Samverkan kring pollinatörer och ekosystemtjänster

Samverkan kring pollinatörer och ekosystemtjänster Delrapport 5 Informationsmöten med lantbrukare Lonaprojekt, Malmö stad 2012-2015 Rapporten framtagen som del i projektet Samverkan kring pollinatörer och ekosystemtjänster, med stöd av LONA Lokala Naturvårdssatsningen

1 Samverkan kring pollinatörer och ekosystemtjänster Delprojekt 5 Informationsmöte med lantbrukare De lantbrukare som arrenderar mark av Malmö stad bjöds in till informationsträff på Katrinetorps Landeri, Östra magasinet, den 25 april 2012. Även LRF:s lantbruksmedlemmar i Malmö kommun hade bjudits in. Cirka 32 personer deltog vid sammankomsten som varade mellan klockan 18.00 till ca 21.00. För värdskapet stod fastighetskontoret genom Staffan Petersson, Torgil Brönmark och Ingela Skog. Programmets huvudpunkter var dels information från journalisten och amatörbiologen Göran Holmström, författare till boken Humlor alla Sveriges arter, om humlors och vilda bins pollineringstjänster, samt dels information från biodlaren Magnus Lilja om kommersiell användning av tambin för pollinering inom lantbruket. Härutöver lämnades även, mer kortfattat, annan naturvårdsinformation. Hjalmar Dahm berättade om lantbruksenhetens fågelholksprojekt och om möjligheter att stödja sånglärkan genom att anlägga s.k. lärkrutor. Några aktuella frågor på fastighetskontoret togs också upp. Inledning Staffan Petersson hälsade från fastighetskontorets sida alla välkomna till Katrinetorp och till informationsträffen. Föredragshållarna presenterades. Lars Nerpin, miljöförvaltningen, lämnade en kort redovisning för syftet med Lona-projektet och dess olika delar. Göran Holmström: humlor och vilda bin Göran talade om pollineringstjänster av humlor och vilda bin och vad vi kan göra för att förbättra för dem i landskap och gårdsmiljöer. Inledningsvis nämndes att pollinerande insekter har problem i många länder, bland annat nämndes Kina, vilket får konsekvenser för livsmedelsproduktion och för biologisk mångfald. Humlors och bins livscykler sammanfattades. För humlor är det bara drottningen som övervintrar, hon vaknar tidigt på våren och söker boplats och drar upp första kullen själv, kanske från ett tiotal ägg, de nytillkomna humlorna är ofta små på grund av svårigheter att finna föda men hjälper sedan till att föda upp fler så att samhället växer, det ska bli så livskraftigt att de kan få fram nya drottningar. Hanarna kommer inte tillbaka till boet. De äter och söker efter honor, flyger runt och doftmarkerar på platser där de hoppas finna honor. Längden på tungan är betydelsefull när det gäller val av blomma för olika arter. En del arter kan fuska genom att bita sig in till nektarn. Pollen samlas i en speciell så kallad pollenkorg på bakskenbenet. De långtungade arterna är ofta de mest hotade. Cirka 40 arter humlor finns i Sverige. Vildbin beskrevs också. De lägger sina ägg i insamlade pollenklumpar. Fortsättningsvis beskrevs insamling av pollen och nektar och preferens för olika växter.

2 Kännetecken för olika arter beskrevs kortfattat i anslutning till bilder, humlor kan i viss utsträckning skiljas åt även av amatörer genom sina färgade ringar. Vad man kan göra för att stödja pollinerande insekter beskrevs. Bland annat nämndes betydelsen av vägrenar, kantzoner, stenrösen, skötsel av gårdsmiljöer med acceptans av vilda inslag, insådd av näringsväxter, att hålla öppet till exempel sandiga partier med möjlighet att skapa boplatser, slå vägrenar senare, spara t.ex. en del klöver vid skörd. En särskild åtgärdsförteckning hade tagits fram och delades ut redan vid mötet. Boplatser beskrevs, i naturen samt artificiella. Det kan vara något svårt att tillverka bon för humlor, även om det kan fungera med krukor, enklare är att lämna ostädade delar av tomten, för bin kan artificiella bostäder byggas med god chans till framgång genom att borra hål i vedträn som kan sättas upp på stolpar eller spikas upp på väggar, eller genom att hänga upp rör av olika storlekar. Ett antal bilder visades på detta. Värdväxter: Bilder visades på en rad olika humlor och vilda bin, såväl vanliga som sällsynta, med olika anpassningar till värdväxter och miljöer. Störst problem är helt enkelt att det finns för lite blommor, humlor och bin behöver mat hela säsongen. Vägkanter är viktiga och Vägverket gör ibland goda insatser. Olika exempel på växter och pollinatörer gavs: sommargyllen, vinbär, getväppling, vallört, bolltistel, lammöron, humlesuga, honungsfacelia, kryddväxter, med bilder, och med omnämnande av tapetserarbi, storsovarbi, praktbyxbi, rödmurarbin, tundrahumla, vallhumla och många andra. Det finns en risk för kollaps för pollinatörerna när rapsen skördats. Det är viktigt lämna blommor under senare delen av hösten så att samhällena kan producera nya drottningar inför nästa säsong, slå inte allt, lämna en remsa, så in nektarrika växter. Motorbanor, militära övningsplatser och ruderatmarker nämndes som exempel på miljöer som ibland kan vara gynnsamma, sandiga och soliga sluttningar är ofta fördelaktiga. Magnus Lilja: utplacering av bisamhällen av professionell biodlare Magnus är professionell biodlare som bistår lantbrukare genom att erbjuda utplacering av bisamhällen för pollineringstjänster under växtsäsongen. Omkring 10 % skördeökning kan man räkna med för raps genom binas pollinering, men någon exakt siffra är svår att förutse i det enskilda fallet eftersom en rad faktorer påverkar såsom temperatur, fuktighet och mycket annat. Höstrapsen viktig. Ordningen för utplacering av bisamhällen diskuterades ingående, under säsongen kan ordningen vara tex höstraps-vårraps-vitklöverfrö. Rapsen blommar numera bara kanske tre veckor. God nytta gör bin även i röd- och vitklöverfröodlingar. Tidigare har funnits krav/rekommendationer i Danmark på bipollinering av vissa grödor. Två samhällen per ha nämndes som tänkbart vad gäller utplaceringens omfattning. Olika blommor ger nektar vid olika temperaturer, rapsen kan t.ex. ge nektar vid 15 grader. Rapsen blommar numera tidigare och förädling har även inneburit att rapsen är lägre än tidigare. Närhet till skog kan ge visst stöd till bina eftersom bl.a. hallon och mjölkört på hyggen kan ge bina näringstillskott. Våren har varit nyckfull med tidig värme följd av kyla. I olyckliga fall kan bina äta upp larver och ägg för att samhället ska överleva. Idag finns en tendens innebärande färre biodlare men fler samhällen. 5-700 kr per samhälle kan det kosta för utplacering hos lantbrukare. Man märker en ökande professionalisering som i sin tur följs av fler myndighetskrav och regleringar. Ökat intresse finns även bland yngre t.ex. i samband med stadsodling.

3 Biets livscykel beskrevs - det omfattar 6-7 faser, lite beroende på hur man räknar. En genomgång av de olika stadierna gjordes. Kanske tre generationer hinns med under en säsong, sedan följer vinterbina som övervintrar. Om det är dåligt med blommor på hösten kan det medföra problem för vinterbina och trög start kan bli följden nästa vår. Att så in nektarrika blommor som t.ex. honungsfacelia nämndes. Det beskrevs att det är viktigt med information om när bin sätts ut med tanke på att de inte ska skadas vid besprutning, om möjligt bör information lämnas även till granngårdar, bin flyger 2-3 km. Bäst om besprutningen kan ske tidigt på morgonen. Det är dock ovanligt med akuta biförgiftningar. Det nämndes under mötet ett fall där frågan om eventuell skada på bin väckts men inte gått att leda i bevis. Rapsbaggar visar resistens mot flera medel. Olika bisjukdomar diskuterades. Yngelröta är ovanlig men finns i Sverige. Varroakvalster bekämpas med apistan. Annars används även syror som oxalsyra och myrsyra, vilka dock kanske inte är helt oskyldiga då de också kan påverka bin. I USA används antibiotika systematiskt, vilket inte sker i Sverige. Risk finns för smittspridning om bin förs in över gränser av okunniga personer. Orsaken till den stora nedgången av bin i USA för några år sedan, och även en del europeiska länder, är inte helt klarlagd men kvalster, virus, bekämpningsmedel, skötselmetoder och kombinationer av dessa faktorer diskuteras. Yrkesutbildning av biodlare är flyttad från Garpenberg i Dalarna till Höör, cirka 15 elever utbildas per år, kanske hälften blir biodlare. Magnus placerar ut 200-300 samhällen, kommer eventuellt införskaffa fler. Ökad efterfrågan av raps för biobränslen kan komma att öka efterfrågan även på pollineringstjänster. Magnus berättade även i pausen om honungsproduktion i stor och liten skala, om olika typer av honung, beroende på tillverkningssätt och på vilka växter som använts, och om preferenser och skillnader mellan några olika länder. Hjalmar Dahm: fågelholksprojekt och lärkrutor Hjalmar berättade om fastighetskontorets fågelholksprojekt. Det startade ursprungligen som ett arbetslöshetsprojekt innebärande att cirka 200 fågelholkar tillverkades för mesar och starar för utplacering, vilket skedde på cirka 15 platser. Noteringar gjordes om häckningsförsök och genomförda häckningar. Under mötet diskuterades framgångsfaktorer för lyckad häckning till exempel väderstreck, utsatthet, fri sikt etc. Platserna var Katrinetorp, Prydesholm, Tullstorp, Slättåkra, Björkelunda, Frediksberg, Sallerupsdammen, Almlid, Ulricedal, Hyllie, Ärtholmen, Almåsa, Zenith och Kölnan. Så kallade lärkrutor beskrevs och det diskuterades om inte detta kunde vara ett sätt att gynna sånglärkan. Denna fågel har gått ned i antal och hörs mer sällan. Det är svårt att veta varför men en förklaring som nämnts är svårigheter att finna lämpliga platser att häcka i de täta fälten. Att lämna platser på kanske 5 x 5 meter kunde vara en hjälp. Fastighetskontoret: aktuella frågor med anknytning till arrenden och naturvård Staffan Petersson, med hjälp av Torgil och Ingela, berättade kort om några aktuella frågor på fastighetskontoret. Man nämnde arbetet kring ridstigar och våtmarker i Malmö. Det behövs slitstarkt växtmaterial som gräs för ridstigar, men man nämnde en möjlighet att komplettera med sådana växter som är av nytta för pollinerande insekter. Fastighetskontoret nämnde också att de avser att försöka ordna en så kallad humlevandring på lämplig plats om möjligt i samarbete med Göran Holmström, där man i fält kan peka ut saker som omtalades under dagens föredagning.

4 Man nämnde också en utredning som Tekniska nämnden har fått i uppdrag att genomföra beträffande upplåtelser av jordbruksarrende kontra kommunen intresse för exploatering av åkermark. Att tillväxt ska kunna ske genom förtätning kan minska behovet av att exploatera åkermark. Detta kan ev. ha betydelse för längden av framtida arrendeavtal. En enkät kommer att skickas ut. Torgil Brönmark berättade i pausen om det pris som Västra magasinet på Katrinetorp tilldelats av Statens Fastighetsverk för varsam renovering. Priset delas ut vart fjärde år. Föredragshållarna avtackade med honung lokalt framställde vid Katrinetorps gård. Åtgärdsförslag och bilagor Följande information bilägges Bilaga 1. Hjälp humlor och bin så hjälper de dig! Göran Holmström Bilaga 2. LONA- Lokala naturvårdssatsningar, -Vad kan vi göra för pollinerande insekter? Fastighetskontoret Bilaga 3. Inbjudan till informationsträffen på Katrinetorp. Fastighetskontoret Det finns en rik litteratur om åtgärder till stöd för pollinerande insekter. Se t.ex. Jordbruksverkets hemsida http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/odling/pollinering.4.389b567011d9aa1eeab8000890.html Se även skrifter från t.ex. Svenska vildbiprojektet vid ArtDatabanken, SLU, & Avdelningen för Växtekologi, Uppsala Universitet Katrinetorp 2012-04-25 Kontaktpersoner: Staffan Petersson, Torgil Brönmark, Ingela Skog, alla Fastighetskontoret Mötesreferat: Lars Nerpin Foto: sid 1och 2: Colourbox, sid 5: Lars Nerpin.

5 Bilaga 1 Hjälp humlor och bin så hjälper de dig! GÖRAN HOLMSTRÖM Många av våra vanliga grödor är beroende av humlor och vildbin för att ge god frösättning. Det gäller t ex klöver, oljeväxter och bönor. Det gäller också fruktträd, bär, tomater och många andra grönsaker. För att försäkra sig om god pollinering måste en del lantbrukare köpa odlade humlesamhällen eller hyra in bisamhällen. Ett både billigare och enklare sätt är att använda sig av de vilda humlorna och bina som redan finns på gården! Det enda som krävs är att man skapar goda förutsättningar för dem att föröka sig och bli många. Då fixar de pollineringen av skörden utan att det kostar en enda krona. 19 olika humlearter är kända från Malmö kommun men många av dem minskar i antal, vilket framför allt beror på att det finns för lite blommor. I det moderna jordbruket saknas ofta åkerrenar, odlingsrösen, kantzoner, öppna diken och andra ställen där det förr fanns gott om vilda blommor. Men det är lätt avhjälpt. Om man sätter en eller ett par små ytor och där sår in lämpliga humleväxter ökar antalet humlor snabbt. Honungsfacelia, rödklöver, vitklöver, käringtand, getväppling, vallört och tjärblomster är exempel på bra växter. På våren är blommande sälgar och andra videbuskar viktiga. Det är också en bra idé att spara en liten kantzon när du skördar till exempel rödklöver. En stor klövervall ger föda åt många humlesamhällen. Om plötsligt hela denna näringsresurs försvinner, försvinner också födan för dessa samhällen och de kollapsar innan de hunnit få fram nya drottningar som ska bilda nya humlesamhällen till nästa säsong. En sparad remsa kan räcka, och det betalar sig nästa sommar. Om man dessutom väntar med att slå vägkanter och andra ställen där det finns gott om blommor tills blomningen är över klarar sig humlorna ännu bättre. Och du som har trädgård spara en liten vild hörna någonstans där det inte stör, bakom redskapsboden eller i bakkanten av jordgubbslandet. Humlorna älskar blommor som rödplister, vitplister, fibblor, vitklöver och kråkvicker. Eller prova att odla honungsfacelia på en lite yta i trädgården, det blir rena humleskådespelet! Humlor lär vara fyra gånger så effektiva som tambin när det gäller att pollinera. Det beror på att de dels är snabbare per blomma, dels klarar av att flyga vid lägre temperatur och i sämre väderlek. I Sverige finns cirka 150 arter vildbin I Malmö kommun finns säkert minst 100 av dessa. Många av dem är specialiserade på någon särskild växt. Andra pollinerar de växter som finns till hands. För att trivas och bli fler behöver bina förutom blommor lämpliga platser där de kan bygga bo. De flesta vildbin gräver sina bon i marken. Lämpliga boplatser kan man lätt skapa genom att gräva gropar eller korta diken så att det bildas öppna varma, vegetationsfria ytor. En sandig sydvänd slänt blir snabbt ett paradis för vildbin. Det finns också vildbin som bygger bon i hål i trä eller i ihåliga stjälkar av kraftigare växter. Dessa bin kan man hjälpa genom att bygga bibon, en samling av t ex kapade bambustänger eller andra rör som man fäster samman i en holk. Man kan också borra fullt med hål i vedträn som man sätter upp på stolpar.

6 För att ordna blommor åt vildbina räcker det ofta med att man vårdar de vilda blommor som finns runt gården. Käringtand, maskrosor, fibblor, ärtväxter, renfana, åkervädd och väddklint är särskilt viktiga blommor. Trädgårdens blommor, inte minst kryddväxter som salvia, oregano och timjan är suveräna biblommor. Den som hjälper humlor och vilda bin får mångfalt igen. Samtidigt gör han eller hon en viktig naturvårdsinsats!

7 Bilaga 2 LONA- Lokala naturvårdssatsningar, -Vad kan vi göra för pollinerande insekter? FASTIGHETSKONTORET, MALMÖ STAD Eftersom att Fastighetskontoret äger och förvaltar ca hälften av jordbruksmarken i Malmö kommun, finns det en potential att kunna inrymma ett antal miljöprojekt årligen. Sedan början på 90-talet har fastighetskontoret byggt 15 dammar i jordbrukslandskapet, den mest omfattande är Björkelundadammen som byggdes 1998. Björkelundadammen har en ö mitt i som bör vara fri från vedartadeväxter. Detta gör att ön behöver röjas med jämna mellanrum. Dammen har ett rikt fågelliv och fåren som betar runt dammen håller landskapet öppet, försök har gjorts med betande får på ön men de väljer att simma tillbaka till den övriga flocken ganska omedelbart. I området kring Björkelundadammen har en körsbärsallé planterats och ersatt den numera döda almallén. Längst med allén har höga stolpar borrats ner i marken och fungerar som sittpinnar åt fåglarna. I detta område planerar vi att i olika omgångar så in blommande blommor såsom, Blåklint, ringblomma och solros, detta tror vi skulle gynna pollinatörerna i området samt att solrosorna utgör ett vinterfoder till fåglarna. Under våren har vi rivit tre längor med uttjänta och övergivna stallbyggnader mitt ute i slättlandskapet. Istället för dessa byggnader har vi fyllt på med matjord och planterat buskar och träd med en blandning som ska ha en lång blommande säsong samt passa flera kategorier av insekter. Som exempel på planterade växter är; forsythia, kornell, syrenbuddleja, syren, körsbärsträd, Oxel, Skogslönn, Apel, Äppelträd, vresros, häggmispel, chasmin, hassel mm. Trädridåerna som på båda gårdarna börjar med en allé ner till gården fortsätter genom denna plantering ner till trädgården/parken och bildar en tät och lång trädridå. Samtidigt ska planteringen fungera som ett läskydd för bostadsbyggnaden för att inte energiförbrukningen och inomhusklimatet ska bli sämre. På Exploateringsmark som ligger i väntan på byggnation har vi föreslagit och genomfört sådd av blåklint, vitsenap och solrosor. Detta har blivit mycket uppskattat och gör samtidigt att ogräset kan hållas i schack. Både människor och insekter och fåglar(vintertid) utnyttjar detta hav av blommande växter. Vi har restaurerat ett antal betesmarker under åren, markerna har därmed gått från slybeväxta områden, till en kraftigt hävdad betesmark. Vi hoppas att kunna öka arealen betesmark, eftersom att vi tycker att det är en trevlig landskapsbild i Malmö Stad, samt att den fungerar som utmärkta boplatser för de vilda pollinerarna. Eventuellt hade man kunnat tippa en blandning av sand och matjord för att underlätta byggandet av boplatser för densamma. Vi planerar fler grönstråk i odlingslandskapet och då ska de sås in med en blandning av olika gräs och vitklöver.

8 Bilaga 3 Lantbruksenheten på Fastighetskontoret inbjuder till information inom ramen för LONA-projektet Samverkan kring pollinatörer och ekosystemtjänster. Vi har bjudit in tre föreläsare som bl a skall informera om pollinatörernas förtjänster både i den vilda floran och de odlade grödorna. Göran Holmström är journalist och amatörbiolog. Görans intresse för humlor uppstod när han av en slump den 24 juli 1997 satt utanför sommarstugan och råkade se tre helt olika humlor som samlade nektar i samma blomma. Då insåg han hur charmiga små djur de är. Snart förstod han också att humlor har ett enormt nationalekonomiskt värde som pollinatörer av både den vilda floran och de odlade grödorna. Tio år senare gav han ut Sveriges första bok om våra 40 humlearter. På senare tid har han.. Magnus Lilja tidigare verksam på Katrinetorp, numera en hängiven biodlare. Han kommer att berätta om tambi och om de positiva effekter man kan få i sin odling genom samarbete med biodlare. Hjalmar Dahm har under två års tid ansvarat för Lantbruksenhetens fågelholks projekt, han kommer att redovisa kring detta samt prata om lärkrutor i odlingslandskapet. Förutom dessa tre föreläsare kommer även lantbruksenheten passa på att helt kort informera om ridstigar, våtmarker och en utredning som Tekniska nämnden har fått i uppdrag att genomföra beträffande upplåtelser av jordbruksarrende kontra kommunen intresse för exploatering av åkermark. Är ni intresserade av att höra Göran, Magnus och Hjalmar berätta mer är ni välkomna till Katrinetorps Landeri, östra magasinet den 25 april kl. 18,00. Hoppas att Ni kan komma trots den korta framförhållningen. Det bjuds på kaffe med tilltugg. För ytterligare information kontakta Torgil Brönmark 0705-54 18 79. För att beräkna förtäringen vänligen anmäl hur många som kommer senast de 24 april på torgil.bronmark@malmo.se eller på ovanstående nummer. Väl mött Staffan Petersson Torgil Brönmark Ingela Skog Medfinansiering sker genom statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt- LONA