Åtgärder utan betydande produktionspåverkan. 12 åtgärdsgrupper i huvudfåra och biflöden

Relevanta dokument
Samverkansgruppen 3 regleringsmagasin GEP i Lycksele, Lycksele kommun Åsa Widén Greger Jonsson

Umeälven. Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess. Åsa Widén Projektledare Umeälven Åsa Widén

Fiskvägar, omlöp och torrfåror konsekvenser och miljönytta

Beräkning av kostnader och miljönytta på åtgärder i vattendrag reglerade av vattenkraft och dammar. Åsa Widen, Umeå Universitet

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Maximal Ekologisk Potential i Umeälven

2016, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna år

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

MAXMEP Umeälven. Bilaga 3. Innehåll: Storuman till och med Överuman. Åsa Widén

Miljöförbättringar i utbyggda älvar en arbetsgång för att prioritera mellan åtgärder PRIOKLIV Roland Jansson, Birgitta Malm Renöfält och Åsa Widén

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2013

Naturreproducerande öring i reglerade älvar utopi eller faktisk möjlighet? Lycksele Ingemar Näslund

Tillståndsansökan för vattenverksamhet Samrådshandling fortsatt samråd

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, meter över havet.

Miljökvalitetsnormer och miljöundersökningar

Roland Jansson. Strandvegetation i utbyggda älvar möjliga miljöförbättringar

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet

Vad finns det för stöd för att miljöåtgärder fungerar?

Läsvecka Mål för veckan Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag 31 aug 1 sep 2 sep 3 sep 4 sep 5 sep 6 sep

Elfiskeuppföljning Nyträskbäcken 2015

Del 10 Åtgärdsplan för Hamrångeåns avrinningsområde

Restaurering Ramsan 2017

Figur 1. Karta över Harrsele älv-magasin som är 10.6 km långt meter över havet.

Vattenkraften och miljön

NYA BIOTOPKARTERINGSMODELLEN, MAJ 2017 BAKGRUND OCH VARIABLER

Projekt Kullån, Burån och Hovaån

Rapport Inventering flodpärlmusslor 2011 Storumans kommun

Umeälven. Beskrivning av vattendraget

BIOTOPKARTERINGSMETODEN, VIKTIGASTE MOMENTEN

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Del 17 Åtgärdsplan för Nissans avrinningsområde

1(18) Del 9 Åtgärdsplan för Delångersåns avrinningsområde

Stormusslor på fem lokaler i Alsteråns vattensystem

Vattendrag processer, strukturer och åtgärder

Biotoprestaurering i Väljeån 2015

EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016

Restaurering av sjöar och vattendrag

Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten

Uppföljande elfisken 2012

Elfiske i Jönköpings kommun 2009

Appendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell

Vägledning för kraftigt modifierade vatten med tillämpning på vattenkraft

Blåherremölla. Beräkning av erforderligt vattenflöde för att driva möllan. Datum Studiebesök vid Blåherremölla

Lillån vid Vekhyttan Figur 1.

Samrådsmöte. Miljökvalitetsnormer för kraftigt modifierade vattenförekomster - vattenkraft

Tabell 1. Vattenkemiprov från Norra Hörken i närheten av utloppet ( förutom färg ).

Allmänt om Tidanöringen

Naturanpassade erosionsskydd

måndag tisdag onsdag torsdag fredag lördag söndag den 26 dec den 27 den 28 den 29 den 30 den 31 den 1 jan 17

Vattenkvalitet Vattenkemiprover från Svartälven vid Hammarn (tabell 1).

Flödesdata inom fysisk påverkan - möjligheter och konflikter? Johan Kling johan.kling@lansstyrelsen.se

EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016

4,3 6,4 9,5 11,9 13,3 12,8 9,2 8,9 4,8 5,8 8,3 5,2 7,5 10,0 12,4 15,0 14,9 9,8 9,1 5,2 7,5 8,1 4,6 6,6 9,9 11,8 13,4 13,4 9,3 8,1 4,8 6,3 8,4 7,1 9,2

Provtagningsprogram 2015

Vattenreglering vad är det?

Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008

EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016

Samhällsekonomisk kostnadsanalys MKN-KMV

Flottledsåterställning i Bureälven

Nationell strategi för hållbar vattenkraft

Åtgärder inom Kungsbackaåns avrinningsområde

Bevarandeplan för Hovgårdsån

VATTENDRAGSRESTAURERING

Förslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån vid Visskvarn

Hur hanterar vi klimatets, och dess förändrings, påverkan på vägnätet? Håkan Nordlander

Samrådshandling Juktån, etapp Tjangarn ned till Gunnarn

Göta älv - Klarälven. Beskrivning av avrinningsområdet och vattendraget/n

VATTENDRAGSRESTAURERING

Elfisken Vojmån 2010

Del 18 Åtgärdsplan för Ätrans avrinningsområde

Elfisken. 1 Finnatorp Vattendrag: 108 Säveån

Rapport Inventering flodpärlmusslor samt elfisken 2010 Storumans kommun

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2010

Bilaga 3: Fortums kommentarer som rapporterats i VISS-webbverktyg

Avkastning Premiepension Bas sedan starten

Del 20 Åtgärdsplan för Helge å avrinningsområde

Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015

Fiskvandring i Musslebobäcken mellan Lillån och Åkarp

SKRA BRO - NATURMILJÖANPASSNINGAR

Sammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling

Reflektioner: restaureringsprojekt och vattnet i det brukade landskapet

Figur 1. Karta över norra Götaälvs huvudavrinningsområde med Norsälven samt dess biflöden markerade.

Bjurfors Nedre kraftverk. Figur 1. Kartan visar älvmagasin Bjurfors Övre sydväst om byn Granö.

Nya statusklassningar vattendrag nov 2013

Förslag på åtgärder i Hagbyån-Halltorpsån

Del 16 Åtgärdsplan för Göta älvs huvudfåra

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2012

Avkastning Premiepension Bas sedan starten

Roland Jansson. Åtgärder för a, förbä,ra trandvegeta0on i utbyggda älvar miljöanpassade va,entånd och skydd mot stranderosion

Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal

Säkerheten vid våra kraftverk

Bullerforsen/Lillån Torrlagd älvfåra nr 2. Slutredovisning 2015/2016.

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Del 4 Åtgärdsplan för Gideälvens avrinningsområde

Förslag på åtgärder i Ljungbyåns HARO

Temperatur ( C) Österlenåar - temperatur 22,0 C 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0

Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån

Kunskapsunderlag för delområde

Kraftverken i Umeälven

3. Grävningsarbeten i befintlig utloppstunnel så att dess area utvidgas från 25 mp

Transkript:

Åtgärder utan betydande produktionspåverkan 12 åtgärdsgrupper i huvudfåra och biflöden

Hur tänkte vi? Innovativt - Att praktiskt i fält lokalisera var naturvärde och biologisk mångfald finns bevarad och studera den process som det har resulterat i bevarandet. Redan etablerade åtgärdsgrupper. Metod. Kombination av fältarbete, flygbilder, kartor och befintliga rapporter. Fältarbetet är ett viktigt moment som inte går att hoppa över. Det finns dock short-cuts!

01-jan 09-jan 17-jan 25-jan 02-feb 10-feb 18-feb 26-feb 05-mar 13-mar 21-mar 29-mar 06-apr 14-apr 22-apr 30-apr 08-maj 16-maj 24-maj 01-jun 09-jun 17-jun 25-jun 03-jul 11-jul 19-jul 27-jul 04-aug 12-aug 20-aug 28-aug 05-sep 13-sep 21-sep 29-sep 07-okt 15-okt 23-okt 31-okt 08-nov 16-nov 24-nov 02-dec 10-dec 18-dec 26-dec Åtgärder torrfåror - naturfåror För att kartlägga åtgärder behöver man; Biotopkartering - biotopåtgärder Inventeringar - Kontinuitetsproblem Hydrologi - Ekologiska flöden Relevant referens som utgör målbild Torrfåran i Juktån (Likkotgrenen) 16 14 12 Likkotgrenen övre trumma Likkotgrenen nedre trumma Gunnarbäcken ovan Lankan 10 8 6 4 2 0 Referens: Kvarnmårkan (Gunnarn)

Restaurering av biflöden och biflödesmynningar Öka den ekologiska funktionen i biflödet Indirekt ger en ökad funktion till huvudfåran Biflöden är en extra lunga åt huvudfåran

Strandskydd som skydd mot erosion huvudfåra Åtgärden kopplas till vägledningsremiss genom åtgärdsgrupp Traditionella erosionsskydd ersätts med biologiska erosionsskydd om så är möjligt. Miljöanpassade för att gynna strandvegetation Studie 2014 Umeå Universitet visar att sträckor med block är artrikare samt har högre täckningsgrad av vegetation

Restaurering av strömsträckor i huvudfåra Åtgärden kopplas till vägledningsremiss genom åtgärdsgrupp Tillförsel av block eller andra strukturer nedströms vattenkraftverket för minska flödesenergin i vattnet samt skapande av habitatstrukturer nedströms kraftverket. För att förstärka strömsträckornas funktion innebär åtgärden att naturvårdaren placerar ut block samt vid vissa strömsträckor fylla på med grus.

Restaurering av utloppskanaler huvudfåra Åtgärden kopplas till vägledningsremiss genom åtgärdsgrupp Tillförsel av block eller andra strukturer nedströms vattenkraftverket för minska flödesenergin i vattnet samt skapande av habitatstrukturer nedströms kraftverket. FÖRE ÅTGÄRD EFTER ÅTGÄRD Utloppskanaler är strömsatta. Åtgärden innebär att man bygger en terrass med mindre djup (strömmande habitat). Fyller på med grus, block och död ved för att efterlikna ett naturligt vattendrag.

Rivning av flottledsrensningar i huvudfåra Åtgärden kopplas till vägledningsremiss genom åtgärdsgrupp Tillförsel av block eller andra strukturer nedströms vattenkraftverket för minska flödesenergin i vattnet samt skapande av habitatstrukturer nedströms kraftverket. Rivning av flottledsrensningar för stranden och älven ska återfå kontakt. Tillgängliggöra habitat.

Kontinuitetsproblem biflödesmynning mot huvudfåra Åtgärden kopplas till vägledningsremiss genom åtgärdsgrupp Åtgärder är vidtagna i dämningsmagasinet så att konnektivitet mellan magasinet och sidovattendragen är funktionell. Kan utgöra fiskvandringsvägar som möjliggör vandring även när vattennivån är nära sänkningsgränsen. 1) Kontinuitetsproblem som utgör definitiva vandringshinder under hela året 2) Vandringshinder som är kontinuitetsproblem vid låga vattenstånd i dämningsområdet.

Kontinuitetsproblem och övriga problem orsakat av grunddamm Åtgärden kopplas till vägledningsremiss genom åtgärdsgrupp åtgärder för att ta bort grunddammar som idag inte tillför något värde och som utgör vandringshinder. Själva dammen utgör ett vandringshinder och är ett problem. Ett annat problem är konstanta vattenstånd och stillastående vatten.

Kontinuitetsproblem dämningsområde vid låga vattenstånd Åtgärden kopplas till vägledningsremiss genom åtgärdsgrupp åtgärder är vidtagna omedelbart uppströms dämningsområdet för att säkerställa konnektivitet till uppströms liggande vattendrag är funktionell.

Avstängda vikar Åtgärden kopplas till vägledningsremiss genom åtgärdsgrupp åtgärder är vidtagna i dämningsmagasinet så att konnektivitet mellan magasinet och sidovattendragen är funktionell. Kan utgöra fiskvandringsvägar som möjliggör vandring även när vattennivån är nära sänkningsgränsen. Småbiflöden utan kontinuitet mot älven Vid byggnation av nya vägar vid regleringen togs inte hänsyn till utloppet av bäcken I stället för mynning bildas en liten sjö utan utlopp och med stillastående vatten

Biotopåtgärder i torrfåra med minimitappning Åtgärden kopplas till vägledningsremiss genom åtgärdsgrupp omforma torrfåror för en vattendragsbredd som i balans med minimitappning enligt 8.

Anpassning av minimitappning till ekologiska flöden i torrfåra Åtgärden kopplas till vägledningsremiss genom åtgärdsgrupp Åtgärder för låga flöden. Nuvarande minimitappning anpassas till ekologiska flöden Exempel: Juktån med en minimitappning om 11,4% Åtgärden innebär ingen produktionsförlust i älven

Övriga åtgärder (lokala förslag osv) Exempel: Kattisavan i Ruselemagasinet lokalt förslag i samverkan Problem: Dålig genomströmning Igensatta och feldimensionerade trummor Låga vattenstånd på våren