FFI KONFERENS 26 OKTOBER 2011 VÄGEN FRAMÅT!

FFI KONFERENS 26 OKTOBER 2011 VÄGEN FRAMÅT! Unika färdplaner för framtidens fordonskoncept Hur innovation ska stärka fordonsindustrins konkurrenskraft och göra att vi når samhällsmål inom klimat och trafiksäkerhet har analyserats inom samverkansprogrammet Fordonsstrategisk Forskning och Innovation (FFI). Företag och ansvariga myndigheter har genom ett världsunikt samarbete tagit fram färdplaner som visar vilka forskningssatsningar som krävs i det arbetet. På FFI-konferensen Vägen framåt! på Lindholmen Science Park i Göteborg presenterades färdplanerna. Ingemar Skogö, ordförande för FFI, välkomnade och förklarade att färdplanerna visar vad aktörerna tillsammans ser i kristallkulan. Färdplanerna ska vägleda satsningar inom FFI framöver och visa hur innovationssystemet ska se ut för att stödja den utvecklingen. Framtidens fordonskoncept ger till exempel eldrivna bilar som är energisnåla och tillverkas miljöneutralt med hög produktivitet. De kan automatbromsa om en fara dyker upp och kommunicerar med andra fordon och infrastruktur så att trafiken flyter optimalt. Godstrafiken leds i effektiva transportkorridorer med lastbilar som körs automatiskt i långa konvojer. Ingemar Skogö förklarade att mycket redan hänt inom FFI sedan 2009 när programmet startade. Det konstruktiva och framgångsrika samarbetet mellan staten och fordonsindustrin sträcker sig dessutom tillbaka till fordonsforskningsprogram som lanserades 1994. Redan då tillverkade vid fantastiska bilar, men det har hänt enormt mycket inom bland annat säkerhet och miljö som ett resultat av forskning och utveckling. För att visa på utvecklingen stod ett antal nya fordon uppställda på konferensen och en film visade hur bland annat mitträcken, whiplashskydd och bältespåminnare lett till att 50 procent färre dör i trafiken idag. Dagens bilar drar också en tredjedel mindre bränsle och har bättre avgasrening. 1

Många lovande FFI-projekt igång inom miljö och säkerhet Under konferensen presenterades ett antal FFI-projekt. I en snabb kavalkad berättade 24 projektledare om satsningar som visade på en imponerande bredd av aktiviteter inom områdena energi och miljö, fordons- och trafiksäkerhet, hållbar produktionsteknik, fordonsutveckling och transporteffektivitet. Projekten ska bland annat ge laddhybridbussar och nya elbilar samt teknik för att ladda batterier kontinuerligt längs vägen; nya lättviktsmaterial, nästa generations elsystem samt simuleringsverktyg för effektivare utveckling, komponenttillverkning och fordonsproduktion; krockkuddar mot whiplash skador, krocksäkerhet för elbilar och teknik för nya sensorer; modeller för transporteffektivitet och system för automatisk körning av fordon. Ytterligare två projekt presenterades lite mer utförligt under dagen, båda initierade av FFI:s styrelse. Niklas Thulin vid AB Volvo, berättade om projektet Electromobility som studerar hur utvecklingen av elfordon ska fungera med elnät och samhället i stort. Några områden där det krävs insatser är gemensamma fordonstester, prioriterade satsningar på högspänningsteknik samt incitament och styrmedel som stöder utvecklingen. Urban Kristiansson vid Volvo Personvagnar berättade om projektet Möjliggörande elektronik, som fokuserar på elsystemet i fordon, som är avgörande för mycket annat som ska utvecklas i fordonen inom bland annat miljö och säkerhet. I en modern bil finns cirka 70 datorer, och de blir bara fler. De ska fungera ihop och dessutom kunna hantera nya sensorer som tar in information, mer utbredd eldrift och att fordonen är uppkopplade och kommunicerar med andra fordon. 2

Innovation avgörande för Sveriges framtida konkurrenskraft Håkan Ekengren, statssekreterare på Näringsdepartementet, förklarade att fordonsindustrin är viktig för Sverige och att vi är kända utomlands för säkra och miljöanpassade fordon. Men det finns utmaningar inom säkerhet, miljö och tillgång till drivmedel. Transporterna står för en tredjedel av våra koldioxidutsläpp, samtidigt fyller de viktiga behov i samhället. En omställning är alltså nödvändig. För att stödja den fortsatta utvecklingen talade han varmt om innovation och lyfte fram att regeringen ökat resurserna till fordonsforskning genom att samla tidigare satsningar inom FFI. Han kunde inte utlova något om kommande satsningar i forsknings- och innovationspropositionen som är på gång hösten 2012, men förklarade att FFI kommer att finnas kvar. Det ska bli spännande att se vad som kommer ut av forskningen framöver. Satsningar på miljö och säkerhet i Sverige har gett framgångar och stärkt fordonsföretagens varumärken. Men vi kan inte bara putsa lite på våra redan framgångrika produkter, vi behöver fler innovatörer och entreprenörer för att behålla tätpositionen. Regeringen satsar därför på innovationsupphandlingar genom VINNOVA, samarbete kring laddsystem med Norge genom Energimyndigheten, lanserar den nya supermiljöbilspremien och förenklar reglerna för expertskatt. Vi arbetar också med en övergripande innovationsstrategi som involverar alla departement med målet att långsiktigt stärka Sveriges innovationsklimat till år 2020. Nu sker en strategisk dialog runt om i landet kring strategin, och en viktig fråga är hur fordonsindustrin i Sverige kan stärkas. 3

Samarbete vägen till framgång Vad FFI betytt för arbetet med miljö, trafiksäkerhet och konkurrenskraft diskuterades i en panel med företrädare för deltagande företag och offentliga aktörer. Lars Stenqvist, senior vice president för Scania, lyfte fram att programmet har varit en katalysator för att samla alla aktörer och samtala kring styrkor och svagheter. Konkurrensen inom fordonssektorn är brutal. Genom att samarbeta inom FFI kan vi i Sverige göra satsningar som om 5 10 år ger produkter i framkant sett till miljö och säkerhet. Det är där slaget kommer att stå mellan världens fordonsföretag. Jan-Eric Sundgren, direktör för miljö- och samhällsfrågor vid AB Volvo såg också att FFI varit viktigt i att driva utvecklingen framåt. Men för att bli ännu bättre behövs ytterligare några delar, bland annat riktade pengar till demonstrationsprojekt och testanläggningar som är centrala för att få ut nya produkter. Förhoppningsvis kommer det i nästa forskningsproposition. Mats Fägerhag, teknisk utvecklingschef vid Saab Automobile, gav en inblick i vad FFI betydde under tiden företaget ingick i GM. Trots deras enorma forskningsresurser såg de en nytta med FFI och valde att lägga verksamheter här med bra utväxling, tack vara samfinansieringen. Sverige är litet och vi måste vara lite duktigare än andra och samarbeta på det här sättet för att kunna konkurrera. Paul Welander, kvalitetschef vid Volvo Personvagnar, förklarade att FFI bidragit till att företaget fått ut teknik snabbare på marknaden och kunnat bygga upp viktig kompetens. Lösningen med projekt som kräver att industriparter går in och satsar pengar är en framgångsfaktor och gör att forskningen svarar mot viktiga behov. Fredrik Sidahl, vd för FKG, förklarade att FFI hjälper 4 deras medlemsföretag utan egna forskningsavdelningar att fånga upp och utveckla goda idéer. En konkurrensfördel för Sverige är också att vi är duktiga på att samarbete och kan starta upp något nytt väldigt snabbt. Anna Dubois, ledare för styrkeområdet Transport vid Chalmers, efterlyste dock att akademin skulle få vara med tidigare i diskussionerna inom FFI. Det är vi som ska utbilda ingenjörer och doktorander med rätt kompetens. För det behöver vi komma in på en mer strategisk nivå. Charlotte Brogren, generaldirektör för VINNOVA, såg gärna att FFI öppnar upp för akademin, liksom för viktiga branscher utanför fordonsområdet inom till exempel IT och tjänster som också måste bidra med lösningar. Hon efterlyste en ökad satsning på samverkansforskning. Vetenskapliga studier visar att den ger både samhällsnytta och akademiskt värde. Anders Lewald, enhetschef vid Energimyndigheten, lyfte att världen tittar på Sverige inom förnybar energi. Det kan vi få utväxling av i arbetet med FFI, som är ett bra forum för att tillsammans med industrin möta utmaningar inom klimat och trygg försörjning av drivmedel. Även Gunnar Malm, generaldirektör för Trafikverket, förklarade att samverkan är avgörande för att nå de transportpolitiska målen, bland annat inom trafiksäkerhet. Nollvisionen är inte längre bara retorik, nu ser vi att den faktiskt är nåbar. Han påpekade också att trafikbuller som leder till stora hälsoproblem är ett problem där det behövs nya lösningar. Lars Stenqvist lyfte liksom flera andra frågan om långsiktig tillgång på kompetens, där företagen kan bidra genom att vara mer öppna. För att locka ungdomar till branschen måste vi nå ut med att fordonsindustrin inte är en dinosaurie, utan att vi är extremt innovativa.

Färdplaner för kompetens, miljö och säkerhet Framtida milstolpar inom de teknikfärdplaner som tagits fram gemensamt av fordonsföretagen och ansvariga myndigheter presenterades av Peter Kasche vid Energimyndigheten, Björn Löfving vid Volvo Personvagnar samt Helene Niklasson och Magnus Granström vid AB Volvo. Färdplanerna är levande dokument och ska ses över vartannat år. Hasse Johansson, styrelseordförande för VINNOVA, förklarade att vi som ett litet land måste vara smartare och satsa på att få en kritisk massa inom utpekade viktiga områden. Färdplanerna är ett strategiskt sätt att arbeta för att använda begränsade resurser på ett så smart sätt som möjligt. Vi måste också vara egoistiska och bedöma vilka områden som har potential att passa Sverige. Ebba Lindegren vid VINNOVA berättade att det även tagits fram en färdplan för innovationssystemet inom fordonssektorn. När nu färdplanerna för de fyra tekniska områdena är klara börjar arbetet med att synka ihop kompetenser och alla olika aktörer. Det är ingen enkel uppgift, men alla ser nyttan av samarbete och nu har vi en gemensam lägesbild som till exempel ska visa vilka nyckelområden vi ska satsa på. 2015 2020 2025 n Energi och miljö: Energieffektivare fordon, dels sett till rullmotstånd och vikt, dels till optimerade drivlinor. Allt mer eldrift i vissa fordon, till exempel sopbilar. n Hållbar produktionsteknik: Konkurrenskraftig produktion som kapar ledtider och går mot miljöneutral produktion sett till råvaror och avfall. n Transporteffektivitet: Samarbete i transportkedjor för att få ut så mycket som möjligt ur det befintliga transportsystemet, bland annat genom att välja det alternativ som är bäst för uppgiften sett till exempelvis fyllnadsgraden. n Fordons- och trafiksäkerhet: Allt fler sensorer och system för att hjälpa föraren, vilket i sin tur kräver mycket ny kunskap för att fordonet ska kunna tolka signaler och fatta rätt beslut. n Energi och miljö: Allt mer eldrift, i personbilar tillsammans med en liten förbränningsmotor som räckviddsförlängare och i tunga fordon som hybriddrift. Citybussar finns som pluginhybrider. n Hållbar produktionsteknik: Olika drivlinor och varianter av fordon kan tillverkas effektivt genom system för att hantera viktig information hela vägen från utveckling till produktion. Mer lättviktsmaterial i fordon kräver metoder för att foga, forma och till slut återvinna materialen. n Transporteffektivitet: Fordonen är uppkopplade och kan kommunicera med varandra. System för att integrera olika transportsystem och nya affärsmodeller i transportkorridorer med hög servicegrad. n Fordons- och trafiksäkerhet: Fler sensorer och uppkopplade fordon som kommunicerar med omgivningen ger mer information att ta hand om och tolka, där det centrala är att förstå hur människan bakom ratten agerar i olika situationer. n Energi och miljö: Elfordon med räckvidd som dagens personbilar. Tunga elfordon kan få elmatning direkt från vägen och dessutom köras automatiskt i konvojer med andra fordon för att ge energieffektivare transporter. n Hållbar produktionsteknik: Virtuella verktyg för simulering och optimering av produktionssteg och tillverkning av många olika fordonstyper och drivlinor. n Transporteffektivitet: Uppkopplade fordon gör att alla aktörer i transportkedjan kan kommunicera med varandra. Varje transport kan då ske med de fordon och längs den väg som är bäst vid just det tillfället, sett bland annat till leveranstider och aktuell trafiksituation. n Fordons- och trafiksäkerhet: System för automatisk körning gör att vi kan välja om vi vill köra själva eller låta fordonet transportera oss på ett säkert sätt genom att kommunicera med andra fordon och infrastrukturen. 5

F F I K O N F E R E N S V Ä G E N F R A M ÅT! 2 6 O K T O B E R 2 011 Färdplanerna visar vägen framåt o avsett vad som händer i omvärlden är satsningar på energieffektiva fordon helt rätt väg. Han lyfte dock kompetensförsörjningen som en viktig fråga. Ska vi fått till ett innovationssystem som stöder utvecklingen i färdplanerna riskerar den framtida tillgången på ingenjörer inom strategiska områden att bli en flaskhals. I arbetet med innovationssystemet påpekade Joakim Tiséus vid VINNOVA att mycket redan sker inom existerande forskningsmiljöer. Nu måste vi kartlägga den verksamhet som pågår och stämma av den mot framtidsbehoven i färdplanerna. Med det som underlag kan vi skruva på systemet för att nå våra mål. Urban Wass vid AB Volvo förklarade att elektronik och mjukvaror redan är identifierade som områden där det behövs mer kompetens. Han berättade också att FFI:s styrelse tagit fram ett unikt verktyg för att underlätta det långa steget från forskning till marknad. För att få en bättre bild av alla steg och hinder på vägen har styrelsen tagit fram en modell för innovationssystemet. Ett viktigt steg är att forskning och lagstiftning går hand i hand. Ett exempel är fordon som kan köra själva med hjälp av intelligenta system. Innan de kan bli verklighet måste forskningen visa att de är säkra och regelverken måste anpassas för att bland annat reglera ansvaret mellan fordonstillverkare och förare. FFI:s styrelseordförande Ingemar Skogö avslutade konferensen och förklarade att tiden framöver är intressant. Dels är forsknings- och innovationspropositionen på gång och politikerna verkar ha en positiv och förväntansfull syn på FFI, dels pågår det mängder med spännande forskningsprojekt inom programmet. Färdplanerna ger en konkret bild av vart vi ska och vägleder kommande satsningar inom FFI. Förhoppningsvis har dagen gett kraft och inspiration för att fortsätta att arbeta vidare tillsammans. Hur arbetet ser ut framöver med färdplanerna och vilka utmaningar som finns för att nå övergripande transport politiska mål diskuterades av ledamöter från FFI:s styrelse och andra företrädare för aktörerna inom programmet. Fotograf: Anders Västlund Per Fjaestad vid Saab Automobile var optimistisk inför möjligheterna att lyckas. Att vi nu har bestämt en gemensam väg framåt är oerhört positivt. Det gör att jag är övertygad om att vi når dit vi vill, även om färdplanen kanske förändras längs vägen. Urban Wass vid AB Volvo lyfte fram snabbheten inom FFI som en konkurrensfördel i att följa med i vad som händer i omvärlden. Vårt arbetssätt gör att vi kan starta upp nya projekt på tre månader, något som till exempel på EU-nivå tar minst ett år. Sven-Erik Svensson vid Volvo Personvagnar var inne på samma linje. Vi är snabbfotade i våra aktiviteter, har en fordons industri som kan göra allt från ax till limpa och har aktiva myndigheter. Sammantaget ger det unika möjligheter att göra något bra och bli först med det på världsmarknaden. Torbjörn Suneson vid Trafikverket förklarade att färd planerna är viktiga redskap för att nå de transportpolitiska målen och utmaningar inom miljö, klimat och trafiksäkerhet. När det gäller målet om fossilfria transporter påpekade Anders Lewald vid Energimyndigheten att den stora utmaningen inte ligger i att ta fram fordon som klarar det. Det svåra är att hitta vettiga sätt att tillföra energi till fordonssektorn. Det gör att vi kommer att behöva arbeta med flera olika drivmedel parallellt. Fredrik Sidahl vid FKG liknande arbetet med färdplanerna vid en process, som måste vara flexibel och lyhörd för hur efterfrågan utvecklas framöver både på marknaden och inom politiken. Lars Stenqvist vid Scania förklarade att 6