2014-12-12 2014/2324. Dammsäkerhetsutvecklingen i Sverige 2014

1 2014-12-12 2014/2324 Dammsäkerhetsutvecklingen i Sverige 2014

3 3 Sammanfattning Enligt förordningen (2007:1119) med instruktion för Affärsverket svenska kraftnät ska verket främja dammsäkerheten i landet, vari ingår att regelbundet rapportera till regeringen om utvecklingen av dammsäkerheten och vid behov föreslå åtgärder. Nytt regelverk för dammsäkerhet gäller från den 1 juli 2014. Svenska kraftnät har tagit fram en plan för och påbörjat arbetet med implementeringen av regelverket. Planen omfattar informationsinsatser, utarbetande av föreskrifter och vägledningar, uppföljning av dammsäkerhetsklassificering och utveckling av rutiner för tillsynen enligt nytt regelverk. Svenska kraftnät har redovisat regeringsuppdrag om klassificering av dammar och tagit fram en tidplan för klassificering av befintliga dammar under 2015-2017. Implementeringen av regelverket på denna korta tid kommer att kräva såväl utökade resurser som god samverkan mellan Svenska kraftnät, länsstyrelsen och dammägare. Rutiner för länsstyrelsernas arbete med dammsäkerhetsklassificering och former för överföring av medel från Svenska kraftnät har utarbetats och förankrats under 2014. Föreskrifter och allmänna råd för konsekvensutredning har meddelats. Svenska kraftnät har uppdaterat anvisningarna för dammägarnas årsrapportering om dammsäkerhet. Rapporteringen och myndighetsuppföljningen för dammar med särskilt stora konsekvenser i händelse av dammhaveri har utökats avseende omfattning och detaljeringsgrad i förhållande till basrapporteringen. Svenska kraftnät har bistått länsstyrelsen i uppföljningen av rapporteringen, och bedömer att den utökade rapporteringen ger goda förutsättningar för insyn i dammsäkerheten. Svenska kraftnät har utvärderat 2013 års tillsyn och har då kunnat konstatera att det fortfarande används otillräckliga resurser för tillsynen samt att rapporteringen inte används i tillräcklig omfattning som underlag för tillsynen. Under 2014 har arbete med samordnad beredskapsplanering för dammhaveri och höga flöden fortsatt och pågår nu i tolv kraftverksälvar. Svenska kraftnät har i samverkan med berörda aktörer utarbetat och infört nationella rutiner för larmning. Insatser för att ta fram nationella rutiner för varning och information har inletts. Vidare pågår arbete för att med bistånd av MSB och berörda aktörer ta fram en handlingsplan för att ytterligare stimulera utvecklingen av samordnad och övad beredskap för dammhaveri. Handlingsplanen kommer att rapporteras till regeringen våren 2015. Svenska kraftnät utarbetar tillsammans med Svensk Energi och SMHI en ny utgåva av riktlinjerna för bestämning av dimensionerande flöden för dammar. Avsikten är bl.a. att tydliggöra tillämpningen av riktlinjerna i ett klimat i förändring samt behov av dokumentation av dimensioneringsberäkningar och samordning inom älvsystem.

Svenska kraftnät konstaterar att dammägarnas anpassning av dammanläggningarna till riktlinjerna är ett angeläget om än långsiktigt arbete. Svenska kraftnät har under 2014 i samverkan med kraftindustrin stött och medverkat i ett tiotal forsknings- och utvecklingsprojekt inom Elforsks dammsäkerhetsprogram. Svenska kraftnät stöder även fortsatt Svenskt Vattenkraftcentrum, SVC, i samverkan med kraftindustrin och Energimyndigheten. Svenska kraftnät anser slutligen att det är angeläget att de gemensamma satsningarna på högskoleutbildning, forskning och utveckling samt kunskapsförmedling fortsätter på minst nuvarande nivå i syfte att säkerställa kompetensförsörjningen inom dammsäkerhets- och vattenkraftområdet på kort och lång sikt. 1 Tillsyn och tillsynsvägledning Enligt Svenska kraftnäts instruktion ska verket svara för tillsynsvägledning enligt miljötillsynsförordningen (2011:13) och samverka med länsstyrelserna för att åstadkomma ett effektivt tillsynsarbete. Det finns ca 10 000 dammar i Sverige. Bland dessa finns ca 550 anläggningar som vid ett dammhaveri skulle kunna medföra betydande konsekvenser för liv, samhällsviktiga verksamheter, miljö, kulturmiljö eller ekonomiska värden. En stor andel av dessa, ur dammsäkerhetssynpunkt mest väsentliga dammar, används för vattenkraftsproduktion eller inom gruvverksamhet. Dessutom ingår några kanaldammar som används för sjöfart samt enstaka dammar som används till skydd för översvämningar. Många dammar fyller samhällsviktiga funktioner och bidrar till samhällsutvecklingen. Svenska kraftnät arbetar med tillsynsvägledning avseende dammsäkerhet i enlighet med tillsynsvägledningsplanen för 2014-2016 [1]. Implementering av nytt regelverk för dammsäkerhet Nytt regelverk för dammsäkerhet i form av tillägg och ändringar i miljöbalken samt i tre förordningar gäller från 1 juli 2014. Svenska kraftnät har tagit fram en plan för och påbörjat arbetet med implementeringen av regelverket [2]. Planen innefattar informationsinsatser, utarbetande av föreskrifter och vägledningar, stöd och uppföljning av länsstyrelsens arbete med dammsäkerhetsklassificering och utveckling av rutiner för tillsynen enligt det nya regelverket. Svenska kraftnät har redovisat regeringsuppdraget om klassificering av dammar, och tagit fram en tidplan för klassificering av befintliga dammar [3]. Rutiner för länsstyrel-

sens arbete med dammsäkerhetsklassificering och former för överföring av medel från Svenska kraftnät för länsstyrelsens arbete har utarbetats och förankrats. Svenska kraftnät kommer successivt att ta fram mallar och vägledningar för länsstyrelserna inför det kommande arbetet med dammsäkerhetsklassificering. En informationsdag har hållits för länsstyrelserna där handläggare från 19 länsstyrelser deltog. Under dagen informerades handläggarna om regelverket, innehållet i kommande föreskrifter och allmänna råd om konsekvensutredningar, arbetssätt för klassificeringsarbetet och former för överföring av medel från Svenska kraftnät till länsstyrelserna. Föreskrifter och allmänna råd för konsekvensutredning har meddelats. De träder i kraft 1 januari 2015. Syftet med föreskrifterna är att beskriva dels innehåll, omfattning och dokumentation av konsekvensutredningarna, dels senaste tidpunkt för inlämnande av konsekvensutredningar och förslag till dammsäkerhetsklass till tillsynsmyndigheten. Svenska kraftnät konstaterar att implementeringen av det nya regelverket, vilket under den kommande treårsperioden innebär genomförande av ett stort antal konsekvensutredningar och dammsäkerhetsklassificeringar, kommer att ställa krav på såväl ökade resurser som god samverkan mellan svenska kraftnät, länsstyrelsen och dammägare. Årsrapportering dammsäkerhet 2003 introducerade Svenska kraftnät en rutin för grundläggande årlig rapportering av dammsäkerhet från dammägare till länsstyrelsen. Huvudsyftet med årsrapporteringen är att länsstyrelsen som operativ tillsynsmyndighet på ett rationellt sätt ska få aktuellt underlag från dammägarna om de ur dammsäkerhetssynpunkt viktigaste dammarna i länet. Svenska kraftnät gör årligen nationella sammanställningar av nyckeluppgifter från årsrapporteringen. Inför 2014 års rapportering om dammsäkerhet har Svenska kraftnät inarbetat rutiner för utökad rapportering för dammar med särskilt stora konsekvenser i händelse av dammhaveri som en del i anvisningarna för den ordinarie årsrapporteringen. Den modell för utökad rapportering och uppföljning som utarbetats och prövats för dammar i konsekvensklass 1+ har därmed från och med 2014 ingått som en del i den ordinarie årsrapporteringen. Modellen innebär att det för dammar i konsekvensklass 1+ upprättas en ca tiosidig rapport som utgör bilaga till den mer översiktliga basrapporteringen, vilken görs i en för ändamålet enhetligt utformad tabell. Svenska kraftnät stöder länsstyrelsens myndighetsuppföljning av rapporteringen.

Under 2014 har årsrapportering tillämpats av länsstyrelser i 18 län för dammanläggningar i konsekvensklass 1+, 1 och 2 1. I två län (Gotland och Stockholm) uppger länsstyrelsen att man saknar dammar där dammhaveri kan få sådana konsekvenser att särskild dammsäkerhetsrapportering är motiverad. Länsstyrelsen i Blekinge län begärde inte in någon rapportering från dammägarna 2014 (vilket innebär att uppgifter från tidigare års rapportering har använts i Svenska kraftnäts sammanställning). Svenska kraftnät har gjort en nationell sammanställning av nyckeluppgifter från årsrapporteringen [4]. År 2014 omfattar årsrapporteringen uppgifter om 537 dammanläggningar i de högsta konsekvensklasserna; 25 i konsekvensklass 1+ 197 i konsekvensklass 1 315 i konsekvensklass 2 Dammanläggningarnas geografiska läge framgår av figur 1. Utökad dammsäkerhetsrapportering har genomförts för samtliga 25 dammanläggningar i konsekvensklass 1+. Dessa dammanläggningar ägs av sju ägarorganisationer. Endast i tre av de sju län där det finns dammar i den högsta klassen har länsstyrelsen följt upp den utökade årsrapporteringen genom tillsynsbesök. Svenska kraftnät har bistått länsstyrelsen i uppföljningen av rapporteringen och har deltagit vid ett flertal av mötena. Erfarenheterna från den utökade rapporteringen är att en enhetlig rapportmall och process för rapportering och uppföljning är givande för både dammägare och länsstyrelsehandläggare. Svenska kraftnät bedömer att de utökade rapporterna tillsammans med annat material ger god insyn i dammens säkerhet och ägarens dammsäkerhetsarbete, och att de också utgör ett bra underlag för tillsynen. Svenska kraftnät erfar att rapporteringsrutinen fungerar tillfredställande, men att rapporteringen inte i tillräcklig omfattning utnyttjas som underlag för länsstyrelsernas tillsyn. Det bedöms i stor utsträckning bero på att länsstyrelsen lägger alltför begränsade resurser för egeninitierad tillsyn. Svenska kraftnät anser att det är angeläget att länsstyrelserna utnyttjar årsrapporteringarna som underlag för prioritering av tillsynsinsatser och att de i sin tillsynsroll verkar för att erforderliga dammsäkerhetsåtgärder vidtas utan onödigt dröjsmål. 1 Konsekvensklass 1+, 1 och 2 enligt RIDAS och GruvRIDAS, Kraftföretagens (Svensk Energi) och gruvföretagens (SveMin) riktlinjer för dammsäkerhet, innefattar dammar som vid ett dammhaveri kan orsaka beaktansvärda skador på människor, miljö, samhällsanläggningar och andra ekonomiska värden.

Norrbottens län Västerbottens län Jämtlands län Gävleborgs län Dalarnas län Uppsala län Värmlands län Västmanlands län Stockholms län Örebro län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Gotlands län Kalmar län Hallands län Kronobergs län Blekinge län Skåne län Konsekvensklass 1+ 1 2 Figur 1. Dammanläggningar i konsekvensklass 1+, 1 och 2.

Uppföljning av tillsynen Havs- och Vattenmyndigheten har i samverkan med Svenska kraftnät och Naturvårdsverket följt upp länsstyrelsernas tidrapportering av vattenverksamhetstillsyn baserat på den utveckling av länsstyrelsernas tidsrapporteringskoder som gjordes inför 2013. Bland annat infördes nya tidrapporteringkoder för dammsäkerhetstillsyn, varvid även uppdelning av tillsynstiden på planerad och egeninitierad tillsyn samt händelsestyrd tillsyn möjliggörs. Uppföljningen av nedlagd arbetstid för dammsäkerhetstillsynen visar att den inrapporterade tiden för 2013, som var det första året då särskilda tidsrapporteringskoder för dammsäkerhet användes, endast var ca 1,6 årsarbetskrafter. Detta kan jämföras med de sju till nio årsarbetskrafter som rekommenderas i SOU 2012:46. Man måste dock hålla i minnet att det tar tid att införa nya rutiner och det har framkommit att kunskapen om de nya dammsäkerhetskoderna inte är tillräckligt kända och att koderna ännu inte används fullt ut av länsstyrelsernas handläggare [5]. Svenska kraftnät anser fortsatt att otillräckliga resurser används för dammsäkerhetstillsyn och konstaterar att de förstärkta insatserna för tillsynsvägledning förutsätter ökade insatser från länsstyrelsen för att fullt ut bli verkningsfulla. Möjligheten att följa upp hur många årsarbetskrafter som länsstyrelserna använder för dammsäkerhetstillsyn är viktig inför den kontrollstation år 2018 som annonserades i Regeringens proposition 2013/14:38 Dammsäkerhet. Avsikten med kontrollstationen är bl.a. att följa upp hur tillsynsarbetet bedrivs och hur väl den genomförda tillsynen motsvarar tillsynsavgifterna. Samverkan och övrig tillsynsvägledning Svenska kraftnät har medverkat vid flertalet handläggarträffar och möten med anknytning till tillsyn, dammar och dammsäkerhet, gruvverksamhet etc. som arrangeras av länsstyrelsen, Naturvårdsverket och nätverk som Miljösamverkan Sverige och Tillsynsforum. Kunskapsförmedling om dammsäkerhetsfrågor till länsstyrelsernas handläggare sker framför allt vid länsstyrelsernas egna handläggarmöten, som ett komplement till den skriftliga information som sprids till handläggarna via direkta mail, mailnätverk, Svenska kraftnäts webbsida och vid Svenska kraftnäts informationsdagar. Kunskap och kännedom om Svenska kraftnäts arbete med dammsäkerhet och tillsynvägledning har även ökat hos övriga myndigheter genom deltagandet i myndighetsmöten och nätverk. De tre tillsynsvägledande myndigheterna Havs- och Vattenmyndigheten, Naturvårdsverket och Svenska kraftnät har alla tillsynsvägledningsansvar för vattenverksamheter. Naturvårdsverket har ansvaret för markavvattning och Svenska kraftnät för dammsä-

kerhet, medan Havs- och Vattenmyndigheten har ansvaret för all övrig vattenverksamhetstillsyn. Myndigheterna samverkar om gemensamma tillsynsfrågor om vattenverksamheter. Till exempel har uppföljningen av vattenverksamhetstillsynen genomförts på ett effektivt sätt genom att insamlandet av tillsynsdata från länsstyrelserna skett gemensamt. Detta samarbete underlättar för länsstyrelserna genom att de kan rapportera samlat till alla tre myndigheter vid ett och samma tillfälle. 2 Klimatförändringar och dimensionerande flöden Enligt Svenska kraftnäts instruktion ska verket följa klimatförändringarnas påverkan samt följa och medverka i utvecklingen i landet. Svenska kraftnät, Svensk Energi och SveMin delar huvudmannaskapet för Riktlinjer för bestämning av dimensionerande flöden för dammanläggningar [6]. Mellan huvudmännen för riktlinjerna och SMHI har ett särskilt samråd i form av den så kallade Flödeskonferensen etablerats. Flödeskonferensens uppgift är att följa upp riktlinjernas tillämpning och ändamålsenlighet samt vid behov föreslå ändringar och tillägg. I detta ingår bl.a. arbete med avseende på dimensionerande flöde i ett föränderligt klimat, då förändringar i höga flöden är den dominerande faktorn när det gäller klimatpåverkan på dammsäkerheten. Ny version av riktlinjer för dimensionerande flöde Svenska kraftnät har under 2013-2014 lett en översyn av riktlinjerna. Inriktningen är att en ny version ska ges ut 2015. Metoderna för dimensioneringsberäkningarna är i huvudsak oförändrade men tillämpningen har tydliggjorts bl.a. med avseende på klimatförändring och andra osäkerheter, samt dokumentation av beräkningar och förvaltning av dimensioneringsmodeller för vattendragssystem. Under 2014 har även ett projekt för uppföljning av riktlinjernas tillämpning genomförts [7]. Uppföljningen har utgjort underlag för översynen av riktlinjerna och syftar även till att tillsammans med ny version av riktlinjerna ge stöd för god tillämpning. Under senare år har känslighetsanalyser för klimatförändringar tillkommit i stor utsträckning, nyare modellgenerationer har använts och förnyade flödesberäkningar genomförts för några dammanläggningar. Det har konstaterats att beräkningar i nya modellgenerationer, med uppdatering av tidigare antaganden, regleringsstrategier eller med känslighetsanalys med avseende på klimatförändringar, kan resultera i högre beräknade tillrinningar och vattenstånd. I några fall har detta lett fram till att nya utrednings- och/eller åtgärdsbehov har framkommit. Sammanfattningsvis pekar erfa-

renheterna mot att det är rimligt att göra nya beräkningar där regleringsrutiner, utskovskapacitet, klimatologiska indata och modellgenerationer uppdateras. Dimensioneringsberäkningar och anpassning av dammar till riktlinjerna Återkomsttiden för de flöden som dammar i flödesdimensioneringsklass I 2 enligt riktlinjerna ska kunna hantera, har uppskattats till att i genomsnitt vara längre än 10 000 år. Att anpassa dammarna till kraven i riktlinjerna för dimensionerande flöden är ett omfattande arbete som innefattar beräkning av dimensionerande flöden genom hydrologisk modellering, utredning, projektering, tillståndsprövning och slutligen genomförande av erforderliga ombyggnadsåtgärder. De stora vattenkraftälvarna är komplexa system med många dammar som påverkar varandra och anpassningsarbetet kräver samverkan mellan flera intressenter. Man bör därför se på anpassningen till riktlinjerna som ett angeläget men långsiktigt arbete som successivt håller på att genomföras. För närvarande planerar dammägare och vattenregleringsföretag i de stora kraftverksälvarna framtagande av uppgraderade dimensioneringsmodeller, och genomförande av förnyade dimensioneringsberäkningar pågår i Luleälven och Skellefteälven. Svenska kraftnät erfar att omräkning av dimensionerande flöden med dagens moderna modellverktyg och beräkningsansatser i vissa fall kan ge högre dimensionerande flöden och nivåer, och att det är angeläget att dessa omräkningar kommer till stånd. Som en del av Flödeskonferensens arbete har en uppföljning gjorts av hur anpassningsarbetet till riktlinjerna fortskrider för dammanläggningar i flödesdimensioneringsklass I [4]. 2014 års uppföljning omfattar totalt 178 dammanläggningar och visar att ca 65 % av anläggningarna uppfyller riktlinjerna och att anpassningsåtgärder för närvarande pågår eller planeras vid ca 20 % av anläggningarna. Svenska kraftnät konstaterar att det är angeläget att nödvändiga utredningar och anpassningsåtgärder kommer till stånd snarast möjligt. Klimatförändringar och dammsäkerhet Arbetet med att följa klimatförändringarnas påverkan på dammsäkerheten bedrivs i samverkan med kraftindustrin, gruvindustrin och SMHI. Flödeskonferensens plan för arbete med dimensionerande flöden för dammar i ett klimat i förändring [8] ligger till grund för arbetet. Svenska kraftnät och kraftindustrin har under 2012-2014 även stött och medverkat i ett utvecklingsprojekt där beräkningar av dimensionerande flöden för dammanlägg- 2 I riktlinjerna används indelning av dammanläggningarna i s.k. flödesdimensioneringsklasser, utgående från vilka konsekvenser ett dammbrott skulle kunna få i samband med höga flöden. Flödesdimensioneringsklassen används för att ställa krav på vilket dimensionerande flöde som säkert ska kunna hanteras vid dammen. De högsta kraven ställs på dammar i flödesdimensioneringsklass I, som omfattar dammar som vid ett haveri medför icke försumbar sannolikhet för förlust av människoliv eller annan personskada, eller beaktansvärd sannolikhet för allvarlig skada på viktig trafikled, dammanläggning eller därmed jämförlig anläggning eller på betydande miljövärde, eller hög sannolikhet för stor ekonomisk skadegörelse.

ningar med nya klimatscenarier har utförts av SMHI [9]. Genom projektet har beräkningar med nya klimatscenarier kunnat jämföras mot tidigare beräkningsresultat för dammar. Klimatanpassning är ett speciellt område såtillvida att det handlar om att ta hänsyn till resultat från ett forskningsområde som befinner sig under ständig utveckling. Resultaten visar att den metodik som gemensamt utvecklats av kraftindustrin, Svenska kraftnät och SMHI är konsistent och ger goda resultat även för en ny generation klimatscenarier. Det är utifrån genomförda beräkningar svårt att generalisera klimateffekten på det dimensionerande flödet eller den dimensionerande nivån för dammar i Sverige. Utöver klimatet är det många andra faktorer som spelar in, exempelvis avrinningsområdets storlek och dess förhållande till magasinsvolym och utskovskapacitet. Effekterna av förändringar i temperatur, nederbördsmönster, avdunstning, extrem nederbörd och snömagasin är komplex. Inom stora delar av landet kan förändringar inom respektive faktor balansera eller spela ut betydelsen av förändringen i övriga nyckelfaktorer. Trots komplexiteten går det att urskilja tendenser. För anläggningar som är belägna längst i nordväst kan flöden i flödesdimensioneringsklass I förväntas öka på grund av ökningar i de viktigaste faktorerna såsom dimensionerande nederbördssekvens (både toppvärde och totalvolym), medeltillrinning och snömagasin. Längst i söder kan man förvänta sig ökningar i flöden i flödesdimensioneringsklass I på grund av motsvarande ökningar i dimensionerande nederbördssekvens samtidigt som snömagasinet har ringa betydelse även i dagens klimat. I små avrinningsområden där extrema nederbördshändelser också idag är den dominerande orsaken till extrema flöden, förväntas högre flöden i flödesdimensioneringsklass I. 3 Beredskap för dammhaveri och höga flöden Enligt Svenska kraftnäts instruktion ska verket verka för att risken för en allvarlig störning på samhället genom dammhaveri eller höga flöden i reglerade vattendrag minskar. Samordnad beredskapsplanering för dammhaverier Ett dammhaveri i någon av de stora kraftverksälvarna kan medföra mycket omfattande översvämningar, skador och störningar. Svenska kraftnät stöder sedan 2005 utvecklingen av samordnad beredskapsplanering för dammhaveri genom ekonomiskt stöd för framtagande av gemensamma planeringsunderlag. Projekten bedrivs älvsvis av arbetsgrupper där dammägare, länsstyrelser och kommuner är representerade. Svenska kraftnät bidrar till erfarenhetsåterföring mellan arbetsgrupperna för respektive älv i

syfte att stöda utvecklingen och verka för likhet över landet. Utgående från planeringsunderlagen ska dammägare, kommuner, länsstyrelser m.fl. upprätta larmplaner och beredskapsplaner som samordnas och övas. Dessutom ska information om konsekvenser av dammhaverier och beredskapsplaneringen lämnas till allmänheten i älvdalarna. Sammantaget pågår utveckling av samordnad beredskapsplanering för dammhaveri för tolv stora kraftverksälvar. Under 2014 har översvämningskartor upprättats för Viskan och arbete med att upprätta översvämningskartor fortskridit för Ångermanälven, Umeälven och Voxnan. Svenska kraftnät har 2014 stött utvecklingen av samordnad beredskapsplanering med ca fyra miljoner kronor. Under året har en regional samverkansövning med fokus på höga flöden och dammhaveri, Störtflod Dalälven, genomförts. Länsstyrelsen i Dalarnas län var sammanhållande för övningen. Svenska kraftnät medverkade i planeringen av övningen samt i motspelet. Utveckling av rutiner för larmning och varning Enligt regleringsbrev ska Svenska kraftnät verka för att ansvariga aktörer vid dammhaveri upprätthåller handlingsberedskapen för snabba och effektiva lednings- och informationsinsatser. Under 2014 har Svenska kraftnät i samverkan med berörda dammägare, länsstyrelser och SOS Alarm utvecklat enhetliga larmrutiner för de stora reglerade älvarna och stött införandet av larmrutinerna hos SOS Alarm [10]. Avsikten är att möjliggöra snabb och effektiv larmning från dammägare till berörda samhällsaktörer. Larmrutinen lägger därigenom grunden för regional samverkan för vattendrag där ett haveri skulle kunna orsaka allvarliga skador och störningar inom stora geografiska områden. Svenska kraftnät har under 2014 även tagit fram nationella riktlinjer för Rakel med talgrupper för elbranschen, här ingår bl.a. talgrupper för samverkan avseende vattenreglering mellan aktörerna i de stora kraftverksälvarna. Hur allmänheten längs älvdalarna ska varnas i händelse av dammhaveri är en fråga under utveckling. SOS Alarm har under 2014 installerat ett tekniskt system för att kunna förmedla Viktigt Meddelande till Allmänheten (VMA) via mobil och fast telefoni vid allvarliga olyckor och kriser. Systemet innebär utökade möjligheter att varna, vägleda och informera allmänheten. Våren 2014 testades varningssystemet för ett utvalt område nedströms en damm i Ånge kommun med tillfredställande resultat. Svenska kraftnät verkar för att systemet på ett effektivt sätt ska kunna användas för att varna allmänheten i händelse av dammhaverier och att nationella rutiner för varning och information vid dammhaverier utvecklas.

Svenska kraftnät vill härvid uppmärksamma behovet att få till stånd vissa ändringar i befintlig lagstiftning. Ändringarna avser nödvändiga tillägg för att utskick av VMA snarast ska kunna göras till mobiltelefonabonnenter som befinner sig inom ett geografiskt avgränsat riskområde (t.ex. älvdalen omedelbart nedströms en damm). Handlingsplan för utveckling av beredskap för dammhaverier I regleringsbrevet för 2014 fick Svenska kraftnät i uppdrag att identifiera behov och ta fram en plan för att genomföra insatser för att stimulera utvecklingen av samordnad och övad beredskap för dammhaverier. Uppdraget genomförs med bistånd av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och i dialog med ansvariga aktörer. Under 2014 har Svenska kraftnät genomfört en workshop på temat Beredskap för dammhaveri Målbild 2025. Syftet med workshopen var att tillsammans med berörda aktörer, med fokus på sådant som är specifikt för dammhaverier, definiera en målbild för beredskapen för dammhaveri, diskutera nuläget och vilka utvecklingsområden som finns, vilka insatser som behöver göras och vilka utmaningar som finns. Svenska kraftnät upprättar en handlingsplan med syftet att konkretisera vilka insatser som behöver göras för att skapa förutsättningar för en god beredskap för dammhaveri i landet. Uppdraget ska rapporteras senast den 16 mars 2015. 4 Forskning, utveckling och kunskapsförmedling Enligt Svenska kraftnäts instruktion ska verket främja forskning och utveckling samt kunskapsförmedling inom dammsäkerhetsområdet. God kunskap och kompetens krävs för att upprätthålla och utveckla dammsäkerheten. Kompetensförsörjningsfrågan inom dammsäkerhetsområdet är ett uppmärksammat område i Sverige. Forsknings- och utvecklingsprojekt Svenska kraftnät stöder tillsammans med kraftindustrin forsknings- och utvecklingsprojekt inom Elforsks dammsäkerhetsprogram. Enligt Svenska kraftnäts plan för stöd till forskning och utveckling är syftet att bidra till att kunskap, arbetsmetoder och kompetens inom området vidmakthålls och utvecklas samt tillgängliggörs och används. Inriktningen för utvecklingsarbetet är att eftersträva helhetssyn och samhällsperspektiv på dammsäkerhet och beredskap för dammhaveri [11]. Svenska kraftnät har 2014 stött forsknings- och utvecklingsprojekt med ca 3 miljoner kronor och medverkat i ett tiotal projekt avseende bland annat:

> Utveckling och test av metod för kartläggning av objekt som finns inom områden som kan översvämmas vid ett dammhaveri. > Sammanställning av metoder för genomförande och dokumentation av dammbrottsberäkningar. > Metodutveckling avseende dammägares övningar för att testa sina organisationers förmåga att hantera allvarliga problem vid anläggningar, intern kommunikation och kommunikation med andra berörda aktörer. > Metoder för analys och utveckling av dammanläggningars skydd mot antagonistiska handlingar - kartläggning av nuläget avseende analysmetodik, inventering av tillämpbara metoder, utvecklingsförslag > Framtagande av projektbeskrivning för utveckling av framtidens metodik för dammsäkerhetsutvärdering (helhetsbedömning) av dammanläggningar. Ett flertal av projekten syftar till att ge stöd för en god implementering av det nya regelverket för dammsäkerhet. Svenskt Vattenkraftcentrum Svenska kraftnät stöder och medverkar sedan 2005 i Svenskt Vattenkraftcentrum (SVC). Det är ett centrum för högskoleutbildning och forskning som bl.a. syftar till att säkerställa den långsiktiga kompetensförsörjningen inom vattenkraft- och dammsäkerhetsområdet. I SVC finns ett väletablerat utbyte mellan industri, myndigheter och högskola, seniorforskare som utgör navet i de starka forskarmiljöerna, doktorandprojekt, adjungerade professorer, experimentell verksamhet, internationell samverkan och en forskarskola. Verksamheten 2013-2016 fortsätter med något ökad omfattning jämfört med tidigare programperiod, bl.a. har konstruktionsteknik startats som ett nytt kompetensområde[12]. En vidareutveckling av SVCs inriktning är att tre systemområden lyfts fram: Reglerkraft, Miljöteknik och Aktiv förvaltning. Gemensamt för områdena är att de innehåller strategiskt viktiga utmaningar för vattenkraftbranschen som kräver helhetssyn. Svenska kraftnät har 2014 medverkat i och stött SVC:s verksamhetsområde Vattenbyggnad med ca 3,5 miljoner kronor. Kunskapsförmedling och informationsutbyte Svenska kraftnät har under året medverkat vid de dammsäkerhetsutbildningar som arrangeras av branschföreningarna Svensk Energi och SveMin i samverkan med högskolor. För att främja att länsstyrelsehandläggare genomgår dammsäkerhetsutbildningar ger Svenska kraftnät ekonomiskt stöd till deras deltagande vid kurserna. Svenska kraftnät stöder och medverkar även i nationellt och internationellt kunskapsoch informationsutbyte genom Swedish Commission on Large Dams (SwedCOLD) och

International Commission of Large Dams (ICOLD). SwedCOLD arrangerade hösten 2014 bl.a. en temadag i Stockholm med Ny dammsäkerhetsreglering som ett av huvudämnena. Svenska kraftnät har vidare genomfört årligt utbyte med den norska dammsäkerhetsmyndigheten Norges Vassdrags- och Energidirektorat, där även representanter för kraftindustrin och utvecklingsorgan deltar. Svenska kraftnät har även medverkat i årligt utbyte med ett myndighetsnätverk för centrala dammsäkerhetsmyndigheter i ett tiotal länder i Europa. Svenska kraftnät anser sammanfattningsvis att det är angeläget för kompetensförsörjningen och kunskapsutvecklingen inom dammsäkerhetsområdet att såväl industrins som myndigheternas medverkan och stöd till forsknings- och utvecklingsprojekt, SVC samt nationellt och internationellt utbyte fortsätter på minst dagens nivå. 5 Remisser och yttranden Svenska kraftnät svarar på remisser, deltar i samråd och skriver yttranden i dammsäkerhetsfrågor i vissa tillståndsärenden vid mark- och miljödomstolen. På förfrågan stöder även Svenska kraftnät länsstyrelsernas handläggare med dammsäkerhetskompetens i ställningstaganden inför speciella ärenden, t.ex. i tillståndsärenden enligt 11 kap. miljöbalken vid mark- och miljödomstolarna. Svenska kraftnät anser att affärsverket i särskilda fall bör ges möjligheten att yttra sig i tillståndsärenden hos mark- och miljödomstolar som rör dammsäkerhetshöjande åtgärder för dammanläggningar i konsekvensklass 1+ och 1. Svenska kraftnät har i vissa fall fått möjlighet att delta i samrådsförfarandet i tillståndsärenden som rör landets dammanläggningar i konsekvensklass 1+ och 1, och välkomnar detta då det gett möjlighet att på ett tidigt stadium kunna föra fram synpunkter avseende hur dammsäkerhetsfrågor bör hanteras i tillståndsprocessen. Svenska kraftnät avser att informera länsstyrelsen om att detta arbetssätt är önskvärt. Under 2014 har Svenska kraftnät fortsatt gett hög prioritet till medverkan vid samråd och yttranden i tillståndsärenden vid mark-och miljödomstolen om gruvverksamhet. Detta för att understryka vikten av hög dammsäkerhet, och främja god utveckling för landets gruvdammar.

6 Referenser [1] Plan för tillsynsvägledning dammsäkerhet 2014-2016. Svenska kraftnät (2014) [2] Implementering av ny dammsäkerhetsreglering. Plan för Svenska kraftnäts arbete 2014-2017. Svenska kraftnät (2014) [3] Klassificering av dammar tidplan och fördelningsnyckel, Redovisning av regeringsuppdrag om dammsäkerhet. Svenska kraftnät (2014) [4] Sammanställning av rapportering avseende dammsäkerhet år 2013 Dammägarnas rapportering till länsstyrelsen m.m. Svenska kraftnät (2014) [5] Uppföljning av länsstyrelsernas tillsyn av dammsäkerhet 2012 och 2013. Svenska kraftnät (2014) [6] Riktlinjer för bestämning av dimensionerande flöden för dammanläggningar. Svenska kraftnät, Svensk Energi och SveMin (2007) [7] Uppföljning av dimensioneringsberäkningar Kompletterande uppföljning t.o.m. 2013. Elforsk rapport 14:52. Elforsk (2014) [8] Plan för Flödeskonferensens arbete med dimensionerande flöden i ett klimat i förändring. Svenska kraftnät, Svensk Energi, SveMin och SMHI (2012) [9] Metodbeskrivning och jämförande studie av dimensionerande flöden för dammanläggningar med två generationer klimatscenarier. Elforsk rapport 14:27. Elforsk (2014) [10] Nationella larmrutiner vid dammhaverier. Svenska kraftnät (2014) [11] Plan för Svenska kraftnäts stöd till forskning och utveckling inom älv- och dammsäkerhetsområdet 2013-2015. Svenska kraftnät (2013) [12] Svenskt VattenkraftCentrum (SVC) 2013-2016, Programbeskrivning daterad 2012-11-20.