funktionens domän? Kodomän? Funktioner som relationer En funktion är en binär relation: ƒ : A B = { (a, b) A x B ƒ(a) = b } A R 8 B

Egenskaper hos funktioner Injektion: En funktion ƒ : A B är injektiv omm ƒ(a) är unik för varje a A. Exempel: Personnummer i Sverige. Surjektion: En funktion ƒ : A B är surjektiv omm det för varje b B finns något a A sådant att ƒ(a) = b. Exempel: ƒ = {(, ), (, ), (, ), (, 8)} Bijektion: En funktion ƒ : A B är bijektiv omm ƒ är injektiv och surjektiv. Exempel: ƒ = {(, ), (, ), (, ), (, 8)} Inverser Observera: Om ƒ : A B är en bijektion, så finns det en funktion ƒ : B A sådan att ƒ (b) = a omm ƒ(a) = b. Funktionen ƒ kallas inversen till ƒ och noteras ƒ -. Exempel: A ƒ 8 B A ƒ - 8 B 7

Övningar (Eriksson & Gavel) Sektion 8.: Övning 8., 8., 8., 8.5, 8., 8., 8., 8.5 Sektion 8.: Övning 8., 8.7, 8., 8.7 Läsanvisningar: Hoppa över 8.., 8.., 8.. Hoppa över exempel med avancerad matematik 5 8