Föreläsning 5: Ekonomisk politik, vt Lars Calmfors

Föreläsning 5: Ekonomisk politik, vt 2007 Lars Calmfors

1 1 eorin om köpkraftsparitet (purchasing power parity PPP) Långsiktsteori för växelkursen som betonar varumarknadernas (och inte tillgångsmarknadernas) betydelse Gustaf Cassel (1866 1945) Lagen om ett pris P = E gp i US $/ E P P = i / $/ US i E i E Absolut köpkraftsparitet / EP= E = $/ P US P / E Relativ köpkraftsparitet ( E E ) / E = π $/, t $/, t-1 $/, t-1 US, t π E, t π = ( P P ) / P t t t-1 t-1

3 Skäl till avvikelser från PPP 1. ransportkostnader och handelshinder 2. Olika konsumtionskorgar 3. Imperfekt konkurrens prisdiskriminering - pricing to market Olika PPP-kurs beroende på vilket lands konsumtionskorg som väljs P US / P högre med tysk korg än med amerikansk, eftersom G varor som är relativt sett billiga i USA väger tyngre i den amerikanska än i den tyska priskorgen. Olika typer av varor och tjänster radables eller traded goods: utrikeshandelsvaror eller konkurrensutsatt sektor Non-tradables eller non-traded goods: hemmamarknadsvaror eller skyddad sektor (många tjänster)

4 Fig. 1.2 Exchange rates of the euro and PPPs 1) 1.50 USD per EUR 1.40 1.30 1.20 1.10 1.00 0.90 Exchange rate PPP OECD basket PPP German basket 0.80 PPP US basket 0.70 Jan. 0.60 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 1) Exchange rate are monthly data, while PPPs are given at an annual frequency. Different PPPs are computed with respect tot the different consumption baskets in the United States, the OECD and Germany. Sources: European Central Bank; Federal Statistical Office; OECD; Ifo Institute calculations. EEAG Report 2007

5 Balassa-Samuelsson-effekten Högre prisnivå i länder med högre inkomst per capita Orsak: priserna på non-tradables är högre i de länderna P= (1) P = EP (internationellt varuarbitrage) W = P MPL (2) (vinstmaximering i tradable-sektorn) (3) W N = W (homogen arbetsmarknad) P = W / MPL (4) N N N (pris = marginalkostnad för (5) C non-tradables) = 1 α N α (konsumentprisindex) P P P Balassa-Samuelsson-effekten innebär att relativpriset för non-tradables är högre i rika länder än i fattiga: PN 1 WN 1 W P MPL MPL = = = = P P MPL P MPL P MPL MPL N N N N MPL MPL N P P N

6 Jämför länder med samma valuta (t ex olika euroländer) P är detsamma i alla sådana länder på grund av internationellt varuarbitrage. I rika länder är MPL högre än i fattiga (mer real- och humankapital ger högre produktivitet). Högre MPL innebär högre W = P MPL. I varje land är W N = W. Men skillnaderna i MPL N (produktiviteten) mellan olika länder är mindre i sektorn för non-tradables ( hårklippning tar ungefär lika lång tid ). Eftersom P N = W N / MPL N följer att prisnivån för nontradables måste vara högre i rika länder än i fattiga. Därmed blir också P C (konsumentprisindex) högre.

7 Enligt upphinnarhypotesen är tillväxten högre i fattiga länder än i rika. Skillnaden ligger framför allt i högre produktivitetstillväxt i tradablessektorn. Fattiga länder med högre tillväxt kommer därför att ha snabbare inflation än rika: i Europa kommer t ex Estland och Litauen att ha snabbare inflation än yskland och Sverige också med en gemensam valuta.

8 ΔP P E Δ = Δ + P E P ΔW ΔP ΔMPL = + W P MPL ΔW W N N = ΔW W ΔP ΔW ΔMPL = P W MPL N N N N N N ΔP ΔP ΔP ΔP C (1 ) N W MPL Δ Δ α α α (1 α) N N = + = + = P P P P W MPL C ΔP = α + (1 α) P N ΔW ΔMPL N (1 ) + N α α W MPL P MPL MPL N P N N ΔP ΔP ΔMPL ΔMPL = + = N ΔP = + (1 α) P ΔMPL MPL ΔMPL MPL N N

9 Räkneexempel på Balassa-Samuelsson-effekten ΔP P = 0 ΔMPL MPL N N = 1 % α = 0,5 Estland ΔMPL MPL = 8 % ΔP P C C ΔP ΔMPL ΔMPL = α + (1 α) N P MPL MPL N = 0 + 0,5 (8-1) = 3,5 % yskland ΔMPL MPL = 4 % ΔP P C C ΔP = α + (1 α) P ΔMPL MPL ΔMPL = 0 + 0,5 (4-1) = 1,5 % MPL N N Estland ska alltså ha 2 procentenheter högre inflation än yskland.

10 Produktivitets- och löneökningar (genomsnitt per år 2000-2004) Produktivitetsökning Nominell löneökning Reallöneökning 14 12 12,4 10 8 6 4 2 0 9,9 9,6 8,9 8,4 7,4 7,1 6,7 6,6 6,0 6,1 5,4 4,8 4,8 4,3 4,5 4,2 4,1 4,2 3,5 3,6 2,8 2,9 2,3 2,0 2,0 2,2 2,0 1,7 1,1 Litauen Estland Källa: Europeiska kommissionen Lettland Polen Slovakien Ungern Slovenien Not: Produktivitetsökning avser BNP-ökning per sysselsatt. jeckien USA Cypern 3,4 1,4 1,3 EU-25 3,1 2,3 1,1 1,1 1,1 0,3 EU-15 Malta

11 he monetary approach to the exchange rate E = P / P US P = MS / L ( R, Y ) P = M / L ( R, Y ) E US US US $ S E E E he fundamental exchange rate equation E = P / P = ( M S / M S) i [ LR (, Y ) / L( R, Y )] E US E US E $ US En uppgång av den relativa penningmängden i USA ( M S / M ) US S E av dollarn (E ). måste leda till en nominell depreciering

12 Fishereffekten (1) R = R $ + ( Ee E ) / E Ränteparitet (2) E e E E = π π Relativ köpkraftsparitet e US e E Substitution av (2) i (1) ger: R R = π π e e $ US E Fishereffekten: 1 procentenhets höjning av inflationstakten i ett land leder till 1 procentenhets höjning av nominalräntan.

13 percent per year 15 10 Inflation and nominal interest rates in the U.S., 1955-2006 nominal interest rate 5 0 inflation rate -5 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 CHAPER 4 Money and Inflation slide 30

14 Inflation and nominal interest rates across countries Nominal Interest Rate (percent, logarithmic scale) scale) 100 100 Brazil Romania Zimbabwe Bulgaria 10 10 Israel Germany Switzerland U.S. 1 0.1 0.1 1 10 10 100 100 1000 Inflation Rate (percent, logarithmic scale) scale) CHAPER 4 Money and Inflation slide 31

15 Reala och nominella växelkurser q = EP E /P US Med flexibel nominell växelkurs kan den reala växelkursen ändras både av att den nominella växelkursen (E) och relativpriset i nationella valutor (P E /P US ) ändras. I en valutaunion (eller med fast växelkurs) kan det bara ske genom att den relativa prisnivån ändras Om output/sysselsättning ökar långsiktigt i USA relativt Europa måste relativpriset på amerikanska varor falla, dvs det måste ske en real depreciering i USA. Ekvationen för den reala växelkursen kan också skrivas: E = q g P US /P E Den nominella växelkursen (E) kan ändras antingen därför att den reala växelkursen (q) eller den relativa prisnivån mellan länderna ändras (P E /P US ).

16 Determining the Long Run Real Exchange Rate (cont.) he demand for US products relative to the demand for EU products depends on the relative price of these products, or the real exchange rate. When the real exchange rate, q US/EU = (E $/ P EU )/P US is high, the relative demand for US products is high. Copyright 2006 Pearson Addison-Wesley. All rights reserved. 15-38

17 Räntedifferenser och reala växelkursförändringar EP= q = EP / P Definition av real växelkurs E US (1) ( q e- q ) / q = ( E e- E ) / E + π e - π e E US ( Ee - E) / E = R - R (2) $ Ränteparitet Substitution av (2) i (1) ger: ( q - q) / q = R - R + π - π e e e $ E US R - R = πe - π e + ( qe- q) / q $ US E Nominell ränteskillnad = skillnad i inflation + real depreciering ( R - π e ) ( R - π e) = ( qe- q) / q US $ - re - re = ( qe- q) / q US E r = realränta E Skillnad i realränta = real depreciering (realränteparitet eller real interest rate parity)

18 En fullständig kortsiktsmodell för en öppen ekonomi med flexibel växelkurs Aggregerad efterfrågan på inhemska varor D = C + G + I + CA C = C(Y ) G = G = I = I Konsumtionsfunktion Exogent givna offentliga utgifter Exogent givna klumpsummeskatter Exogent givna investeringar CA = EX EP*IM/P = EX qim Bytesbalansen (nettoexporten) måste mätas i inhemska varor om det ska bli rätt, vilket Mankiw fuskade med. EX = EX(q, Y*) IM = IM(q, Y ) CA = EX(q, Y*) - qim(q, Y ) = CA(q, Y*, Y ) Det är inte självklart att en real depreciering (q ) förbättrar bytesbalansen (CA ). Volymeffekterna på export och import verkar i den riktningen, men värdeeffekten på importen i motsatt riktning.

19 Marshall-Lernervillkoret Om en real depreciering ska förbättra bytesbalansen, måste det s k Marshall-Lernervillkoret vara uppfyllt. Exportens priselasticitet + importens priselasticitet > 1 Villkoret garanterar att volymeffekterna tillsammans är så stora att de dominerar värdeeffekten på importen.

20 Matematisk härledning CA(, q Y*, Y ) = EX(, q Y*) qim(, q Y ) Deriveringsregel för produkt dvxux ( ) ( ) = vx( x) u( x) + ux( x) v( x) dx En real depreciering (q ) förbättrar bytesbalansen (CA ) om dca/dq = CA q > 0. dca EX qim IM q q dq = Multiplicera ekvationen med q/ex. 2 q dca qex q q IMq qim EX i dq = EX EX EX Anta att CA = 0 så att EX = qim i utgångsläget. q dca qexq qimq i = EX dq EX IM 1 dca dq qex q qim q > 0 > 1 EX IM qex EX q = q i EX = η = exportens priselasticitet EX q qimq = - q i IM = η = importens priselasticitet IM IM q Obs! Alla priselasticiteter definieras så att de blir positiva. η + η > 1 dca/ dq > 0.

22 Value Effect, Volume Effect and the J-Curve (cont.) volume effect dominates value effect Immediate effect of real depreciation on the CA J-curve: value effect dominates volume effect Copyright 2006 Pearson Addison-Wesley. All rights reserved. 16-62

23 D = C(Y ) + G + I + CA(EP*/P, Y*, Y ) D = D(EP*/P, Y, G, I, Y*) EP*/P D (Y ) D G D I D Y* D

25 Short Run Equilibrium for Aggregate Demand and Output (cont.) Aggregate demand is greater than production: firms increase output Output is greater than aggregate demand: firms decrease output Copyright 2006 Pearson Addison-Wesley. All rights reserved. 16-16

29 Förändringar som förskjuter DD-kurvan åt höger 1. En ökning av offentlig efterfrågan (G ) 2. En minskning av skatten ( ) 3. En ökning av investeringsvolymen (I ) 4. En minskning av den inhemska prisnivån (P ) 5. En ökning av den utländska prisnivån (P* ) 6. En ökning av den utländska inkomstnivån (Y* ) 7. En minskning av sparkvoten (s ) 8. En förskjutning av efterfrågan från utländska till inhemska produkter (ökad relativ efterfrågan på inhemska varor )

30 Jämvikt på tillgångsmarknaderna 1. Valutamarknaden (ränteparitet) R = R* + (E e E)/E 2. Penningmarknaden M s /P = L(R, Y)

32 Short Run Equilibrium for Assets: AA Curve (cont.) Equilibrium exchange rate in foreign exchange market; Equilibrium output in money market. Copyright 2006 Pearson Addison-Wesley. All rights reserved. 16-29

33 Faktorer som förskjuter AA-kurvan uppåt 1. En ökning av penningmängden (M s ) 2. En minskning av den inhemska prisnivån (P ) 3. En förväntad framtida depreciering (E e ) 4. En höjning av den utländska räntan (R* ) 5. En minskning av inhemsk penningefterfrågan

34 ÖKAD PENNINGMÄNGD, SÄNK PRISNIVÅ E E A R, R*+(E e E)/E A M o /P Y M 1 /P M/P

35 FÖRVÄNAD DEPRECIERING, ÖKAD ULÄNDSK RÄNA E E A R, R*+(E e E)/E A Y M/P

37 How the Economy Reaches Equilibrium in the Short Run Exchange rates adjust immediately so that asset markets are in equilibrium. he domestic currency appreciates and output increases until output markets are in equilibrium. Copyright 2006 Pearson Addison-Wesley. All rights reserved. 16-38

40 Policies to Maintain Full Employment (cont.) emporary fall in world demand for domestic products reduces output below its normal level emporary monetary expansion could depreciate the domestic currency emporary fiscal policy could reverse the fall in aggregate demand and output 16-45

41 Problem med stabiliseringspolitik Politiken blir lätt i genomsnitt alltför expansiv ( inflation bias ) Inte så lätt att identifiera störningar och hur starka de är Expansiv finanspolitik kan leda till budgetunderskott Decision lags

42 Effects of Permanent Changes in Monetary Policy in the Short Run A permanent increase in the money supply decreases interest rates and causes people to expect a future depreciation, leading to a large actual depreciation Copyright 2006 Pearson Addison-Wesley. All rights reserved. 16-51

43 Effects of Permanent Changes in Monetary Policy in the Long Run (cont.) Higher prices make domestic products more expensive relative to foreign goods: reduction in aggregate demand In the long run, output returns to its normal level, and we also see overshooting: E 1 < E 3 < E 2 Higher prices reduce real money supply, Increasing interest rates, leading to a domestic currency appreciation Copyright 2006 Pearson Addison-Wesley. All rights reserved. 16-53

44 Effects of Permanent Changes in Fiscal Policy (cont.) An increase in government purchases raises aggregate demand emporary fiscal expansion outcome When the increase of government purchases is permanent, the domestic currency is expected to appreciate, and does appreciate. Copyright 2006 Pearson Addison-Wesley. All rights reserved. 16-56

45 Varför har permanenta finanspolitiska åtgärder ingen effekt på output? 1. På lång sikt gäller Y = Y f och R = R* (output och ränta vid sina jämviktsnivåer). Eftersom P = M s /L(Y f, R*) måste P vara oförändrad på lång sikt. 2. På kort sikt är M s /P given. Anta att Y. Då måste R. Följaktligen måste också (E e E) enligt ränteparitetsvillkoret. Alltså förväntas en nominell depreciering. 3. Men en förväntad nominell depreciering innebär också en förväntad real depreciering eftersom P är given på lång sikt. Det går inte ihop eftersom Y då måste öka ytterligare än som skett på kort sikt och då aldrig kan återgå till sin jämviktsnivå Y f. 4. Däremot går det hela ihop om Y aldrig förändras utan Y = Y f även på kort sikt.

46 Matematiken vid permanent finanspolitisk expansion M s P = L(Y, R) (1) R = R* + (E e E)/E (2) Y = D(EP*/P, Y-, I, G, Y*) (3) Om G E = E e så att Y hålls konstant enligt ekvation (3), gäller också ekvationerna (1) och (2).

Ytterligare aspekter på växelkursen Samband mellan bytesbalanssituation och växelkurs Placerare i andra länder kan börja tvivla på USAs förmåga att betala tillbaka det man lånat (de kumulerade underskotten i bytesbalansen) Kapitalflödena till USA kan tvärt upphöra: om inte bytesbalansunderskotten motsvaras av kapitalinflöden uppstår utbudsöverskott på dollar (större utbud av dollar för att köpa utländska varor än efterfrågan för att placera i USA): dollarn kommer då att depreciera Men eftersom amerikanska fordringar på utlandet i huvudsak är i utländsk valuta, medan skulderna är i dollar tenderar en dollardepreciering att minska USAs nettoskuld Ingen risk för att värdeeffekter av dollardepreciering leder till finansiell kris till följd av att utlandsskulden ökar (som hänt för många emerging markets ) 47

Fig. 2.2 120 US CURREN ACCOUN BALANCES VERSUS US SOCK OF FOREIGN ASSES AND LIABILIIES as a percentage of US GDP % % 48 120 100 80 Gross external liabilities 100 80 60 60 40 Gross external assets 40 20 0 Current account balance 20 0-20 70 72 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04-20 Source: Lane and Milesi Ferretti (2006).