Hur kan vi använda samhälls- ekonomisk analys i miljöarbetet?

Transkript

1 Hur kan vi använda samhälls- ekonomisk analys i miljöarbetet? Begrepp, metoder, principer och exempel Hur kan analyserna användas praktiskt? Fallstudier & Fällor & Fel & Fika!

2 Exempel på lokala förslag på områden att analysera + Samhällsekonomiska analyser: Vilken metod stämmer bäst? + Ångermanälvsprojektet: Miljöförbättrande investeringar, behållen elproduktion + Vattenkraft och biologisk mångfald: Riva kraftverk för bättre fiskvandring? + Ekosystemtjänster (EST) och miljömål: Hur värdera olika slags ekosystemtjänster? + Hur värdera andra EST än fiberproduktion i skogen, biomångfald och rekreation + Satsningar på att öka gång och cyklande + Vad innebär det samhällsekonomiskt att inte planera bilsnålt med t ex spårtrafik? + Utbyggd spårtrafik; värdet av bostäder i kollektivtrafiklägen + Samhällsekonomisk analys i aktuella vägprojekt + Hållbart stadsbyggande jämfört med vanligt byggande + Köpcenter: Samhällsekonomiskt värde av ett köpcentrum? E-handelns potential? + Åkermark: Hur värderas den när det görs anspråk för bostäder och köpcentra? + Återvinning/Konsumtion/Avfall/Kretslopp: Vad tjänar man samhällsekonomiskt? + Samhällsekonomiska nyttan av biogas + Vad kostar hårdgjorda ytor när man inkluderar natur och vatten: Översvämningar + Är kalkning samhällsekonomisk?

3 Vägledning i samhällsekonomisk analys för länsstyrelsernas miljömålsarbete Stefan Jendteg, nationalekonom, Länsstyrelsen Skåne, RUS & Länsstyrelserna Medlem av Naturvårdsverkets expertgrupp för samhällsekonomisk analys i miljömålssystemet

4 Samhällsekonomisk analys av miljövärden och miljöåtgärder Erik Dahmén 1968: Sätt pris på miljön! Helhetsperspektivet: Analysera samtliga relevanta konsekvenser och hur de fördelar sig på berörda aktörer Allt kan / ska / bör inte räknas i pengar: Miljöns kvalitet och kvantitet räknas också! Samhällsekonomisk analys för bästa möjliga resursanvändning: Miljönytta Åtgärdskostnad

5 Samhällsekonomisk analys av miljövärden och miljöåtgärder Måluppfyllelse måste kunna mätas (jämför politiska visioner) Skapa ett samhällsekonomiskt effektivt system där alla kan arbeta för att nå högsta möjliga måluppfyllnad på kostnadseffektivaste sätt mot generationsmål och miljökvalitetsmål (Statskontoret: Styrning och arbete i miljömålssystemet, 2014:10) Beslutskriterier: 1. Åtgärd som till en given kostnad ger störst miljönytta 2. Åtgärd som till lägst kostnad når önskad miljönytta 3. Åtgärd som till lägst kostnad ger störst miljönytta

6 Trestegsprocessen 1. Identifiera kostnader och miljönytta för åtgärden 2. Kvantifiera kostnader och miljönytta för åtgärden 3. Värdera kostnader mot miljönytta för åtgärden Relevanta och mätbara indikatorer krävs!

7 och Hållbarhetsperspektiven Använd naturens och mänskliga resurser medvetet och balanserat genom social, miljö- och ekonomisk hänsyn Använd knappa resurser effektivt och rättvist för att nå målen och därmed goda livsmiljöer Hushålla med resurser över tiden så att kommande generationer får samma förutsättningar som nuvarande

8 Praktikfall Du är ekonom i kommunen/länsstyrelsen och har fått i uppdrag att analysera kommunens/länets miljöskuld och miljökapital/miljövärde Hur definierar du de här begreppen och hur kan de beräknas? Berörda miljömål: Frisk luft, Bara naturlig försurning, Giftfri miljö, Grundvatten av god kvalitet

9 Miljöskuld & Miljökapital/Miljövärden Utgångspunkt för en samhällsekonomisk analys är ofta en analys av nuläge/problem/frånvaro av åtgärder (Nollalternativet: Att inte göra nånting) Vad kostar det att inte nå miljömålen? Exempel: Kadmium i marken Findusutsläpp i Vege Å Buller/Partikelutsläpp i trafiken Sanering av industrimark

10 Miljömål Hållbar konsumtion: Hälsorisker med mat Samhällskostnad för kadmium i åkermarken Benbrott (+ njurskador, cancer, fertilitet, genetiska effekter) Vård, sämre livskvalitet, funktionsnedsättning, dödsfall Totalt 4,2 miljarder kr per år Källa: Kemikalieinspektionen 2012.

11 Findus utsläpp i Vege Å Förlorad ål: Förlorad fisk: Fosforutsläpp: Minskad rekreation: Σ kr + Findus byggde nytt reningsverk för 13 mkr!

12 Samhällsekonomiska kostnader av vägtrafikbuller i Malmös bostadsmiljöer Vård och produktionsbortfall pga riskfaktorer för trafikbullerrelaterade sjukdomar, främst hjärtkärlsjukdom och högt blodtryck, orsakade av långvarig stress från bullerexponering: Cirka mkr/år Källa: Förslag till Malmö stads åtgärdsprogram mot buller

13 Samhällsekonomiska kostnader för trafikutsläpp i Skåne Koldioxid: ton x kr/ton = kr Kvävedioxid: ton x kr/ton = kr Totalt kr/år Källor: RUS Utsläppsdatabas. Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn.trafikverket.

14 Miljöskulder i kommunala översiktsplaner Resurser för att åtgärda skada samt resurser för återkommande insatser om problemkällan inte kan åtgärdas helt Förorenad mark, miljöfarligt avfall, avfallsdeponier (saneringskostnad) Klimat- och luftpåverkan via utsläpp (1,50 kr/kg CO 2, ASEK) Humusförlust i åkrar via intensivt jordbruk (återställandekostnad) Kadmiumhalt i åkrar (samhällskostnad pga benbrott) Övergödda vatten/hav/skogar (återställandekostnad) Fosfor- och kväveutsläpp (1 023 kr/kg resp 74 kr/kg, NV) Försurad skogsmark, återställande (63 kr/kg SO2-ekv, ASEK) Buller (samhällskostnader för buller i Skåne: 1,1 mdkr/år) Partiklar från trafik ( mkr/år i Sthlm; kr/kg) - Men hur beräkna det som inte kan återställas?

15 Exempel på schablonvärden i samhällsekonomisk analys Koldioxid 1,45 kr/kg Kväveoxid 80 kr/kg, Svaveldioxid 27 kr/kg, Kolväten 40 kr/kg Partiklar, avgaser och slitage: kr/µg/m3 Fritidsfiske, ädelfisk: 1 extra kg: Schablonvärde: extra fisk: Schablonvärde: extra fiskedag: Schablonvärde: 94. Vattenkvalitet: Kväve: 4-70 per reducerat kg. Schablonvärde: 31. Fosfor: per reducerat kg. Schablonvärde: Schablonvärden för siktdjupsförbättring i kustvatten på 1 m: Per person/år: Schablonvärde: 315. Per besök: Schablonvärde: 130. Källor: Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden. Trafikverket, Monetära schablonvärden för miljöförändringar. Naturvårdsverket, 2009.

16 Miljökapital Ett beräknat monetärt värde på befintliga naturresurser och deras avkastning/tjänster Grundvatten (värdet av Mälarens dricksvattensystem: 2 mdr kr/år) Bebyggd/odlad mark (skånsk åkermark klass 9: kr/ha) Ekosystemtjänster (rekreation: kr/besök i skog och mark)

17 Utbyggd spårtrafik och värdet av bostäder i kollektivtrafiknära lägen Lund: Ny stadsdel Brunnshög för bosatta och arbetande nära ESS och Max 4-lab Brunnshög ligger vid motorvägskorsning, kommunalt mål om max 1/3 biltrafik dit, kapacitetsstark kollektivtrafik i form av spårväg behövs; en 40m spårvagn tar dubbelt så många passagerare som en 24m buss Initialt motstånd Bergen: Ny spårväg medförde investeringar i bebyggelseutveckling för ggr större belopp än byggandet av själva banan Initialt motstånd Fått flerfalt tillbaka i fastighetsutveckling och värdestegringar än vad projektet kostat

18 Jämför Sverigeförhandlingen Vilka nyttor handlar det om i framtidens järnvägsnät och kollektivtrafik i storstäderna? Bostadsnytta Resenärsnytta Miljönytta Arbetsmarknadsnytta Näringslivsnytta Social nytta Vem får nytta och vem betalar? Värdeskapande förhandlingar med kommunerna

19 Ökad andel kollektivresande via förbättrad kollektivtrafik Förväntade miljöeffekter: Minskade utsläpp, partiklar, buller, vägslitage Förväntade sociala/hälsoeffekter: Bättre hälsa, säkerhet och trygghet Förväntade ekonomiska effekter: Minskade restider, reskostnader, vårdkostnader, miljökostnader Indikatorer: Resestatistik, trafikräkning, luftkvalitets- och bullermätningar, vårdstatistik, resenärers värderingar och upplevelser Resursinsatser och finansiering: Inom befintlig verksamhet (Operatörer, Landsting/Region, Privata aktörer, Kommuner, Trafikverket)

20 Praktikfall Kommunen vill minska biltrafiken i centrum genom att anlägga fler och bättre cykelvägar. Du får uppdraget att beräkna de förväntade samhällsekonomiska konsekvenserna. Identifiera de mest relevanta konsekvenserna!

21 Samhällsekonomisk analys: Nya cykelvägar Beräknade konsekvenser i kr Kostnad Nytta Investeringar, drift, underhåll 2,9 Minskad restid och reskostnad 4,9 Bättre hälsa, lägre vårdkostnad 2,5 Ökad trafiksäkerhet 0,2 Mindre utsläpp, buller, slitage 1,0 Totalt per år, miljoner kr 2,9 8,6

22 Hur mycket kostar/sparar ditt pendlande? Gå: Din kostnad 1 kr + Samhällskostnad 0,01 kr Cykla: Din kostnad 1 kr + Samhällskostnad 0,08 kr Buss: Din kostnad 1 kr + Samhällskostnad 1,50 kr Bil: Din kostnad 1 kr + Samhällskostnad 9,20 kr Källa: George Poulos, Discourse Media

23 Vad kostar/sparar ditt pendlande? Gå & Cykla: Ökad hälsa och arbetsproduktivitet, olycksrisk Buss: Biljettkostnader, utsläpp, infrastruktur, drift, buller, olycksrisk Bil: Avgifter, skatter, utsläpp, infrastruktur, buller, trängsel, olycksrisk Källa: George Poulos, Discourse Media

24 Projektmål: Konsekvensbedömning av Väg 77 Norrtälje Motorfordonstrafik Kollektivtrafik Gång- och cykeltrafik Trafiksäkerhet och trygghet Trafikantupplevelse Byggskedet Anläggningskostnader Drift- och underhållskostnader Samhällsekonomi Landskapsbild Risk och säkerhet Kulturmiljö Naturmiljö Rekreation och friluftsliv Naturresurser Yt- och grundvatten Buller Klimat

25 Ekosystemtjänster = Ekosystemens olika bidrag till vårt välbefinnande (antropocentriskt perspektiv) Reglerande: Stabiliserar omgivningen och påverkar miljöfaktorer som klimat och översvämningar, nedbrytning av organiskt material, pollinering av grödor och skydd mot sjukdomar och skadeinsekter Stödjande: Grundläggande funktioner som är förutsättningar för övriga tjänster, t ex jordmånsbildning, bördighet, fotosyntes och näringscirkulation Försörjande: Den direkta avkastning som naturen ger, t ex mat, vatten, virke och biobränslen Kulturella/Rekreativa/Sociala: Exempelvis naturupplevelser i skog och mark som inverkar positivt på människors välbefinnande Källor: Naturvårdsverket (SOU 2013:68), Millennium Ecosystem Assessment (2005)

26 Monetära miljövärderingsmetoder Marknadsvärden Priser på varor och tjänster som handlas på marknader. Försörjningstjänster: mat, vatten, trä etc Ersättningskostnader Kostnader för att ersätta ekosystemtjänster Reglerande tjänster: Pollinering, luft och vattenrening Undvikna skadekostnader Hur stora kostnader kan undvikas genom ekosystemtjänstens existens? Reglerande tjänster: Översvämningsskydd, kolupptag Resekostnadsmetoden Kostnaden för naturvistelser (resekostnad, inträde, förbrukad fritid) Scenariovärderingsmetoden Enkätundersökning; hur mycket är vi beredda att betala för en viss ekosystemtjänst?

27 Värmdö våtmarks värde Ekosystemtjänster Biomångfalden ökar Bättre rekreationsområde Ökat fiske Fågellivet ökar, häckning och rastning Vattenrening och grundvatten Vattenreglering Produktion av biomassa Årligt värde ingår i andra EST 11 MSEK 8 MSEK ingår i rekreationsvärdet SEK 2-4 MSEK potentiellt värde Thomas Bannerhed: Är fågelsång en ekosystemtjänst?

28 Ångermanälvsprojektet: Miljöförbättrande investeringar Behållen elproduktion Lokalt näringsliv kan gynnas Sysselsättningsskapande

29 Ångermanälvsprojektet: Biomångfalden försämrad, vildlax borta, öring och harr svag reproduktion Strömlevande insekter minskat, växten klådris starkt hotad. Viktiga värden kvar i biflöden: Hotade och rödlistade arter som flodkräfta, flodpärlmussla och klådris; utter finns, bäver återintroducerad Åtgärdsmotiv: EU:s ramdirektiv för vatten och krav att nå god ekologisk status eller potential till Vattenmyndigheten: Status ej acceptabel pga vattenkraftutnyttjandet. Konsensus om att vattenkraft går att producera på ett väl avvägt sätt där En levande älv ger en levande landsbygd som i sin tur skapar jobb och framtidstro. Goda möjligheter skapa fiskvägar förbi kraftverken till låg kostnad. Åtgärder i kraftproduktion: Öppnade sidokanaler, tillflöden och gamla älvfåror Några kraftverkskanaler: Grunda strandhabitat för strandvegetation, harr, öring, flodpärlmussla Anpassade flöden, fiskvägar, minimitappning, justering av torrfåror för minimitappning, återfå 30 km strömmande habitat med åtgärder, gynna öring, harr, flodpärlmussla, klådris, flodkräfta Habitatförbättringar (lekgrus, stora block och död ved), skydd av strandzon, ny strandzon nederst i kraftverkskanaler, utrivning av grunddammar. Inte skattat kostnader, men finns för fiskvägar vid kraftverk av kraftproducenterna själva.

30 Ångermanälvsprojektet: Kostnader/Resurser: Restaureringsåtgärder, sysselsättning, kraftproduktion Miljönytta: Biomångfald och ekosystemtjänster Åtgärdslista med kostnader (IVL/Vattenmyndigheten 2008) Restaurering av Vramsån (Lst Skåne 2012) Metod för att prioritera åtgärder i vattenkraften från naturvårdssynpunkt (HaV 2015) Restaurering av Fyledalen (Lst Skåne 2015) Rikedomar runt rinnande vatten De ekonomiska värdena av en miljöanpassad vattenkraft (WWF m fl 2015)

31 Prioriterade förslag vid kraftverken i Vramsån. Funktionssiffran 5 motsvarar naturligt skick och siffran 1 kraftverk utan vandringsväg. Källa: Lst Skåne, rapport 2012:1 8. Kraftverk Prioriterat förslag Kostnad (tkr) Funktion Ugerups mölla Anpassad drift Sågmöllan Återställning Bäcklunda kvarn Avledning Trobrodal Anpassad drift Tollarps kvarn Anpassad drift V Vrams kvarn Anpassad drift Årröds kvarn Avledning Forshults kvarn Anpassad drift 140 4

32 Kostnad Ackumulerade kostnad och nytta Nytta Naturvård i Fyledalen: Målarmusslans återkomst väntas ge nytta i form av bättre rekreation och vattenkvalitet samt ökad mängd fisk. Källa:

33 Åtgärder för bättre fiskvandring i Mörrumsån Samhällsekonomisk lönsamhetsberäkning inför förhandling om fiskväg vid Granö kraftverk Inlånade data: Anläggningskostnader, drift, förlorad kraftproduktion Värde av förbättrat fiske och ökat/varierat fiskbestånd Inga andra naturvärden ingår: Förbättrade naturvärden, påverkan på flodpärlmussla och tjockskalig målarmussla, påverkan på nedvandring av ål Kalkylperiod 25 år (diskonteringsränta 3,5%) Känslighetsanalys: Ränta och kalkylperiod okänsliga Samhällsekonomiskt nettonuvärde: -6 mkr till -11 mkr, dvs fiskväg vid Granö inte samhällsekonomiskt lönsam Källa: E.ON, ÅF Consulting (2013)

34 Kustvattnens ekonomiska värden Trelleborg Ekonomiskt värde av strandrelaterad turism: 130 mkr/år (Sweco, 2012) Hanöbukten Värdet av tillgång till rekreationsområden med ekosystemtjänster som stränder, god vattenkvalitet, strand- & kustängar med biomångfald : 470 mkr/år (HaV, 2013) Ystad Omsättning som kan knytas till användningen av rekreationsmöjligheter, miljö och turism på och kring stadens stränder: 450 mkr/år (Sweco, 2014)

35 Pågående EST-värdering utanför Simrishamn: Sandbaserat kustområde med träd planterade för att minska erosion Biomassa/Fibrer: Stödjande ekosystemtjänster. Värderas med Ersättningskostnadsmetoden och Marknadspriser Stabilisering och erosionskontroll: Reglerande ekosystemtjänster. Värderas med Undvikna skadekostnader Regional klimatreglering: Reglerande ekosystemtjänster. Värderas med Undvikna skadekostnader Lindring av lukt och buller: Reglerande ekosystemtjänster. Värderas med Ersättningskostnadsmetoden Estetiska/kulturella/rekreationsvärden: Värderas med Scenariovärderingsmetoden Källa: Lunds Tekniska Högskola

36 Hållbar grönstruktur i stadsplaneringen Urbana ekosystemtjänster Ett träd reducerar 22 kg CO2/år: En stadsnära skog med träd skulle med koldioxidvärdet 1,50 kr/kg spara kr/år Nötskrikors ekollonsamlande : kr/par Värdet av Helsingborgs rekreationsområden: 8 mdr kr + marknadsvärde på mark 0,7 mdr kr + vattentäkter 1,6 mdr kr

37 Norra Djurgårdsstaden - Ett föredöme för hållbart stadsbyggande? Skapa välintegrerad stadsdel med goda kommunikationer Tillvarata värdefull stads- och landskapsbild Bygga robust struktur anpassad för framtida behov Stärka områdets kvaliteter, tillvarata kulturhistorisk bebyggelse Värna biologisk mångfald och ekologiska värden Anpassa till framtida klimatförändringar Resurssnål stadsdel med låg miljöpåverkan Varierat utbud av kommersiell och social service God tillgång till park, grönska, rekreation och kultur Främja social mångfald och integration Säker, attraktiv och levande stadsmiljö för alla Möjlighet till deltagande och insyn i formandet av stadsdelen Tillvarata och långsiktigt hushålla med samhällets resurser Bygga och förvalta kostnadseffektivt Möjliggöra ett gott företagsklimat

38 Norra Djurgårdsstaden: Hållbara mål? Mätbara mål? Hållbarhetsindikatorer används Gentrifieringsrisk? Fler bo- än hyresrätter pga hotande minusresultat Större marksaneringbehov än väntat? Grönytefaktorn och EST vs exploateringsbehovet? Fossilfritt 2030: Kollektivtrafik vs privatbilism och trafik till/från hamnen? Integrera bostäder och arbetsplatser utan problem?

39 Lönsam förnyelse i bostadsområde Göteborg: Bostadsområdet Gårdsten renoverades Samhällsekonomisk vinst (>300 mkr) men företagsekonomisk förlust ( mkr) Minskad arbetslöshet, minskad brottslighet, minskad resursåtgång för staden Hållbart samhällsbyggande: Tekniska, sociala, miljömässiga och ekonomiska aspekter beaktas Källa: KTH, 2014.

40 Samhällsekonomiska aspekter på köpcentra och handelsområden Köpcentra och handelsområden i Sverige fortsätter att öka i antal, yta och omsättning och utgör fortsatt en betydande del av svensk detaljhandel Antal 2014: 358 Andel av total detaljhandelsförsäljning cirka 35% - Ingen köpcentrumdöd i sikte! 2014 öppnade 9 nya köpcentra och handelsområden öppnats, nu pågår 40+ projekt på totalt kvm Källa: HUI Research, 2 december 2014

41 Samhällsekonomiska aspekter på köpcentra och handelsområden Plus: Upplevs attraktivt av vissa konsumenter, skapas arbetstillfällen eller går det +/- 0? Minus: Trafik- och vägalstrande, buller, utsläpp, klimatsmart om varudistributörerna står för merparten av transportarbetet i stället för att det överlåts till konsumenterna, död innerstad, minskad närservice, exkluderar billösa, markanvändning, konkurrens mellan kommuner om nya centrumbyggen och med befintliga Miljökonsekvensbeskrivning inför varje planerat köpcentrum? Bättre kollektivtrafik till handelsplatserna E-handel bättre alternativ? WSP Analys & Strategi: Köpcentrumbranschen räknar med att näthandeln dubblerar omsättningen under de kommande 10 åren och därmed utgör ett stort hot mot branschen Köpcentrumaktörerna måste utveckla sitt erbjudande, typ addera näthandel för ta del av denna trend, och lägga till andra tjänster som varuutlämning, egna hemsidor, ökad närvaro i sociala medier. Troligtvis blir köpcentrumen än mer mötesplatser med inslag av restauranger, men också andra privata och offentliga tjänster. Stordrift i e-distribution? Klimatsmart om varudistributörerna står för merparten av transportarbetet i stället för att det överlåts till konsumenterna,

42 Kalka mot försurning i mark och vatten? Storskalig skogsmarkskalkning, för att återställa ha försurad mark i sydvästra Sverige, ej samhällsekonomiskt lönsam i 50-årsperspektiv - Skogsmarkskalkning kan vara lönsam för vissa enskilda objekt med höga rekreationsvärden kopplat till t ex fiske - Ytvattenkalkning av försurade vatten samhällsekonomiskt lönsam, dock kommer ytvattenkalkning vara olönsam om även sjöar som ej är försurade kalkas, vilket sker idag Källa: Samhällsekonomiska analyser av miljöprojekt En vägledning. Naturvårdsverket mkr/år (5 mdr kr sen 1970), ton kalk, sura sjöar kvar. Hälften av länen behöver förbättras: Skåne & Blekinge kalkar inte på rätt plats vid rätt tillfälle! Källa: Kvalitet och kalkbehov inom kalkningsverksamheten, HaV-rapport 2013:16

43 Aktuellt om EST Guide för värdering av ekosystemtjänster (Naturvårdsverket, 2015) Ekosystemtjänster från svenska hav (Hav- och vattenmyndigheten, 2015) Rikedomar runt rinnande vatten (Naturskyddsföreningen m fl, 2015) Uppdrag åt FORMAS/NV: Analysera forskning om biomångfald och EST (Regeringskansliet, 2015)

44 Apropå klimathotet och Parismötet Räven plaskar fram i brisen Värmen slaskar sönder isen Nu får de lov, nu får de lov Att klara klotet ur krisen (DN 8/ )

45 Klimatanpassning och hållbara konsumtionsmönster Svenskens ätande & flygande = 3 ton CO2-ekv/pers/år. Om ökningen fortsätter överstigs utsläppsutrymmet för 2050 (2 gr-målet, < 2 ton CO2-ekv/p/år) Potential genom beteendeförändringar: Mindre nötköttskonsumtion minskar matutsläpp från 1,8 ton till 1 ton 2050; vegetabilisk kost minskar utsläppen till 0,3 ton Om flygandet blir kvar på dagens nivå kan utsläppen via tekniska förändringar minska från dagens 1,1 ton till 0,5 ton år 2050 För att nå klimatmålet bör kraftfulla styrmedel införas för mat och flyg. 3 ton CO2-ekv/pers/år = Samhällsekonomisk kostnad cirka 45 mdr kr/år! Källa: Rapport 6653, Naturvårdsverket februari 2015.

46 Vad kostar våra hårdgjorda ytor när man inkluderar natur och vatten? Översvämningar

47 Ökade kostnader för översvämning, ras, skred och erosion Statliga, kommunala och enskilda vägar 20 Översvämning av bebyggelse, sjöar, vattendrag 100 Översvämning av bebyggelse, kust 20 Ras och skred 15 Kusterosion 90 Totalt ca 250 mdr kr Källa: Klimat- och sårbarhetsutredningen SOU 2007:60

48 Köpenhamn sedan 2007: Stora delar under vatten efter häftiga skyfall Kostnader för att klimatanpassa: 12 mdr dkr ska vattensäkra Köpenhamn Kostnader för att inte klimatanpassa: 35 mdr dkr de närmaste 100 åren om inget görs Källa: Nytt från Öresund (nfo.nu)

49 Göteborg Vill växa kring hamninloppet men viktig bebyggelse hotad vid extremväder eller klimatändringar Vattennivåhöjningar upp till 1,8 m Byggsäkerhetsnivån nu 2,8 m över normal nivå För samhällsviktiga anläggningar 3,8 m Göteborgsoperan (-94) har ½ m marginal 10 mdr kr för att säkra området mot höjd vattennivå Fastighetsvärdet i området ca 100 mdr kr Källa: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (msb.se)

50 Att fundera på: Hårdgjorda ytor när natur och vatten beaktas Riskanalys: Förtätning vs grönytor Förebyggande respektive akuta åtgärder Budgetbegränsningar och reserverade medel Fastigheters värden materiellt/immateriellt, riksintressen Fördelning av ansvar och finansiering på berörda parter

51 Hållbar konsumtion: Minskning av avfallsmängden Svensken producerar 457 kg avfall/person/år, Sverige femte största avfallsproducenten i Europa per capita, avfallsmängden fördubblas till år 2030 om vi inte förebygger mer Ekonomiska styrmedel inom avfallsområdet styr dock sällan mot avfallsförebyggande Hushållen måste få incitament att reducera mängden avfall och öka återvinningen, måste finnas koppling mellan mängden avfall hushållen väljer att slänga och renhållningsavgiften Prisbildningen på avfallsfraktioner skapar inte rätta signaler om resursers knapphet och samhällskostnad Källa: Avfall - Förebygga, återvinna, bränna eller slänga? Studieförbundet Näringsliv & Samhälle.

52 Samhällsekonomisk nytta om matavfallet minskar Svinnet, dvs onödigt avfall, är den relevanta delen av matavfallet att analysera Matsvinn är livsmedel som hade kunnat konsumeras eller säljas om det hanterats annorlunda Andelen svinn cirka 36 procent av hushållens matavfall I samhällsekonomiska nyttan ingår besparingar som individer och företag gör av att minska sitt matavfall samt de miljökostnader som undviks om matavfallet inte behövt produceras Störst nytta att minska hushållens matavfall, som är mer än 80% av total samhällsekonomisk nytta, pga hushåll har största delen av totalmängden matavfall i livsmedelskedjan Goda möjligheter att minska hushållssvinnet: Coacha familjer till en hållbar livsstil ger långsiktigt goda resultat för att minska matsvinn Att ändra datummärkningen från bäst före till minst hållbar till visar också goda resultat Stora miljövinster genom att minska matavfallet: Minskade koldioxidutsläpp, övergödning, försurning, toxiska utsläpp Källa: Nyttan av att minska matsvinnet. Naturvårdsverket, rapport 2012:6527

53 Samhällsekonomisk nytta om matavfallet minskar 20% (MSEK) Hushållen Livsmedelsindustrin Restauranger/Storkök Butiker Totalt Realistiskt att minska svinnet med så mycket? Källa: Nyttan av att minska matsvinnet. Naturvårdsverket, rapport 2012:6527

54 Samhällsekonomisk analys av att producera biogas från stallgödsel - Biogas från gödsel minskar utsläpp av växthusgas jämfört med dagens gödselhantering: g CO2-ekv/kWh enbart pga produktion av biogas, ytterligare ca g CO2-ekv/kWh då biogas ersätter fossila drivmedel (pga metan och lustgas minskar) - Andra miljöeffekter: Bidrag till minskad försurning och övergödning via sänkta ammoniakutsläpp - Positivt samhällsekonomiskt värde av biogas från gödsel, oberoende av biogasens slutanvändning som fordonsgas. Störst nytta när biogasen ersätter diesel i tung trafik - Om undvikna emissioner av växthusgas värderas till 1,05 kr/kg (motsv koldioxidskatten) blir sam-hällsekonomiska värdet av att producera biogas och använda som bilbränsle till 0,6 1,1 kr/kwh. Beaktas enbart produktion av biogas blir samhällsekonomiska värdet 0,34 0,55 kr/kwh - Beroende på hur övriga emissioner värderas svarar reduktionen av växthusgaser för % av samhällsekonomiska värdet Källa: Miljönytta och samhällsekonomiskt värde vid produktion av biogas från gödsel. Rapport nr 86. Miljöoch energisystem, Institutionen för teknik och samhälle, Lunds universitet. Augusti, 2013.

55 Samhällsekonomiska perspektiv relevanta i kommuner och län? Stefan.jendteg@lansstyrelsen.se