Egentillsyn av skolor i Knivsta kommun Ängbyskolan och Ängbyskolans fritidshem UN-2014/408

Ordförandeförslag Diarienummer 2015-01-05 UN-2014/408 Utbildningsnämnden Egentillsyn av skolor i Knivsta kommun Ängbyskolan och Ängbyskolans fritidshem UN-2014/408 Förslag till beslut Utbildningsnämnden beslutar att godkänna redovisade egentillsynsrapport för Ängbyskolan, samt att Ängbyskolan vid nämndens sammanträde i april 2015, skriftligen och muntligen redovisar hur man avser att arbeta med de i rapporten upptagna utvecklingsområdena. Björn-Owe Björk ordförande

Sida 1 av 3 Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Britt-Marie Hedlund Datum UN-2014/408 Verksamhetscontroller 2014-12-04 Utbildningsnämnden Egentillsyn av skolor i Knivsta kommun Ängbyskolan och Ängbyskolans fritidshem UN-2014/408 Förslag till beslut Utbildningsnämnden beslutar att godkänna redovisade egentillsynsrapport för Ängbyskolan, samt att Ängbyskolan vid nämndens sammanträde i april 2015, skriftligen och muntligen redovisar hur man avser att arbeta med de i rapporten upptagna utvecklingsområdena. Sammanfattning Den genomförda egentillsynen visar att skolan utifrån Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr11), präglas av ett medvetet pedagogiskt arbete. Skolan arbetar regelbundet tillsammans med eleverna med värdegrund och likabehandling. Eleverna möjliggörs att delta i demokratiska processer både för sin egen utveckling och i verksamheten. Rektor har utvecklat ett systematiskt kvalitetsarbete med kontinuerlig uppföljning av elevers resultat och utveckling. Egentillsynen pekar utifrån skollag och Lgr11 även på några utvecklingsområden. Varav följande utgör de mest centrala områdena för skolan att arbeta vidare med; - Ledningen kan utforma likvärdiga former för samarbete och information mellan skolan och hemmen. - Former för samverkan mellan fritidshem och skola för att nå utbildningsmålen. - Ett fördjupat värdegrundsarbete runt elever i behov av särskilt stöd. - Rektors ledarskap kan synliggöras. Bakgrund I enlighet med Utbildningsnämndens internkontrollplan lå 2014/2015 har en egentillsyn av Ängbyskolan genomförts av kommunens verksamhetscontroller. Egentillsynen är den andra som genomförs på skolan. En första ordinarie tillsyn genomfördes 2007. Egentillsynen är gjord utifrån Skollagen och Lgr11 och genomfördes med hjälp av dokumentationsgranskning, besök, intervjuer och auskultationer i verksamheten.

Sida 2 av 3 De områden som särskilt granskats är; - Resurser, t.ex. personal, kompetensutveckling, resursfördelning, lokaler och pedagogiskt material - Styrning, ledning och kvalitetsarbete - Arbetsmiljö och delaktighet - Pedagogisk verksamhet med tyngdpunkt på: Normer och värden Utveckling och lärande Elevers ansvar och inflytande Skola och hem Övergång och samverkan Betyg och bedömning - Elever i behov av särskilt stöd - Samverkan förskoleklass, skola och fritidshem En rapport utifrån egenkontrollen har sammanställts, där skolans verksamhet har beskrivits och en bedömning gjorts utifrån de områden som granskats. Tillsynen har i sin bedömning lyft fram utvecklingsområden för skolan, vilket framgår av bilagda rapport. Rapporten har återkopplats till verksamheten i form av sakgranskning av intervjumaterialet samt vid ett möte med personal och ledning. Ekonomisk konsekvensanalys Egentillsynen avser endast tillsyn av verksamheten. Ekonomisk konsekvensanalys upprättas inte vid egentillsynerna. Barnkonsekvensanalys Barnkonsekvensanalys är gjord enligt checklista. Hans Åhnberg Utbildningschef Beslutet ska expedieras till: Akten Pia Zingmark Marklund, rektor Ängbyskolan Britt-Marie Hedlund, verksamhetscontroller Hans Åhnberg

Sida 3 av 3 Barnchecklista inför beslut 1. Påverkar beslutet barn? Ja X Nej Enligt FN är alla under 18 år att betrakta som barn Förklara oavsett svar. Egenkontrollen genomförs utifrån skollag och läroplanen (Lgr11) som ska främja alla elevers utveckling och lärande. Om, ja fortsätt med frågorna. 2. Hur har barns bästa beaktats? De utvecklingsområden som finns framtagna syftar till att ytterligare bidra till att alla elevers bästa beaktas. 3. Beskriv eventuella intressekonflikter. 4. Har barn fått uttrycka sina åsikter? Ja X Nej Förklara oavsett svar. Vid egentillsynen genomfördes intervjuer med elevergrupper från skolan och fritidshemmen.

[Välj datum] Rapport från egentillsyn Ängbyskolan grundskola och fritidshem Britt-Marie Hedlund och Kerstin Eskhult Verksamhetscontrollers, strategiskt ledningsstöd i Knivsta kommun

Innehåll Sammanfattande bedömning... 2 Bakgrund... 3 Egentillsynens syfte och fokus... 3 Genomförande och metod... 4 Beskrivning av Ängbyskolans grundskola och fritidshem utifrån dokumentation, intervjuer och auskultationer... 5 Styrning, ledning och kvalitetsarbete... 6 Arbetsmiljö och delaktighet... 8 Den pedagogiska verksamheten... 9 Normer och värden... 10 Kunskaper... 11 Elevers ansvar och inflytande... 12 Skola och hem... 13 Övergång och samverkan... 14 Elever i behov av särskilt stöd... 14 Betyg och bedömning... 15 1

Sammanfattande bedömning Bedömningen vid egentillsynen av Ängbyskolans grundskola och fritidshem är att det bedrivs ett medvetet pedagogiskt arbete av rektor och personal. Rektor har utvecklat ett tydligt kvalitetsarbete med uppföljning av resultat. Ledning och personal följer och bedriver verksamheten utifrån läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11). 1 Vid egentillsynen framkom både styrkor och möjliga förbättringsområden, vilket rapporteras nedan. Styrkor - Hög lärarbehörighet - Medvetet pedagogiskt arbete som utgår ifrån läroplanen - Regelbunden uppföljning och jämförelse av resultat i NP och betyg - Det sker ett kollegialt lärande där bedömning och betyg diskuteras - Systematiskt kvalitetsarbete med utvecklade rutiner för kontinuerlig planering, uppföljning och utveckling av verksamheten - Värdegrunds- och likabehandlingsarbetet med eleverna - Skolans arbete med elevers deltagande i demokratiska processer Utvecklingsområden - Rektors ledningsdeklaration och vilka ambitioner och strävan rektor har med skolans verksamhet kan göras mer känt - Att rektor genomför kontinuerliga lektionsbesök och deltagande i all verksamhet - Förstelärarnas uppdrag behöver tydliggöras i organisationen - Samverkan mellan förskoleklass, skola och fritidshem för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande för eleven (röd tråd) - Förbättra möjlighet för planering och uppföljningar för fritidshemspersonalen - Utveckla fritidshemmens aktiviteter och verksamhet så att eleverna upplever dem mer stimulerande och anpassade efter deras åldrar så att eleverna inte väljer bort 1 Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 2

verksamheten. - Utveckla gemensamma rutiner/ handlingsplan för att stödja personalen att hantera extra ordinära händelser - Ett fördjupat värdegrundsarbete runt elever i behov av särskilt stöd - Dokumentationen av varje barns utveckling - Enhetlig information och återkoppling till föräldrar - Följa upp och ta till sig skälen till varför elever slutar på skolan Bakgrund I enlighet med den av Utbildningsnämnden, fastställda internkontrollplanen för uppföljning, utvärdering och tillsyn av förskolans och skolans verksamhet skall kommunen göra egentillsyn vid två kommunala grundskolor under läsåret 2014/2015. I ett tilläggsuppdrag från nämnden ingår även fritidshemmet vid skolan i egentillsynen. I Utbildningsnämndens internkontrollplan för läsåret 2014/2015 fastställdes att egentillsyn skulle genomföras på Ängbyskolan hösten 2014. Egentillsynens syfte och fokus Egentillsynen skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur skolan och dess fritidshem arbetar i riktning mot de nationella målen samt tillse att gällande nationella styrdokument följs. Tillsynen uppmärksammar följande områden; Grundskolan; Resurser, t.ex. personal, kompetensutveckling, resursfördelning och lokaler Styrning, ledning och kvalitetsarbete Arbetsmiljö och delaktighet Den pedagogiska verksamheten; Normer och värden, Kunskaper, Elevers ansvar och inflytande, Skola och hem samt Övergång och samverkan Elever i behov av särskilt stöd Betyg och bedömning Fritidshemmet; Resurser Pedagogisk ledning och utveckling av verksamheten Fritidshemmets lärandemiljö Måluppfyllelse och resultat 3

Genomförande och metod Egentillsynen genomförs av kommunens verksamhetscontrollers och kommunens samordnare för grundskolan. Inför tillsynen tas kontakt med skolans rektor för att informera om och planera för besöket. Tillsynsgruppen skaffar sig information om skolan och dess fritidshem genom att ta del av aktuella styr- och planeringsdokument samt genom att besöka skolan och fritidshem under två dagar. Vid besöket genomförs intervjuer med rektor, förstelärare, personal, elever och föräldrar. Tillsynsgruppen deltar i ordinarie verksamhet genom auskultationer. Under besöket koncentreras uppmärksamheten särskilt på de områden som är kopplade till syftet med egentillsynen. Minnesanteckningar från de intervjuer som genomförts sammanställs och lämnas till berörda grupper för sakgranskning. Därefter skrivs egentillsynsrapporten där det framgår i vilken mån de nationella kraven följs samt en bedömning av verksamhetens kvalitet och måluppfyllelse i relation till de nationella målen inom de granskade områdena. Resultat från egentillsynen återkopplas till skolan, skolchef, kommunens utbildningschef och redovisas i Utbildningsnämnden. Verksamheten ges därefter möjlighet att beskriva för nämnden hur man avser att arbeta med föreslagna utvecklingsområden. Under två dagar, 17 och 18 september 2014, genomförde en tillsynsgrupp bestående av verksamhetscontrollers Britt-Marie Hedlund och Kerstin Eskhult samt skolsamordnare Ann- Marie Unenge, intervjuer och verksamhetsbesök på Ängbyskolans förskoleklass, grundskola och fritidshem. Vid besöket hölls sju intervjuer vid olika tillfällen. I intervjuerna deltog 14 elever fördeladet på en skolgrupp och en fritidsgrupp, skolans fyra förstelärare, sex personalrepresentanter från skolan, fyra personalrepresentanter från fritidshemmen, skolans rektor samt nio föräldrarepresentanter. I övrigt ägnades tiden till auskultationer i verksamheten. Tillsynsgruppen har dessutom tagit del av följande dokumentation från skolan: - Verksamhetsberättelse 2013/2014 - Verksamhetsplan 2014/2015 - Organisation 2014-2015 - Elevantal - Resultatprofil läsåret 2013-2014 - Betyg årskurs 6 VT 2014 - Checklista läsåret 2014/2015för anställda - Riktlinjer för synpunkts- och klagomålshanteringen i Knivsta kommun - Plan mot diskriminering och kränkande behandling - Förväntningar vid Ängbyskolan (värdegrund) - Uppdragsbeskrivning för förstelärarna - Systematiskt kvalitetsarbete, undervisning - Lathund LPP - Elevhälsoplan (utkast) - Kalendarium Ht 2014 4

- Exempel på information till föräldrar (nya regler gällande skriftliga individuella utvecklingsplanen) - Exempel pedagogisk planering - Exempel på omdömesblankett - Exempel på beslut om att fullgöra skolplikt på annat sätt - Exempel på beslut om anpassad studiegång - Exempel på beslut gällande nationella prov - Exempel på utvärdering och uppföljning av åtgärdsprogram Dessutom har Skolinspektions rapport från tillsynen våren 2010 studerats. Beskrivning av Ängbyskolans grundskola och fritidshem utifrån dokumentation, intervjuer och auskultationer Bakgrundsfakta 2 Ängbyskolan är en kommunal F-6 skola i Knivsta centralort. Skolan ligger i Ängbyområdet och är byggd 1983. Den är byggd som en traditionell skolbyggnad där flexibla lösningar saknas. Hallarna utanför klassrummen är trånga och det saknas bra utrymmen för att arbeta med eleverna i smågrupper Runt skolbyggnaden finns en fin välutrustad skolgård med ett intilliggande litet skogsområde som bidrar till en bra utemiljö för eleverna. Skolan har ett mottagningskök. Presentation av skolan På skolan finns tre förskoleklasser med totalt 48 elever, fördelade på 15-17 elever i varje grupp. I grundskolan går 288 elever. Skolans elever är indelade i 12 klasser med 18-28 elever i varje klass. 49 elever har annat modersmål än svenska, fördelat på 15 olika språk. Det är ca 150 elever som åker skolskjuts. Det finns alltid två bussvakter stationerade vid skolbusshållplatsen. Rektor och föräldrar upplever att det är lugnt vid busshållplatsen. Hösten 2014 minskade elevantalet på skolan med ca 20 elever då flera föräldrar valde att byta skola för sina barn. Skolbytena skedde till andra skolor i Knivsta och i Uppsala. En riktad uppföljning har skett från kommunen över varför skolbyten skett. Skälen som angavs var flera, några ville ha mer undervisning på engelska för sina barn, en stor grupp upplevde att det varit en orolig period på skolan och några uttryckte att de inte upplevde att de fick gehör för oro som de framfört gällande sina barn. Presentation av fritidshemmet På fritidshemmet finns 171 elever inskrivna på de tre fritidshemsavdelningarna. Det är mellan 49-69 inskrivna elever på varje avdelning. Fritidsverksamheten bedrivs i förskoleklassens och skolans lokaler. Ledning Skolan och fritidshemmet leds av en rektor. Rektor har till sin hjälp ett administrativt stöd. Stödet utförs av en skoladministratör och en skolassistent. 2 Fakta från Ängbyskolans verksamhetsberättelse lå 13/14, verksamhetsplan lå 14/15 samt inlämnad dokumentation 5

Tidigare ingick förskoleklassernas, skolans och fritidshemmets personal i arbetslag som leddes av en arbetslagsledare. Arbetslagsledarna ingick även i rektors ledningsgrupp. En organisationsförändring genomfördes hösten 2014, när det tillkom fyra tjänster som förstelärarna på skolan. För att finansiera skolans merkostnad som uppstod vid införandet av förstelärare togs organisationen med arbetslagsledare och arbetslag då bort på skolan. Arbetslagsorganisationen har ersatts av olika grupperingar för kollegialt lärande. Rektor har inte längre någon ledningsgrupp till stöd för skolans ledningsarbete utan axlar själv hela ledningsuppdraget. Rektor planerar framåt att utforma en ledningsgrupp på skolan. Personal På enheten finns fyra förstelärare motsvarande 0,4 åa (årsarbetare). I förskoleklasserna arbetar 1,8 åa, samtliga pedagoger. För elevernas undervisning på skolan finns 18,7 åa lärare, samtliga pedagoger. Till stöd för elever och all personal i enheten finns det 2,45 åa specialpedagog/speciallärare. För elever i behov av särskilt stöd finns 7 resurslärare/assistenttjänster fördelat på 4,15 åa. Fritidshemmens bemanning är 4,4 åa varav 3,7 åa innehas av pedagoger. Personal med pedagogisk utbildning i enheten uppgår till 89 %. Kompetensutveckling Personalen på skolan deltar i kompetensutveckling inom uppsatta utvecklingsområden samt alternativt deltar de i fortbildningar som sker centralt. Många lärare har gått lärarlyftet. Rektor upplever att enhetens fortbildningsanslag samt centrala potter och statsbidrag som används räcker till för det kompetensutvecklingsbehov som finns. Fritidshemspersonalen har deltagit i den fritidsutbildning som pågår i kommunen, Kvalité i fritidshemmet samt Nya allmänna råd för fritidshemmet. Konferens- planerings- och informationssystem Personalkonferenser, APT, äger rum en/ månad. Tid finns avsatt varje tisdagseftermiddag för rektorsinformation och kollegialt lärande. På skolan sker även regelbundet planering med kollegor. Rektor och gruppen med förstelärare har möten var fjortonde dag. Elevvårdsteamet träffas varannan vecka, trygghetsgrupp möts 1 ggr/månad, specialpedagogsmöte sker 1 ggr/ vecka och handledning för resurslärare 1 ggr/vecka. För fritidspersonalens planering är det avsatt 20 min/ vecka. För personal från förskoleklasserna och fritidshemmen finns tid för gemensam planering avsatts 1 ggr/månad. Samverkan med fackliga organisationer genomförs regelbundet. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Verksamheten ska systematiskt och kontinuerligt planeras, följas upp och utvecklas. Kvalitetsarbetet ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal. Barn i förskolan och deras vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Skollagen 4 kap 3 och 4 Rektor har strukturerat upp det systematiska kvalitetsarbetet för Ängbyskolan. Skolan gör regelbundet analyser av det sammantagna resultatet av NP och betyg. Ett omfattande gemensamt arbete sker vid skolans kunskapsseminarier som genomförs för all personal i slutet på vårterminen. Vid seminariet arbetar man med de kunskapsresultaten som uppnåtts för olika elevgrupper. Resultatet som uppnåtts och analyser som gjorts blir underlag 6

för skolans verksamhetsberättelse och verksamhetsplan. Verksamhetsplanen utformas utifrån de utvecklingsområden som identifierats. Styrdokument finns framtagna. Vid framtagandet av skolans värdegrund, verksamhetsberättelse och verksamhetsplan har personalen varit delaktiga. Likabehandlingsplanen arbetades fram tillsammans hur med skolans trygghetsgrupp. I det arbetet togs även hänsyn till enkätresultat där det framgick hur föräldrar och elever upplevde tryggheten på skolan. I sitt arbete med att förankra och utöva sitt pedagogiska ledarskap utgår rektor från sin ledningsdeklaration. Vid intervjuerna upplevdes inte rektors ledningsdeklaration välbekant för föräldrar och personal. Föräldrarna kände inte heller till vilka ambitioner och strävan rektor har med skolans verksamhet. Personalen upplever rektor mycket kunnig på skollag, läroplan och det som skolverket informerar om, vilket känns tryggt för personalen. För att få kunskap om skolans inre arbete gör rektor lektionsbesök samt deltar vid de pedagogiska diskussionerna som regelbundet genomförs på skolan. Rektors målsättning är att besöka alla lärare från förskoleklass till år 6 en gång varje läsår. Rektors upplevelse av lektionsbesöken återkopplars till läraren vid medarbetarsamtalen. Personalen upplever rektors lektionsbesök i verksamheten värdefulla. De önskar att det skulle ske än mer regelbundet än vad som sker idag. Flera lärare upplevde att det hade gått lång tid sedan de fått något lektionsbesök av rektor. Rektor genomför inga panerade verksamhetsbesök på fritidshemmen. Vid intervjuer med föräldrar och elever upplevdes att rektor inte var tillräckligt synlig och känd för dem. Inför hösten 2014 togs arbetslagsledarna och arbetslagsorganisationen bort på enheten. Arbetslagsorganisationen har ersatts av pedagogiska grupper, där diskussioner och utvecklingsarbete sker inom olika ämnen. De pedagogiska grupperna är flexibla från förskoleklass till åk 6 beroende på vilket pedagogiskt utvecklingsområde man arbetar med. Borttagandet av ledningsgrupp och arbetslag upplevdes vid egentillsynen osäker för personalen. De upplevde att det saknats information om förändringen och hur ledningen på skolan ska utformas framåt. Sedan augusti 2014 finns det fyra förstelärare i enheten. P. g. a. underskott i enhetens ekonomi har rektor endast haft möjlighet att finansera 10 % per förstelärare för övergripande arbete. Övrig tid tjänstgör förstelärarna som klasslärare. Tiden som åtgår för förstelärarna uppdrag med övergripande arbete upplevde lärarna hade förts över som merarbete för dem. Särskilda uppdragsbeskrivningar för förstelärarna har utformats. Två av dem har i uppdrag att utveckla undervisningen och det kollegiala arbetet på Ängbyskolan. Till de båda andra förstelärarna har rektor delegerat särskilda ledande uppdrag. Vid egenkontrollen upplevdes förstelärarnas roller otydliga för personalen. Antalet elever som till hösten började i andra skolor var ovanligt högt. Kommunen följer regelbundet upp varför föräldrarna väljer annan skola för sitt barn. Rektor och personal bör arbeta med uppföljningen, ta till sig skälen för det och arbeta förebyggande för att det inte ska ske framåt. 7

Sammanfattning och bedömning Det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete på skolan med utvecklade rutiner för kontinuerlig planering, uppföljning och utveckling av verksamheten. Rektors ledningsdeklaration och vilka ambitioner och strävan rektor har med skolans verksamhet kan göras mer känt. Rektor kan se till att genomföra än mer kontinuerliga lektionsbesök i klassrummen och verksamhetsbesök på fritidshemmen. Rektor kan verka för att bli än mer synlig och känd för föräldrar och elever. Förstelärarnas roller och hur ledningen på skolan ska utformas framåt kan behöva förtydligas för personal och föräldrar. Följa upp och ta till sig skälen till att elever slutar på skolan Arbetsmiljö och delaktighet Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. (Skollagen 5 kap 3 ) Skolan och fritidshemmet har en plan mot diskriminering och kränkande behandling, Ängbyskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Arbetet med att skapa trygghet och studiero i verksamheten utgår ifrån framtagna gemensamma värdeord. På skolan finns det ett uppbyggt faddersystem mellan elever i åk 1 och åk fyra. Faddrarnas uppdrag är att introducera de yngre eleverna på skolan. Eleverna upplever att faddersystemet ger trygghet för de yngre eleverna och gör att eleverna lär känna varandra. För att skapa trygghet för eleverna är skolgården uppdelad utifrån olika åldersgrupper. På skolgården finns en Kompis sol som eleverna kan söka upp om de upplever att de inte har någon att leka med för tillfället. Rastvakter finns ute tillsammans med eleverna under alla raster. Föräldrarna upplever att det ibland sker incidenter mellan eleverna i det intilliggande skogsområdet och önskar en större uppsikt av rastvakterna där. Det finns en Trygghetsgrupp på skolan som består av specialpedagoger och praktisk estetiska pedagoger. Elevrådet arbetar regelbundet med trygghetskartan som utvecklats för skolan. Förra läsåret upplevdes turbulent både för elever och personal och resulterade i att många elever har lämnat skolan då de upplevt miljön orolig och känt sig kränkta från andra elever. Vid terminsuppstarten satsade rektor tillsammans med personalen på ett omfattande arbete gällande likabehandling, värdegrund och teambuilding. Under hösten har lärarna fortsatt det arbetet tillsammans med eleverna. En uppföljning av uppnått resultat gällande satsningen på värdegrundsarbetet genomfördes på ett APT i oktober. Vid intervjuerna framförde lärare att de under den turbulenta perioden upplevt en osäkerhet 8

om hur de skulle agera när det blev akuta lägen om gränssättningar gentemot utåtagerande elever. Det har skett två anmälningar de senaste åren till skolinspektion som berör skolan gällande särskilt stöd/kompensatoriska hjälpmedel. Skolan har även haft några ärenden gällande kränkande behandling som rektor anmält till huvudmannen. En plan, hur det ska hanteras och när det ska följas upp, upprättas för varje anmälan. Sammanfattning och bedömning Skolan har en plan mot diskriminering och kränkande behandling. Ett omfattande arbete har genomförts både för personal och elever gällande likabehandling och värdegrund. Rutiner finns för hur anmälningar till skolinspektionen ska hanteras samt att planer vid anmälan upprättas och följs upp. För att motverka osäkerhet och säkerställa att all personal ska veta hur de gemensamt ska agera och hantera extra ordinära händelser framåt kan rektor tillsammans med personalen utveckla gemensamma rutiner/ handlingsplan för det. Den pedagogiska verksamheten Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. (Skollagen 3 kap 3 ) Personalen i alla verksamheter har stor behörighet och kompetens. Rektor har höga positiva förväntningar på all personal. Det bedrivs ett medvetet pedagogiskt arbete som utgår från läroplanen. Personalen upplever att de arbetar bra tillsammans och att det är hög trivselfaktor på skolan. Arbetsklimatet upplevs prestigelöst, man hjälps åt och ger ett gott stöd till varandra i vardagen. Reflektion tillsammans med en kollega är mycket viktigt och det finns mer tid för det på skolan nu än tidigare. Klasserna på Ängbyskolan är stora. För att kunna erbjuda de yngre barnen bra stöd med grundläggande matematik och läsinlärning har rektor valt att ha ett tvålärarsystem för årskurs 1 och 2. Samverkanspersoner som är utbildade pedagoger arbetar tillsammans med klassläraren under skoldagen och fortsätter sedan på sina tjänster till fritidshemsverksamheten på eftermiddagen. Lärarna för alla årskurser försöker dela upp klasserna i mindre grupper när det är möjligt. Lokalerna erbjuder små möjligheter till delning av klasser då det inte finns särskilt många lediga utrymmen under skoldagen. För elever i behov av särskilt stöd finns en stor organisation med specialpedagoger, resurslärare och assistenttjänster Vid intervjuerna framförde föräldrarna och lärare önskemål om att skolans resurser kan omfördelas så att klasserna kan minskas. Planerad läxhjälp finns för vissa elever som har särskilda behov av det. Läxhjälpen för dessa elever genomförs på fritidshemmen. Det kommer fr. o m v 41 att kunna erbjudas läxhjälp i organiserad form framåt för alla elever en eftermiddag i veckan. Det som kan begränsa stödet 9

till samtliga elever är att vissa elever inte kan stanna kvar på skolan då de är beroende av skolskjuts och inte går på fritidshem. Det som skulle kunna utvecklas ytterligare är samverkan mellan förskoleklass, skola och fritidshem för att få en röd tråd i elevens utveckling och lärande. Sammanfattning och bedömning Personalen i alla verksamheter har stor behörighet och kompetens. Det bedrivs ett medvetet pedagogiskt arbete som utgår från läroplanen. Samverkan mellan förskoleklass, skola och fritidshem skulle kunna utvecklas ytterligare för att få en röd tråd i elevens utveckling och lärande. Läxhjälp i organiserad form kommer att kunna erbjudas framåt för alla elever en eftermiddag i veckan. Klasserna på Ängbyskolan är stora och lokalerna erbjuder små möjligheter till delning av klasser. En översyn av samtliga resurser kan göras för att undersöka om de används optimalt utifrån behov. Medarbetarna skulle kunna göras delaktiga i det arbetet. Normer och värden Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling ( Lgr11) Skolan har utformat en gemensam värdegrund, Förväntningar vid Ängbyskolan. Värdegrunden omfattar samtliga skolans verksamheter. Värdegrunden tillsammans med skolans verksamhetsplan ligger till grund för skolans och fritidshemmens systematiska arbete med eleverna så att de ska tillägna sig grundläggande värderingar, attityder och färdigheter. Vid klassråden sker en fokusering på värdering- och attitydfrågor där eleverna pratar om hur man ska vara mot varandra, kamratskap och beteenden som är rätt och fel. Sammanfattning och bedömning Skolan och fritidshemmen arbetar systematiskt för att eleverna ska tillägna sig grundläggande värderingar och attityder. 10

Kunskaper Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. ( Lgr 11) Skolans höga förväntningar på eleverna förmedlas till eleverna hela tiden, det visar sig vid varje lektionstillfälle och i allt arbete som pågår på skolan. Förväntningar som ställs på eleverna förmedlas via tydliga matriser var är jag- vart ska jag och tas upp vid respektive elevs individuella pedagogiska planering. Lärarna pratar med eleven om kvalitetshöjningar men har olika krav på elever beroende på deras individuella förutsättningar. För att underlätta lärandet för eleven och öka resultatet i matematik använder man sig sedan ht 2014 av Ängbymodell, som innebär att hela progressionen i matematik med talområde 1-10 och de fyra räknesätten flyttas ner ett år, till förskoleklassen. Lärandet sker genom att via lek och kreativ undervisning att en stund varje dag fokusera på matematik. Någon dokumentationsmodell för att följa förskoleklassernas elevers resultat finns ännu inte framtagen. Det kvarstår ett arbete i enheten med att sammanlänka förskoleklassens nya arbetssätt med skolan. Tanken med arbetet är att eleverna ska bli bättre förberedda inför att de börjar i åk 1 samt att arbetet ska närma förskoleklassen med lågstadiet. Det finns specialpedagoger kopplade till bestämda årskurser med uppdrag att stötta lärarna i undervisningen. På EHT- möten diskuteras och analyseras insatta åtgärder. Tidigare använde sig skolan av kommunens system Unikum för kommunikation till föräldrar och elever om målen i utbildningen och resultat som eleven uppnådde. Rektor, personal, elever och föräldrar har upplevt Unikum svårarbetat. Skola har fått dispensen av skolchefen att inte ingå i Unikum under ett år. Under dispensperioden använder skolan Skolverkets omdömesblankett för att dokumentera elevens måluppfyllelse och utveckling inför utvecklingssamtalen. Lärarna upplever att det är tidsbesparande att inte behöva använda Unikum. När skolan slutade med Unikum upplevde föräldrarna det svårare att på ett enkelt sätt hitta skolans gemensamma dokument t ex målen i undervisning, Plan mot diskriminering och kränkande behandling och samlad information från skolan samt att följa elevens resultat och utveckling. Föräldrarna upplevde att det inte var tydligt för dem vad eleverna ska uppnå i olika ämnen samt de kunskapskrav som finns i olika ämnen. I egenskap av deltagare i skolråd har föräldrar fått hem dokumenten om målen i läroplanen. Fler föräldrar som intervjuades upplevde att de inte har fått den informationen. På några föräldramöten har de olika stegen i betygssystemet och målen konkretiseras. Eftersom föräldrarna inte vet vad som förväntas i de olika ämnena är det svårt för föräldrar att ha en uppfattning om hur det går för sitt barn. De förlitar sig på att lärarna har kontroll på att eleverna arbetar mot målen. Föräldrarna upplever inte att de saknar Unikum men saknar möjligheten att regelbundet ta del av den information som fanns där. De föräldrar som deltog vid intervjun hade inte sett den mall från Skolverket som skolan ska använda sig av på utvecklingssamtalen men utgår från att information kommer vid samtalen. Efter att den beslutade provperioden utan UNIKUM har genomförts kommer föräldrar och elever att få utvärdera om nuvarande system ger dem den information som de behöver för att följa elevens utveckling och hålla sig informerade. 11

Några särskilda uttalade mål för fritidsverksamheten finns inte framtagna. Fritidspersonalens uppdrag av utveckling och lärande för eleverna koncentreras på det sociala, beteendet och kontakten mellan barnen. I verksamheten pågår olika aktiviteter men fokuseringen är mycket på lek och rörelse. Föräldrarna upplever att personalens engagemange skiftar mellan fritidsavdelningarna. Enligt föräldrarna fanns mycket mer att göra tidigare på fritids, då spelades det teater, snickrades mm, nu upplever de att eleverna mest får vara ute. Föräldrarna skulle önska att aktiviteterna och verksamheten skulle vara mer stimulerande och anpassas efter elevernas åldrar, så att eleverna upplever det är roligt att gå kvar i verksamheten. Sammanfattning och bedömning Det bedrivs ett medvetet pedagogiskt arbete som utgår ifrån läroplanen både i skolan och på fritidshemmet. Skolans höga förväntningar på eleverna utifrån elevens individuella förutsättningar förmedlas till eleverna. Resultat följs upp och arbetas med. Dokumentationen görs på skolan av varje barns utveckling. Dokumentationen var vid egentillsynen inte känd för föräldrarna. Föräldrarna har inte möjlighet att på ett enkelt och enhetligt sätt ta del av dokument, samlad information och elevens resultat och utveckling samt de olika ämnenas kunskapskrav. Mål för fritidsverksamheten kan formuleras. Aktiviteterna och verksamheten på fritidshemmen kan utvecklas så att de upplevdes mer stimulerande och anpassade efter elevernas åldrar. För att utveckla fritidshemmen kan elever och föräldrar göras delaktiga. Elevers ansvar och inflytande Eleverna ges möjlighet till ett aktivt inflytande över utbildningen. Det sker bl. a genom att de får ge synpunkter på hur-frågor i undervisningen och att lärarna diskuterar med eleverna hur de tror att de bäst lär sig. Barn och elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för barnens och elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. (Skollagen 4 kap 9 ) Eleven får olika förslag gällande sin undervisning som den får välja mellan. Ansvaret ökar med åldern. Vid utvecklingssamtalen tar man upp med eleven vad den vill lära sig. Det som eleven tar upp skrivs in i UIP. De individuella utvecklingsplanerna skapar eleverna tillsammans med lärarna. Lärarna uppdrag är att vara huvudaktörer över elevernas inflytande över sin individuella IUP. Rektors 12

uppdrag är att tydliggöra att de ska utformas, skapa förutsättningar för det samt följa upp att det utformas planer med alla elever och att de följs upp regelbundet. För att ge eleverna ett aktivt inflytande på skolan finns klassråd och elevråd. Elevrådet leds av rektor. Nya representanter till elevrådet utses, med en representant per klass, varje årskurs av klassrådet. Elevrådets uppdrag är att arbeta med frågor som rör elevernas arbetsmiljö. Rektors målsättning är att arbetet ska inrikta sig på riktiga arbetsmiljöfrågor som har betydelse för eleverna och deras arbetsmiljö. Sammanfattning och bedömning På skolan pågår ett aktivt deltagande i demokratiska processer för eleverna. Eleverna ingår både i klass- och elevråd och har möjlighet till ett aktivt inflytande över sin utbildning. Skola och hem På skolan finns ett Skolråd som består av en föräldrarepresentant från varje klass och personal som representerar alla verksamheter på skolan. Skolrådens protokoll finns utlagda på hemsidan. Rektor upplever att Skolrådet fungerar som en bra referensgrupp för det utvecklings- och kvalitetsarbete som bedrivs på skolan. Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling. ( Lgr 11) Minst en gång varje termin ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare ha ett utvecklingssamtal om hur elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling bäst kan stödjas samt om vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen. (Skollagen 10 kap 15 ) Utvecklingssamtal genomförs en gång per termin. När Unikum användes upplevde föräldrarna att de hade möjlighet att förbereda sig inför utvecklingssamtalet. Hur det ska gå till nu när de inte når den informationen vet de inte. Övergripande information till elever och föräldrar förmedlas via digitala veckobrev från klassläraren. Hur man får information och kvaliteteten på informationen skiljer sig åt mellan olika klasser. Det är väldigt beroende av vilken lärare eleven har. Det framkommer behov och önskemål från föräldrarna om ett enhetligt system för övergripande information och återkoppling gällande sitt barns resultat. Vaktmästaren ansvarar för att lägga ut information från skolan på hemsidan. Rektors ambition är att förmedla skolutveckling och medvetandegöra föräldrarna om sin ambition att utveckla skolan. För att ytterligare nå ut med sina budskap planerar rektor att starta en blogg samt att regelbundet förmedla ut egna informationsbrev framåt, innehållande bl. a normer och värden. Sammanfattning och bedömning Utvecklingssamtal genomförs en gång per termin. Skolråd som består av en föräldrarepresentant från varje klass finns på skolan. 13

Övergripande information till elever och föräldrar förmedlas via digitala veckobrev från klassläraren. Hur man får information och kvaliteteten på övergripande informationen skiljer sig åt mellan olika klasser. Ledningen kan utveckla enhetligt system för övergripande information till föräldrarna. Möjlighet för föräldrar och elever att förbereda sig inför utvecklingssamtalet behöver tas fram samt informeras ut. Övergång och samverkan Det finns ingen röd tråd i planering mellan den verksamhet som sker på skolan och fritidshemmen. Vissa samverkansformer finns mellan skola-fritidshem men de hänger inte ihop utifrån elevens hela lärande. Både personal och rektor upplever att det kan utvecklas. Rektor har identifierat det som ett utvecklingsområde. Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem ska utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv ska skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan samt med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Samarbetet ska utgå från de nationella mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. (Lgr 11) Sammanfattning och bedömning Samverkansformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem behöver utvecklas för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande för eleven (röd tråd). Elever i behov av särskilt stöd I specialpedagogernas uppdrag ingår att gör kartläggningar av elevernas behov. De är även delaktiga i utformandet av elevernas åtgärdsprogram. För att fånga upp elever i behov av särskilt stöd träffas rektor och elevvårdsteamet varannan vecka. Framtagandet av åtgärdsprogram har rektor delegerat till specialpedagogerna som i samarbete med klasslärare utformar åtgärdsprogram. Rektor har Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska behovet av särskilt stöd och hur det ska tillgodoses framgå. Av programmet ska det också framgå när åtgärderna ska följas upp och utvärderas och vem som är ansvarig för uppföljningen respektive utvärderingen. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. (Skollagen 3 kap 9 ) regelbundna möten varje vecka tillsammans med specialpedagogerna för att följa upp arbetet med de elever som bedömts ha ett särskilt stöd. På skolan fanns det vid egentillsynen tre specialpedagoger och sju personliga resurslärare/assistenter anställda för att stötta elever i behov av särskilt stöd. Antalet är högre än det brukar vara på skolorna men rektor anser att de resurserna behövs på skolan. Elever i behov av särskilt stöd finns till största del med resurslärare eller assistenter i klassrummen. 14

Rektor är medveten om det inkluderingsuppdrag som skolan har. 2013 genomfördes ett utvecklingsarbete med elevhälsoteamet där begreppet av inkludering belystes. Utifrån det arbetet har en lokal elevhälsoplan arbetats fram. Vid egentillsynen upplevde utvärderarna ett behov av ett övergripande arbete med hela organisationen gällande inkluderingsuppdraget för att få en förståelse hos all personal vad uppdraget innebär. För elever i behov av särskilt stöd sker anpassningar inom fritidsverksamheten och det finns personal med särskild kompetens. Fritidspersonalen och skolpersonalen är med på EHT och andra möten för att belysa hur det går på fritids för att ge ett helhetsperspektiv utifrån eleven för rätt resurser samt rätt stöd ska kunna sätta in. Rektor framförde vid intervjun att mer medel behöver tillskjutas för att hantera de behov av särskilt stöd som finns på skolan. Rektor anser att det är angeläget att den centrala elevhälsan uppdaterar dokument och riktlinjer med tanke på att det är många nya medarbetare anställda. Det råder idag en viss förvirring över vad som gäller och hur eventuella nya rutiner kommuniceras. Sammanfattning och bedömning Skolan har skapat rutiner och tydliggjort ansvar för bedömning, åtgärdsprogram och uppföljning av elever i behov av särskilt stöd. För elever i behov av särskilt stöd sker anpassningar inom fritidsverksamheten och det finns personal med särskild kompetens. Fritidspersonalen och skolpersonalen deltar gemensamt på möten gällande elever i behov av särskilt stöd för att ge ett helhetsperspektiv utifrån elevens behov. Utvärderarna upplevde att det finns behov av ett övergripande arbete gällande inkluderingsuppdraget för att få en förståelse i hela organisationen vad uppdraget innebär. Betyg och bedömning Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de nationella kunskapskrav som finns för respektive ämne. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika kunskapskrav för olika betygssteg. (Lgr 11) Skillnader i resultat i olika ämnen mellan pojkar och flickor har identifierats, vilket har resulterat i att man har börjat tala om krav och förväntningar på pojkar respektive flickor. Förstelärarna har i uppdrag att arbeta med att coacha individuella lärare utifrån dessa skillnader. Skolan har tydliggjort vilka mål eleverna ska nå och vilka bedömningsunderlagen är. De specifika bedömningarna i varje ämne dokumenteras av lärarna. De betygskriterier som skolan arbetar utifrån utgår ifrån Lgr 11. 15

Förstelärare och rektor samlar betygssättande lärare v 44 för ett kollegialt lärande där bedömning och betyg diskuteras. För åk 6 jämförs resultat på NP 3 och övrig bedömning. Rektors roll i betygsarbetet är att löpande låta lärarna bolla sina frågor med henne. Utvecklingssamtal genomförs en gång per termin. När Unikum användes upplevde föräldrarna att de hade möjlighet att förbereda sig inför utvecklingssamtalet. Hur det ska gå till nu vet de inte. Sammanfattning och bedömning Pedagogerna följer regelbundet upp och jämför resultat i NP och betyg. Ett kollegialt lärande sker där bedömning och betyg diskuteras. 3 Nationella prov 16