Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Relevanta dokument
Primärvårdens stöd till patienter med ohälsosamma levnadsvanor

Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning

Hälso- och sjukvårdspersonalens. rådgivning om alkohol. En enkätstudie hösten 2012

Politisk viljeinriktning för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Prevention och behandling vid

Nationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget

När du har svarat på alla frågorna i enkäten klickar du på Klar. Klicka på "Svarsöversikt" för att kontrollera och eventuellt korrigera dina svar.

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Rådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Yttrande över Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor stöd för styrning och ledning

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Årsberättelse Programråd Sjukdomsförebyggande metoder. Karin Salomonsson Wohlin, ordförande Karin Kauppi, samordnare

Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Indikatorer Bilaga

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård

Framgångsfaktorer för arbetet med levnadsvanor inom hälso- och sjukvård

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. 25 juni 2012

Levnadsvanor för patienter med

SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket)

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

RMPG Hälsofrämjande strategier. Årsrapport 2015

Kortversion av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.

Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av befolkningen (%)

Politisk viljeinriktning för vård vid Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor

Att arbeta med ohälsosamma levnadsvanor i vården

Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Föredragande borgarrådet Åsa Lindhagen anför följande.

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

öppna och systematiska beslut om resursfördelning ordnat införande av nya metoder och insatser utmönstring av ineffektiva och skadliga metoder

SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor

Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor

Att arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man?

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Trendkänsligt! DALY Sverige Samma men olika Att navigera mellan tradition, evidens och kommers!?

Varför arbetar vi med sjukdomsförebyggande metoder? Ellen Segerhag Leg. Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Solna

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Dokumentation av levnadsvanor i Cosmic Hälsobladet en del av implementeringen av riktlinjerna

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Varför, vad, hur?

Stark för kirurgi Stark för livet. Roger Olsson, projektledare, Svenska Läkaresällskapet

Kompetenslyftet ehälsa i primärvården. Dialogseminarium Levnadsvanor för Rehab Välkommen!

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?

Sjukdomsförebyggande & Utvecklingsuppdrag

Sjukdomsförebyggande metoder

I' ÖREBRO LÅNS. ts'lå4a Au ~ ido J:? , Samvelkansnämnden

Stark för kirurgi- stark för livet. - Levnadsvanor i samband med operation

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Christin Anderhov Eriksson Leg dietist Med mag folkhälsovetenskap Ordförande temagrupp matvanor, HFS Projektledare dietisters samtal om levnadsvanor

Regionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna

HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Preliminära resultat per den 31 oktober Hälsoorientering. Är det något för specialistvården, Landstinget Västernorrland?

Självstudier Nationella riktlinjer. Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Socialstyrelsen

Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor. så kan hälso- och sjukvården stödja dig att ändra ohälsosamma levnadsvanor

Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Stöd för styrning och ledning

Sjukdomsförebyggande metoder

Dokumentationsmallen Mall för rådgivande samtal om levnadsvanor i COSMIC för: Tobak, Alkohol, Fysisk aktivitet och Kostvanor

Socialstyrelsens fokusområden och framtida utmaningar inom hälso- och sjukvården

Årsberättelse Programråd Levnadsvanor. Karin Salomonsson Wohlin, ordförande Karin Kauppi, samordnare

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/adm

Översyn av regelverk för avgifter inom delar av hälsovårdsområdet

Rekommendationer om levnadsvanor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit?

4. Behov av hälso- och sjukvård

SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER OHÄLSOSAMMA MATVANOR ELISABETH STRÖMBLAD FHC

Varför arbetar vi med levnadsvanor och hur? Raija Lenné Projektledare, docent

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård

Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård

Januari November - december 2011 Medborgarpanel 1. - arbete med levnadsvanor i hälso- och sjukvården

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

Sammanställning av nuläge inför GAP analys

1. Bakgrund. Mål och avgränsningar

YTTRANDE. Regionsjukvårdsstaben Anna Bengtsson SVN

Effektmått på hälsoinriktad hälso- och sjukvård

Lite om rökning. Birgitta Jagorstrand Vård vid astma och KOL Kunskapscentrum Allergi Astma KOL KAAK BIRGITTA JAGORSTRAND KAAK, LUND

HFS indikatorer en ny generation

Sammanställning av uppföljning av systematiskt arbete. med levnadsvanor på vårdcentralerna i Region Skåne. Enkät maj 2015

Stark för kirurgi- stark för livet - Levnadsvanor i samband med operation

Landstingets hälsofrämjande. Landstinget Västmanland

RMPG Hälsofrämjande strategier

Forskningsstudie om validering av indikatorfrågor till patienter om fysisk aktivitet

Dokumentation av levandsvanor grundnivå

Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013.

Transkript:

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder DELAKTIGHET VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL SOCIALSTYRELSEN

06--8 750/06 (6) Kontakt: Irene Nilsson Carlsson Irene.nilsson-carlsson@socialstyrelsen.se Riitta Sorsa Riitta.sorsa@socialstyrelsen.se Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsen har fortsatt att följa landstingens och regionernas arbete med sjukdomsförebyggande metoder. Vi kan se att arbetet med patienternas levnadsvanor har blivit mer etablerat i hälso- och sjukvården och att de nationella riktlinjerna har bidragit till att öka fokus på att främja hälsa och patienternas delaktighet i vård och behandling. Riskfaktorerna för ohälsa har uppmärksammats mer. Positiv utveckling av åtgärder i hälso- och sjukvården Det är en positiv utveckling i andelen av patienterna som fått stöd att ändra ohälsosamma levnadsvanor. I figuren nedan visas andelen patienter som har fått någon åtgärd i procent av samtliga patienter som har besökt primärvården. Arbetet har utvecklats mest positivt för mat och fysisk aktivitet medan det fortfarande är mindre vanligt med samtal om alkohol. Åtgärder till personer som röker minskar något mellan åren 04 och 05 trots att det är den levnadsvana som innebär störst risk för patienten. Det finns därför särskild anledning att noga följa utvecklingen av stöd till patienter som röker. En förklaring till att samtalen om matvanor och fysisk aktivitet är betydligt vanligare än samtal om alkohol och tobak kan vara att det är levnadsvanor som gäller för alla patienter. Det finns emellertid också en risk att alkoholfrågan fortfarande uppfattas som känslig bland sjukvårdspersonalen även om undersökningar visar att patienterna gärna svarar på frågor om sina alkoholvanor och andra levandsvanor. När ska vi vara nöjda? Omkring 4 procent av patienterna i primärvården har 05 fått någon åtgärd som stöd för att bli mer fysiskt aktiva, procent har fått stöd för bättre matvanor, knappt procent har fått stöd för att sluta röka och knappt procent av patienterna har fått stöd för att minska sin alkoholkonsumtion. För att få en grov uppfattning av om insatsernas omfattning är rimliga kan man jämföra andelen patienter som har fått en åtgärd med andelen i befolkningen med den ohälsosamma vanan. Knappt 5 procent av befolkningen är fysiskt inaktiva. En fjärdedel av befolkningen äter för lite frukt och grönt. Att äta för lite frukt och grönt är dubbelt så vanligt bland män som bland kvinnor. 0 procent av befolkningen röker dagligen. Drygt 0 procent av kvinnorna och knappt 0 procent av männen har riskbruk av alkohol. SOCIALSTYRELSEN 06 0 Telefon 075-47 0 00 Fax 075-47 5 socialstyrelsen@socialstyrelsen.se www.socialstyrelsen.se

SOCIALSTYRELSEN 06--8 750/06 (6) Detta tyder på att hälso- och sjukvården i högst grad ger åtgärder till patienter med otillräcklig fysisk aktivitet och i lägst grad till dem med riskbruk av alkohol. Viss reservation behöver göras eftersom uppgifterna bygger på vilka åtgärder som har registrerats i patientjournalerna och redovisats i enkäten till Socialstyrelsen. Eventuellt ges det fler samtal än som finns dokumenterade så att de går att följa upp. av ohälsosam matvana år 04 respektive 05. Ohälsosamma matvanor Otillräcklig fysisk aktivitet Riskbruk av alkohol Rökare dagligen 0 4 6 8 0 Någon av åtgärderna 05 Någon av åtgärderna 04 Källa: Socialstyrelsens enkät till Någon av åtgärderna 0 landsting, 05 och 06 Mer systematiskt förbättringsarbete behövs för att integrera samtal om levnadsvanor i vårdprocesserna Studier som Socialstyrelsen tagit initiativ till visar att det behövs mer systematiskt förbättringsarbete för att arbetet med levnadsvanor ska bli integrerat i vårdprocesserna. Det är därför angeläget att de uppgifter man dokumenterat lätt kan användas för analyser av resultat och för förbättringsarbete i verksamheterna. Fortfarande stora skillnader mellan landstingen Under 06 har fler landsting än tidigare rapporterat uppgifter om arbetet med levandsvanor till Socialstyrelsen. För 05 har vi uppgifter från 7 landsting och regioner och ytterligare två landsting, Dalarna och Västra Götaland räknar med att kunna rapportera uppgifter för år 06 och framåt. Uppföljningen visar att det fortfarande är stora skillnader mellan landsting och regioner i hur många åtgärder man ger till patienter med ohälsosamma levnadsvanor. ligger i topp för tre av levnadsvanorna och som nummer två för samtal om mat. Västernorrland ligger också högt och då bör man notera att de bara dokumenterar när man genomför den samtalsåtgärd som Socialstyrelsen prioriterar högst för respektive levnadsvana., och hör också till landsting som har redovisat en förhållandevis stor andel åtgärder. Men även om dessa landsting ligger i topp så är man långt ifrån att ge åtgärder

SOCIALSTYRELSEN 06--8 750/06 (6) till alla patienter som har ohälsosamma levnadsvanor. Det kanske inte heller är en rimlig ambitionsnivå. Var målnivån bör ligga återstår att lägga fast på nationell nivå men varje landsting kan göra en egen bedömning av sin ambitionsnivå utifrån sina förutsättningar. När det inte finns resurser att ge stöd till alla patienter med ohälsosamma levnadsvanor är det befogat att fundera på behovet av att prioritera olika patientgrupper. Vissa grupper är särskilt sköra och har ett större behov av att ändra sina levnadsvanor. Socialstyrelsen har t.ex. fastställt målnivå för rökslut efter hjärtinfarkt. Andra grupper där bra levnadsvanor är särskilt angelägna enligt de diagnosspecifika riktlinjerna är t.ex. patienter som har diabetes, astma, KOL, sjukdomar i rörelseorganen, etc. Socialstyrelsen har också valt att särskilt prioritera rökstopp och stöd mot riskbruk i samband med operation. Diagram. Åtgärder till personer som röker dagligen 05 av daglig rökning. Uppdelat på enkla råd, rådgivande samtal och kvalificerat rådgivande samtal. 05. 0 4 5 avser endast verksamheter som registrerar i Cosmic Rådgivande samtal Källa: Socialstyrelsens enkät till landsting, 06. (rekommenderad)

SOCIALSTYRELSEN 06--8 750/06 4(6) Diagram. Åtgärder till personer med riskbruk av alkohol 05 av riskbruk av alkohol. Uppdelat på enkla råd, rådgivande samtal och kvalificerat rådgivande samtal. 05. 0 4 5 avser endast verksamheter som registrerar i Cosmic Rådgivande samtal (rekommenderad) Källa: Socialstyrelsens enkät till landsting, 06.

SOCIALSTYRELSEN 06--8 750/06 5(6) Diagram 4. Åtgärder till personer med otillräcklig fysisk aktivitet 05 av otillräcklig fysisk aktivitet. Uppdelat på enkla råd, rådgivande samtal och kvalificerat rådgivande samtal. 05. 0 4 6 8 0 avser endast verksamheter som registrerar i Cosmic Källa: Socialstyrelsens enkät till landstingr, 06. Rådgivande samtal (rekommenderad)

SOCIALSTYRELSEN 06--8 750/06 6(6) Diagarm 5. Åtgärder till personer med ohälsosamma matvanor 05 av ohälsosamma matvanor. Uppdelat på enkla råd, rådgivande samtal och kvalificerat rådgivande samtal. 05. 0 4 6 8 0 avser endast husläkarverksamhet Källa: Socialstyrelsens enkät till landsting, 06. Rådgivande samtal (rekommenderad) Fortsatt förbättringsarbete Socialstyrelsen ser att det finns behov av fortsatt förbättringsarbete och att arbetet med levnadsvanor integreras i vårdprocesserna. Mycket spännande utvecklingsarbete pågår i hälso- och sjukvården. Arbetet med en mer personcentrerad vård och strävan att engagera patienterna mer skapar bra förutsättningar för en helhetssyn på sjukvård och hälsa. Socialstyrelsen kommer fortsätta att följa arbetet och tar gärna del av utvecklingsarbete inom hälsa, prevention och levnadsvanor. Samtidigt pågår en uppdatering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. I arbetet ingår även att se över indikatorer för uppföljning av arbetet med levnadsvanor. En remissversion planeras till oktober 07.