2011-12-20 Budget 2012:2 Stadsdelsnämnden Norr
Innehållsförteckning Ekonomiskt sammandrag... 3 Allmän analys... 5 Ekonomiska förutsättningar... 6 Övergripande verksamhets- och kvalitetsmål... 9 Verksamhet 2012... 16 Investeringar... 29 Bilagor Bilaga 1 Verksamhetsmått Bilaga 2 DB-blanketter 2
Ekonomiskt sammandrag Stadsdelsegen verksamhet Budget 2011:2 (tkr) Budget 2012:2 (tkr) Sålda platser 24 706 28 910 Statsbidrag 14 198 11 316 Avgifter och övriga intäkter 66 911 71 644 SUMMA INTÄKTER 105 815 111 870 Personal 491 117 497 742 Lokaler 64 094 68 364 Köpta platser 251 429 252 978 Övrigt 99 566 110 031 SUMMA KOSTNADER 906 206 929 115 BUFFERT 8 019 8 255 NETTOKOSTNAD 808 410 825 500 KOMMUNBIDRAG 808 410 825 500 RESULTAT EFTER KOMMUNBIDRAG ACKUMULERAT RESULTAT 0 0 3
Kommungemensam verksamhet Budget 2011:2 (tkr) Budget 2012:2 (tkr) Sålda platser 146 820 149 553 Statsbidrag 2 219 2 425 Avgifter och övriga intäkter 65 041 67 640 SUMMA INTÄKTER 214 080 219 618 Personal 190 915 194 193 Lokaler 16 028 17 303 Köpta platser 0 0 Övrigt 55 952 57 424 SUMMA KOSTNADER 262 895 268 920 BUFFERT 445 498 NETTOKOSTNAD 49 260 49 800 KOMMUNBIDRAG 49 260 49 800 RESULTAT EFTER KOMMUNBIDRAG ACKUMULERAT RESULTAT 0 0 4
Allmän analys Ekonomiska förutsättningar De ekonomiska ramarna för nämndernas budgetarbete bygger på kompensation för kostnadsökningar för löner på 3 % och för övriga kostnader 2 %. På grund av det ekonomiska läget har kommunbidraget 2012 minskats med 1 %, undantaget skolans kärnverksamhet. Minskningen innebär omkring 6 mnkr för Stadsdelsnämnden Norr. Fler barn inom förskolan Antal barn i förskoleåldern beräknas bli omkring 100 fler år 2012 jämfört med 2011. Planen är att tre nya avdelningar öppnas under 2012. Besparingskravet på 1 % tillsammans med extra kostnader initialt när nya förskolor öppnas gör att det krävs åtgärder för att bedriva verksamheten inom givna ramar. Färre äldreäldre Antal 84 år och äldre (september 2011) i stadsdel norr minskar kraftigt jämfört med föregående år, vilket innebär att det kommunbidraget som Stadsdelsnämnden får 2012 för äldreomsorgen har minskats betydande. Volymförändringarna av antal äldre tillsammans med besparingskravet på 1 % motsvarar cirka 11 mnkr. Färre äldre förutsätts ge minskat köp av vård- och omsorgsboende, korttid, hemtjänst och hemsjukvård. Dessa budgeterade minskningar beräknas dock inte vara tillräckliga utan andra åtgärder krävs också. Skolan Skolan är i Borås Stads budget 2012 undantagen från besparingskrav. Skolan i Stadsdelsförvaltningen Norr ligger på för hög kostnadsnivå år 2011, vilket tillsammans med kostnadsökningar för lokaler, elevplatser på fristående skolor m.m. kräver betydande anpassningar av verksamheten. Effektiv organisation 2012 innebär att verksamheterna behöver anpassas till en lägre kostnadsnivå. Detta arbete avser nämnden göra genom att effektivisera sin organisation samt se över processer för att ändå kunna arbeta med så mycket förebyggande insatser som möjligt. Stadsdelsnämnden avser att under 2012 särskilt utreda administrationen på alla nivåer för att säkerställa en kostnadseffektiv organisation som svarar upp mot verksamhetens behov kopplade till Kommunfullmäktiges och nämndens mål. Nämndens avsikt är att utifrån utredningen se över varje möjlighet till att minska på kostnader för administration. Ett särskilt fokus i utredningen är att hitta samordningsvinster för områdenas centrala administration. Nämnden uppdrar åt stadsdelsförvaltningen att lämna förslag på effektiviseringar i administrationen i alla verksamheter inom nämndens organisation. Nämnden hänvisar till KF s budget 2012. De ekonomiska förutsättningarna 2012-2013 är sådana att planerad uppföljning bör ske snarast. I första hand är det administrationen i de nämnder som berörts mest av omorganisationen som ska granskas. I andra hand berör granskningen övrig administration. Förslagen ska vara nämnden tillhanda 120301. Tidiga insatser för barn och unga Att IFO barn och familj nu tillhör samma nämnd som förskola, skola och fritid ger samarbetet kring barn och deras föräldrar bättre förutsättningar. Tidiga insatser är viktiga och verksamheten har fokuserat på detta arbete under 2011 och kommer att fortsätta göra det även under 2012. 5
Ekonomiska förutsättningar Budgetförutsättningar Befolkning, förändring Ålder 2011:2 2012:2 Diff % Borås Stad Diff antal 1-5 1 526 1 573 3,1% 2,3% 47 6 265 298 12,5% 6,8% 33 7-9 846 831-1,8% 1,8% - 15 10-12 832 850 2,2% 2,7% 18 13-15 817 824 0,9% -0,3% 7 16-18 1 096 991-9,6% -6,8% - 105 19-64 20 566 20 730 0,8% 0,6% 164 65-69 1 963 2 017 2,8% 2,9% 54 70-74 1 494 1 550 3,7% 4,3% 56 75-79 1 297 1 266-2,4% -0,9% - 31 80-84 1 098 1 115 1,5% 0,7% 17 85-1 465 1 410-3,8% -1,2% - 55 Summa 33 265 33 455 0,6% 0,5% 190 Källa IST Statistik, korrigerad för särskilda boenden Kommentarer Ökning har skett både i jämförelse med år 2011 och med Borås Stad 2012: Ålder 1-5, 6, 13-15, 19-64 och 80-84 Ökning har skett i jämförelse med år 2011 men i jämförelse med Borås Stad 2012 är det en minskning: Ålder 10-12, 65-69 och 70-74 Minskning har skett i jämförelse med år 2011 och även i jämförelse med Borås Stad 2012: Ålder 7-9, 16-18, 75-79 och 85- Totalt har stadsdel Norr ökat både i jämförelse med år 2011 och med Borås Stad 2012. Minskningen av 85 år och äldre påverkar ramtilldelningen negativt eftersom tilldelningen är 171 tkr per person i jämförelse med ålder 75-79 som är 45 tkr och 9 tkr för ålder 65-74. En ökning av förskolebarn innebär med stor sannolikhet att andelen barn som kommer att anlita barnomsorg också ökar vilket medför ökade kostnader för barnomsorg vilket även överensstämmer med ökad ramtilldelning. Inom äldreomsorgen är det inte samma självklarhet att det endast är åldrarna över 85 år som kan behöva omsorg eller är kostnadskrävande. 6
Jämförelse ramtilldelning 2011:2 och 2012:2 Kommunbidrag för stadsdelsegen verksamhet, ram tilldelning 2011:2 2012:2 Diff Diff i % Administration 16 500 16 756 256 1,5 Fritid 7 923 7 994 71 0,9 Kultur 6 439 6 513 74 1,2 Grundskola inkl fritidshem 240 966 247 283 6 317 2,6 Barnomsorg 127 960 133 649 5 689 4,4 IFO barn och familj 25 464 32 200 6 736 26,5 Äldreomsorg 383 404 381 120-2 284-0,6 Summa avrundat 808 600 825 500 16 900 2,1 Kommunbidrag för kommungemensam verksamhet 2011:2 2012:2 Diff Diff i % Kommungem verksamhet 44 500 49 800 5 300 11,9 Kommentar Totalt har ramen till stadsdelsegen verksamhet ökat med 2,1 %, men differenser finns mellan ramarna, t.ex. har Individ- och familjeomsorg (IFO) ökat med 26,5 % medan äldreomsorgen minskat med 0,6 %. Kommungemensam verksamhet har ökat betydligt i jämförelse med 2011:2, men detta beror på det anslag som tilldelades till CFL under år 2011 för utökat uppdrag. 7
Jämförelse ramtilldelning enligt resursfördelning och budget 2012 Stadsdelsegen verksamhet Ram enl resursfördelning Budget 2012 Diff Administration 16 756 16 428-328 Fritid 7 994 7 297-697 Kultur 6 513 8 087 1 574 Grundskola inkl fritidshem 247 283 244 158-3 125 Barnomsorg 133 649 132 023-1 626 IFO barn och familj 32 200 30 102-2 098 Verksamhetsövergripande 2 384 2 384 Äldreomsorg 381 120 376 766-4 354 Buffert 8 255 8 255 SUMMA 825 515 825 500-15 Summa avrundat 825 500 825 500 - Kommungemensam verksamhet Ram enl resursfördelning Budget 2012 Diff Kommungem verksamhet 49 800 49 302-498 Buffert 498 498 Summa 49 800 49 800-8
Övergripande verksamhets- och kvalitetsmål Egen organisation Verksamhetens uppdrag Engagerade och kompetenta medarbetare är grundförutsättningen för framtiden. Personalpolitiken ska bidra till detta genom att målmedvetet söka skapa en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö. Timavlönade behövs som ersättare vid sjukdom och semestrar men i första hand bör tillsvidareanställning tillämpas. I första hand är det kvinnor som är timavlönade. Det är därför viktigt ur jämställdhetssynpunkt att minska arbetad tid för timavlönade. Önskvärt idealresultat på lång sikt Genomföra fortsatta åtgärder för ökad hälsa så att andelen långtidsfriska ska öka och den totala sjukfrånvaron ska minska till ett minimum. Uppnått 2010 2011 Senast känt läge 2012 2014 Andel sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid, %. 5,6 5,0 5,4 5,0 4,5 Antalet sjukfall över 60 dagar. 151 137 151 137 110 Arbetad tid för timavlönade omräknat till årsarbetare. 129 95 137 95 65 Kommentarer kring måluppfyllelse: Andelen sjukfrånvaro av ordinarie arbetstid, % Stadsdelsnämnden Norr har som mål att skapa hälsofrämjande arbetsplatser. Arbetet sker utifrån de personalpolitiska riktlinjerna och i samverkan. En möjlighet att arbeta mer tillsammans med fackliga företrädare är genom partsammansatta arbetsgrupper till både förvaltningens och områdenas samverkansgrupper. En viktig del i hälsoarbetet är att skapa välfungerande arbetsplatsträffar med bra möjligheter till dialog och delaktighet. En annan viktig del är utvecklingssamtalet där dialogen chef och medarbetare är i fokus. Antalet sjukfall över 60 dagar Stadsdelsnämnden Norr har som mål att minska antalet långa sjukfall. Genom ett systematiskt arbetsmiljöarbete i samverkan och ett främjande förhållningssätt ges möjligheter att fånga tidiga signaler på ohälsa innan ohälsan ger sjukfrånvaro. Punkten arbetsmiljö och hälsa finns på dagordningen på arbetsplatsträffen, på samverkansgrupperna på områdesnivå och även på den förvaltningsövergripande samverkansgruppen. Det är viktigt att uppmärksamma att det finns ett antal medarbetare som får längre sjukfall på grund av att de står i kö till en vårdinsats, exempelvis en operation eller att deras medicinska diagnos kräver en längre rehabiliteringsperiod. Detta har arbetsgivaren svårt att påverka. et är att arbeta i nära samverkan med Försäkringskassan, den sjukskrivande läkaren och företagshälsan Previa, där det finns medicinsk kompetens. I Borås Stad är målet att möjliggöra för medarbetaren att kunna återgå till ordinarie arbete om inte medicinska skäl säger något annat. Arbetad tid för timavlönade omräknat till årsarbetare Stadsdelsnämnden Norr har som mål att minska användandet av timavlönad personal. Timavlönad personal används då behov finns av att ersätta ordinarie personal vid sjukfrånvaro, utbildningsinsatser eller annan frånvaro. För att lyckas med detta mål behöver varje område göra en specifik kartläggning samt göra en analys utifrån verksamhetsbehov. Först därefter fastställs en plan som arbetas fram tillsammans med medarbetarna samt de fackliga företrädarna. Planen ska 9
innehålla olika åtgärder för att nå måluppfyllelse. Det finns möjligheter att arbeta med vikariepooler eller olika arbetstidsmodeller för att minska den arbetade tiden för timavlönade. Arbetet ska ske i samverkan i arbetsgrupperna som är kopplade till verksamheterna. Uppföljning av samtliga mål sker månadsvis. Aktiviteter för att nå målen: Arbetssätt för att nå måluppfyllelse framgår av ovanstående beskrivningar. Dessutom arbetar äldreomsorgen med en rutin för ökad frisknärvaro som innebär att de arbetar systematiskt med ohälsa i nära samverkan med Previa och personalfunktionen. Detta arbetssätt gör att arbetsgivaren snabbt kan fånga signaler om ohälsa innan ohälsan leder till sjukfrånvaro. Förskola och skola arbetar med att skapa en gemensam poolverksamhet. Verksamheterna kost och lokalvård arbetar med att skapa arbetsteam för att främja hälsa och få en ökad flexibilitet. Då behovet av vikarier minskar vid låg frånvaro innebär denna rutin även mindre behov av antal timavlönad personal. Förskola Verksamhetens uppdrag Genom pedagogisk verksamhet erbjuda fostran och omvårdnad. Det ska finnas personal med sådan utbildning att detta kan tillgodoses. Barngrupperna ska ha lämplig sammansättning. Andelen förskollärare av personalen i barngrupperna, %. Andelen barnskötare av personalen i barngrupperna, % Uppnått 2010 2011 Senast känt läge 2012 2014 62 70 68 70 70 32 30 30 Kommentarer kring måluppfyllelse: Vid ingången till 2011 gjordes en kartläggning av nuläget. Det var då stor variation mellan förskolorna, när det gäller andelen barnskötare och förskolelärare. Förskolans ambition är att nå målet gällande barnskötare och förskolelärare under 2012. 10
Fritidshem Verksamhetens uppdrag Verksamheten ska komplettera skolan samt erbjuda meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Det ska finnas personal med sådan utbildning att detta kan tillgodoses. Barngrupperna ska ha lämplig sammansättning. Andelen fritidspedagoger/förskollärare inom fritidsverksamheten, %. Uppnått 2010 2011 Senast känt läge 2012 2014 77 92 70 77 100 Kommentarer kring måluppfyllelse: Cirka 30 % av de medarbetare på fritidshemmen som har tillsvidareanställning saknar utbildning som fritidspedagoger eller förskollärare. Ungefär lika många (28 %) av tillsvidareanställd personal har deltidsanställning. Om personal i förskoleklass, som arbetar såväl i förskoleklass som i fritidshem, räknas med så innebär det att cirka 75 % av personalen har utbildning som fritidspedagoger eller förskollärare. Förklaringen till att senast känt läge väsentligt avviker från målet är att relativt stor andel av tillsvidareanställd personal saknar efterfrågad utbildning och att omsättningen på personal är låg. En förutsättning för att målet skall kunna uppnås är att det uppstår vakanser i en omfattning som gör det möjligt att nyrekrytera utbildade fritidspedagoger eller förskollärare i tillräcklig omfattning. När vakanser uppstår bedöms förutsättningarna för att rekrytera utbildad personal vara goda. Fritidspedagoger är dock en svårrekryterad grupp men tillgången till utbildade förskollärare är relativt god. Aktiviteter för att nå målen: Under hösten 2011 kommer Borås Stad genom samverkan mellan stadsdelarna och kommungemensam verksamhet ta fram gemensamma mål och riktlinjer eller anvisningar för fritidshemmens verksamhet. Avsikten med riktlinjerna är att formulera en övergripande uppdragsbeskrivning med fokus på bl.a. kompetensutveckling för fritidshemmens personal, samverkan mellan fritidshem och skola, hur fritidshemmen kan bidra till ökad måluppfyllelse för eleverna och fritidshemspersonalens roll under skoldagen. Frågan om hur förutsättningar skapas för att kunna erbjuda fler heltidstjänster inom fritidshemsverksamheten kommer också att behandlas. 11
Grundskola Verksamhetens uppdrag Utbildning i grundskolan ska syfta till att ge eleverna de kunskaper och färdigheter och den skolning i övrigt som de behöver för att delta i samhällslivet. Önskvärt idealresultat på lång sikt Alla elever i årskurs 9 ska ha godkänt i alla ämnen. Andelen elever i åk 9 med minst godkänt i alla ämnen, %. Andel elever i åk 6 som har lägst godkänt i alla tre ämnena svenska/svenska som andraspråk, matematik och engelska Andel elever i åk 3 som bedöms nå godtagbara kunskaper för åk 3 i båda ämnena svenska/svenska som andraspråk och matematik Uppnått 2010 2011 Senast känt läge 2012 2014 78 90 91,5 92 100 - - 83 85 100 - - 90 92 100 Kommentarer kring måluppfyllelse: Under läsåret 2010/2011 pendlade prognosen över elever i årskurs 9 som förväntas bli behöriga att söka nationellt gymnasieprogram mellan 87 och 88 %. De åtgärder i form av lovskola, olika enskilda stödinsatser, anpassad studiegång m.m. som genomfördes under vårterminen bidrog till att cirka 90 % av eleverna blir behöriga 2011. Sommarskola genomfördes för elever i årskurserna 8 och 9 under sommarlovet och den insatsen medförde att 91,5 % av eleverna i årskurs 9, slutgiltigt, blev behöriga att söka nationellt gymnasieprogram. Nuvarande prognos, oktober 2011, avseende elever i årskurs 9 som, med utgångspunkt från var eleverna befinner sig kunskapsmässigt just nu, visar att cirka 89 % av eleverna förväntas bli behöriga att söka nationellt gymnasieprogram när de slutfört årskurs 9. Prognosen visar att skolan under läsåret 2011/2012 behöver göra särskilda satsningar i årskurs 9 för att öka andelen elever som når minst godkänt i alla ämnen och blir behöriga för nationellt gymnasieprogram. Skriftliga omdömen för elever i årskurs 3 (hösten 2011) visar att cirka 90 % av eleverna bedöms kunna nå de nationella målen. Med utgångspunkt från de skriftliga omdömena och stadsdelens ambitioner avseende tidiga stödinsatser i skolan kan målet 2012 för andel elever i årskurs 3 med godtagbara kunskaper i ämnena svenska/svenska som andraspråk och matematik fastställas till 92 %. Skriftliga omdömen för elever i årskurs 6 (hösten 2011) visar att cirka 83 % av eleverna bedöms kunna nå de nationella målen. Vetskapen om vilka elever som bedöms ha svårt att nå målen och möjligheterna att rikta stödinsatser till dessa elever under läsåret bör innebära att resultaten kan förbättras varför målet 2012 för andelen elever i årskurs 6 som har lägst godkänt i alla tre ämnena svenska/svenska som andraspråk, matematik och engelska fastställs till 85 %. 12
Aktiviteter för att nå målen: Bedömning för lärande Bedömning för lärande (BFL) handlar om formativ bedömning av elevernas kunskapsnivå och är en metod som ger eleverna en kontinuerlig bild av var de befinner sig kunskapsmässigt och vad de behöver göra för att nå målen. BFL förstärker dialogen mellan pedagoger och elever. Från och med 2012 kommer samtliga skolor i stadsdel Norr att omfattas av BFL vilket innebär att samtliga skolor har utbildade BFL-samtalsledare som leder den fortsatta utvecklingen av formativ bedömning på skolorna. Entreprenöriellt lärande Entreprenöriellt lärande som arbetsform och förhållningssätt kommer successivt att införas på Fristadskolan under kommande läsår. Entreprenöriellt lärande som pedagogisk arbetsform syftar till att stimulera och stödja eleverna att formulera egna personliga mål sprungna ur deras livsvärld för att sätta in skolan och dess ämnen i ett sammanhang. Utifrån sina personliga målsättningar får varje elev utmaningar som kräver vilja, engagemang, mod och beslutsamhet för att uppfyllas. Entreprenöriellt lärande är ett förhållningssätt till kunskap och elever som leder till att eleverna utvecklar entreprenöriella förmågor. Självkunskapsprocessen är nyckeln i det entreprenöriella lärandet genom att den skapar inre motivation och gör undervisningen begriplig, hanterlig och meningsfull för eleverna. Erikslundskolans tre profiler, idrott, sång och musik samt teater och drama. För att stärka arbetet för ökad måluppfyllelse har Erikslundskolan infört tre profiler: idrott, sång och musik samt teater och drama. Från och med läsåret 2012/2013 avser Stadsdelsförvaltningen Norr att kunna erbjuda kinesiska (mandarin) som språkval för eleverna i årskurs 7 på Erikslundskolan. Skolan kommer att utveckla ett samarbete med Sven Eriksongymnasiet, som idag erbjuder eleverna möjlighet att läsa kinesiska. Inom några år kommer följaktligen många av de elever som väljer kinesiska (mandarin) på gymnasiet inte vara nybörjare utan har då redan studerat språket i tre år. En av avsikterna med profilerna är att skapa större engagemang för eleverna så att måluppfyllelsen i samtliga ämnen ökas. Utveckling av skolans arbetsorganisation Engelbrektskolan deltar i ett projekt (ARBO-projektet) tillsammans med Kungälvs kommun, Skövde kommun och Trollhättans kommun. Projektet finansieras av EU-medel och sträcker sig över två år. Grundtankarna med projektet är att utveckla skolornas arbetsorganisation för att främja lärandet med särskild betoning på arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Projektet syftar också till att utveckla IT-användningen i skolan. Särskild satsning på elever med hög frånvaro Samtliga skolor skall utarbeta handlingsplaner eller göra översyn av befintliga handlingsplaner för att utveckla verkningsfulla rutiner för arbetet med att minimera elevfrånvaron. F-6-skolorna skall ägna särskild uppmärksamhet åt ökad frånvaro bland elever i de lägre grundskoleåren. Problemet med frånvaro från skolan är begränsat på F-6-skolorna men i årskurserna 7-9 är frånvaron högre och det finns ett antal elever med mycket hög frånvaro som har små möjligheter att nå målen om inte frånvaron kan reduceras. Av texten i Budget 2012:1 framgår att Stadsdelsförvaltningen Norr avsåg att utreda förutsättningarna för att starta ett särskilt projekt som riktar sig till elever med hög frånvaro som syftar till att eleverna skall återvända till skolan och genom anpassade studieformer inhämta förlorad kunskap och stimuleras att arbeta för att nå de nationella målen. De ekonomiska ramarna för 2012 bedöms dock inte ge det utrymme som en särskilt riktad satsning på elevgrupper med hög frånvaro kräver. Stadsdelen kommer att 13
uppmärksamma frågan, men något särskilt projekt som medför ökade kostnader kommer inte att genomföras. Fokus på pedagogisk planering Huvuddelen av skolorna i stadsdel Norr kommer, under läsåret 2011/2012, ägna särskild uppmärksamhet åt utvecklingen av den pedagogiska planeringen. Syftet är bland annat att göra undervisningen mer lättillgänglig för eleverna och att de skall få bättre kunskap om målen med undervisningen, bättre kännedom om undervisningens innehåll och vilka arbetsmetoder och redovisningssätt som skall användas. Fler pedagoger i skolans kärnämnen Undervisningen i skolans kärnämnen har en avgörande betydelse för hur eleverna klarar skolans mål, inte bara i dessa ämnen, utan även i andra. I syfte att fler elever skall nå de nationella målen och bli behöriga att söka nationellt gymnasieprogram skulle det ha ett stort värde om en särskilt satsning kan göras för att öka lärartätheten i dessa ämnen. Med hänsyn till att skolans verksamhet och kostnadsnivå inte, till fullo, kunnat anpassas till 2011 års ekonomiska ramar, och att väsentligt ökade lokalkostnader och förväntade lönekostnadsökningar 2012 motsvarar mer än skolans ramökning, är det dock inte möjligt att genomföra en ökning av lärartätheten i skolans kärnämnen i årskurserna 7-9. Skolbiblioteken Skolbibliotekens roll i skolan bör stärkas och tydligare integreras i ämnesundervisningen. Det kan ske genom att skolbibliotekarierna tar en aktiv del i undervisningen och bidrar med litteraturtips och stöd i informationssökning och källkritik. Bibliotekarierna kan också bidra till elevernas ökade måluppfyllelse genom bokprat som kan utgå från elevernas egna intresseområden men som också kan bidra till att vidga elevernas intresseområden och, överhuvudtaget, motivera till ökat läsande. 14
Äldreomsorg Verksamhetens uppdrag Det grundläggande målet är att äldre människor för möjlighet att leva och bo självständigt under trygga förhållanden och ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Detta ska underlättas genom att kommunen verkar för att äldre människor får goda bostäder, stöd och hjälp i hemmet och annan lättåtkomlig service. Kommunen ska inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor som behöver särskilt stöd. Önskvärt idealresultat på lång sikt All personal har minst undersköterskeutbildning eller motsvarande bedömd kompetens. Andelen personal med undersköterskeutbildning eller motsvarande bedömd kompetens i hemtjänst, %. Andelen personal med undersköterskeutbildning eller motsvarande bedömd kompetens i vård- och omsorgsboende, %. Uppnått 2010 2011 Senast känt läge 2012 2014 87 90 87 93 100 88 91 91 95 100 Kommentarer kring måluppfyllelse: Ett av äldreomsorgens problemområden har varit att det konverteras in personal utan utbildning utan att verksamheten har en bra överblick. Därför måste all rekrytering av omvårdnadspersonal följas upp och utvärderas. Kommentarer kring måluppfyllelse: Äldreomsorgen har under 2011 organiserat all vikarieanskaffning via vikariebanken och lagt ansvaret på en enhetschef. Aktiviteter för att nå målen: För att nå målen 2012: Regeringens satsning på Omvårdnadslyftet under 2012 ger möjlighet för stadsdelen att få bidrag till själva valideringen och utbildningskostnaden för 6 personer. Stadsdelen måste själv finansiera vikariekostnaden, 170 tkr/person som valideras. Äldreomsorgen har inte utrymme i budget 2012 att validera någon vilket medför att målet inte kommer att nås. Ett aktivt och framgångsrikt arbete har påbörjats under 2011 där sjukfrånvaron kraftigt har sänkts vilket medför att behovet av vikarier är mindre och risken för att personer utan utbildning uppnår företrädesrätt minskar. Ett arbete har också inletts där en rutin håller på att arbetas fram som säkerställer att samtliga vikarier som används följs upp och får återkoppling på sitt arbete. 15
Verksamhet 2012 Stadsdelsegen verksamhet Verksamhet Budget 2011:2 (tkr) Budget 2012:2 (tkr) Administration 15 993 16 428 Fritid 6 738 7 297 Kultur 7 928 8 087 Barnomsorg 124 256 132 023 Skola 240 477 244 158 Individ - och familjeomsorg 24 380 30 102 Verksamhetsövergripande 1 550 2 384 Äldreomsorg 379 069 376 766 Buffert 8 019 8 255 Summa 808 410 825 500 Nämnd och gemensam administration Bokslut 2010 Budget 2011 Budget 2012 Intäkt 30 0 Kostnad 16 023 16 428 Resultat 15 993 16 428 Verksamheten bedrivs utifrån det som beskrivits i Budget 2012:1. Kost- och lokalvård Bokslut 2010 Budget 2011 Budget 2012 Intäkt 63 887 Kostnad 63 887 Resultat 0 Öka andelen ekologiska livsmedel Det finns inget nationellt konsumtionsmål år 2011 för offentliga sektorn men Borås Stad har en målsättning att öka andelen ekologiska livsmedel till 25 %. Generellt är ekologisk mat 30 % dyrare än konventionell mat. I dagsläget köper kosten i Stadsdel Norr cirka 3,8 % ekologiska livsmedel. Hela Borås Stad har köpt in under jan- juni år 2011 cirka 8,2 % ekologiska livsmedel. Kostnaden för att öka andelen ekologiska livsmedel till 25 % för samtliga kommunala kök inom Stadsdel Norr beräknas till 1,1 mnkr. Storköksprisindex 2010 beräknar ökade livsmedelskostnader med cirka 6 % och FAO (Food and Agriculture Organization of the United Nations) och förutspår fortsatt ökade livsmedelspriser även under 2012. I budgeten 2012 har det beräknats ökade livsmedelskostnader med samma % som tilldelats i ramen för kostnadsökningar, d.v.s. 2 %. Det innebär att kostorganisationen kommer få svårigheter att öka andelen ekologiskt livsmedel till 25 %. Livsmedelsupphandling Kostorganisationen arbetar aktivt med att köpa in ekologiska livsmedel om budgeten tillåter detta och i dagsläget finns det cirka 234 ekologiska livsmedel att kunna beställa via livsmedelsavtalet. Borås Stads områdeschefer för kost och lokalvård samarbetar med upphandling för att få in fler ekologiska produkter på livsmedelsavtalet till bättre/likvärdiga priser men även hitta nya arbetssätt som t.ex. valda ekologiska livsmedel till valda måltider. 16
Klimatsmart mat Kostverksamheterna i Borås Stad har börjat arbeta utifrån en metod för att möjliggöra en högre andel ekologiska inköp. Det är ett koncept som kallas S:M:A:R:T och innebär Större andel vegetabilier, Mindre andel tomma kalorier, Andelen ekologiskt ökar, Rätt kött och grönsaker och Transportsnålt. sättningen kan vara att införa ett dagligt vegetariskt alternativ på samtliga skolor, men att då införa det successivt utifrån förutsättningar. En viktig del i införandet av mer vegetarisk mat är kommunikation och informationen kring sambandet mellan mat och miljö samt vad en ökad/minskad köttkonsumtion har för klimatpåverkan. För att nå framgång i det arbetet måste kostverksamheten och skolverksamheten samverka. Minska matsvinnet i Borås Stads grundskolor Borås Stad planerar ett kommunövergripande projekt för att minska matsvinnet i skolköken och dess restauranger. Det slängs mat för cirka 8 000 kr varje dag i våra skolrestauranger, mat som elever och lärare lagt upp på tallriken men inte ätit upp utan slängt i soporna. Projektet kommer löpa under två års tid och arbetar för att öka kunskapen och förståelsen för vad svinnet har för påverkan på ekonomi och miljö. Detta ska göras i två steg; den första delen är en uppmärksammad kampanj riktad till elever och lärare för att minska tallrikssvinnet. Den andra delen riktar sig mot kökspersonal. Genom att utbilda och ge dem verktyg för att minska tillredningssvinn ska pengar kunna sparas och istället spenderas på ekologisk mat. Fritid Bokslut 2010 Budget 2011 Budget 2012 Intäkt 518 240 Kostnad 7 256 7 537 Resultat 6 738 7 297 Den tänkta förbättringen av datakommunikationen på några av stadsdelens fritidsgårdar kan komma att skjutas på framtiden. En utredning om förutsättningarna för att starta en fritidsgård på Norrmalm kommer att påbörjas. Kultur Bokslut 2010 Budget 2011 Budget 2012 Intäkt 347 285 Kostnad 8 275 8 372 Resultat 7 928 8 087 Budgeten innebär en minskning av anslaget som stadsbiblioteket erhåller från Stadsdelsnämnden Norr. 17
Verksamhetsövergripande förebyggande arbete Bokslut 2010 Budget 2011 Budget 2012 Intäkt 50 80 Kostnad 1 600 2 464 Resultat 1 550 2 384 Lokalt ungdomsråd m.m. Under 2012 har arbetet med lokalt ungdomsråd och lokala nätverksgrupper/lokalt BRÅ kommit igång med full kraft och målet är att det ska finnas ett demokratiskt valt och väl fungerande ungdomsråd i stadsdel Norr. Detta innebär att medel har avsatts för det lokala ungdomsrådet att disponera över samt för ungdomssamordnarna att använda i deras utåtriktade arbete mot stadsdelens ungdomar. En utredning om möjligheterna att förstärka medborgarnas inflytande i frågor de är berörda kommer att ske under 2012. Stadsdelsnämnden avser att förlägga tre av sina nämndmöten i stadsdelens ytterområden för att möjliggöra närmare kontakt med medborgarna. Sjöbo Biograf Ingen renovering av biografen vid Sjöbo Torg kommer att ske 2012. Förskola Bokslut 2010 Budget 2011 Budget 2012 Intäkt 29 250 27 095 Kostnad 153 506 159 118 Resultat 124 256 132 023 Ramen för 2012 är 6,6 % högre jämfört med 2011. Kostnadsökningen 2012 inklusive 3 nya avdelningar är 11,3 %. Det innebär besparingar motsvarande 5,8 mnkr. Arbetsmiljökonsekvenser vid förändring samverkas med de fackliga organisationerna på två nivåer, en övergripande och ett antal på lokal nivå. Behov av nya avdelningar Stadsdel Norr får en ökad barnutveckling 2012 och prognostiseras cirka hundra fler 1-5-åringar jämfört med 2011. För att klara 2012 års behov av omsorg behövs 3 nya tillfälliga avdelningar i väntan på att nya 6-avdelningsförskolor byggs. Utifrån de ekonomiska ramarna kan inte de nya avdelningarna bemannas eller används fullt ut, vilket istället innebär att befintliga barngrupper förtätas. Förhållandet barn per årsarbetare kommer att öka något. Detta innebär att förskolorna måste sänka kvalitets- och ambitionsnivåerna så att förväntningarna på verksamhetens kvalité och produktion ligger i paritet med förutsättningarna. Samverkan mellan avdelningar För att få en verksamhet inom ram 2012 kommer alla förskolor som har tre avdelningar eller fler att första dagen vid personals frånvaro samverka mellan avdelningarna, istället för att anställa vikarie. Vid eventuellt prognostiserat underskott kommer omedelbart detta verktyg att gälla hela första veckan. Detta verktyg ökar personalens arbetstyngd och därmed ökar också risken för fler sjukskrivningar. Likvärdighet 2011 präglades av att skapa likvärdighet, ökad kvalitet och större effektivitet. Detta arbete var planerat att fortsätta under 2012. Arbetet kommer att försvåras beroende på de minskade resurserna. 18
Kvalitetsarbete Kvalitetsarbetet inom förskolorna måste bli mer systematiserat, uttalat och synligt. Under våren 2012 kommer utvecklingspedagoger att finnas som stöd för förskolornas utveckling. Detta är en satsning som hela Borås Stads förskolor gör. Utvecklingsstödet kan komma att upphöra hösten 2012 som en sparåtgärd. Borås Stads förskolor kommer också att arbeta med ett förnyat systematisk verktyg och metod för att utvärdera, analysera och kvalitetssäkra det inre arbetet. Denna kvalitetssäkring kommer sannolikt också utifrån budgetläget att tas bort i Norr från hösten. Istället för att fortsätta detta likvärdighetsarbete får förskolorna arbeta för att behålla dagens nivå. Konsekvenserna av att ta bort utvecklingspedagogerna blir en betydande högre arbetsbelastning för förskolecheferna. Tänkt och planerad implementering av den nya läroplanen kommer att försenas. Förutsättningarna för chefernas pedagogiska ledarskap försvåras och den systematiserade uppföljningen, analysen och diskussionerna för utveckling försenas. Familjecentral Med nuvarande budgetramar skjuts starten av en familjecentral tillsammans med regionen och svenska kyrkan framåt i tiden. Förskolechefens förutsättningar Förskolechefernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare har förstärkts under 2011. Denna förstärkning kommer, utifrån budget 2012 att försämras under 2012. De framtagna rutinerna för vikarieanskaffningens kvalitetssäkring kommer inte att tas i bruk, eftersom det förutsätter en utökning i form av en samordnare. När förskolechefernas administrativa stöd sänks och tänkta hjälp med vikarieuppgiften inte verkställs kommer de än mer att jobba med administration och andra uppgifter som i första hand inte kommer brukarna eller den direkta verksamheten till nytta. Ansträngningarna under 2011 att förändra förskolechefernas arbetssätt till större nytta för brukarna, de vi främst är till för, blir betydligt sämre. Barn i behov av särskilt stöd Stadsdelens förskolor kommer inte fullt ut att tillgodose behovet av rätten till särskilt stöd. Enligt specialpedagogernas inventering för våren 2012 behövs 14,8 årsarbetare för att stödja de barn som bedöms ha särskilda behov av stöd i sin utveckling. Stödet för 2012 planeras att bestå av 9,6 årsarbetare. För att klara budgetramarna sänker verksamheten alltså ramen för resurspersoner till barn i behov av särskilt stöd med 20 %. På helår finns det medel för 9,6 årsarbetare istället för 12. Effekten av detta är att fler barn får dela på den resurs som finns. Förskolorna kommer inte fullt ut att kunna erbjuda det stöd som specialpedagogerna har bedömt att barnen behöver. Dagbarnvårdare Stadsdelen kommer inte att erbjuda dagbarnvårdare som ett alternativ till omsorg från hösten 2012. Stadsdelens tre dagbarnvårdare kommer då att erbjudas arbete i övriga förskolor. Finsk förskola Under 2011 startade stadsdel Norr stadens enda finska förskola. Verksamheten kommer att fortsätta under 2012. För att bedriva den riktade finska verksamheten krävs det särskild personal. Detta innebär att förskolan måste spara motsvarande 0,75 åa på helårseffekt inom den övriga verksamheten om inte särskilda medel för finsk förskola kan erhållas. 19
Skola och fritidshem Bokslut 2010 Budget 2011 Budget 2012 Intäkt 21 063 29 126 Kostnad 261 540 273 284 Resultat 240 477 244 158 Budget 2012 för skola, förskoleklass och fritidshem innebär att ramen utökas med 3 800 tkr vilket motsvarar 1,5 % av 2011 års budgetram. Lokalkostnaderna, när kostnaden för Lokalförsörjningsförvaltningens övertagande av fastighetsskötseln räknats av, ökar med 4,4 % vilket motsvarar cirka 1 800 tkr. Lönekostnadsökningen 2012 beräknas till 3 500 tkr. Under 2011 har skolans budgetram förstärkts genom en överföring av 2 200 tkr från förskolans kommunbidrag. Någon motsvarande överföring kommer inte att göras under 2012. Skolans verksamhet har inte, fullt ut, lyckats anpassa verksamheten till 2011 års budgetram vilket innebär att kostnadsnivån vid ingången till budgetåret 2012 ligger på en högre nivå än budgetnivån. Eftersom ramökningen 2012 bara delvis täcker de kostnadsökningar som redovisats ovan och att kostnadsnivån vid ingången till 2012 ligger över 2011 års budgetram blir följden att nödvändiga anpassningar för att nå ner till 2012 års budgetnivå blir omfattande. Personalkostnader, lokalkostnader, kost och lokalvård svarar för en stor del av skolans budget. Det innebär att anpassningarna inte kan genomföras utan att personalorganisationen påverkas. Skolans lokalkostnader per elev har ökat under senare år bland annat som en följd av den ökande konkurrensen från friskolor. Stadsdelsförvaltningen Norr har inlett en översyn/utredning av lokalsituationen inom skola och förskola. En första ambition är att lösa frågan om ersättningslokaler under tiden som Bergdalskolan byggs om och till, inom befintliga lokaler. Den resursfördelningsmodell som är politiskt beslutad skall slå igenom vid resurstilldelningen till skolan. Staten gör under 2012 och 2013 en särskild satsning på elevhälsan (inkl speciallärare). Bidraget är villkorat på så sätt att kommunerna måste tillskjuta resurser i samma omfattning som bidraget. Det är ytterst angeläget att skolan får möjlighet att ta del av det statliga bidraget till elevhälsan. Projekt Tidig insats Resursteam Projektet är tänkt som ett samarbetsprojekt mellan skola, förskola, fritid och barn och familj inom socialtjänsten och skall sortera under Stadsdelsförvaltningen Norrs barn- och elevhälsoorganisation. En förutsättning för genomförandet av projektet har varit finansiering utanför givna budgetramar för förskolan, skolan, kultur och fritid och IFO barn och familj. Arbetet med tidiga insatser är viktig och kommer att fortsätta, dock inte i den form som projektet skulle kunna ge möjligheter till. Projekt för elever med komplexa behov och normbrytande beteende Grundtanken är att alla insatser för elever i behov av särskilt stöd skall ske i klassrummet tillsammans med klasskamraterna men i enstaka fall kan det vara nödvändigt att, för en period, skilja elever med behov av extra stöd från övriga elever. Stadsdel Norr avser att bygga upp en verksamhet, i en lugn miljö, som kan vara ett alternativ för dessa elever. Efter utredning som ger svar på orsakerna till avvikande beteende skall skolan kunna erbjuda en miljö anpassad till dessa elevers behov under den period som behövs för att eleverna därefter skall kunna återgå till klassen och delta i skolarbetet tillsammans med klasskamraterna. Verksamheten i denna grupp bör grundas på ett samarbete av såväl praktisk som ekonomisk natur mellan skolan och 20
sjukvårdshuvudmannen eftersom den kommer att bestå av såväl undervisning som psykiatrisk och/eller medicinsk behandling. Under 2012 kommer det emellertid inte att vara möjligt att genomföra ett projekt som, initialt, medför merkostnader. Stadsdelsförvaltningen Norr väljer därför att avvakta resultatet av det utredningsuppdrag avseende undervisning för elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som anges i budget 2012 samt eventuellt genomförande av projekt Tidig insats Resursteam innan planeringen av ett särskilt projekt för elever med komplexa behov och normbrytande beteende, återupptas. IT i skolan Även om budget 2012 inte ger något utrymme för investeringar i IT-utrustning är det ändå viktigt att pedagogerna ges förutsättningar för och stimuleras att använda befintlig IT-utrustning i undervisningen för att bidrag till ökad måluppfyllelse. Pågående PIM-utbildning bidrar till ökad IT-användning i undervisningen men det behövs en IT-organisation för skolan och förskolan som garant för likvärdighet mellan Borås Stads skolor och som stimulerar IT-användningen och sprider goda idéer mellan skolorna (PIM=praktisk IT- och mediekompetens). Individ och familjeomsorg, barn- och familj Bokslut 2010 Budget 2011 Budget 2012 Intäkt 0 Kostnad 24 380 30 102 Resultat 24 380 30 102 I stort avser IFO barn och familj att utföra verksamhet utifrån tidigare lagd äskandebudget. Äskande budgeten uppgick till 32 347 tkr. Den kostnadsminskning som görs påverkar främst de medel som kan avsättas för institutionsvården. Minskning av antalet vårddygn på institution och vårdkedja IFO barn och familjs mål är att minska antalet vårddygn på institution till en stabil och rimlig nivå. Ett långsiktigt strategiskt mål som är tänkt att kräva flera år för att uppnå. Under 2012 kommer IFO BoF att arbeta med vårdkedja för de klienter som är aktuella för placering på HVB (Hem för vård och boende) och Ungdomsboende med syfte att bättre utnyttja olika resurser och förhoppningsvis effektivisera och förkorta institutionsvistelser. För att verksamheten skall hållas inom budgeten krävs en kraftfullare minskning av de medel som sätts av för institutionsplaceringar än vad som hittills har planerats. Från att i planering avsatt medel för 8 placeringar kontinuerligt på institution kommer IFO barn och familj nu att reservera resurser för drygt 6 platser. IFO barn och familj har få placeringar i slutet av 2011, vilket kan öka möjligheten att hålla denna planering. Marginalen för oförutsedda placeringar minskar och en mycket strikt tillämpning vid bedömning av behov för placeringar kommer att tillämpas. Köp av extern öppenvård I budgeten avsätts resurser i samma omfattning som tidigare beskrivits. Den striktare bedömningen av institutionsvård kommer troligen att medföra ökat tryck på öppenvården, vilket gör att det blir nödvändigt att även ha en strikt bedömning avseende köp av omfattande öppenvård. Här finns viss risk för att några ungdomar kan ges insatser som är otillräckliga för att möta behovet och ger ökad risk för återplacering på institution. 21
Ökad tid för förebyggande och samverkande arbetsuppgifter et 2012 är ökad tid för förebyggande och samverkande arbetsuppgifter, främst inom Stadsdelen men även gentemot andra samverkansparter. Jämförelser görs mot 2011. Samverkan med förskola, skola och fritidsgårdar är viktigt och kommer att vara prioriterat för att på sikt motverka att problem hos barn och ungdomar blir så omfattande att det krävs stora och kostnadskrävande insatser. För att göra tidiga insatser var planeringen att öka andelen ej behovsprövade insatser. Detta finns inte utrymme för att genomföra utifrån den aktuella budgeten. Äldreomsorg Bokslut 2010 Budget 2011 Budget 2012 Intäkt 50 636 37 768 Kostnad 429 705 414 534 Resultat 379 069 376 766 Ärendehandläggning och förutsättning et för Ärendehandläggning ÄO är att sträva efter en trygg hemgång från sjukhuset samt öka förutsättningarna för att kunna bo kvar hemma. Detta förmodas leda till minskat behov av korttidsvård och även i viss mån särskilt boende. Enligt befolkningsprognoserna kommer det att finnas färre äldre över 85 år (55 personer färre utifrån beräkning gjord i september 2011) i stadsdel Norr under 2012 och medeltilldelningen är därför mindre till äldreomsorgen. Samtidigt har stadsdelen fler personer i åldern 70-84 år (cirka 40 personer fler) och snabbare utskrivningar från sjukhuset. Den ambition som verksamheten har att planera för att äldre skall kunna komma hem direkt från sjukhuset medför även att hemtjänst, hemsjukvård och hemrehabilitering behöver svara upp med insatser som möjliggör denna hemgång. Den minskade resurstilldelningen gör att verksamheten behöver genomföra anpassningar och nivåsänkningar. Det är svårt att bedöma vad som kommer att bli anpassning till färre brukare och vad som kommer att medföra nivåsänkningar. Minskning av placering på särskilt boende och korttidsboende Verksamheten minskar köp av platser på särskilt boende från 257 till 248 personer per dygn, viket motsvarar en minskad kostnad på 5 mnkr. För närvarande (december 2011) finns en tendens med minskat antal köpta platser i nivå med cirka 252 platser. Det finns ett stort behov av att kunna ge ett gott stöd i hemmiljön för att kunna genomföra ytterligare platsminskning. Verksamheten kommer att budgetera för färre dygn på korttid än först beräknat. Verksamheten räknar med att sänka budget för korttidsvård från 14 400 till 13 000 dygn under 2012. Detta ger en minskad kostnad om 2,4 mnkr. Uttalad inriktning mot att den enskilde skall gå hem direkt efter sjukhusvistelse om det inte finns särskilda skäl som talar för att korttidsvård är mer långsiktigt gynnsamt. Ett vårdplaneringsteam som på sjukhuset kan genomföra professionella planeringar är en förutsättning. Planeringen är att genomföra detta i början av 2012. För att underlätta minskningen av särskilt boende och korttidsvård kommer ärendehandläggning under 2012 tillsammans med Hemtjänst och hemsjukvård arbeta med att ta fram ett förbättrat stöd i samband med hemgång från sjukhuset. För att förkorta tiden inom korttidsvården kommer verksamheten att sträva efter en effektiv handläggning av ansökningar om särskilt boende för att utan dröjsmål få plats på ett sådant boende där detta behövs. Minskningen av korttidsvården är strategisk och siktar mot att äldre skall kunna vara kvar hemma längre men är helt beroende av hemtjänst, hemsjukvård och rehabiliteringsinsatser för att kunna genomföras. 22
Minskning av hemtjänst Förutom minskningen inom särskilt boende och korttidsvård behöver det ske en minskning av hemtjänsttimmarna med cirka 10 000 timmar, vilket ger en kostnadsminskning med cirka 3 mnkr. En stadsövergripande arbetsgrupp kommer att få i uppdrag att gå igenom olika hemtjänstinsatser med avseende på vad som är rimlig/skälig tidsåtgång (schablontider) för dessa insatser. Avsikten är att anpassa hemtjänsten inom de tillgängliga resurserna och minska antalet beviljad samt utförd tid. I budgeten för Borås Stad 2012 medges en möjlighet att bevilja förenklad biståndshandläggning av service med maximalt 4 timmar. I Stadsdel Norr kommer verksamheten att ha förenklad handläggning av serviceinsatser om maximalt 4 timmar. Om behovet överstiger detta tillämpas traditionell handläggning. Detta beräknas ge en effekt på 900 timmar hemtjänst på hela året. I samverkan med ärendehandläggning inom övriga stadsdelar önskar verksamheten att begreppet skälig levnadsnivå ses. Detta för att förtydliga nivå för hemtjänsten och ge en utgångspunkt /standard för vad som innefattas i skälig levnadsnivå. Något som skulle ge ökad tydlighet och likvärdighet för såväl de som behöver hemtjänst som de som skall bedöma behovet. Ett förslag är att detta driv som ett Six Sigma-projekt. (Six Sigma är en förbättringsmetodik och Borås Stad har utbildade projektledare.) Verksamheten är mycket tveksam till möjligheten att minska hemtjänsttimmarna samtidigt som Stadsdelen strävar efter minskning av särskild boende/korttidsvård. Nivåsänkningar kommer att krävas och kommer givetvis att ske med hänsyn till där det påverkar minst men risken ökar för att detta resulterar i en försämrad omvårdnad för stadsdelens äldre. Långtidseffekten kan bli ett ökat behov av korttidsvård och särskilt boende. Utvecklingsområde Det finns även ett behov att se över den förenklade biståndshandläggningen i stort avseende serviceinsatser, omvårdnadsinsatser, matdistribution, trygghetslarm och särskilt boende för de som är över 90 år. Arbetssättet med förenklad handläggning har funnits under några år och det kan finnas skäl att se över detta utifrån de erfarenheter som gjorts och med en förnyad omvärldsorientering. Det finns situationer där traditionell handläggning borde vara att föredra och det är även viktigt att se över hur den förenklade handläggningen påverkar likvärdigheten för äldre. I stadsdel Norr har 640 brukare trygghetslarm utifrån förenklad handläggning, 131 har matdistribution och 156 har beslut om omvårdnadsinsatser grundat i förenklad handläggning. Verksamheten önskar att nämnden föreslår en översyn som avser hela Äldreomsorgen i Borås Stad. Hemtjänst och hemsjukvård, ordinärt boende Behov av hemtjänst och hemsjukvård Ovanstående beskrivna befolkningsminskning och anpassningar till denna bör medföra minskat behov av hemtjänst och hemsjukvård. Uppföljningarna av utförda timmar inom hemtjänsten (både internt och externt) visar i stället på en ökning av antalet utförda timmar. Om inte denna trend snabbt förändras kommer verksamheten att få stora svårigheter att klara 2012 års budget. För att rymma verksamheten inom ram krävs nivåsänkningar både gällande biståndsbeslut och Hälso- och sjukvårdsinsatser. Svårigheterna med detta är att stadsdelen samtidigt måste sänka köpta korttidsdygn och dygn på särskilt boende vilket borde leda till ett ökat behov av hemtjänst, 23
sjuksköterskeinsatser, rehabinsatser samt bostadsanpassning. Att klara detta är en mycket stor utmaning för verksamheten och kräver ett nära och gott samarbete mellan Hemtjänst/Hemsjukvård och Ärendehandläggning. Under hösten 2011 har ett intensivt arbete pågått för att klargöra vilket brukartidsmått, d.v.s. den tid som personal i hemtjänsten är hos brukarna, som är rimligt för hemtjänsten. Verksamhetsmåttet har sänkts från i snitt 71% till 68% och det beror bland annat på den kartläggning av köroch gångtiden som visar att den genomsnittliga tiden är 15% av den totala arbetstiden. En kartläggning visar att cirka 50 tim/medarbetare i hemtjänsten skulle behöva avsättas för beslutade och planerade utbildningsinsatser. För att verksamheten ska rymmas inom ram har en sänkning av tid för kompetensutveckling varit nödvändig till 25 tim/medarbetare. Detta medför att verksamheten inte kommer att kunna delta i generella utbildningsinsatser alls utan måste göra en bedömning av det mest primära behovet på individ- och gruppnivå under 2012. Detta innebär också minskade möjligheter att delta i utvecklingsarbeten eller att ta på sig ytterligare ansvarsområden t.ex. hygienombud, dokumentationsombud eller inkontinensombud. Trots ovanstående åtgärder behöver ytterligare anpassningar göras för att verksamheten ska rymmas inom tilldelad ram: Minskade budgetmedel för kompetensutveckling. Minskad larm- och nattorganisationen där en övergång till Mobillås är en förutsättning. Minskad sjuksköterskeverksamhet. Minskad rehabverksamheten där följden kan bli en begränsad möjlighet till arbete med Hemrehabilitering. Minskad administration. Validering blir svårt att genomföra 2012. Nytt verksamhetssystem Borås Stad kommer under 2012 att upphandla ett nytt verksamhets- och planeringssystem för äldreomsorgen, Individ- och familjeomsorgen, socialpsykiatrin och funktionshinderverksamheten. Beräknad kostnad för införandet under 2012 är cirka 10 mnkr. Kostnaden för Stadsdelsförvaltning Norr blir cirka 2,2 mnkr. Denna kostnad ryms inte inom tilldelad ram och bör finansieras utanför stadsdelens ram. Möjliga förbättringsområden under 2012 Verksamheten planerar följande utvecklingsområden under 2012 och dessa kommer att bidra till att på sikt minska verksamhetens kostnader: Utveckling av Kom Hem-team Kom Hem-teamets uppdrag är att ta emot brukare som kommer från sjukhus och som har stora och omfattande behov under den första tiden i hemmet. Kom Hem-teamet skulle också kunna ansvara för den palliativa vården i hela stadsdelen och kanske också för de mest avancerade Hälso- och sjukvårdsinsatserna. Huvudsyftet med Kom Hemteam är att minska behovet av korttid men kan också bidra till en ökad brukartid i hemtjänsten, ökad kvalitet i den palliativa vården, förbättrad arbetsmiljö för medarbetare i hemtjänsten, minskat behovet av timvikarier och även en karriärväg för berörda yrkesgrupper. Bemanning i balans med ordinarie personal Hemtjänsten har mycket stora variationer i omfattning av sitt uppdrag och verksamheten har idag svårt att hantera detta vilket medför att kostnaderna är högre än vad de skulle behöva vara och att verksamheten använder sig av ett stort antal timanställda. 24