Vattendelegationen Södra Östersjön 3 /12 2014 Samhällsekonomisk kunskapsfördjupning Stefan Jendteg, nationalekonom, Länsstyrelsen Skåne & RUS
Syfte med kunskapsfördjupningen i samhällsekonomi Att i Vattenförvaltningen bättre kunna lyfta frågor kring hur åtgärder för renare vatten i exempelvis Östersjön kan värderas/finansieras Hur kan värdet av rent vatten beskrivas/beräknas? Vilka är åtgärdsalternativen och hur ska de finansieras: - Styrmedel (utvärdera konsekvenser) - Fysiska åtgärder (utvärdera konsekvenser, K/E-info i VISS) - PPP (kräver rätt incitament, tillsyn och prövning)
Finansiering av åtgärder för ett renare vatten VA-taxa PPP: Höjda avgifter; Rening/Skydd/Investering Styrmedel: Elcertifikat, Handelssystem kväve/fosfor Styrmedel: Skatt/Avgift på gödsel och bekämpningsmedel Avgifter för att finansiera tillsyn/prövning Prispolitik = Vattenuttag ska få kosta = Övervakning
Kostnadseffektiva åtgärder? Kriterier för kostnadseffektivitet Måluppfyllelse & resursanvändning/kostnad måste kunna mätas Måluppfyllelse/Nytta Kostnad för resursinsatser Åtgärder som till en given kostnad ger störst miljöeffekt Åtgärder som till lägst kostnad når önskad miljöeffekt Åtgärder som ger störst miljöeffekt till lägsta kostnad
Samhällsekonomiska begrepp Kostnadseffektivitet Diskontering Fördelningsanalys Betalningsvilja Känslighetsanalys Externa effekter Kollektiva nyttigheter Värdetransferering Schablonvärden
Samhällsekonomisk konsekvensanalys: x + a n = n k=0 n k xk a n k =?
Kostnadseffektivitet: Att uppsatta miljömål nås till lägsta möjliga kostnad för samhället Ett villkor för kostnadseffektivitet är att styrmedlet säkerställer att alla aktörer möts av samma pris; typ likformiga skatter och subventioner Kostnadseffektivitet ett viktigt kriterium i utvärderingen av styrmedel, liksom analys av styrmedlens utformning och incitamentsstruktur Kostnadseffektivitet är viktigt för politikens legitimitet: - Styrmedel som ger onödigt höga kostnader för aktörerna riskerar motarbetas - Ej kostnadseffektiva styrmedel ett slöseri med samhällets resurser Behov av mer kunskap om hur styrmedels kostnadseffektivitet är och hur dessa kan utvärderas
Styrmedel för att nå miljökvalitetsmålen - En kartläggning En del av arbetet med fördjupad utvärdering av de 16 miljökvalitetsmålen 2012 Genomförts av målansvariga myndigheter för respektive mål: Boverket, Energimyndigheten, HaV, Jordbruksverket, KemI, Kommerskollegium, RAÄ, Skogsstyrelsen, Strålskyddsmyndigheten & SGU Naturvårdsverket koordinator Källa: Naturvårdsverket (rapport 6415, oktober 2012, 427 s)
Resultat I Trots stor mängd styrmedel behövs ytterligare o/e förbättrade medel för att nå miljökvalitetmålen Bara 2 mål (Skyddande ozonskikt, Säker strålmiljö) har tillräckliga befintliga/planerade styrmedel För flertalet mål är det svårt att bedöma om förutsättningarna för att nå målen uppfylls 2020, pga att styrmedlens effekter är svårbedömda Bristande tillämpning av styrmedlen är problem för mer än hälften av målen medan flera av övriga mål saknar tillräckliga styrmedel För 1/3 av målen beror svårigheten på att Sverige inte själv kan fatta beslut De flesta målen påverkas av förändringar på andra samhällsområden och näringar
Resultat II Brister i styrmedels effektivitet & tillämpning varierar stort mellan medel - mål I många fall kan myndigheterna peka på ineffektivitet i hur styrmedel tillämpas För ett antal administrativa styrmedel finns lagar/regleringar men följs ej tillräckligt På många områden har befintliga ekonomiska styrmedel otillräcklig effekt Många styrmedel med dokumenterat god effekt kan användas som modell för att reformera befintliga eller ta fram nya Utvärderingar saknas för många styrmedel: Angeläget att kontinuerligt utvärdera vilka som behöver utvecklas, kompletteras eller ersättas
Energimyndigheten & Naturvårdsverket Ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken: Granskat ca 200 utvärderingar och uppföljningar av olika ekonomiska styrmedels långsiktiga effektivitet Hänsyn till kostnadseffektivitet, måluppfyllelse & dynamisk effektivitet (har styrmedlet egenskaper som genererar teknisk utveckling och över tiden styr mot de kostnadseffektivaste lösningarna?) Fullständiga samhällsekonomiska analyser förekommer dock mycket sällan i utvärderingarna och uppföljningarna
Priset på vatten / Värdet av vatten Kan vatten prissättas utifrån några inneboende värden? Är det skillnad mellan priset på respektive värdet av vatten? Kan värdet av vatten beräknas och i så fall hur? Hur kan kostnaderna för vattenförbättrande insatser motiveras?
Adam Smith: Värdeparadoxen Vatten: Lågt bytesvärde, högt bruksvärde Diamanter: Högt bytesvärde, lågt bruksvärde Oscar Wilde: Ekonomer vet priset på allt men inte värdet av något
Exempel på aktuella svenska samhällsekonomiska analyser av vattentjänster och vattenvårdande åtgärder: Från sjöar och vattendrag till öppet hav - Värdet av vattenresurser ( Direkta/Indirekta, Kristianstadslätten 2008) - Värdering av grundvatten (EST, Vombsjön + Mälaren 2014) - Mälarens värde som ekosystem (2009) - Våtmarkers värde (EST, Värmdö kommun 2014) - Restaurera vattendrag (EST, Målarmusslan -2016, Findusutsläpp 2012) - Värdet av fiskvandring/rensning i skånska åar (EST, Mörrumsån, Almaån, Vramsån) - Värdet av kvalitetsförbättring i övergödningspåverkade vatten (WTP, 2014) - Kalkning av vattendrag och sjöar (Umeå universitet 2008) - Kustvatten och ekosystemtjänster (Hanö 2013, Ystad 2014, Trelleborg 2012) - Vattenproblem pga klimatförändringarna (kusterosion, Köpenhamn 2011) - Hanöbukten (EST, HaV 2013) - Östersjöns övergödning (WTP, HaV 2013) Hur få rätt incitament hos ansvariga aktörer att ta ansvar och finansiera, om aktörerna både orsakar miljöproblem och skapar ekosystemtjänster?
Ekosystemtjänster: Ekosystemens direkta och indirekta bidrag till människors välbefinnande Stödjande: Grundläggande funktioner som är förutsättningar för övriga tjänster, t ex jordmånsbildning, bördighet, fotosyntes och näringscirkulation Reglerande: Stabiliserar omgivningen och påverkar miljöfaktorer som klimat och översvämningar, nedbrytning av organiskt material, pollinering av grödor och skydd mot sjukdomar och skadeinsekter Försörjande: Den direkta avkastning som naturen ger, t ex mat, vatten, virke och biobränslen Kulturella: T ex rekreation som inverkar positivt på människors välbefinnande Källor: SOU 2013:68, Millennium Ecosystem Assessment (2005)
Metoder för monetär miljövärdering: Marknadsvärden Priser på ekosystemvaror och tjänster som handlas på marknader och som kan överföras till samma typ av varor och tjänster i andra sammanhang utan pris. Försörjningstjänster: mat, vatten, trä etc Ersättningskostnader Kostnader för att ersätta ekosystemtjänster med artificiell teknik. Reglerande tjänster: Pollinering, luft och vattenrening Undvikna skadekostnader Hur stora kostnader kan/kunde undvikas genom ekosystemtjänstens existens? Reglerande tjänster: Översvämningsskydd, kolupptag Resekostnadsmetoden Kostnaden för att besöka en plats i form av resekostnader eller inträde men också värdet av förbrukad fritid. Scenariovärderingsmetoden Enkätundersökning; hur mycket är den svarande beredd att betala för att få mer, eller mindre, av en viss ekosystemtjänst?
Kan grundvatten värderas ekonomiskt? Kristiandstadsslätten en av nordeuropas största grundvattentillgångar. Dess totala ekonomiska värde bestäms av vilka tjänster grundvattnet ger, dvs totala nyttan Via ersättningskostnadsmetoden skattas värdet av grundvatten som dricksvatten, ersättningskostnaden för kommunens dricksvattentäkter blir i 3 alternativ 50 mkr, 200 mkr respektive 510 mkr Jordbruksbevattningen på Kristianstadsslätten, som huvudsakligen sker med grundvatten: 110 mkr Optionsvärdet och industrins användarvärde värderas till kommunalt m3-pris: 90 mkr - 120 mkr respektive 7 mkr Källa: Grundvattenrådet för Kristianstadsslätten, 2008
Samhällsekonomiskt värde av ekosystemtjänsten rent vatten från råvattentäkter i Vombsjön och Mälaren Mälaren och Vombsjön producerar mycket stora samhällsekonomiska värden Värden produceras till konsumenter och näringsidkare som betalar förhållandevis lite för ett hållbart vattensystem, medan det som skapar hållbarheten vattentjänstföretagen och våtmarksanläggningar samtidigt är för underfinansierade för att kunna lösa sin uppgift långsiktigt. +0,3 öre/l skulle ge långsiktig finansiering & säkra nyttan av rent dricksvatten Beräkningen för den producerade nyttan kring Vombsjön är 1,6 mdr kr/år och för Mälaren 127 mdr kr/år Källa: Svenskt Vatten, 2014
Skydd av dricksvattentäkter Mälarens värde som ekosystem Mälaren värderas till 2 mdkr/år för dricksvattensystemet Sjön som badplats har ett värde på 3 mdkr/år Våtmarker 0,1 mdkr/år Yrkesfisket värderas till 10 mkr/år Möjligheten till skridskoåkning 40 mkr Källa: Mälarens värde - En förstudie av det potentiella värdet av Mälarens ekosystemtjänster och socio-tekniska systemtjänster samt värdet för människans välbefinnande. Chalmers Tekniska Högskola 2009
Värdet av våtmark Värmdö kommun restaurerar en våtmark för att förbättra häckningsmöjligheter för fåglar, skapa ett fungerande reproduktionsområde för fisk och få en ny rekreationsmiljö Beräknat årligt värde av ekosystemtjänster ca 20 mkr, rekreationsvärde och fiskproduktion största värdeposter Källa: Svensk Ekologikonsult AB, 2014
Hänsyn till hav, sjöar & vattendrag Målarmusslans återkomst: Restaurera 12 vattendrag 2012-2016 * Återskapa åars lopp, biologiska värden, översvämningsmark för växt- och djurliv, minska näringsläckaget till Östersjön * Total förväntad kostnad, 5 års restaurering av Fyleån: 1 148 000 uro * Förväntad nytta: (a) Vattenkvalitet (siktdjup, minskad fosfor, kväve, klorofyll A) (b) Biodiversitet (fler fiskarter och ökat antal) (c) Rekreationsvärde (enkät bland besökare) Källa: www.ucforlife.se
Ackumulerade kostnad och nytta Kostnad Nytta 2012 2014 2016 2018 2020 Målarmusslans återkomst förväntas ge nytta i form av bättre rekreation och vattenkvalitet samt ökad mängd fisk Källa: www.ucforlife.se
Findus utsläpp i Vegeån augusti 2012 Förlorad ål: 493 000 Förlorad ädelfisk: 91 000 Fosforutsläpp: 210 000 Minskad rekreation: 633 000 x + a n = n k=0 n k xk a n k = 1 427 000 kr
Värdet av förbättrad fiskvandring
Miljöförbättrande åtgärder i Mörrumsån Samhällsekonomiska lönsamhetsberäkningar inför förhandling om fiskväg vid Granö kraftverk Schablonvärden från andra studier: Investeringskostnader och drift Värde av förbättrat fiske och av förbättrade fiskbestånd Kalkylperiod 25 år (diskonteringsränta 3,5%) Känslighetsanalys: Ränta och kalkylperiod okänsliga Samhällsekonomiskt nettonuvärde: -6 mkr till -11 mkr, dvs fiskväg vid Granö inte samhällsekonomiskt lönsam Källa: Mittuniversitetet
Förslag till vägar för nedvandrande fisk i Vramsån (Lst Skåne, 2012) Kostnader för föreslagna alternativ vid kraftverken i Vramsån Kraftverk Återställning (tkr) Anpassad drift (tkr) Avledning (tkr) ------------------------------------------------------------------------------------------ Ugerups mölla 990 500 370 Sågmöllan 1 600 570 430 Bäcklunda kvarn 1 700 750 260 Trobrodal 1 400 610 260 Tollarps kvarn 1 200 480 390 V Vrams kvarn 1 600 490 430 Årröds kvarn 1 600 500 460 Forshults kvarn 360 140 330 ------------------------------------------------------------------------------------------- Totalt 10 450 4 040 2 930
Prioriterade förslag vid kraftverken i Vramsån (Lst Skåne, rapport 2012:18) Funktionssiffran 5 motsvarar naturligt skick och 1 kraftverk utan vandringsväg Kraftverk Prioriterat förslag Kostnad (tkr) Funktion -------------------------------------------------------------------------------------------- Ugerups mölla Anpassad drift 500 4 Sågmöllan Återställning 1 600 5 Bäcklunda kvarn Avledning 260 3 Trobrodal Anpassad drift 610 4 Tollarps kvarn Anpassad drift 480 4 V Vrams kvarn Anpassad drift 490 4 Årröds kvarn Avledning 460 3 Forshults kvarn Anpassad drift 140 4 -------------------------------------------------------------------------------------------- Totalt 4 377 3,9
Hur mycket är det värt att förbättra övergödningspåverkade vatten? Beräkna värdet av att nå god ekologisk status, och i möjliga fall hög ekologisk status, med avseende på eutrofiering i ett stort antal svenska åtgärdsområden Betalningsviljan varierar kraftigt efter åtgärdsområde: För att nå god status varierar den från 1 500 kr/år (n:a Hälsinglands kust- & utsjövatten) till 112 mkr/år (sv Skåne) Betalningsviljan för att nå hög status varierar från 1800 kr/år (norra Hälsinglands kust- & utsjövatten) till 119 mkr/år (sydvästra Skåne) Befolkningsmängd och hushållens inkomst de avgörande variablerna i värderingen Källa: Värdet av vattenkvalitetsförbättringar i Sverige. Vattenmyndigheterna & Enveco, 2014
Styrmedel för ökad rening från kommunala reningsverk - För att genomföra aktions-planen för Östersjön och Kattegatt samt miljökvalitetsnormer för kväve och fosfor Naturvårdsverket föreslår nytt styrmedel CEASAR1 med helhetsgrepp om kväveutsläpp från reningsverken. Kvävereningskvoter och handel med kvävecertifikat för de tre havs-bassänger som ingår i BSAP. Ett certifikat är motsatsen till en utsläppsrätt och är ett bevis på att 1 enhet kvävereduktion genomförts istället för en rättighet att släppa ut 1 enhet kväve. Kvävecertifikat är ett bevis på fullgjord del i en gemensam skyldighet att uppfylla branschens beting. CEASAR1 är också en marknad för handel med gemensamma skyldigheter att uppfylla branschens beting. Handeln med skyldigheter skapar flexibilitet för enskilda reningsverk att planera och investera i åtgärder när det är mest lämpligt enligt den kommunala VA-planeringen. Administrativa kostnader finansieras med avgifter från verksamheter registrerade i systemet. Källa: Naturvårdsverket, rapport 6521, oktober 2012
Kalka mot försurning? - Skogsmarkskalkning kan vara lönsam för vissa enskilda objekt med höga rekreationsvärden kopplat till t ex fiske - Ytvattenkalkning av försurade vatten samhällsekonomiskt lönsam, dock kommer ytvattenkalkning vara olönsam om även sjöar som ej är försurade kalkas, vilket sker idag Källa: Samhällsekonomiska analyser av miljöprojekt En vägledning. Naturvårdsverket 2013-140 mkr/år (totalt 5 mdr kr sedan 1970), 120 000 ton kalk, 9 000 sura sjöar kvar. Hälften av länen behöver förbättras: Skåne & Blekinge kalkar inte på rätt plats vid rätt tillfälle! Källa: Kvalitet och kalkbehov inom kalkningsverksamheten, HaV-rapport 2013:16
Ekonomiska värden kopplade till kustvatten Trelleborg Ekonomiskt värde av strandrelaterad turism: 130 mkr/år (Sweco, 2012) Hanöbukten Värdet av tillgång till rekreationsområden med ekosystemtjänster som stränder, god vattenkvalitet, strand- & kustängar med biomångfald : 470 mkr/år (HaV, 2013) Ystad Omsättning som kan knytas till användningen av rekreationsmöjligheter, miljö och turism vid och kring stadens stränder: 450 mkr/år (Sweco, 2014)
Ystad 2014: Väntar på sand, förbannar havet
Köpenhamn sedan 2007: Stora delar under vatten efter häftiga skyfall Kostnader för att klimatanpassa: 12 mdr dkr ska vattensäkra Köpenhamn Kostnader för att inte klimatanpassa: 35 mdr dkr de närmaste 100 åren om inget görs Källa: Nytt från Öresund (nfo.nu)
Samhällsekonomiskt värde av hotade ekosystem i Hanöbukten - Fiskets marknadsvärde 23 mkr - Kulturella tjänster, typ ålagillen 30 mkr - Båtproduktion/underhåll, fiskprocessindustri, transporter 60 mkr - Försämrad vattenkvalitet och minskad turism 63-75 mkr - Minskade fastighetsvärden? Källa: Hanöbuktsutredningen. Havs- och vattenmyndigheten 29/10 2013
Miljönytta och samhällsekonomisk kostnad av att minska Östersjöns övergödning: Baltic Stern Betalningsvilja för ett friskare hav: 7½ miljarder kr Åtgärdskostnad: 3 miljarder kr Källa: The Baltic Sea Our Common Treasure Economics of Saving The Sea. Havs- och Vattenmyndigheten, rapport 2013:4.
Ska bottentrålning förbjudas? Vad hade en förbudszon på djupare vatten i Hanöbukten kunnat bidra med som resiliens, högre biologisk mångfald och fler stora predatorfiskar för ekosystemet i inre Hanöbukten? Visa värdet av vatten med fungerande ekosystemtjänster: Räkna baklänges på den ekonomiska förlusten om ekosystemtjänsterna inte bevaras, via Europaparlaments rapport om jämförelser mellan Kattegatt och Öresund 2010, Henrik Svedäng, Havsmiljöinstitutet, huvudförfattare: Några slutsatser i rapporten : * Landningsstatistik: Produktiviteten i Öresund ca 100 ggr högre än i Kattegatt. * Näringsväven i Kattegatt förändrats i grunden pga förlust av stora rovfiskar. * Bättre resultat för torskbeståndet i Öresund pga avsaknad av trålning. * Torsk och andra bottenlevande arter vanligare i Öresund. * Antal arter och fiskbestånd av kommersiellt intresse minskat i Kattegatt. * Storleksfördelningen i de bestånd som finns kvar i Kattegatt har begränsats. * Storleks- och åldersfördelningen är mindre begränsad i Öresund än i Kattegatt.
Exempel på samhällsekonomiska kalkylvärden Fritidsfiske, ädelfisk: 1 extra kg: 13-207. Schablonvärde: 78. 1 extra fisk: 7-358. Schablonvärde: 105. 1 extra fiskedag: 17-229. Schablonvärde: 94. Vattenkvalitet: Kväve: 4-70 per reducerat kg. Schablonvärde: 31. Fosfor: 127-2140 per reducerat kg. Schablonvärde: 1023. Schablonvärde för siktdjupsförbättring i kustvatten på 1 m: Per person/år: 315. Schablonvärde per besök: 130 Koldioxid 1,45 kr/kg, Kväveoxid 80 kr/kg, Svaveldioxid 27 kr/kg, Kolväten 40 kr/kg Partiklar, avgaser och slitage: 1 260 kr/µg/m3 Källor: Monetära schablonvärden för miljöförändringar. Naturvårdsverket, rapport 2009:6322. Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn.trafikverket 2012
Vattensjuk samhällsekonomi för döva öron, eller?