1 (21) Plats och tid Gruesalen Bjuv, onsdagen den 31 augusti 2016 kl 09:00-10:40 Beslutande Anders Månsson (S), ordförande Christer Landin (S), vice ordförande Stig Lundblad (C) Ninnie Lindell (M) Ersättare Sven-Ingvar Blixt (L) för Niklas Svalö (S) Övriga närvarande Kerstin Wulff, tf kommunchef Karolina Larsson, personalchef, 117 Samuel Sköld, ekonomichef, 119 Susan Elmlund, kommunsekreterare Justerare Justeringens plats och tid Underskrifter Sekreterare Ninnie Lindell (M) Omedelbar justering Susan Elmlund Paragrafer 115-123 Ordförande Anders Månsson (S) Justerare Ninnie Lindell (M) ANSLAGSBEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Anslaget är uppsatt 2016-09-01 2016-09-23 Förvaringsplats för protokollet Kommunstyrelsens förvaltning, administrativa avdelningen Underskrift Susan Elmlund
2 (21) Ärendelista 115 Dnr 27638 Val av justerare... 3 116 Dnr 27639 Fastställande av dagordning... 4 117 Dnr 2015-00444 Personalärenden: information från personalavdelningen... 5 118 Dnr 2016-00326 Utökad borgensram för Sydvatten AB... 6 119 Dnr 2016-00199 Remiss från Regeringskansliet, Finansdepartementet SOU 2016:24 "En ändamålsenlig kommunal redovisning"... 8 120 Dnr 2016-00305 Försäljning av vattenverket fastigheten Holk 1 i Helsingborgs kommun... 15 121 Dnr 2016-00291 Ny översiktsplan 2030 för Höganäs kommun, samrådsredogörelse... 17 122 Dnr 2016-00183 Motion från Sten Claesson (SD) angående ritualslaktat kött i Bjuvs kostpolicy... 19 123 Dnr 2016-00051 Anmälningar... 21
3 (21) 115 Dnr 27638 Val av justerare Sammanfattning Till att justera mötets protokoll föreslås Ninnie Lindell (M). s beslut beslutar att utse Ninnie Lindell (M) till att justera dagens protokoll.
4 (21) 116 Dnr 27639 Fastställande av dagordning Sammanfattning Föreligger förslag till dagordning daterad 2016-08-23. s beslut beslutar att godkänna den föreslagna dagordningen.
5 (21) 117 Dnr 2015-00444 Personalärenden: information från personalavdelningen Sammanfattning Kommunfullmäktige antog 2016-08-25, 88, Arbetsgivarpolicy för Bjuvs kommun. På dagens sammanträde informerade personalchef Karolina Larsson om de rutinbeskrivningar, anvisningar mallar som förvaltningen tar fram utifrån den beslutade arbetsgivarpolicyn. s beslut beslutar att tacka för informationen.
6 (21) 118 Dnr 2016-00326 Utökad borgensram för Sydvatten AB Sammanfattning Styrelsen i Sydvatten AB har vid styrelsesammanträde 2016-08-04 beslutat att kalla till en extra bolagsstämma, med anledning av att borgensramen för bolaget behöver utökas. Styrelsen föreslår bolagsstämman att utöka delägarnas borgensåtagande för Sydvatten med 1 057 mnkr, totalt kommer borgensramen då uppgå till 2 500 mnkr. För Bjuvs kommun innebär det en höjning av nuvarande borgensram med 19 052 200 kr till totalt 44 mnkr i ny borgensram. Vidare skall Bjuvs kommun utse ombud för extra bolagsstämma. Bakgrund Sydvatten står inför ett flertal större investeringar de kommande åren i enlighet med antagen långtidsplan som finns i bolaget. Dessutom har Markoch miljödomstolen i deldom i Statkraftmålet ålagt Sydvatten att ersätta Statkraft med 445 mnkr. Sydvatten har överklagat domen men utbetalning ska genomföras innan domen vunnit laga kraft. För att följa reglerna i konsortialavtalet behöver varje delägare fatta beslut om borgensåtagande. Bjuv har 1,76 % av bolagets totala antal aktier och röster. Enligt konsortialavtalets 7 gäller följande avseende borgensåtagande: Samtliga delägarkommuner är skyldiga att vid behov ställa borgen för Sydvattens upptagande av lån inom den borgensram som bolagsstämman har fattat beslut att begära i enlighet med denna punkt. Varje nytt borgensåtagande skall fördelas mellan delägarkommunerna i förhållande till delägarkommunernas andel i aktiekapitalet. Borgensavgift utgår med samma procentsats (0,25%) som gäller för delägarkommunernas nuvarande borgensram.
7 (21) Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Christer Pålsson och Samuel Sköld, 2016-08-15 Skrivelse borgensram för lån Sydvatten AB inkl bilagor Styrelseprotokoll med beslut om extra bolagsstämma Förslag till protokoll för extra bolagsstämma Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: att såsom för egen skuld ingå borgen för Sydvatten AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 44.000.000 kr (44 miljoner kronor), jämte därpå löpande ränta och kostnader, samt att utse Anders Månsson eller hans ersättare att företräda Bjuvs kommun. s förslag till kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktiges beslut föreslår kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: Att såsom för egen skuld ingå borgen för Sydvatten AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 44.000.000 kr (44 miljoner kronor), jämte därpå löpande ränta och kostnader, samt att utse Anders Månsson eller hans ersättare att företräda Bjuvs kommun. Beslutet skickas till: (Kommunstyrelsen) Diariet
8 (21) 119 Dnr 2016-00199 Remiss från Regeringskansliet, Finansdepartementet SOU 2016:24 "En ändamålsenlig kommunal redovisning" Sammanfattning Bjuvs kommun är en av ett 60-tal remissinstanser som fått möjlighet att lämna remissvar på utredningen En ändamålsenlig kommunal redovisning (SOU 2016:24). Remissyttrandet ska ha inkommit till Finansdepartementet senast den 1 september 2016. Utredningens uppdrag är att göra en översyn av Lagen om kommunal redovisning (KRL) med syfte att åstadkomma en ändamålsenlig redovisningslagstiftning för kommuner och landsting. Den nya lagen om kommunal bokföring och redovisning föreslås träda i kraft den 1 januari 2018. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Christer Pålsson och Samuel Sköld, 2016-08-19 En ändamålsenlig kommunal redovisning, SOU 2016:24 Förslag till remissyttrande Betänkandet SOU 2016:24 Bjuvs kommun Ärendet Utredning Förslaget till ny kommunal redovisningslag innefattar en hel del förändringar. De största förändringarna finns inom följande områden: Redovisning av kommunala pensionsförpliktelser Sammanställd redovisning Förvaltningsberättelsen Resultaträkning och balansräkning Delårsrapport Värdering Arkivering
9 (21) Redovisning av kommunala pensionsförpliktelser Utredningen föreslår att pensionsförpliktelser ska redovisas enligt fullfonderingsmodellen. Det innebär att alla pensionsförpliktelser tas upp i balansräkningen som skuld eller avsättning. De pensionsförpliktelser som är intjänade före 1998 som idag finns som en ansvarsförbindelse utanför balansräkningen skulle enligt detta förslag överföras till avsättning. Överföringen föreslås göras över eget kapital, då det inte ger några kortsiktiga resultateffekter det år som förändringen görs. För Bjuvs kommun innebär detta att 265,4 mnkr i ansvarsförbindelse skulle föras över till avsättning pensioner som idag uppgår till 5,7 mnkr. Avsättning för pensioner skulle då uppgå till 271,1 mnkr (siffror per 2015-12-31). Avsättning pensioner idag: 5,7 mnkr Avsättning pensioner nytt förslag: 265,4 mnkr Eget kapital som idag uppgår till 259,7 mnkr skulle minskas med 265,4 mnkr för de pensionsförpliktelser som flyttas till avsättningen. Eget kapital skulle efter den justeringen uppgå till (minus)5,7 mnkr (siffror per 2015-12-31). Eget kapital idag 259,7 mnkr Eget kapital nytt förslag -5,7 mnkr Det innebär att soliditeten skulle minska från 38 % till -0,8 %. Lagförslaget med fullfonderingsmodell medför lägre pensionskostnader och därmed högre resultat jämfört med den pensionsmodell som finns idag. Det beror på att utbetalningarna som idag avser intjänade pensioner före 1998 redovisas som en kostnad i resultaträkningen de år de betalas ut. Däremot ökar kostnaderna för värdesäkring av hela pensionsskulden, där stora delar av värdesäkringen idag inte påverkar resultatet. Effekter i balansräkningen: Eget kapital minskar. Avsättningen ökar. Varje års utbetalningar av pension intjänade före 1998 minskar avsättningen istället för att bli en kostnad det år de utbetalas. Effekter i resultaträkningen: Lägre kostnader i resultaträkningen eftersom utbetalningen av pensioner intjänade före 1998 blir en skuldminskning istället för en kostnad. Högre kostnader för värdesäkring av pensionsskulden.
10 (21) Utbetalningarna kommer dock att vara lika stora som idag, vilket ställer krav på högre resultat om inte betalningarna ska finansieras genom minskade tillgångar eller upplåning. De finansiella målen kan därför behöva omarbetas för att uppnå en god ekonomisk hushållning. Det finns negativa effekter av lagförslaget med fullfondering av pensioner. Fullfonderingsmodellen är mer konjunkturkänslig och därför kan kostnaderna variera relativt kraftigt mellan åren. Om hela pensionsskulden finns i balansräkningen, är det också hela pensionsskulden som påverkas av nya antaganden vad gäller exempelvis livslängd och räntor. En stabilare räntemodell för hur avsättningarna beräknas, efterfrågas för att motverka de stora svängningar i resultatnivåer som fullfonderingsmodellen kan innebära. Det är därför positivt att SKL har tagit initiativ till en översyn av riktlinjerna för beräkning av pensionsskuld. Med de nya reglerna om pensionsförpliktelser så ska årliga förändringar av avsättningar för pensionsförpliktelser som beror på ändrade livslängdsantaganden eller diskonteringsränta inte beaktas vid beräkning av balanskravsresultatet. Detta har inte varit reglerat i lagen tidigare. Sammanställd redovisning Sammanställd redovisning innebär en konsoliderad redovisning av kommunen och dess bolag, d v s kommunkoncernens resultaträkningar, balansräkningar, kassaflödesanalyser samt noter. Lagförslaget innebär förändringar med nya begrepp som exempelvis att kommunkoncern ersätts med begreppet kommunalgrupp och kommunens koncernföretag ersätts med kommunalgruppsföretag. Det blir också nya definitioner av vilka juridiska personer som kommer att ingå i den sammanställda resultat- och balansräkningen jämfört med i dag. Förslag till definition är: kommunalgruppsföretag är en juridisk person vars verksamhet, mål och strategier en kommun har ett varaktigt inflytande över. Med varaktigt inflytande menar man ett innehav av minst 20 % av rösterna. Man föreslår att även om inte inflytandet är betydande så kan en juridisk person ändå anses vara ett kommunalgruppsföretag om den har särskild betydelse för kommunens verksamhet eller ekonomi. Detta innebär ingen förändring av vilka juridiska personer som kommer att behöva konsolideras i Bjuvs kommuns sammanställda redovisning. Utifrån betänkandet framgår att verksamheter av särskild betydelse för kommunen kan vara renhållningsverksamhet eller räddningstjänst som drivs i annan organisationsform som ägs av flera kommuner där inflytandet är varaktigt. Det är inte helt tydligt i lagförslaget vad som ska ingå kommunalgruppsföretagen och det kan bli föremål för olika tolkningar
11 (21) Idag finns inte konsolideringsmetod angiven i lagen. Klyvningsmetoden blir i förslaget huvudregel men det kommer att finnas möjlighet att använda kapitalandelsmetoden om särskilda skäl finns. Klyvningsmetoden innebär att man konsoliderar utifrån ägd andel. Bjuvs kommun konsoliderar idag de bolag som ägs till mer än 20 %. Kapitalandelsmetoden innebär att vissa bolag inte behöver konsolideras i den sammanställda redovisningen. I förarbetena till lagförslaget anser utredaren att dessa skäl kan vara om kommunen exempelvis äger ett stort energibolag som är så stort att kommunens balansräkning bara skulle bli en liten andel av den sammanställda balansräkningen. Just denna del om konsolideringsmetod i lagförslaget skulle inte innebära någon skillnad mot vad det är idag för Bjuvs kommun. Förvaltningsberättelsen Det finns en rad förslag till förändringar som berör förvaltningsberättelsen. Drift- och investeringsredovisningen föreslås inte längre ingå i förvaltningsberättelsen, utan blir istället egna delar i årsredovisningen. Budgetens centrala roll i kommunsektorn och den betydelse som drift- och investeringsredovisningen därmed får är en kommunal särart som motiverar ett eget avsnitt för dessa delar. Det ger bättre och tydligare bild av det ekonomiska läget. Investeringar blir allt viktigare särskilt i växande kommuner därför är det bra med ett samlat avsnitt om investeringar och ett tydligare regelverk. Kravet på redovisning av sjukfrånvaro som i dag är relativt detaljerad föreslås tas bort och kommunerna kan själva värdera vilken redovisning av personal man vill göra. Utvärdering av mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning och utvärderingen av ekonomisk ställning samt förväntad utveckling ska enligt förslaget även omfatta kommunalgruppsföretagen, dvs kommunkoncernen. Även i avsnittet om väsentliga personalförhållanden ska koncernbolagen ingå. Det är ett bra förslag att utvärdering av mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning även ska omfatta kommunkoncernen. Däremot anser vi att förslaget att minska kravet på redovisning av sjukfrånvaron rimmar illa med ett ökad fokus på att få ner sjuktalen där även regeringen har aviserat att de kan tänka sig att höja arbetsgivarnas kostnader för sjukskrivningar om inte sjuktalen sjunker.
12 (21) Resultaträkning och balansräkning Det föreslås nya resultatnivåer i resultaträkningen samt att raderna Finansiella intäkter och Finansiella kostnader ersätts med raderna Poster från finansiella tillgångar och Poster från finansiella skulder. Detta för att läsaren lättare ska kunna göra en analys av vilka resultateffekter som finansiella tillgångar och finansiella skulder genererar var för sig. Förslaget syftar bland annat till att förenkla analysen av kommunens förmåga att lånefinansiera investeringar. Det är dock motsägelsefullt jämfört med all annan redovisning att kommunerna här skulle få nettoredovisa intäkter och kostnader på samma rad i resultaträkningen. Bjuvs kommun anser att begreppen finansiella intäkter och kostnader bör behållas. Det finns ingen kommunal särart inom detta område som motiverar att kommuner skulle redovisa dessa poster på ett annorlunda sätt än privat sektor. Begreppen är dessutom väl inarbetade. I balansräkningen föreslås att samtliga poster inom linjen tas bort. Dessa poster är; ansvarsförbindelser, borgensåtaganden och leasing. Upplysningar om dessa ska istället lämnas i not. Det är lämpligt att genomföra denna förenkling. Det införs en delvis ny definition av immateriella anläggningstillgångar. Förslag på definition: Utgifter för utvecklingsarbete som är av väsentligt värde för kommunens verksamhet under kommande år får tas upp som en immateriell anläggningstillgång. Delårsrapport Utredningen föreslår att det ska regleras i lag vilka delar som en delårsrapport ska innehålla. Enligt förslaget ska en delårsrapport innehålla resultaträkning, balansräkning och en förenklad förvaltningsberättelse. Detta innebär ingen förändring mot vad Bjuvs kommun idag rapporterar i sin delårsrapport. Det är positivt att det i lagen fastställs vilka delar delårsrapporten ska innehålla. Förändring i lagen om kommunal redovisning föranleder även ett förslag om förändring i Kommunallagen som handlar om att Kommunstyrelsen inom två månader ska ha överlämnat delårsrapporten till Kommunfullmäktige. Det framgår inte om detta också innebär att Kommunfullmäktige ska ha hunnit fatta beslut i ärendet inom två månader eller om det räcker att ärendet är utskickat. Idag brukar Kommunfullmäktige besluta om delårsrapporten inom två månader efter att utgången av den period som delårsbokslutet avser.
13 (21) Värdering I utredningens förslag finns en mängd förändringar inom olika värderingsfrågor. Nedan följer en sammanfattning av de viktigaste. Nyttjandeperiod Begreppet ekonomisk livslängd, som handlar om hur lång avskrivningstid en tillgång ska ha, föreslås ersättas av begreppet nyttjandeperiod. Det är i sig inget nytt begrepp eftersom detta sedan flera år funnits i rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning. Skillnaden mellan ekonomisk livslängd och nyttjandeperiod är att för varje tillgång ska det göras en bedömning av hur länge man kommer att nyttja tillgången för sitt ändamål. I årsredovisningen kommer också ett nytt upplysningskrav om genomsnittlig bedömd nyttjandeperiod för varje post som tas upp som en anläggningstillgång. Det är positivt att förändra begreppet till nyttjandeperiod istället för ekonomisk livslängd, eftersom detta är tydligare. Det blir dock en större administration att upplysa om bedömd nyttjandeperiod för varje post. Detta bör ske på en generell nivå så att det inte blir utifrån varje komponent. Det behöver förtydligas vad begreppet varje post betyder. Finansiella instrument En ny regel föreslås för vissa finansiella instrument som innehas för att generera avkastning eller värdestegring. Detta innebär att värdeförändringar ska redovisas som en kostnad eller intäkt i resultaträkningen. Vissa undantag görs dock, bland annat för finansiella instrument som hålls till förfall. Dessa ska enligt förslaget inte värderas till verkligt värde. Bjuvs kommun har idag inge finansiella tillgångar i form av kortfristiga placeringar Gåvor Gåvor ska redovisas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten enligt det nya förslaget. Det innebär att om Bjuvs kommun får överta en tillgång från en exploatör, exempelvis en väg som har kostat 10 miljoner kronor att bygga så ska kommunen redovisa en tillgång och en intäkt på 10 miljoner kronor vid övertagandet av vägen. Detta är i sak ingenting nytt då detta tidigare har varit reglerat i normgivningen från Rådet för kommunalredovisning i rekommendation 11.4 Materiella anläggningstillgångar. Förändringen innebär högre intäkter och högre värde på materiella anläggningstillgångar. Detta kan också komma att innebära att det kan bli stora svängningar i resultatet mellan åren som kommunen inte kan påverka och ta i beaktan i budgetarbetet. Förslaget innebär att rekommendationen från RKR inarbetas i lagstiftningen, vilket är positivt.
14 (21) Arkiveringstid Arkiveringstiden för räkenskapsinformation föreslås minska från 10 år till 7 år, vilket är positivt. Arkivering - elektronisk gallring Förändringen i förslaget innebär en viss anpassning till bokföringslagen, men lagen föreslår inte motsvarigheten till 7 kap 6 bokföringslagen där det anges att räkenskapsinformation kan förstöras det fjärde räkenskapsåret om det på ett betryggande sätt överförts till annan databärare. Dispens måste även i fortsättningen sökas från Skatteverket. Bjuvs kommun anser att samma regler bör gälla för kommuner och landsting som för bokföringsskyldiga privata bolag. Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsens förvaltning föreslår kommunstyrelsens arbetsutskott besluta: att godkänna remissyttrande Betänkandet SOU 2016:24 som svar på remiss från Finansdepartementet, att uppdrag åt ekonomichefen att underteckna och sända remissvaret till Finansdepartementet. s beslut beslutar att godkänna remissyttrande Betänkandet SOU 2016:24 som svar på remiss från Finansdepartementet, att uppdrag åt ekonomichefen att underteckna och sända remissvaret till Finansdepartementet. Beslutet skickas till: Ekonomichef Finansdepartementet Diariet
15 (21) 120 Dnr 2016-00305 Försäljning av vattenverket fastigheten Holk 1 i Helsingborgs kommun Sammanfattning Fastigheten Holk 1 och har en storlek på ca 1000kvm. Fastigheten är belägen i Helsingborgs kommun (Se bifogad karta). Fastigheten har haft funktionen i form av vattenförsörjare till stora delar av Bjuvs kommun. 2011 beslöt Bjuvs kommun att ansluta sig till Sydvatten. I samband med anslutningen till Sydvatten och i samråd med NSVA beslöt kommunen att avsluta verksamheten på Holk 1. I dag används endast en matarledning från Helsingborg in till Bjuv. NSVA har nu slutfört nedläggningen av vattenverket. Detta leder till att fastigheten inte tjänar till någon funktion för Bjuvs kommun. Då fastigheten Holk 1 inte längre har någon funktion för Bjuvs kommun föreslår samhällsbyggnadsförvaltningen att fastigheten sätts ut på försäljning. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Kerstin Wulff och Magnus Sjeldrup, 2016-08-22 Karta över fastigheten Holk 1 Förvaltningens förslag till beslut Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att ge samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att försälja (vattenverket) fastigheten Holk 1. s förslag till kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktiges beslut föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att ge samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att försälja (vattenverket) fastigheten Holk 1.
16 (21) Beslutet skickas till: (Kommunstyrelsen) Diariet
17 (21) 121 Dnr 2016-00291 Ny översiktsplan 2030 för Höganäs kommun, samrådsredogörelse Sammanfattning Höganäs kommun har översänt ett förslag till översiktsplan för yttrande. Förslaget har varit på ute på samråd i tre månader under vintern 2014/2015. Höganäs har tagit fram en vision 2025 som ligger till grund för översiktsplanen. Ett övergripande mål för kommunen är att nå 27 500 invånare till 2025. Förslaget till översiktsplan sträcker sig till 2030. Förslaget redovisas även i form av en interaktiv karta. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Niklas Ögren, 2016-08-18 Utställningshandling av översiktsplan, ÖP 2030 för Höganäs kommun Länk till interaktiv karta Ärendet Planförslaget utgår från kommunens vision och utifrån varje del av visionens byggstenar formuleras utmaningar för den fysiska planeringen. För att visionen ska nås har ett antal utvecklingsstrategier utformats till varje utmaning: Vi ska bli fler höganäsare Den fysiska planeringen anpassas utifrån en befolkningsökning med minst 175 nya invånare per år. Kommunen anser att det kan vara mer prioriterat att bygga bostäder snarare än att bevara jordbruksmark i direkt anslutning till serviceorter och där det är nära till högkvalitativa bytespunkter för kollektivtrafik. Höganäs ska komma närmare Skånes tillväxtmotorer För att kunna närma sig Skånes tillväxtmotorer ännu mer säkras tillgången till en god kollektivtrafik, och att fler ska ha nära till kollektivtrafiken prioriteras.
18 (21) Kommunen ska förbättra servicen till alla kommuninvånare Genom att koncentrera nya utbyggnadsområden till staden och övriga serviceorter, kan kommunen säkra och utveckla den befintliga servicen. Kommunen prioriterar att bygga bort negativa barriäreffekter för att öka rörligheten inom och mellan kommunens orter. Det görs bland annat genom att utveckla gång- och cykelvägnätet. Kommunen ska erbjuda både stadspuls och lantliv Kommunens utveckling koncentreras till serviceorter och utbyggnad ska i första hand ske genom förtätning. Kommunen accepterar en variation i täthet, skala och funktion, för att kunna bygga en blandad stad. Odlingslandskapet mellan orterna värnas som en resurs och viktig del av kommunens boendekvaliteter och Höganäs är därför restriktiva till ny enstaka bebyggelse utanför områden med sammanhållen bebyggelse, samt till lokalisering av verksamheter på landsbygden som inte har en direkt koppling till areella näringar. Vi ska ha en trygg och klimatsmart kommun I planeringen ska hänsyn tas till framtida konsekvenser av stigande havsnivåer, erosion, ökad nederbörd och stigande grundvattennivåer när ny bebyggelse ska lokaliseras. Höganäs ska ha ett företagsklimat som främjar tillväxt och nyföretagande Genom att prioritera en god plan- och markberedskap för nya etableringar säkras utvecklingen av det befintliga näringslivet. arbetsplatser lokaliseras till goda kollektivtrafiklägen, och kommunens serviceorter utvecklas för att bibehålla underlag till kommunens verksamheter. Höganäs ska bli ännu mer attraktiv som besöks- och turistmål Kommunen gör det lättare för fler besökare att nå viktiga besöksmål, naturområden, kusten och havet. Bra tillgänglighet och samtidigt hållbart utan att det medför onödigt slitage. Förvaltningens förslag till beslut Bjuvs kommun har tagit del av förslaget och lämnar inga synpunkter. s beslut konstaterar att Bjuvs kommun har tagit del av förslaget och lämnar inga synpunkter. Beslutet skickas till: Höganäs kommun Diariet
19 (21) 122 Dnr 2016-00183 Motion från Sten Claesson (SD) angående ritualslaktat kött i Bjuvs kostpolicy Sammanfattning Vård- och omsorgsnämnden har 2016-06-21, 65, behandlat en motion där Sten Claesson (SD) föreslår: -Att Bjuvs kommun inte ska använda sig av ritualslaktat kött vid produktion av skolmat m.m. -Att kostrådet får i uppdrag att införa ställningstagandet i första att-satsen i den kostpolicyn för Bjuvs kommun. I dagens gällande livsmedelavtal finns ett fåtal kycklingprodukter som är märkta med Halal. Dessa är producerade av Danpo i Danmark som vid slakt följer de danska djurskyddsreglerna inklusive bedövning innan slakt. Sedan tidigare har kostenheten ett uppdrag att sammanställa dagens kostpolicy med förslaget om ny livsmedelspolicy i ett samlat dokument. Detta dokument förväntas vara färdigt under året. Vård- och omsorgsnämnden beslutade vid sitt sammanträde att man ska invänta ny kost- och livsmedelspolicy och därmed inte införa kravet i pågående upphandling. Kommunstyrelsens förvaltning har ingen annan åsikt än vad vård- och omsorgsnämnden ovan framfört. Vård- och omsorgsnämndens beslut Vård- och omsorgsnämnden beslutar föreslå kommunfullmäktige att motionen anses vara besvarad. Beslutsunderlag Motion, Sten Claesson (SD), 2016-04-20 Vård- och omsorgsnämnden, 2016-06-21, 65 Tjänsteskrivelse, Susan Elmlund, 2016-08-19
20 (21) Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsens förvaltning föreslår kommunstyrelsens arbetsutskott föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att motionen ska anses vara besvarad. Yrkande Stig Lundblad (C) yrkar bifall till förvaltningens förslag. s förslag till kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktiges beslut föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att motionen ska anses vara besvarad. Beslutet skickas till: (Kommunstyrelsen) Diariet
21 (21) 123 Dnr 2016-00051 Anmälningar Sammanfattning 1. KS 2016-00327 Skrivelse från kommunerna inom 6K angående återsökning av medel från Migrationsverket s beslut beslutar att lägga anmälningen till handlingarna. Beslutet skickas till: Diariet