(ii) Beräkna sidoförskjutningen d mellan in- och utgående strålar, uttryckt i vinklarna θ i och tjocklekar t i. (2p)

Relevanta dokument
Luft. film n. I 2 Luft

ett uttryck för en våg som beskrivs av Jonesvektorn: 2

FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 hp, FK4009 Torsdagen den 21 augusti 2008 kl 9-15

1. Betrakta en plan harmonisk elektromagnetisk våg i vakuum där det elektriska fältet E uttrycks på följande sätt (i SI-enheter):

FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 högskolepoäng, FK4009 Tisdagen den 17 juni 2008 kl 9-15

FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 7 poäng, FyL2 Tisdagen den 19 juni 2007 kl 9-15

Ljudhastighet (vätska & gas) RT v M Intensitet från en punktkälla P I medel 2 4 r Ljudintensitetsnivå I 12 2 LI 10lg med Io 1,0 10 W/m Io Dopplereffek

Kapitel 35, interferens

Tentamen i Vågor och Optik 5hp F, Q, kandfys, gylärfys-programm, den 11. juni 2010

Kapitel 36, diffraktion

Tentamen i Våglära och optik för F

Diffraktion och interferens

Lösningar till repetitionsuppgifter

Vågrörelselära och optik

5. Elektromagnetiska vågor - interferens

Tentamen i Optik för F2 (FFY091)

Diffraktion och interferens

s 1 och s 2 är icke kvantmekaniska partiklar? e. (1p) Vad blir sannolikheterna i uppgifterna b, c och d om vinkeln = /2?

TFEI02: Vågfysik. Tentamen : Lösningsförslag

Optik, F2 FFY091 TENTAKIT

Vinkelupplösning, exempel hålkameran. Vinkelupplösning När är två punkter upplösta? FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1. Böjning i en spalt

LJUSETS DIFFRAKTION. 1 Inledning. Ljusets diffraktion

TFEI02: Vågfysik. Tentamen : Svar och anvisningar. t s(x,t) =s 0 sin 2π T x. v = fλ =3 5 m/s = 15 m/s

Fysik (TFYA14) Fö 5 1. Fö 5

FK Kvantfysikens principer, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning, onsdag 21 december 2016, kl 17:00-22:00

Övning 9 Tenta

Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics Handbook.

TFEI02: Vågfysik. Tentamen : Svar och anvisningar. t 2π T x. s(x,t) = 2 cos [2π (0,4x/π t/π)+π/3]

Institutionen för Fysik Polarisation

Interferens och diffraktion

Vågrörelselära & Kvantfysik, FK december 2011

Föreläsning 14 och 15: Diffraktion och interferens i gitter, vanliga linser, diffraktiv optik och holografi

1 AKUSTIK Håkan Wennlöf, I = P A m 2 P effekt, A arean effekten är spridd över (ofta en sfär, ljud utbreds sfärsiskt).

Vinkelupplösning, exempel hålkameran. Vinkelupplösning När är två punkter upplösta? FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1. Böjning i en spalt

Tentamen i Vågor och Optik 5hp F, Q, kandfys, gylärfys-programm, den 15. mars 2010

Vågrörelselära och optik

Final i Wallenbergs fysikpris

1. a) I en fortskridande våg, vad är det som rör sig från sändare till mottagare? Svara med ett ord. (1p)

FK Kvantfysikens principer, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning, onsdag 16 december 2015, kl 17:00-22:00

Diffraktion och interferens

Hjälpmedel: Grafritande miniräknare, gymnasieformelsamling, linjal och gradskiva

Diffraktion och interferens

Diffraktion och interferens Kapitel 35-36

FAFF Johan Mauritsson 1. Föreläsningar. Våglära och optik. Världens minsta film. Projekten

λ = T 2 g/(2π) 250/6 40 m

Föreläsning 3: Radiometri och fotometri

Repetition Ljus - Fy2!!

Ljusets diffraktion (170310)

Övning 9 Tenta från Del A. Vägg på avståndet r = 2.0 m och med reflektansen R = 0.9. Lambertspridare.

Böjning. Tillämpad vågrörelselära. Föreläsningar. Vad är optik? Huygens princip. Böjning vs. interferens FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1

Fysik. Laboration 3. Ljusets vågnatur

Tentamen i Vågor och Optik 5hp den 19. augusti 2016

EXPERIMENTELLT PROBLEM 2 DUBBELBRYTNING HOS GLIMMER

Laboration i Geometrisk Optik

Kapitel 33 The nature and propagation of light. Elektromagnetiska vågor Begreppen vågfront och stråle Reflektion och brytning (refraktion)

1. Ge en tydlig förklaring av Dopplereffekt. Härled formeln för frekvens som funktion av källans hastighet i stillastående luft.

Tentamen i Fotonik , kl

I 1 I 2 I 3. Tentamen i Fotonik , kl Här kommer först några inledande frågor.

Vågrörelselära, akustik och optik. Lösningsförslag till räkneuppgifter

Polarisation. Abbas Jafari Q2-A. Personnummer: april Laborationsrapport

E-I Sida 1 av 6. Diffraktion på grund av spiralstruktur (Total poäng: 10)

Interferens och diffraktion

Svar och anvisningar

Lösningar till tentamen i Transformmetoder okt 2007

Lösningsförslag - tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 122 / BFL 111

Ljusets interferens. Sammanfattning

The nature and propagation of light

Institutionen för Fysik Polarisation

5B1134 Matematik och modeller Lösningsförslag till tentamen den 11 oktober 2004

Föreläsning 7: Antireflexbehandling

Tentamen i Optik för F2 (FFY091)

3. Mekaniska vågor i 2 (eller 3) dimensioner

Interferens (Kap. 35) Interferens (Kap. 35) Interferens mellan vågor från två punktformiga källor. Skillnad mellan interferens och diffraktion

Vågrörelselära och optik

Sätt t = (x 1) 2 + y 2 + 2(x 1). Då är f(x, y) = log(t + 1) = t 1 2 t t3 + O(t 4 ) 1 2 (x 1) 2 + y 2 + 2(x 1) ) 2 (x 1) 2 + y 2 + 2(x 1) ) 3

Tentamen i Fotonik , kl

Föreläsning 6: Polarisation

Dugga 2 i Matematisk grundkurs

Laboration 1 Fysik

Hur funkar 3D bio? Laborationsrapporter. Räknestuga. Förra veckan kapitel 16 och 17 Böjning och interferens

5B1134 Matematik och modeller Lösningsförslag till tentamen den 29 augusti 2005

Rita även grafen till Fourierserien på intervallet [ 2π, 4π]. (5) 1 + cos(2t),

Föreläsning 7: Antireflexbehandling

IV, SF1636(5B1210,5B1230).

Föreläsning 6: Polarisation

Lösningsförslag v1.1. Högskolan i Skövde (SK) Svensk version Tentamen i matematik

Svar och anvisningar

Tentamen i Matematik 1 HF1901 (6H2901) 4 juni 2008 Tid:

Institutionen för matematik KTH. Tentamensskrivning, , kl B1202/2 Diff och Trans 2 del 2, för F och T.

4 Polariserat ljus. För linjärt polariserat ljus har E y och E z samma fas φ, så vi kan anta att

MMA127 Differential och integralkalkyl II

Tentamen i Fotonik , kl

Gauss Linsformel (härledning)

MVE500, TKSAM Avgör om talserierna är konvergenta eller divergenta (fullständig motivering krävs). (6p) 2 n. n n (a) n 2.

TFEI02/TEN1: Va gfysik teori och tilla mpningar. Tentamen Va gfysik. 30 maj :00 12:00

SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

Tentamen i Fotonik , kl

Elektromagnetiska vågor (Ljus)

FAFA55 HT2016 Laboration 1: Interferens av ljus Nicklas Anttu och August Bjälemark, 2012, Malin Nilsson och David Göransson, 2015, 2016

Fysik del B2 för tekniskt basår / teknisk bastermin BFL 120/ BFL 111

Transkript:

Tentamen i Vågrörelselära(FK49) Datum: Onsdag, 4 Augusti,, Tid: 9: - 4: Tillåten Hjälp: Physics handbook eller dylikt och miniräknare Förklara resonemang och uträkningar klart och tydligt. Tentamensskrivningen består av 6 frågor. Varje fråga, utom den första, ger maximalt 6 poäng. Lycka till!. (a) En punktformig ljuskälla lyser på 8 cm djup i en vattensamling. Hur stor diameter har den cirkel på vattenytan genom vilken ljus kan tränga upp? Antag att vattnets brytningsindex är.33. (p) (b) En ljusstråle passerar successivt genom en serie planparallella gränsytor, som skiljer områden av olika tjocklek och brytningsindex åt (se figur). (i) Visa att Snells lag gäller mellan första och sista området som om de mellanliggande områdena inte existerade. (p) (ii) Beräkna sidoförskjutningen d mellan in- och utgående strålar, uttryckt i vinklarna θ i och tjocklekar t i. (p) t t θ f d n n n n f θ. En λ/4-platta (QWP) är placerad mellan två linjärpolarisatorer vars transmissionsaxlar (TA) är vinkelräta mot varandra. Vinkeln mellan den första polarisatorns TA och den snabba axeln hos λ/4-plattan är θ. (a) Beräkna Jones matrisen för hela denna anordning. (p) (b) Beräkna Jonesvektorn och beskriv polarisationstillståndet hos ljuset efter den sista linjärpolarisatorn. (p) (c) Hur varierar irradiansen hos det utgående ljuset som funktion av θ? En sammanställning av Jonesvektorer och matriser finns i appendix. (p)

3. Uttrycketet för intensitet - för enkelspalt diffraktion- ges av [ ] sin() I = I där = kb sin(θ), k är vågtalet och b är bredden av spalten. (a) Förklara varför sekundära maxima inte ges av = (m + /)π m =,, 3,. (p) (b) Vad är villkoret för sekundära maxima? (p) (c) Monokromatiskt ljus lyser på en enkelspalt med bredden.8 mm, och et diffraktions mönster uppenbarar sig på en skärm.8 m från spalten. Andra ordningens ljusa linje är på avståndet.6 mm från center av centralmaximum. Vad är våglängden på det inkommande ljuset? (Tänk på centralmaximum som nollte-ordningens ljusa linje och gör en approximation angående positionen av sekundära maxima) (4p) 4. (a) Utveckla funktionen f(x) = cos(ax) ( π x π), där a inte är ett heltal, i en fourierserie. (p) (b) Använd ovanstående utveckling och visa att (i) = + [ sinz z n= ( )n + ] (p) z nπ z+nπ (ii) cotz = + [ z n= + ] (p) z nπ z+nπ där z är vilket tal som helst som inte är en multipel av π. 5. Diffraktionsmönstret från en dubbelspalt skapas av grönt kvicksilverljus vid 546. nm. Varje spalt har bredden. mm. Mönstret avslöjar att fjärde ordningens interferensmaximum saknas. (a) Hur stort är avståndet mellan spaltarna? (3p) (b) Hur stor är irradiansen hos interferensfransarna i de första tre ordningarna relativt den nollte ordningens maximum? (3p) Uttrycket för intensitet - för tvåspalts diffraktion- ges av I = I [ sin() ] [ ] sin(α) sin(α) där = kb sin(θ), α = ka sin(θ), k är vågtalet, b är bredden av spalten och a är avståndet mellan spalterna. 6. En kollimerad ljusstråle infaller i normalens riktning mot tre mycket smala, identiska spalter. I centrum av mönstret, som projiceras på en skärm, är irradiansen I max. (a) Hur stor är fasskillnaden mellan ljus från konsekutiva spalter i P om irradiansen I P i denna punkt på skärmen är noll? (p)

(b) Bestäm förhållandet I P /I max om fasskillnaden mellan ljusvågor i P från konsekutiva spalter är π. (p) (c) Vad är I P /I max i första huvudmaximum? (p) Uttrycket för intensitet - för trespalts diffraktion- ges av I = I [ sin() ] [ ] sin(3α) sin(α) där = kb sin(θ), α = ka sin(θ), k är vågtalet, b är bredden av spalten och a är avståndet mellan spalterna. 3

Översikt över Fourierserier, Fouriertransform och DFT Fourierserier Fouriertransform DFT f x = k = c k e ikx f x = a a k cos kx b k sin kx f x = k= f x = [ A k cos kx B k sin kx ] dk N F k e ikx dk x n = N k= X k e i π N kn c k = π π f x e ikx dx F k = π f x e ikx dx N π i N X k = x n e kn n = π a k = π f x cos kx dx A k = π f x cos kx dx π b k = π f x sin kx dx B k = π f x sin kx dx a k = Re c k k b k = Im c k k A k = Re F k k B k = Im F k k k = heltal k = reell variabel n och k = pos. heltal Symmetriegenskaper f(x) eller x(n) a k b k A(k) B(k) F(k) X(k) jämn reell reell reell reell och jämn udda reell reell imaginär imaginär och udda T Parsevals teorem för perioden T: [ f t ] dt = T a N a n b n n=