Kävlingeån. vattenkontroll 2009

Kävlingeån vattenkontroll 29

Kävlingeån Vattenkontroll 29 Ekologgruppen i Landskrona AB Rapporten är sammanställd av Johan Hammar Landskrona april 21 Uppdragsgivare Kävlingeåns vattenvårdsförbund Omslagsbild: Klingavälsåns meandringar Foto: Johan Hammar Ekologgruppen i Landskrona AB, ADRESS: Järnvägsgatan 19B, 261 32 Landskrona TELEFON: 418-7675, FAX: 418-131, HEMSIDA: www.ekologgruppen.com, E-POST: mailbox@ekologgruppen.com

1 Kävlingeån Vattenkontroll 29 Innehållsförteckning sida Karta provtagningsstationer... 2 Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Undersökningar 29... 4 Väderlek och vattenföringar 29... 5 Punktutsläpp 29... 7 Vattenkemi 29... 8 Syretillstånd och biologisk syrgasförbrukning... 8 Näringstillstånd... 9 Ljusförhållanden... 11 Försurningstillstånd... 11 Ämnestransporter 29... 12 Arealspecifika förluster... 15 Bottenfauna...17 Bilagor 1. Vattenkontrollprogrammet... 19 2. Metodik och genomförande... 2 2.1 Vattenföringar och transportberäkning... 2 2.2 Vattenkemi/fysik... 21 2.3 Bottenfauna... 22 3. Resultat och sammanställd data 29... 26 3.1 Vattenföringar... 26 3.2 Föroreningsutsläpp... 3 3.3 Vattenkemi/fysik... 31 3.4 Ämnestransporter... 35 3.5 Bottenfauna... 37 4. Bedömningsgrunder för miljökvalitet... 48

Kävlingeån Vattenkontroll 28 2 Sniberupsån Slogstorpsbäcken Halösabäcken Borstbäcken ) ( ( ( ) ( ( Ålabäck ( 17 ) ( 35A ) 6 ( Övedsbäcken Djurrödsbäcken ( SJÖBO VOLLSJÖ ( Vollsjöån Torpsbäcken ( 22 52 ) ( 51 Tolångaån Åsumsån Björkaån Tranåsbäcken Vällsbäcken Eslövsbäcken Rödabäck Sularpsbäcken Öresund LÖDDE- KÖPINGE Löddeå MALMÖ KÄVLINGE ESLÖV ÖRTOFTA S. SANDBY Ö. Ringsjön HURVA Bråån LÖBERÖD HARLÖSA LÖVESTAD Klingavälsån 27 Krankesjön 35 VEBERÖD BLENTARP ( Sövdesjön Snogeholmssjön Kävlingeån N 3 5 km 1 27A 53A LUND 33 DALBY - Öppet vattendrag - Väg - Kommungräns - Åker, öppen mark ( - Skog - Tätort - Provtagning, 12 ggr/år ( - Provtagning, 6 ggr/år ) - Vattenföringsstation HÖRBY Kävlingeån - Vattenkontroll 28-21 Provtagningsstationer Vombsjön 19 2 23 5 Ellestadsjön

3 Kävlingeån Vattenkontroll 29 Sammanfattning 29 ett år med låga flöden Väder och vattenföring Medeltemperaturen 29 i Lund var 8,9 o C, årsnederbörden var 594 mm och medelvattenföringen vid Kävlingeån vid Högs mölla var 6,5 m 3 /s, vilket lägre än medelflödet under perioden 1976-199, 11,3 m 3 /s. Utmärkande var en betydligt lägre vattenföring än normalt och samtliga provpunkter hade lägre månadsmedelflöde än normalt. Utsläpp från reningsverken Av den totala ämnesmängden som transporterades ut till havet via Kävlingeån 29, hade 5 % av BOD, 18 % av fosforn och 2 % av kvävet sin källa i de belastande reningsverken och industrierna. Det är mer än under ett normalår men det beror på att flödena i vattendragen varit låga medan utsläppen från reningsverken varit lika stora som tidigare år. Syretillstånd och biologisk syrgasförbrukning Syretillståndet var under hela året måttligt syrerikt eller syrerikt. Den biologiska syrgasförbrukningen (BOD) var oftast låg i vattensystemet. Fosfor- och kvävehalter Generellt har halterna av både kväve och fosfor varit lägre än medelhalten. Årsmedelhalterna av fosfor bedömdes som extremt höga (klass 5) på två provpunkter och mycket höga på resterande provpunkter förutom två punkter där halterna var höga. Jämfört med tidigare år var både fosforhalterna och kvävehalterna 29 lägre än tidigare år. Kvävehalterna var höga på samtliga provpunkter. Klassning av vattenkvaliteten Beräknade trender visar att det finns en tendens till sjunkande halter av både fosfor och kväve under perioden 1988-29. Ljusförhållanden Generellt var vattnet klarare 29 än under ett normalår. Baserat på årsmedelvärdena var vattnet starkt grumlat på 2 provpunkter, medan övriga bedömdes ha betydligt grumlat vatten. Försurningstillstånd Försurningsrisken inom avrinningsområdet är liten, då ph under alla årets mätningar legat tydligt över neutralpunkten. Ämnestransport Transporten av fosfor, kväve och BOD 29 var lägre eller i nivå med medelvärdet för perioden 1988-28. Totalt beräknas ca 11 ton fosfor, 793 ton kväve och 615 ton BOD, ha förts ut till Öresund från Kävlingeån. För kväve är det den lägsta uttransporten sedan 1988. Näringstillståndet för kväve och fosfor bedöms baserat på medelvärden från de tre sista åren vara höga till mycket höga (klass 4-5) för de beräknade provpunkterna. Bottenfauna Bottenfaunan undersöktes på fem provpunkter under hösten 29. Av dessa bedömdes tre vara obetydligt och två måttligt påverkade av organiska föroreningar. I undersökningen hittades en rödlistad och fyra ovanliga arter. Naturvärdet bedömdes vara högt på fyra lokaler och allmänt på en lokal. 1 2 3 4 5 En klassificering av vattenkvaliteten har gjorts nedan enlig Naturvårdsverket, rapport 4913: Naturvårdsverkets klasser anger tillståndet, där klass 1 anger ett bra eller önskat tillstånd och klass 5 anger ett dåligt eller oönskat tillstånd (för gränser mellan klasser, se bilaga 4). Prov- Område Syretillstånd Näringstillstånd Ljusför- Försurningspunkt arealkoefficient hållanden tillstånd nr min 27-29 medel 27-29 medel 29 min 29 Syrgashalt fosfor kväve Grumlighet ph mg/l Kg P/ha år Kg N/ha år FNU 3 Kävlingeån, Högsmölla* 6,4,21 15 5,2 7,5 17 Vombsjöns utlopp 9,6,2 8,4 6 7,6 2 Björkaån 9,,29 2 5,8 7,5 27A Bråån 8,,4 29 6 7,4 35 Klingavälsån 8,2,17 7,2 1,1 7,3 * för näringstillstånd är beräkningarna gjorda för Kävlingeåns utlopp

Kävlingeån 4 Vattenkontroll 29 Inledning Föreliggande rapport utgör en sammanställning av resultaten från vattenundersökningarna i Kävlingeån 29. Ansvarig för undersökningarna i vattensystemet sedan 22 är Ekologgruppen i Landskrona. Uppdragsgivare är Kävlingeåns vattenvårdsförbund. Provtagning, vissa analyser (temperatur, syrgashalt, ph, grumlighet, konduktivitet, biologisk syrgasförbrukning, BOD samt bottenfaunaundersökning), månadsredovisning, samt föreliggande årssammanställning har utförts av Ekologgruppen. Alcontrol i Malmö har ombesörjt resterande kemiska analyser. Undersökningar 29 Provpunkter ingående i vattenkontrollprogrammet redovisas på kartan på föregående sida. En utförligare redovisning av undersökningsprogrammet samt tillämpad undersöknings- och analysmetodik redovisas i bilaga 1. Vattenkemi Det vattenkemiska basprogrammet omfattar 13 provpunkter i Kävlingeån och dess tillflöden. Provtagning har där skett 6 eller 12 gånger under året. Basprogrammet ger underlag för tillståndsbeskrivningar avseende närings-, försurnings-, syre-, och grumlighetsstatus. Vattenkemiskt program för beräkning av ämnestransporter har genomförts vid en station, där prover tas en gång per vecka (Högsmölla, pkt 3). Transporter har beräknats för fosfor, kväve, totalt organiskt kol (TOC), biologisk syreföreförbrukning (BOD 7 ) och suspenderade ämnen för denna station. Dessutom har transportberäkningar gjorts för Björkaån (pkt 2), Klingavälsån (pkt 35), Bråån (pkt 27) och mynningspunkten (fosfor, kväve och BOD). Biologi Bottenfaunaprogrammet 29 har omfattade fem provpunkter i rinnande vatten. Provtagningen utfördes den 8 oktober.

Kävlingeån 5 Vattenkontroll 29 Väderleks- och utsläppsförhållanden Väderlek och vattenföringar 29 Temperatur Vid SMHI s väderstation i Lund var årsmedeltemperaturen 29 8,9 o C, vilket är en grad varmare än normalvärdet för perioden 1961-199. Det var bara juni, oktober och december, som hade en medeltemperatur som var kallare än normalt. Nederbörd Årsnederbörden 29 mättes till totalt 594 mm, vilket är något under årsmedelnederbörden för perioden 1961-199, 666 mm. Större nederbördsmängd än normalt uppmättes i februari, maj, juni och november, medan övriga månader hade en mindre nederbördsmängd än normalt. November var den nederbördsrikaste månaden med 14 mm och i april var det minst nederbörd, 13 mm. Vattenföringar Årsmedelflödet 29 vid Högsmölla var 6,5 m 3 /s, vilket är betydligt lägre än medelflödet under perioden 1976-199, 11,3 m 3 /s. Samtliga årets månader hade lägre månadsmedelflöde än medelvärdet för flödet under perioden 1976-199, för respektive månad. Det högsta dygnsmedelflödet vid Högsmölla uppmättes på några av årets sista dagar, 26-27 december då 22,6 m 3 /s uppmättes. Årets lägsta dygnsmedelflöde (2,7 m 3 /s) intäffade vid enstaka tillfällen under perioden 28 juni-19 september. C 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2-2 mm 12 1 8 6 4 2 m 3 /s 25 2 15 1 5 Temperatur i Lund jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 29 normal 1961-199 Nederbörd i Lund jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 29 normal 1961-199 Vattenföring vid Högsmölla jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 29 normal 1976-199

Kävlingeån 6 Vattenkontroll 29 Hydrologi i Vombsjön Sydvatten AB s tappning av vatten från Vombsjön till Kävlingeån under 29 har i medeltal uppgått till 1,5 m 3 /s, vilket är mindre än medeltappningen 28 (3,3 m 3 /s). Tappningen var låg från slutet av mars ända till årets slut. Under långa perioder under tiden 26 mars 5 december förekom minimitappning,,5 m 3 /s.uttaget från Vombsjön var störst i början av året och som mest tappades 6,5 m 3 /s mellan den 6 och 14 mars. m 3 /s 3 25 2 15 1 5 Tappning ur Vombsjön, m3/s Flöde, Högs mölla, m3/s Vattenstånd i Vombsjön, m ö h m ö h 21, 2,5 2, 19,5 19, 18,5 18, 17,5 jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 17, Vattenståndet i Vombsjön den 1 januari 28 låg på +2,43 meter över havet. Vattenståndet sjönk sedan något under februari för att sedan stiga och nå årets högsta vattennivå +2,6 den 15 april. Efter det sjönk vattenståndet sakta under sommaren och hösten för att nå sin lägsta nivå +18,5, den 5 november. Därefter var det åter dags för en vattenståndshöjning och på årets sista dag var vattenståndet +19,94 m ö h. Amplituden under året var 2,1 m. Vattenståndet i Vombsjön överskred inte dämningsgränsen, + 2,9 meter över havet någon gång under året.

Kävlingeån 7 Vattenkontroll 29 Punktutsläpp 29 Totalt beräknas 31 ton BOD, 1,9 ton fosfor och 156 ton kväve ha släppts ut från reningsverk i Kävlingeåns avrinningsområde 29 vilket är i stort sätt samma utsläppsmängd som 28. De tre största punktkällorna var reningsverken i Ellinge och Kävlinge samt Nordic Sugar i Örtofta. Av biflödena är det Bråån som tar emot störst utsläppsmängder. I diagrammen nedan redovisas andelen kväve och fosfor som har sitt ursprung i de reningsverk som belastar ån. Reningsverkens andel av den totala transporten var betydligt större än tidigare år beroende på att flödena i vattendragen var låga. Utsläppsmängderna var i nivå med tidigare år. Reningsverkens andel av den totala kvävetransporten i Bråån (ton) Reningsverkens andel av den totala fosfortransporten i Bråån (ton) 231 2,4 Löberöd 1,5 Hurva 2,23,1 Löberöd,1 Hurva 28 24 Ellinge,47,45 Ellinge När det gäller medelhalterna i det utgående avloppsvattnet har de varit högst för BOD och även fosfor i Skåne-Tranås reningsverk (39 mg/l respektive,6 mg/l), medan reningsverket i Veberöd svarade för den högsta kvävehalten (43 mg/l). Reningsverkens bidrag till fosfor- och kvävetransporterna i relation till de totala ämnestransporterna i respektive biflöde, samt totalt i Kävlingeån 29, redovisas i tabellen nedan. Någon reduktion av ämnesmängd på sträckan mellan reningsverken och de aktuella provpunkterna har ej medräknats. Detta innebär att de redovisade procentuella reningsverksbidragen överlag är överskattade. Reningsverkens bidrag 29 vid mynningen av BOD var 5,1 %, fosfor 17 % och kväve 2 %. För sammanställning av punktutsläpp se bilaga 3:2. Biflöde BOD (ton) andel av totaltransport (%) Fosfor (ton) andel av totaltransport (%) Kväve (ton) andel av totaltransport (%) Björkaån 2,5 1,3,5 1,5 4,1 1,3 Klingavälsån 2,7 1,9,1 3,8 19,8 2,4 Bråån 13,5 9,6,47 17,5 28 1,9 Kävlingeån direkt 12,4 2, 1,26 11,7 14 13,1 Kävlingeån totalt* 31,1 5,1 1,88 17,5 156 2 * i Kävlingeån totalt har Björkaåns, Klingavälsåns, och Brååns belastningar inkluderats.

Kävlingeån 8 Vattenkontroll 29 Vattenkemi 29 Syretillstånd och biologisk syrgasförbrukning Syretillståndet har under samtliga provtagningstillfällen och på samtliga provtagningspunkter varit måttligt syrerikt eller syrerikt (klass 1-2). Syretillståndet var i nivå med förhållandena närmast föregående år. Den biologiska syrgasförbrukningen, BOD-halten, har oftast varit låg i vattensystemet och i nivå med de uppmätta halterna tidigare år. BOD-halterna var dock förhöjda vid enstaka tillfällen vid flera av provpunkterna. Årets maxvärde för BOD uppmättes i Torpsbäcken (pkt 19) i april. mg/l 12, 1, 8 7 6 5 4 3 2 1 8, 6, 4, 2,, µg/l Minvärden för syrgashalter 29 (staplar) 3 1 17 19 2 23 51 52 27a 53a 33 35 5 provpunkter Medelhalt för BOD 29 i jämförelse med medelhaltvariationen 1988-28 medel 29 högsta medel 1988-28 lägsta medel 1988-28 svagt syrefattigt syrefritt 3 17 2 27A 35 Högsmölla Vombsjöns utl. Björkaån Bråån Klingavälsån

Kävlingeån 9 Vattenkontroll 29 Näringstillstånd Fosfor Årsmedelhalterna bedömdes som extremt höga (klass 5) i Kävlingeån vid Vombsjöns utlopp samt i Torpsbäcken vid utloppet till Vombsjön (pkt 17, 19) precis som 28. Därutöver uppmättes enstaka extremt höga fosforhalter (>1 µg/l, klass 5) i Björkaån, Vollsjöån samt i Bråån (pkt 2, 23, 27A). I jämförelse med tidigare år ligger halterna, betydligt lägre än medelhalten för perioden 1988-28. Undantaget är Vombsjöns utlopp (pkt 17) där fosforhalten ligger i närheten av medelvärdet för perioden. De högsta fosforhalterna uppmättes under vårens högflödesperiod men även under sommarmånaderna, i samband med låga flöden, uppmättes höga halter. Kävlingeån vid utloppet ur Vombsjön avviker från mönstret och här är det istället sjöns interna fosforcykel som gör att de högsta fosforhalterna uppmättes under sensommar-tidig höst då fosforrikt bottenvatten kom upp i vattenmassan i samband med sjöns omrörning. Vid den här tiden uppmättes även årets högsta fosforvärde 29 µg/l i pkt 17. Även i Torpsbäcken noterades ett väldigt högt värde i augusti då 26 µg/l uppmättes. Andelen fosfatfosfor har varierat från % i samband med planktontillväxt under våren i Vombsjön och Sövdesjön samt i Torpsbäcken (pkt 19) till 1% i november vid Högs mölla (pkt 3), Kävlingeån vid Vombsjöns utlopp (pkt17), Björkaån (pkt 2) samt i Tranåsbäcken (pkt 51). µg/l 3 25 2 15 1 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 µg/l mg/l,16,14,12,1,8,6,4,2 Medel- och maxvärden för totalfosfor 29 samt NV s tillståndsklasser för sjöar (rastrerade) 3 1 17 19 2 23 51 52 27a 53a 33 35 5 provpunkter Medelfosforhalter 29 i jämförelse med medelhaltvariationen 1988-28 medel 29 högsta medel 1988-28 lägsta medel 1988-28 Trendlinjen för de flödesviktade totalfosforhalterna under åren 1988-29, visar att det finns en tydlig trend till sjunkande halter under perioden, och att halten 29 var den lägsta under perioden 1988-29. Extremt hög 3 17 2 27A 35 Högsmölla Vombsjöns utl. Björkaån Bråån Klingavälsån Högsmölla flödesviktade fosforhalter, 1988 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 28 Mycket hög Hög

Kävlingeån 1 Vattenkontroll 29 Kväve Generellt uppmättes låga kvävehalter under 29 jämfört med tidigare år. Inte på någon lokal bedömdes årsmedelhalterna som extremt höga (klass 5, > 5 µg/l). Däremot förekom tillfälligt extremt höga halter på flera provpunkter. De högsta halterna uppmättes i början och slutet av året, med lägre halter under vår och sommarmånaderna. Kvävehalterna på samtliga provpunkter bedömdes som mycket höga. (klass 4, >125 µg/l). Årets maxhalt (75 µg/l) uppmättes i Bråån i november och december (pkt 27A resp 53A). Andelen nitratkväve varierade mellan ca -1%. Den största andelen nitrat förekommer under vinterhalvåret medan den var lägre under vår och sommarperioden i samband med växternas tillväxt. Den lägsta andelen nitratkväve noterades i Klingavälsåns utlopp ur Sövdesjön (pkt 5) och i Kävlingeån vid utloppet ur Vombsjön i samband med planktonblomning sjöarna. Andelen ammoniumkväve har mestadels varit låg, mellan -13 %, med de högsta halterna i Klingavälsån. Kvävehalterna i vattensystemet kan i jämförelse med tidigare år beskrivas som låga. Av de fem provpunkterna som tas varje månad var medelhalterna vid pkt 3 och 27A de lägsta som uppmätts under perioden 1988-28. 8 7 6 5 4 3 2 1 16 14 12 1 8 6 4 2 µg/l Kväve 29 medelvärde av olika fraktioner (totalkväve =hela stapeln) samt max-värde för totalkväve µg/l mg/l 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1, org-n NO3-N NH4-N max tot-n 3 1 17 19 2 23 51 52 27a 53a 33 35 5 Medelkvävehalter 29 i jämförelse med medelhaltvariationen 1988-28 medel 29 högsta medel 1988-28 lägsta medel 1988-28 3 17 2 27A 35 Högsmölla Vombsjöns utl. Björkaån Bråån Klingavälsån Högsmölla flödesviktade kvävehalter, 1988 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 28 Trendlinjen för de flödesviktade totalkvävehalterna under åren 1988-29, visar att det finns en tendens till sjunkande halter under perioden och att årets medelvärde var det lägsta som uppmätts under perioden 1988-28.

Ljusförhållanden Generellt var vattnet något klarare på många provpunkter jämfört med ett normalår. Starkt grumlat vatten (>7 FNU), baserat på årsmedelvärdena, noterades på 2 provpunkter. Alla övriga provpunkter förutom Vollsjöån (pkt 23) samt Bråån (pkt 53A) bedömdes ha betydligt grumlat vatten. Kävlingeån 11 Vattenkontroll 29 Inga extremt höga grumligheter, 3 1 17 19 2 23 51 52 27a 53a 33 35 5 (som förekommer vissa år i provpunkter samband med höga flöden) uppmättes under året. Den högsta grumligheten som uppmättes var i Bråån (pkt 2) i januari, 35 FNU. Försurningstillstånd 4 35 3 25 2 15 1 5 FNU Medel- och maxvärden för grumlighet 29 samt SNV s tillståndsklasser (rastrerade) ph har varierat mellan 7,3 och 8,8. ph-värdena tycks aldrig sjunka under neutralpunkten (ph 7) och har under samtliga provtagningar under året legat i Naturvårdsverkets klass 1. Försurningsrisken inom avrinningsområdet är således liten. stark betydlig måttlig

Kävlingeån 12 Vattenkontroll 29 Ämnestransporter 29 Beräkningarna av ämnestransporterna i Kävlingeån 29 visade att transporten var lägre eller i nivå med medeltransporten för åren 1988-28. Totalt beräknas 11 ton fosfor, 793 ton kväve och 615 ton BOD ha transporterats ut till Öresund via Kävlingeån under 29. För kväve var det den lägsta uttransporten under perioden 1988-29. Medeltransporten för perioden 1988-28 har varit 31 ton fosfor, 197 ton kväve och 136 ton BOD. Kävlingeåns utlopp ton Fosfortransporter 1988-29 m 3 /s 7 21 6 5 4 3 2 1 1988 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 28 18 15 12 9 6 3 Fosfortransport Årsmedelvattenföring ton Kävlingeåns utlopp Kvävetransporter 1988-29 m 3 /s 4 2 35 3 15 25 2 1 15 1 5 5 1988 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 28 Kvävetransport Årsmedelvattenföring

13 Kävlingeån Vattenkontroll 29 793 / 1.7 / 615 78 / 1.5 / 65 3 Kävlingeån mynning Tot-N / Tot-P / BOD (ton/år) Observera att de olika parametrarna har olika skalor. 259 / 2.7 / 141 27A Bråån Kävlingeån - Vattenkontroll 29 Transport av kväve, fosfor och BOD 117 / 5 / 153 319 / 3.5 / 192 35 Klingavälsån 17 Kävlingeån 97 / 2.6 / 142 2 Björkaån

Kävlingeån 14 Vattenkontroll 29 ton 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, Fosfortransport, Högsmölla 29 tot-p, ton vattenföring, m3/s jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec m 3 /s 4, 35, 3, 25, 2, 15, 1, 5,, ton 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Kvävetransport, Högsmölla 29 m 3 /s 45, tot-n, ton vattenföring, m3/s 4, 35, 3, 25, 2, 15, 1, 5,, jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Tranporten av kväve och fosfor var som störst under vintern, tidig vår och senhösten och som lägst under lågflödesperioden under sommar och tidig höst. När det gäller transporten av BOD, TOC och suspenderat material, har den följt samma mönster som för kväve och fosfor. ton 5 45 4 Fosfortransporter 23-29 ton 3 25 Kvävetransporter 23-29 35 3 2 25 2 15 15 1 1 5 5 23-29 3 Högsmölla 23-29 23-29 23-29 23-29 17 2 27A 35 Vomsj. utl Björkaån Bråån Klingavälsån 23-29 3 Högsmölla 23-29 17 23-29 2 23-29 27A 23-29 35 Vomsj. utl Björkaån Bråån Klingavälsån ton 25 BOD-transporter 23-29 2 15 1 5 23-29 3 Högsmölla 23-29 23-29 23-29 23-29 17 2 27A 35 Vomsj. utl Björkaån Bråån Klingavälsån

Kävlingeån 15 Vattenkontroll 29 Arealspecifika förluster Arealkoefficienterna 29, det vill säga ämnesmängden delat med avrinningsområdets yta uppströms aktuell provpunkt (inklusive reningsverkens andel), har legat under medelvärdena för de tre senaste åren, för både fosfor och kväve. Område År Totalkväve Tillstånd Totalfosfor Tillstånd Areal kg/ha, år NV klass kg/ha, år NV klass Björkaån, pkt 2 27 33,57 34 km 2 28 18,2 29 9,1 Medel, 3 år 2 5 mycket,29 4 höga höga förluster förluster Vombsj. Utl (stn 17) 27 15,9,27 45 km 2 28 6,7,22 29 2,6,11 Medel, 3 år 8,4 4 höga,2 4 - höga förluster förluster Klingavälsån,pkt 35 27 11,5,24 24 km 2 28 6,1,15 29 4,1,11 Medel, 3 år 7,2 4 - höga,17 4 - höga förluster förluster Bråån (stn 27 A) 27 44,58 17 km 2 28 27,45 29 15,16 Medel, 3 år 29 5 mycket,4 5 extremt höga förluster höga förluster Utloppet i Öresund 27 22,38 12 km 2 28 16,17 29 7,9 Medel, 3 år 15 5 mycket,21 4 - höga höga förluster förluster Baserat på medelvärde från de tre sista åren, enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Rapport 4913, 1999) benämns arealförlusterna för kväve som "höga" till "mycket höga" och för fosfor som höga till extremt höga. Arealkoefficienterna var högst i Bråån för både kväve och fosfor medan de lägsta arealkoefficienterna beräknades för Klingavälsån och Vombsjöns utlopp.

Kävlingeån 16 Vattenkontroll 29 Effekter av dammar genomförda inom Kävlingeå-projektet I det kommunala samarbetet med Kävlingeåprojektet anläggs dammar och våtmarker inom avrinningsområdet. För närvarande upptar dessa en sammanlagd yta på ca 35 ha och bidrar till en minskning av kväve och fosfortransporterna. I Kävlingeåns avrinningsområde finns en damm, Slogstorp, där mätningar av näringsämnesreduktionen pågick kontinuerligt från det att dammen stod klar i oktober 1997 fram till mars 25. Därefter gjordes en kortare undersökning under november 25 till juli 26 där resultaten från den tidigare använda provtagningsmetoden jämfördes med resultat från en flödesproportionell provtagningsmetod. Provtagning vid Slogstorpsdammens inlopp, december 25. Den senare undersökningen visade att det är sannolikt att den beräknade belastningen och reduktionen av fosfor tidigare har underskattats något, medan kvävereduktionen gav resultat som var jämförbara mellan de båda provtagningsmetoderna. Den genomsnittliga kvävereduktionen i Slogstorp, 1997-25 var drygt 2 kg/ha/år, vilket motsvarar drygt 4 % av dammens totala belastning. Den beräknade fosforreduktionen under samma period var ca 5 kg/ha dammyta (och är då troligen något underskattad). Reduktionen av fosfor motsvarar ca 14 % av den totala belastningen av fosfor på dammen. Slogstorp - kväve Slogstorp - fosfor 15 125 2197 2399 Kväveretention Medelvattenföring 6 5 5 4 Fosforretention Medelvattenföring 5 4 retention (kg/ha) 1 75 5 25 4 3 2 1 vattenföring (l/s) retention (kg/ha) 3 2 1 3 2 1 vattenföring (l/s) -25 Okt 97 Apr 98 Okt 98 Apr 99 Okt 99 Apr Okt Apr 1 Okt 1 Apr 2 Okt 2 Apr 3 Okt 3 Apr 4 Okt 4-1 -1 Okt 97 Apr 98 Okt 98 Apr 99 Okt 99 Apr Okt Apr 1 Okt 1-12,7 Apr 2 Okt 2 Apr 3 Okt 3 Apr 4 Okt 4-1 Eftersom förutsättningarna för att erhålla en hög absolut näringsreduktion är ovanligt bra (bla. beroende på hög belastning) i Slogstorp kan man förutsätta att genomsnittsdammen inom Kävlingeåns avrinningsområde inte är lika effektiv, vare sig när det gäller kväve- eller fosforavskiljning. En genomgång av kväve och fosforreduktionen i dammar anlagda inom ramen för Höjeå-projektet visar en genomsnittlig reduktion av kväve på 56 kg/år ha och 23 kg fosfor per ha och år.

Kävlingeån 17 Vattenkontroll 29 Bottenfauna Bottenfaunaresultaten redovisas i tabellen nedan (för artlista och mera utförlig redovisning punkt för punkt, se bilaga 3.5) Provpunkt nr läge Antal taxa Antal individer /m 2 Shannonindex ASPT index Organisk föroreningspåverkan* Naturvärde poäng bedömning poäng bedömning 3 Kävlingeån,Högsmölla 47 154 4,3 5,6 5 måttlig 9 högt 2 Björkaån, Björka 42 1782 3,9 6,3 7 obetydlig 11 högt 22 Björkaån, Eggelstad 48 6265 2,5 6,1 7 obetydlig 12 högt 27A Bråån, Örtofta 43 662 3,6 5,7 5 måttlig 1 allmänt 6 Klingavälsån 38 3415 2,9 5,8 7 obetydlig 6 högt * Organisk föroreningspåverkan enligt Danskt faunaindex. Naturvärde enligt Sundberg m fl 1996. I Kävlingån vid Högsmölla (pkt 3), samt i Bråån vid Örtofta (pkt 27A) bedömdes bottenfaunasamhället vara måttligt föroreningspåverkat. Båda lokalerna hade höga artantal med både renvattenkrävande- och smutsvattentåliga arter representerade. I Klingavälsån bedömdes bottenfaunasamhället vara svagt föroreningspåverkat. De smutsvattentåliga djuren, som var av tre olika arter/grupper, räknades dock endast till tre individer. Lokalen har i tidigare undersökningar pendlat mellan obetydligt till svagt föroreningspåverkad då flera olika renvattenkrävande arter/grupper noterats. I Klingavälsån samt vid båda lokalerna i Björkaån (Björka pkt 2 och Eggelstad pkt 22) bedömdes bottenfaunasamhället vara obetydligt föroreningspåverkat. Lokalerna hyser ett mångformigt och värdefullt bottenfaunasamhälle med många renvattenkrävande arter/grupper. Naturvärdet bedömdes som högt vid samtliga lokaler utom i Bråån, där naturvärdet var allmänt. Antal taxa 6 Föroreningståliga Renvattenkrävande Övriga 5 4 3 2 1 1998 1 6 9 98 1 6 9 98 1 6 9 3 6 9 98 1 6 9 3 2 22 27A 6 Resultat från bottenfaunaundersökningar i Kävlingeån under åren 1998-29. Totala antalet taxa (hela stapeln) samt antalet negativa (föroreningståliga) och positiva (renvattenkrävande) indikatorarter i Danskt fauna-index.

Kävlingeån 18 Vattenkontroll 29 En rödlistad art, bäckvattenbaggen Riolus cupreus, noterades i Björkaån (pkt 2) och i Klingavälsån (pkt 6). Vid pkt 2 i Björkaån vid Björka var arten ovanligt rikligt förekommande. fyra ovanliga arter i ett regionalt perspektiv erhölls, varav två snäckarter (Bithynia leachii och Valvata piscinalis) och två dagsländearter (Baetis liebenauae och Baetis macani). Båda dagsländearterna förekom i Björkaån vid Eggelstad, som hade den högsta naturvärdespoängen i årets undersökning. Hotkategori Art Kav3 Kav2 Kav22 Kav6 Kav27A Summa Rödlistad skalbagge Hänsynskrävande (NT) Riolus cupreus 41 7 48 Ovanlig snäcka Bithynia leachii 1 3 4 Ovanlig snäcka Valvata piscinalis 5 5 Ovanlig dagslända Baetis liebenauaea 11 11 Ovanlig dagslända Baetis macani 1 1 Sötvattensmärla, Gammarus pulex,är ett vanligt förekommande kräftdjur som inräknas bland indikatorgrupperna för renvattenkrävande djur i Danskt faunaindex. Skalstrecket motsvarar 1 mm Tecknare: Maja Holmström, Ekologgruppen

Kävlingeån Vattenkontroll 29 BILAGOR

Sammanställning av Kävlingeåns recipientkontrollprogram 28-21 19 Kävlingeån Bilaga 1 Vattenkontroll 29 Nr: Lokalbenämning koordinat RN kommun frekvens program provtagningsplats ggr/år bas övrigt 3 Kävlingeån, vid Högsmölla 618681 132873 Kävlinge 12 (52) 1,2,3 Bf(SKA-kav3) 1 Kävlingeån, vid Örtofta, uppstr Bråån 618613 13393 Lund/Eslöv 6 1 17 Kävlingeån, vid Vombsjöns utlopp 617667 135845 Eslöv 15 1 19 Torpsbäcken, vid utlopp till Vombsjön 617424 13631 Sjöbo 6 1 2 Björkaån, vid Björka före utl till Vombsj 617216 136348 Sjöbo 12 1 Bf(SKA-kav2) 22 Björkaån vid Eggelstad 617265 1374782 Sjöbo Bf(SKA-kav22) 23 Vollsjöån, nedströms Vollsjö 61739 137269 Sjöbo 6 1 51 Tranåsbäcken, vid utlopp till Tolångaån 616995 137553 Sjöbo 6 1 52 Djurrödsbäcken, vid utlopp till Tolångaån 61723 13766 Sjöbo 6 1 27A Bråån, g:a vägbron vid Örtofta kyrka 618721 13395 Eslöv 12 1 Bf(SKA-kav27A) 53A Bråån, vid golfbana, uppstr. Eslövsb. 618995 134294 Eslöv 6 1 33 Sularpsbäcken, nedstr S Sandbys AR 618179 134559 Lund 6 1 35 Klingavälsån, vid utlopp till Kävlingeån 617658 13574 Lund 12 1 Bf(SKA-kav6) 5 Klingavälsån, vid Sövdesjöns utlopp 616412 136417 Sjöbo 6 1 Förklaringar provtagningsfrekvens 12 ggr/år - januari-december 52 ggr/år - veckoprovtagning (blandas flödesproportionellt till månadsprover efter årets slut) 6 ggr/år - -jämna månader (feb, april, juni, aug, okt, dec)) Förklaringar program bas 1 bas 2 bas 3 övrigt Vattenföring Suspenderat material Temperatur Bf bottenfauna- Temperatur Syrgas undersökning år 29 ph Syrgasmättnad (vart tredje år) Grumlighet Syrgas Syrgasmättnad Grumlighet BOD Konduktivitet Totalkväve Nitrat+Nitritkväve Totalfosfor TOC Totalkväve Nitrat+Nitritkväve Ammoniumkväve Totalfosfor Fosfatfosfor

Kävlingeån 2 Vattenkontroll 29 Bilaga :2:1 Metodik vattenföring och transportberäkning Vattenföring för transportberäkningar har inhämtas från följande stationer: Läge provpunktsnummer uppgiftslämnare SMHI stations-nr Kävlingeån, Högs mölla 3 Sydvatten AB 92-2171 Vombsjöns utlopp 17 Sydvatten AB Bråån, Ellinge 27 SMHI 92-2126 Klingavälsån 35 SMHI 92-2116 Björkaån, Eggelstad 22 SMHI 92-2125 I beräkningen av transporterna vid pkt 3 i Högsmölla används resultaten från blandprovsanalyserna (för BOD och suspenderat material, månadsanalyser) samt SMHI:s månadsmedelflöden vid denna mätstation. När det gäller transportberäkningarna av BOD, bör det påpekas att enligt uppdraget görs analyserna utan ATU. Detta innebär att nitrifikationen inte hämmas. Då ammoniumhalterna tidvis kan var höga, speciellt nedströms avloppsutsläpp, ger BOD-halten inte bara ett mått på den biologiska syrgasförbrukningen utan även det syre som förbrukas då ammoniumet övergår till nitrat. Man bör därför vara försiktig med att använda BOD-transporten som ett mått på mängden nedbrytbart material i vattnet. För beräkning av totaltransporterna ut i Öresund utnyttjas ämneskoncentrationer från pkt 3, Högs mölla. Även vattenföringen baseras på uppgifter från Högs mölla, men värdena arealkorreleras med faktorn 1,16. Transportmängderna för Vombsjöns utlopp, pkt 17, bygger på månadsanalyserna och tappningsuppgifter från Sydvatten AB. För Björkaån, Klingavälsån, och Bråån har beräkningsgrunden varit redovisade månadsanalyser och SMHI:s månadsmedelflöden för respektive vattenföringsstation. För att kompensera för sträckan mellan provpunkt och vattenföringsstation och representera hela det aktuella delavrinningsområdet, är flödena uppräknade med arealberoende faktorer enligt SMHI, Svenskt Vattenarkiv, avrinningsområde i Sverige: Björkaån 1,29 Klingavälsån 1,25 Bråån 1,13 Vattenföringen vid provtagningstillfällena beräknades av dygnsvärden från ovanstående vattenföringsstationer och arealkorrelation för samtliga provtagningsstationer utom för pkt 33 i Sularpsbäcken, där bestämdes vattenföringen med den så kallade flottörmetoden (uppmätning av bäckens tvärsnittsarea och flödeshastighet) vid de provtagningstillfällen där så var möjligt.

Metodik kemiska, fysikaliska vattenundersökningar 21 Kävlingeån Bilaga 2:2 Vattenkontroll 29 All provtagning har utförts av Ekologgruppen (ackred. nr 1279) och följt Svensk Standard SS28185. Vattenproverna togs i mitten av åfåran från strandkanten med hjälp av en käpphämtare eller från bro med en ruttnerhämtare. Mätning av syrgas och temperatur gjordes i fält. Månadsprovtagning Provtagning för bas 1 och 2 har skett en gång per månad (12 ggr/år) vid 5 provpunkter och jämna månader (februari, april, juni, augusti, oktober, december (6 ggr/år)) vid 13 provpunkter. Provtagningen har omfattat nedanstående parametrar. Hänvisningar görs till analysmetod enligt Svensk Standard utgiven av Standardiseringskommissionen i Sverige, KRUT-kod enligt naturvårdsverkets kodlistor och laboratorium (EG = Ekologruppen, Landskrona, ackred. nr. 1279 och ALcontrol AB i Malmö, ackred. nr. 16). När det gäller mätosäkerheter för analyserna kan uppgifter erhållas från respektive laboratorium. Parameter Metod KRUT-kod: Laboratorium temperatur FM TEMP EG syrgas SSEN 25814,1 IM O2-FÄLT EG ph SS 28122,2 FM PH25 EG grumlighet SSEN ISO 727, 1 FM TURBFNU EG BOD 7 * SSEN1899, del 2, u ATU IM BOD7-NE EG nitrit+nitratkväve SSEN ISO 13395,mod IM NO23-DA ALcontrol AB ammoniumkväve SSEN ISO 11732mod IM NH4-DS ALcontrol AB totalkväve SS13395,mod/SS28131,mod IM NTOT-DA ALcontrol AB fosfatfosfor SSEN ISO 6878, mod IM PO4P-NS ALcontrol AB totalfosfor SSEN ISO 6878:25 IM PTOT-NA ALcontrol AB suspenderat material* SSEN 872mod ALcontrol AB * enligt aktuella standardmetoder får resultat redovisas endast; för susp 5 mg/l eller högre halt, för BOD i intervallet,5-6 mg/l. För resultat utanför angivna gränser gäller ej standarder Redovisade värden för BOD>5, ligger utanför ackrediteringen. Veckoprovtagning Provtagning för bas 3 har skett en gång i veckan (52 ggr/år) vid en provpunkt (pkt 3 vid Högs mölla). Analys av syrgas och konduktivitet har skett varje vecka, medan övriga analyser har baserats på frysta veckoprov som vid årets slut blandats flödesproportionellt till månadsprov (12 st). Analyserna har omfattat nedanstående parametrar. Hänvisningar görs till analysmetod enligt Svensk Standard utgiven av Standardiseringskommissionen i Sverige, KRUT-kod enligt naturvårdsverkets kodlistor och laboratorium (EG = Ekologruppen, Landskrona, ackred. nr. 1279 och ALcontrol AB i Malmö, ackred. nr. 16). När det gäller mätosäkerheter för analyserna kan uppgifter erhållas från respektive laboratorium. Parameter Metod KRUT-kod: Laboratorium syrgas SSEN 25814,1 IM O2-FÄLT EG konduktivitet SSEN 2788, mod FM KOND-25 EG nitrit+nitratkväve SS-ENISO13395,mod IM NO23-DA ALcontrol AB totalkväve SS13395,mod/SS28131,mod IM NTOT-DA ALcontrol AB totalfosfor SSEN ISO 6878:25 IM PTOT-NA ALcontrol AB TOC SS-EN1484 CORG-TI ALcontrol AB

Kävlingeån 29 22 Bilaga 2:3 Metodik - Bottenfauna Allmänt - omfattning, provtagning Bottenfaunaundersökningen har omfattat fem provpunkter i rinnande vatten. Provtagning har utförts av Birgitta Bengtsson. Cecilia Holmström har utfört de taxonomiska bestämningarna. Birgitta Bengtsson har sammanställt resultaten. Ekologgruppen är ackrediterat för bottenfaunaundersökningar (metod SS 28191, ackred nr 1279). Bottenfaunaproverna togs den 31 oktober samt den 27 december, med den s k sparkmetoden (efter SIS metod SS28191). Metodiken följer SLU:s Handbok för miljöövervakning, sjöar och vattendrag - bottenfauna tidsserier (96-6-24). Vid varje provpunkt i vattendragen togs 5 sparkprov över en sträcka av vardera 1 m under 6 sekunder. Proven togs över likartade substrat, företrädelsevis över hårda bottnar med inslag av block, sten, grus och sand. Utöver sparkproven togs ett kvalitativt sökprov under 1 minuter i de miljöer som fanns på lokalen, men som inte blivit representerade i sparkproverna. I praktiken innebar detta ofta att sökprovet riktades mot vegetation i kanten, enstaka mindre block, grenar och/eller håvning över ren sandbotten. Proven konserverades i fält med etanol till en koncentration på ca 7 %. En skiss över vattendraget och platserna för de enskilda delproven ritades in på en fältblankett. Varje lokal fotograferades och fotopunkt markerades på skissen. På blanketten noterades även uppgifter om åbredd, provdjup, flöde, bottensubstrat, vattenvegetation, åkantsvegetation, beskuggning, anslutande markanvändning samt övriga kommentarer (t ex bedömning av provplatsens lämplighet som bottenfaunalokal och något om de djur som iakttagits direkt i fält). Beträffande de olika provpunkternas lämplighet för bottenfaunaprovtagning lämnas i resultatbilagan en kommentar under respektive provpunkt. Med bra lokal eller bra prov menas i detta sammanhang en lokal med hård botten där olika substrat finns representerade (sand, grus, sten och block) och att djup och vattenflöde inte är större än att man kan gå ut i ån med sjöstövlar. Med en dålig lokal avses en lokal där bottnen är av annan karaktär (t ex mjuk och dyig eller bara består av större block) och/eller där det p g a djup eller flöde ej går att komma ut i åfåran. Sorteringsarbetet har skett på laboratorium under starkt ljus och förstoring. Efter sortering och noggrann utplockning har 2% av provet sparats för att studeras i mikroskop, där vissa mikroskopiska djur, som ibland förekommer i så stora mängder att det är orimligt att plocka ut dem (t ex Chironomidae, Simuliidae och Oligochaeta) räknats. Endast djur som i detta delprov förekom med minst 5 individer räknades upp med den faktor som kvoten mellan total provvolym/delprovvolym utgjort. Artbestämningsarbetet har utförts under preparer- och ljusmikroskop. Resultatbehandling Vid resultatbehandlingen av proverna från rinnande vatten har tre biologiska index beräknats, dels avspeglande organisk-eutrofierande föroreningspåverkan (Danskt Faunaindex, Miljöstyrelsen 1998) dels försurningspåverkan (Henriksson & Medin 199) och dels naturvärde (Nilsson C. et al 21). Därutöver har ett diversitetsindex (Shannon) beräknats, samt ASPT-index. Förklaring av de olika indexen ges nedan. För varje lokal har antal taxa och antal individer summerats. Under rubriken "Allmänt:" i de provpunktsvisa redovisningarna kommenteras antal taxa (arter/grupper) och antalet individer normalt med följande begrepp: mycket lågt lågt/litet måttligt högt mycket högt antal taxa <15 15 24 25-34 35 45 >45 antal individer/m 2 <1 1 5 51-2 2 4 >4 Påverkan av organisk/eutrofierande förorening har angivits för varje lokal. Som underlag har Danskt Faunaindex (Miljöstyrelsen. Vejledning nr 5 1998. Biologisk bedömmelse av vandlöbskvalitet. Köpenhamn )

23 Kävlingeån Bilaga 2:2 Vattenkontroll 29 använts (se nedan), vilket i grunden bygger på saprobiesystemet. Vid eventuell försurningspåverkan, blir bedömningen av organisk/eutofierande påverkan svår, eftersom försurningen slår ut arter som även är viktiga indikatorarter för organisk påverkan. Försvårande för utvärderingen är också om lokalen ligger nära sjö- eller dammutlopp där det naturligt ofta utvecklas samhällen med många filtrerande organismer, vilka i hög grad kan påminna om de samhällen som utvecklas nedströms en del punktutsläpp innehållande organiskt material. En bedömning av lokalens hela art- och individsammansättning samt naturliga förutsättningar görs alltid för att se så att indexet ger en rättvis bild av föroreningspåverkan. I de fall bedömningen inte följer danskt faunaindex motiveras det i texten. Försurningspåverkan har angivits för varje lokal enligt försurningsindex (se nedan). En bedömning av lokalens hela art- och individsammansättning samt naturliga förutsättningar görs dock alltid för att se så att indexet ger en rättvis bild av lokalens försurningspåverkan. I de fall bedömningen inte följer försurningsindex motiveras det i texten. Naturvärde har angivits för varje lokal enligt naturvärdesindex (se nedan). Rödlistade och ovanliga arter kommenteras också. Klassificering av sällsynta arter i hotkategorier har skett enligt Artdatabankens förteckning av rödlistade arter 25 1. Hotkategorierna är: 1= akut hotad (CR), 2= starkt hotad (EN), 3= sårbar (VU), 4= missgynnad (NT). Även arter som bedömts som ovanliga i ett regionalt perspektiv har medräknats i naturvärdesindex (kategori 5). Tidigare års indexpoäng är omräknade efter den nya rödlistan (25). Beskrivning av indexen: Försurningsindex (Henriksson & Medin 199) är uppbyggt för att spegla försurningspåverkan. Indexet har 8 kriterier som vardera ger 1-3 poäng. Kriterierna i försurningsindexet är: 1. Försurningskänsligaste (se artlista, kolumn "A") arten bland dag-, bäck- och nattsländor. Kan ge max 3 poäng. Kritiskt ph-intervall: >5,4 ger 3 p; 5,4 5, ger 2 p; 4,9-4,5 ger 1 p 2. Förekomst av iglar ger 1 poäng 3. Förekomst av skalbaggefamiljen Elmididae ger 1 poäng 4. Förekomst av snäckor ger 1 poäng 5. Förekomst av musslor ger 1 poäng 6. Kvoten mellan antalet individer av dagsländesläktet Baetis och antalet bäcksländeindivider, Baetis/Plecoptera index > 1, ger 2 p; 1,-,75 ger 1 p och <,75 ger ingen poäng. 7. Antal taxa. Över 25 taxa ger 1 poäng och mer än 4 taxa ger 2 poäng. 8. Förekomst av märlkräftan Gammarus sp ger 3 poäng. Den sammanlagda poängen för lokalen bedöms i en 3-gradig skala där -4 poäng ger bedömningen stark eller mycket stark påverkan, 4-6 poäng ger betydlig påverkan och 6 poäng eller mer ger bedömningen ingen eller obetydlig påverkan. Tanken bakom de flytande gränserna är att poäng, som utdelats för t ex förekomst av någon försurningskänslig dagsländeart, inte skall tillmätas alltför stor betydelse om arten endast påträffas i enstaka exemplar. Ett annat exempel är att om flera kriterier tyder på avsaknad av försurningspåverkan, men t ex antal taxa är för lågt för att ge tillräckligt hög poäng vid fasta poänggränser kan ändå lokalen bedömas som icke påverkad. Vi har i denna undersökningen ändrat beteckningen ingen eller obetydlig påverkan till obetydlig påverkan samt modifierat klassindelningen något, och benämner provpunkter med 6-7 indexpoäng måttligt påverkade, samt justerat upp gränsen för obetydlig påverkan från > 6 till > 7, vilket ger följande klassindelning: -4 p = stark-mkt stark försurningspåverkan 4-6 p = betydlig påverkan 6-7 p = måttlig påverkan > 7 p = obetydlig påverkan Organisk-eutrofierande föroreningspåverkan, Danskt faunaindex (Miljöstyrelsen. Vejledning nr 5 1998. Biologisk bedömmelse av vandlöbskvalitet. Köpenhamn ). Indexet består av två delar. Först räknar man ut differensen mellan antalet positiva (renvatten) och negativa (smutsvatten) indikatorarter/grupper. 1 Gärdenfors, U. (ed) 25. Rödlistade arter i Sverige 25. Artdatabanken. Sveriges Lantbruksuniversitet - Uppsala

Kävlingeån 29 24 Bilaga 2:3 Positiva arter/grupper är: virvelmaskar, släktet Gammarus, varje bäcksländesläkte, varje dagsländefamilj, skalbaggesläktet Helodes, och arterna Elmis aenea och Limnius volckmari, nattsländesläktet Rhyacophila, varje familj husbyggande nattsländor, snäckan Ancylus fluviatilis. Negativa indikatorarter/grupper är Oligochaeta om 1 eller fler individer hittats, igeln Helobdella stagnalis och Erpobdella, sötvattensgråsugga, sävsländesläktet Sialis, och av Diptera: familjen Psychodidae och släktena Chironomus och Eristalis, musselsläktet Sphaerium och snäcksläktet Lymnaea. Det räcker med en individ för att indikatorarten/gruppen skall få poäng. När differensen mellan positiva och negativa indikatorarter/grupper beräknats går man in i en tabell för att få faunaindexet. Differensen avgör i vilken kolumn man går in i. Avgörande för indexvärdet är också vilken rad man går in på. På raderna rangordnas djur i nyckelgrupper där de djur som indikerar den renaste miljön står på översta raden (nyckelgrupp 1). För att få gå in på den översta raden måste mer än en av arterna/grupperna i nyckelgrupp 1 finnas på lokalen. Dessutom måste minst 2 individer av arten/gruppen finnas för att få räknas. Om ingen av nyckelgrupp 1 arterna/grupperna finns på lokalen så går man vidare ner i tabellen till nyckelgrupp 2. För att få gå in på denna raden får inte antalet individer av Asellus aquaticus och/eller Chironomidae överstiga 4. Andra villkor gäller för några andra rader. Indexet bygger på saprobiesystemet och kan anta ett värde mellan 1 och 7, där 7 står för det mest opåverkade bottenfaunasamhället. Vi har namnsatt klasserna med avseende på organisk/eutrofierande föroreningspåverkan enligt följande: 7 = obetydlig påverkan 6 = svag påverkan 5 = måttlig påverkan 4 = betydlig påverkan 3 = stark påverkan 2 = stark - mycket stark påverkan 1 = mycket stark påverkan Naturvärdesindex (efter Nilsson.C et al 21.) har konstruerats för att belysa ett vattendrags naturvärde, främst med hjälp av kriterierna biologisk mångformighet och raritet. Kriteriepoäng ges på följande sätt: Hotstatus 1 : Kategori RE, CR, EN och VU ger 16 poäng/art, kategori NT och DD ger 6 p/art Antal taxa: 41-45 ger 1 poäng, 46-5 ger 3 p, >5 ger 1 p Diversitet (Shannon): >3,85 4,15 ger 1 p, >4,15 ger 3 p Raritet (ej rödlistade arter): varje ovanlig art ger 3 p Poängskala för bedömning av naturvärde: >16 Mycket högt naturvärde 6-16 Högt naturvärde <6 Allmänt naturvärde En total bedömning av lokalens status ligger dock alltid till grund för den slutgiltiga naturvärdesbedömningen. Som underlag till att bedöma vilka arter som är ovanliga har använts Degerman, E. 1994, där resultatet från 5445 skilda lokaler redovisas (Limnodatas databas). För att en art skall klassas som ovanlig måste den förekomma vid mindre än 5 % av dessa lokaler. Vid bedömningen har också vägts in Ekologgruppens övriga databasmaterial. Endast arter typiska för rinnande vatten har medtagits. De arter som klassats som ovanliga redovisas i resultatbilagan. Diversitetsindex tar i beaktande både antal arter (taxa) och deras relativa förekomst, dvs hur många individer det finns av en viss art och hur detta antal förhåller sig till det totala individantalet i provet. Ett högre indexvärde anger en högre diversitet och ett mer varierat bottenfaunasamhälle. Däremot tas ingen hänsyn till de förekommande arternas miljökrav. Diversitetsindexet kan ibland, t ex på individfattiga lokaler, bli relativt högt trots att miljön är påverkad. Det tillämpade indexet, Shannon index har beräknats enligt följande 1 Gärdenfors, U. (ed) 25. Rödlistade arter i Sverige 25. Artdatabanken. Sveriges Lantbruksuniversitet - Uppsala

25 Kävlingeån Bilaga 2:2 Vattenkontroll 29 formel: H = Σn i /N x log n i /N, där n i = antalet individer av arten S i och N = totala antalet individer av alla arter S1+S2+S3+S4. Klassningsgränserna beskrivs nedan. ASPT-index (Average score per taxon) (Armitage m fl 1983). Indexet beräknas genom att de påträffade organismerna identifieras till familjenivå (klass för Oligochaeta). Varje familj ges ett poängantal som motsvarar dess föroreningstolerans, poängtalen summeras och poängsumman divideras med det totala antalet ingående familjer.klassningsgränserna beskrivs nedan. EPT-index. Detta index redovisar det samlade antalet taxa bland dagsländor (Ephemeroptera), bäcksländor (Plecoptera) samt nattsländor (Trichoptera). Klassningsgränserna beskrivs nedan. BpHI (BottenpHauna-index). Det finns flera möjligheter att använda och redovisa BpHI-indexet. Det sätt som använts i denna rapport betecknas som max-bphi och står för det högsta BpHI-värdet som noterats bland förekommande taxa. Varje taxa har klassats utifrån försurningskänslighet och fått ett indexvärde mellan 1 och 1, där 1 anger det mest försurningskänsliga taxat. I max-bphi används endast de taxa som har poäng mellan 6 och 1. Om ett sådant taxa har påträffats indikerar det att ph-värdet inte understigit 5,5 under säsongen. För noggrannare beskrivning av indexet, se Kalkning av sjöar och vattendrag. SNV Handbok 22:1. Bedömning av tillstånd vattendrag. Tabellen grundar sig på Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. SNV Rapport 4913. Undantaget är EPT-index som grundar sig på Nilsson et al 21. Klass Benämning Shannons diversitetsindex ASPTindex Surhetsindex Danskt Faunaindex (DFI) EPTindex 1 Mycket högt index >3,71 >6,9 >1 7 >29 2 Högt index 2,97-3,71 6,1-6,9 6-1 6 22-29 3 Måttligt högt index 2,22-2,97 5,3-6,1 4-6 5 12-22 4 Lågt index 1,48-2,22 4,5-5,3 2-4 4 7-12 5 Mycket lågt index 1,48 4,5 2 3 7 Litteratur Degerman E, Fernholm B & Lingdell P-E. 1994. Bottenfauna och fisk i sjöar och vattendrag, utbredning i Sverige. Naturvårdsverket, Rapport 4345. Gärdenfors U. (ed) 2. Rödlistade arter i Sverige 2. Artdatabanken, Sveriges Lantbruksuniversitet - Uppsala. Henriksson L. & Medin M. 199. Bottenfaunan i tjugo vattendrag i Jönköpings län 1989 en biologisk försurningsbedömning. Länsstyrelsen i Jönköpings län 199:15. Miljöstyrelsen. Vejledning nr 5 1998. Biologisk bedömmelse av vandlöbskvalitet. Köpenhamn. Naturvårdsverket. 1999. Bedömningsgrunder för miljökvalitet, sjöar och vattendrag. Rapport 4913. Nilsson C et al. 21. Bottenfaunan i Jönköpings län 2. Jönköpings län 21:42

Kävlingeån 26 Vattenkontroll 29 Bilaga 3:1 Vattenföring år 29 i Kävlingeån vid stn 92-2171, Högsmölla; m 3 /s Datum Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 1 12,8 11,9 15,5 8,2 3,8 2,4 2,2 1,9 2,6 2,8 3,3 11,5 2 12,6 11,9 13,4 7,4 3,6 2,3 2,5 2, 2,6 2,9 3,5 1,3 3 12,6 11,9 13,4 7, 3,5 2,3 2,5 2,2 2,6 3,4 3,7 9, 4 12,6 11,9 13,1 6,4 3,5 2,5 2,3 2,7 2,9 3,8 3,8 8, 5 11,9 12, 12,6 6,3 3,8 3, 2,1 2,3 2,9 3,6 4,3 7,4 6 11,9 12,8 12,1 6,3 4,4 3,1 2,1 2,2 3,2 3,5 5,1 7,7 7 11,9 14,9 12,1 6,2 4,7 2,9 2, 2,3 3, 3,3 5,5 8,4 8 11,9 17,1 12,1 6,2 4,4 2,9 2,1 2,4 2,5 3,2 5,4 8,9 9 12,2 16,9 12,5 6,9 4,4 2,9 2, 2,4 2,3 3,2 5,4 9, 1 12,6 13,4 12,2 6,9 4,1 3, 2,2 2,1 2,4 3,1 5,9 8,5 11 12,6 12,4 11,9 6,5 3,9 3,1 2,3 2,3 2,2 3,1 6,1 8,7 12 12,6 11,9 11,9 6,1 3,7 4,7 2,2 2,3 2, 3, 6,1 9,1 13 13,4 11,4 12,7 5,9 3,4 6,9 2,3 2,3 2,3 3,1 5,7 8,6 14 16,5 1,9 13,3 5,6 3,5 6,2 2,1 2,2 2,7 3,1 6,2 7,9 15 16,3 1,7 13,2 5,4 3,6 5,3 2, 2,4 2,7 3,2 7,2 7,5 16 13,1 1,5 13,2 5,1 3,4 4,1 1,9 2,3 2,6 3,3 7,3 8, 17 12,1 9,9 13,7 4,9 3,2 3,5 2, 2,3 2,4 3,5 7,1 8,7 18 12, 9, 13,3 5, 3,2 3,1 2,1 2,6 2,1 3,5 6,9 8,1 19 12,6 9, 12, 4,6 3,1 3,2 2,1 2,1 2,1 3,2 9,3 7,6 2 14,5 8,9 1,6 4,6 3,1 3,2 2,4 2,2 2,3 3,1 1,8 7,6 21 14,9 8,8 1,1 4,6 3,1 3, 2,5 2,3 2,9 3,3 9,8 7,5 22 12,3 9,8 1, 4,7 3,2 2,8 2,5 2,5 3,2 3,5 8,6 7,1 23 11,9 13, 9,9 4,6 3,2 2,6 2,6 2,5 3,3 3,8 9,3 7, 24 12,5 14,8 8,7 4,4 3,3 2,5 2,5 2,5 3,3 4, 1,2 7,5 25 13,9 14,1 7,6 4,1 3,2 2,4 2,4 2,6 3,5 4, 1,8 11,7 26 13, 22,6 7,1 3,9 3,1 2,2 2,2 2,3 3,3 4,4 1,8 27,2 27 12,3 23,5 8,4 4, 3,1 2,2 2,2 2,1 3,2 4,2 1,7 26,1 28 11,9 19, 9,5 4,1 2,9 2, 2,1 2,1 3,3 3,8 11,1 23, 29 11,5 9,2 4,1 2,8 1,9 2,1 2, 3,4 3,8 12, 19,7 3 11,9 8,8 3,9 2,6 1,9 2, 2,2 3, 3,6 12,5 15,8 31 11,9 8,5 2,4 1,9 2,4 3,4 12,8 Medel 12,8 13, 11,4 5,5 3,5 3,1 2,2 2,3 2,8 3,4 7,5 1,8 Max 16,5 23,5 15,5 8,2 4,7 6,9 2,6 2,7 3,5 4,4 12,5 27,2 Min 11,5 8,8 7,1 3,9 2,4 1,9 1,9 1,9 2, 2,8 3,3 7, m 3 /s 3 Högsmölla 29 25 2 15 1 5

27 Kävlingeån Bilaga 3:1 Vattenkontroll 29 Vattenföring år 29 i Bråån vid stn 92-2126, Ellinge; m 3 /s Datum Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 1 1,4 1,5 4,3 1,5,48,36,7,3,3,3,6 3,1 2 1,1 1,4 3,7 1,3,46,35,5,3,3,4,7 2,4 3 1, 1,3 3,7 1,3,47,34,4,7,4,9,9 1,9 4,7 1,3 3,4 1,1,48,44,3,4,3,6,9 1,8 5,6 1,3 3, 1,,6,43,3,4,5,6 1,4 1,6 6,6 2,4 2,5,9,84,34,3,4,4,5 1,7 1,5 7,6 3,4 2,2,9,68,33,3,4,4,6 1,9 1,7 8,6 4, 2,1 1,,62,34,4,4,4,5 1,7 1,9 9,9 3,7 2,4 1,2,71,35,3,3,4,5 1,5 1,8 1 1,6 2,9 2,3 1,1,58,36,6,3,3,4 2,4 1,6 11 1,6 2,5 2, 1,,54,35,4,4,3,4 2,9 1,7 12 1,3 2, 1,8,9,5 1,67,3,3,3,4 2,8 1,7 13 2,4 1,7 1,9,8,48 1,82,4,5,4,4 2,4 1,6 14 3,6 1,6 2,,81,5 1,68,4,5,3,4 2,9 1,4 15 3, 1,5 2,3,76,48 1,3,4,4,3,4 3,3 1,3 16 2,1 1,2 2,2,71,46,74,3,3,3,4 3, 1,4 17 1,7 1,1 2,8,7,42,59,3,33,3,4 2,9 1,4 18 1,5 1, 2,8,67,44,55,6,37,3,3 2,8 1,3 19 2, 1,1 2,2,63,43,59,5,33,3,4 3,7 1,3 2 4,1 1, 1,8,62,51,58,7,31,3,4 3,8 1,3 21 3,3 1, 1,6,61,44,51,7,31,3,4 2,8 1,3 22 2,2 1,4 1,6,6,5,5,6,27,3,4 2,4 1,3 23 1,9 3,5 1,6,57,53,4,6,27,3,4 2,7 1,3 24 2,6 3,7 1,5,55,45,4,5,29,3,5 3,3 1,3 25 3,1 4,3 1,3,54,44,4,5,3,3,5 3,3 3,5 26 2,6 9,4 1,1,53,48,4,4,34,3,7 3,1 8,5 27 2,3 9,2 1,7,54,46,3,4,31,3,6 3, 7,9 28 2,1 6,3 2,1,57,53,3,4,3,4,9 3,4 6,8 29 1,9 2,,52,43,3,4,26,3,9 4, 5,5 3 1,8 1,8,5,38,6,4,23,3,7 4, 3,8 31 1,6 1,6,36,4,28,7 2,8 Medel 1,85 2,74 2,23,82,51,58,45,35,32,52 2,54 2,51 Max 4,5 9,4 4,33 1,51,84 1,82,75,68,53,94 3,97 8,55 Min,58,98 1,14,5,36,3,31,23,26,32,59 1,26 m 3 /s Bråån, Ellinge 29 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec