Vinåns avrinningsområde 21 oktober 2008 Enkelt verktyg för identifiering av riskområden för fosforförluster via ytavrinning
Hur når fosfor och jord vattendragen? Ytavrinning Makroporflöde Vattenerosion Infiltration Ytavrinning på vall och bete Översvämningar Infiltration till grundvattnet Erosion i vattendraget
Transportprocessen kan indelas i olika steg Uppkomst av ytavrinning Erosion i rännilar och temporära raviner Transport via ytvattenbrunnar eller direkt till vattendragen Sedimentation i lägen där vattnets hastighet minskas
Brukningsmetoder och jordart påverkar risken för erosion och hur långt jorden transporteras Partikeldiameter (mm) Praktisk benämning Sedimentationstid per m i stillastående vatten 2-20 Grus 1 sek 0,2-2 Sand 10 sek 0,06-0,2 Fin Sand 2 min 0,002-0,06 Silt 2 tim 0,0002-0,002 Ler 8 dygn <0,0001 Kolloider >2 år
Landskapets topografi är avgörande för var risken för ytavrinning och erosion är stor Temporär ravinerosion Stengärdsgård I de lägen där det samlas mycket vatten ökar risken för ytavrinning och erosion. Vatten tar inte hänsyn till skiftes- eller fastighetsgränser.
Vattnets gränser bestäms av höjdförhållanden Riskområden kan identifieras genom bearbetning och klassning av höjddata
Hur gör man en riskkartering? Lantmäteriets flygscannade höjddata GSD Höjddata Grid 2+ Upplösning: 2 m i plan, < 0,5m i Z-led Grid: ca 20x8km = 40 000 000 punkter. Reducerat till 1 600 000 punkter (10x10m) 1,7 136 m ö h
Risken för ytavrinning kan modelleras genom att beräkna den naturliga tillrinningen till varje cell i griden Flödesackumulering (Upstream contributing area)
Resultat av beräkning högst tillrinning = rött lägst tillrinning = blått Vi väljer ut de celler där tillrinningen tillhör de 5% högsta (motsvarar minst ca 6000m 2 tillrinningsområde)
Risken för ytavrinning skiljer sig mellan kommunerna Kungsbacka Laholm Klassningen kommer att redovisas såväl lokal som regional
Var ska man börja? Delavrinningsområdena klassas efter förekomsten (arealen) av karterade riskområden för ytavrinning. Börja i de områden med högst andel riskklassad areal.
Förbered fältbesök Ta fram en fältkarta med riskområden för utvalda fastigheter/små delavrinningsområden. FASTIGHETSKARTAN JORDARTSINFORMATION HÖJDINFORMATION DIKNINGSFÖRETAG RISKKARTERING EGEN KARTA
Förbered fältbesök forts. Förfina klassningen genom att studera jordartskarta och aktuella flygbilder Ta kontakt med lantbrukare som har fastigheter inom riskområdet, helst med lokal vattendelare som avgränsning Spår av rännilserosion
Genomför fältbesök Verifiera komplettera och diskutera Verifiera karteringen och komplettera med lokal fakta enligt förslag i manualen Diskutera möjliga åtgärder med brukaren/brukarna Föreslå en Greppa Rådgivning (11b) Utnyttja befintligt rådgivningsmaterial
Fortsätt, om möjligt, med fältbesök i samma delavrinningsområde Kan man samverka inom ett delavrinningsområ de för att uppnå optimal effekt? Exempel ca 300 ha stort tillrinningsområde ca15 fastigheter 90% är åkermark drygt 1 km öppet vattendrag. Nedre delen kulverterad Ca X ha högriskområden Odling och täckdikning okänd
Vilka åtgärder är lämpliga i hela tillrinningsområdet? Öka infiltrationen/ minska ytavrinning Se över dräneringen, kulvertsystem Minska markpackningen Strukturkalkning Inblandning av stubb Koncentration av ytavrinning Konturplöjning Anpassad växtföljd Undvik höstharva Undvik sen potatisskörd Samverkan mellan brukarna Översyn av kulvertsystem Åtgärder utmed fastighetsgränser Anpassad växtföljd
Vilka åtgärder är lämpliga i riskområdena? Förhindra erosion i riskområden: Anpassade skyddszoner Vårbearbetning Behåll stubb Vallodling Öka sedimentationsmöjligheter i lokala strategiska lägen: Fångdammar för fosfor Anpassade skyddszoner Behåll och förstärk olika landskapselement Se över ytvattenbrunnar
Samma sätt att tänka finns inom forskning/åtgärdsarbete för att minska uttransport av bekämpningsmedel
Exempel på utformning av åtgärder Kring ytvattenbrunn Permanets vall/lämna stubb i erosionskänsliga svackor Bearbetning efter höjdlinjer Fel? Rätt Permanenta sedimentationszoner tvärs mot flödesriktningen
Lösningar finns det gäller att våga tänka nytt Anpassades skiftesgränser USA 1991 http://www.hickenbottominc.com