Vårdvalsforum. 11 april 2012

Relevanta dokument
Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kammarkollegiet Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr :010

Patientsäkerhetssatsning 2013 uppföljning och samlad bedömning av utfall

Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016

Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder

Primärvårdsforum. Fjällstugan 6 november 2014

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.

:26 QuestBack export - Smärtvården 2011

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Patientnämnden. Region Östergötland

Utvärdering palliativ vård i livets slutskede

Landstingens och SKL:s nationella patientenkät

Resultat oktober 2013 Hur går vi vidare?

Överbeläggningar och utlokaliseringar juli 2013

Förslag till justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 VG PV. 29 maj 2012

Patientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2013

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Sammanställning av patientnämndernas statistik till IVO 2014

Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Överbeläggningar och utlokaliseringar juni 2013

Rutin för läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Individuell löneutveckling landsting

Avtal om läkarmedverkan från primärvård i hemsjukvård i ordinärt boende och i särskilda boendeformer. Jönköpings län

Bilaga 1 Ramavtal läkarmedverkan

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Förslag till organisation av den basala hemsjukvården med landstinget som huvudman

Vad behövs av ett kliniskt kunskapsstöd för arbetsterapeuter?

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.

Etablering och konkurrens på primärvårdsmarknaden om kvalitetsdriven konkurrens och ekonomiska villkor. Regeringsuppdrag S2013/5937/FS (delvis)

Länsövergripande ramavtal om läkarmedverkan i ordinärt boende, gällande fr o m

Individuell löneutveckling landsting

Kommunalt forum Jönköpings län

Patienters tillgång till psykologer

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter november 2014

Utskottets beredning Motionen har för yttrande lämnats till Hälso- och sjukvårdsutskottet Värnamo som framför följande.

Lönestatistik 2014 Individuell löneutveckling landsting

Socialdepartementet. Vårdval i Sverige Tobias Nilsson, politiskt sakkunnig Glesbygdsmedicin Hemavan

Kvinnors andel av sjukpenningtalet

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård

Valfrihetssystem i landsting och regioner enligt LOVbeslutsläge

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter juli 2014

Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.

Läkarförbundets bemanningsenkät för vårdcentraler 2012 Öppna jämförelser över tillgången till specialistläkare

Nationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget

Samtliga 21 landsting och regioner

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2016

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter mars 2016

Patientsäkerhets-berättelse för Solljungahälsan. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.

Rapportering av ECT-behandling till patientregistret. en kvalitetsstudie

Kömiljarden resultatet. Socialdepartementet

Patientsäkerhetsöverenskommelsen

Kvalitet och patientsäkerhet. Krister Björkegren, utvecklingsdirektör Karl Landergren, medicinskt sakkunnig

Valfrihetssystem enligt LOV i landsting och regioner - beslutsläge april 2017

Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag. Styrdokument Socialförvaltningen

Patientsäkerhetsberättelse för år Äldre- och handikappnämnden, Lidingö stad

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Antal vårdcentraler och valfrihetssystem enligt LOV i landsting och regioner - beslutsläge oktober 2016

SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor

Sunne kommun. Bilaga till Samgranskning äldreomsorg och läkemedel. Advisory Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 5

VERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord

Kvalitetsbokslut VC Flen

Bilaga Uppföljning 2014

Valfrihetssystem enligt LOV i landsting och regioner - beslutsläge april 2018

Patientsäkerhetsberättelse för år 2013 SN-2014/48

Uppföljning av år 2018 HFS-nätverket

HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING. Hässelgården och Skolörtens vård- och omsorgsboende- Patientsäkerhetsberättelse 2010

Bilaga 2 Mall för lokal överenskommelse läkarmedverkan

Övertagande av hemsjukvård Skellefteå Svar: 170/351=48%

Kommunal Hälsooch sjukvård. MAS nätverket

Kommunala pensionärsrådet Gävle kommun

Politisk viljeinriktning för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor

Landstingsstyrelsen 31 mars 2015

Valfrihetssystem enligt LOV i regionerna beslutsläge april 2019

REMISS/BETALNINGSFÖRBINDELSE Riks-, region- och mellanlänsavtal

Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel

Förfrågningsunderlag för vårdval specialiserad neurologi i öppenvård

Patienttoppen En sammanställning av SKL:s nationella patientenkät i primärvården fördelad på privat och offentlig regi

Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse

Patientsäkerhetsberättelse för Åsö Vårdcentral 2018

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015

Överenskommelse att omfattas av hemsjukvård

Varför är läkemedelsfrågor viktiga? Maria Palmetun Ekbäck Överläkare Ordförande i Läkemedelskommittén, ÖLL

Folkhälsoenkät Förekomsten av dålig psykisk hälsa är 16 % för män och 20 % för kvinnor.

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Granskning av remissprocessen komplettering

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING

Stimulansmedel inom ramen för överenskommelsen om insatser inom psykisk hälsa-området BILAGA 2

Transkript:

Vårdvalsforum 11 april 2012

Dagens program KomHem nuläge Bättre liv för sjuka äldre (workshop) Lunch 11:45 12.30 Inför uppföljningsbesök Budgetprocessen 2013 Förändringar 2013 Fika 14.30 Levnadsvanor (workshop) Kommande aktiviteter Avslutning 16.00

KomHem nuläge Ulf Grahnat Marianne Liljeberg

Bättre liv för sjuka äldre Göran Henriks Ulrika Stefansson Ann-Margreth Kvarnefors

Inför uppföljningsbesök 25 april 20 september 2012 Uppföljningsblanketter Handlingsplaner Patientsäkerhetsberättelser Resultat 2011 Underleverantörs- och samverkansavtal

Fokusområden 2012 Patientsäkerhet enligt SOSFS 2011:9 Läkemedelsgenomgångar Hälsofrämjande insatser enligt Fakta-dokument för levnadsvanor (hälsosamtal)

Läkemedelsgenomgångar Ur Regelbok för vårdval 3.10: Alla vårdtagare över 75 år med kroniska sjukdomar och läkemedelsbehandling ska erbjudas minst en årlig läkemedelsgenomgång.

Läkemedelsgenomgångar Handlingsplan Få har utarbetade arbetssätt Utdata Bristfällig tillgång till utdata KVÅ-kod saknas En del vårdcentraler kodar inte Läkemedelsgenomgång Särskilda boendeformer Hemsjukvård Ordinärt boende

Länsdelsmöten om läkemedel 23 april Scandic Värnamo 24 april Ullinge, Eksjö 7 maj Elmia, Jönköping Genomgång av: Landstingets förskrivningsmål Dyraste preparat per vårdcentral Förskrivningsdata i jämförelse med andra vårdcentraler

Patientsäkerhet Ur Regelbok för vårdval 4:2 Vårdenheten ska följa Socialstyrelsens föreskrifter Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Vårdenheten ska följa Patientsäkerhetslagen (2010:659), patientsäkerhetsförordningen SFS 2010:1369 och ha rutiner för avvikelsehantering och Lex Maria. Vårdenheten ska senast den 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse av vilken det ska framgå: Hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående kalenderår Vilka åtgärder som har vidtagits för att öka patientsäkerheten Vilka resultat som har uppnåtts Vårdenheten ska beakta Landstingets satsning Säker vård alla gånger inom de områden som berör verksamheten.

Kriterier för uppföljning 1. Registrering i Senior Alert och RiksSvikt 2. Bifogad patientsäkerhetsberättelse 3. Finns det resultat?

Sammanfattning Få använder mallen som SKL rekommenderar (mallen för patientsäkerhetsdialog är inte heltäckande och innehåller brister). Av de patientsäkerhetsberättelser som inkommit anges resultat främst under rubrikerna kultur, nationella patientenkäten, synergi, händelse- och riskanalyser, Lex Maria och basala hygienrutiner. Ett fåtal anger resultat för Säker vård - alla gånger.

Fortsättning 2013 Fortsatt arbete utifrån resultat Säker vård alla gånger Patientsäkerhetskulturmätning Patientsäkerhetsberättelser

Budgetprocessen Medicinsk programgrupp primärvård ska på landstingsledningens uppdrag: Lämna förslag på nödvändiga förändringar på grund av nya metoder eller förändringar av patienternas behov. Lämna förslag på åtgärder som kan minska kostnaderna. Arbetsutskottet möter landstingsledningen 26 april

Övergripande uppdrag Ur Regelbok för vårdval 1.2: Vårdcentralen är förstahandsvalet när invånaren har behov av hälso- och sjukvård under hela livet. Målsättningen är att 80 procent av alla vårdkontakter i de öppna vårdformerna sker i vårdcentralernas regi.

Tankar från arbetsutskottet Undvikbar slutenvård Stärka organisationen för att undvika slutenvård Stimulera samverkan efter hemsjukvårdens växling Identifiera led i vårdkedjan som primärvården kan ta över Prevention Fördjupningsutbildning/kompetenshöjning för att förbättra stöd till patienter med ohälsosamma matvanor Behandlingsmodell för risk och missbruk i primärvård och kommuner

Regelboken 2013 Principer Marginella justeringar och förtydliganden. Förändringar i lagar, förordningar, avtal/överenskommelser med andra myndigheter. Ersättningsnivå i samband med landstingsfullmäktiges beslut om budget/flerårsplan i slutet av november, förhandsinformation i oktober.

Regelboken 2013 Förändringar 3.5 Rådgivning 3.6 Jour och beredskap 3.7 Rehabilitering 3.8 Hemsjukvård och palliativ vård 3.10 Läkemedel 3.19 Utbildningsuppdrag 4.3 Bemanning och kompetens 5.2 IT-stöd, IT-tjänster och andra IT-relaterade krav

3.5 Rådgivning Rådgivningsstödet 1177 byts till webbversionen av programmet.

3.6 Jour och beredskap Åtgärdsförslag: Möjligheter för akutmottagningens personal att boka en till två tider i vårdcentralens kalender. Vårdcentralernas TeleQ öppnas dygnet runt i hela länet. Patienten kan välja att bli uppringd av sin vårdcentral nästkommande vardagsmorgon eller bli kopplad till jourmottagning/akutmottagning. Informationskampanj hur man söker vård på vårdcentral, jourcentral och akutmottagning.

3.7 Rehabilitering Vårdenheten kan vid behov ordinera och prova ut hjälpmedel i samråd med kommunen enligt gällande regler.

3.8 Hemsjukvård och palliativ vård Vårdenheten ansvarar för läkarinsatser i hemsjukvård till patienter som valt vårdenheten och som registrerats som mottagare av hemsjukvård i enlighet med avtal om läkarmedverkan i hemsjukvård i Jönköpings län. Vårdenheten ansvarar för att patienter med hemsjukvård ska kunna få såväl planerade läkarbesök som akuta läkarbesök i hemmet dygnet runt. Ansvarig sjuksköterska i kommunen kontaktar läkare som bedömer behov av hembesök. Med hemsjukvård avses hälso- och sjukvård som genom kommunens åtagande och ansvar ges i patients bostad enligt tröskelprincipen.

3.8 Hemsjukvård och palliativ vård Tröskelprincipen reglerar gränssnitt mellan öppenvård och hemsjukvård. Huvudinriktningen är att patientbesök sker på vårdcentral och/eller specialistsjukvårdens mottagning. Hemsjukvård/hembesök erbjuds patient som på grund av omfattande omvårdnads-/omsorgsbehov inte själva eller med hjälp av andra kan ta sig till vårdcentralens och/eller specialistsjukvårdens mottagning, utan stora påfrestningar eller olägenheter eller där det ger mervärde för patientens fortsatta vård, omsorg och rehabilitering.

3.8 Hemsjukvård och palliativ vård Vårdenheten ska bedöma behov av och initiera registrering av hemsjukvård. Vårdenheten ska ha kännedom och kunskap om vilka patienter som är registrerade som mottagare av hemsjukvård och aktivt medverka till adekvat bedömning och vid behov hembesök i ordinärt boende. Vårdenheten ansvarar även för läkarinsats som inte kan anstå hos hemsjukvårdspatienter som har valt en annan vårdenhet men som bor eller vistas i det geografiska upptagningsområdet enligt avtal om läkarmedverkan i hemsjukvård i Jönköpings län.

3.8 Hemsjukvård och palliativ vård Vårdenheten ansvarar för hemsjukvård och allmän palliativ vård till de patienter som valt vårdenheten. För patienter i palliativ vård med komplexa symtom, eller de vars livssituation medför särskilda behov, kan rådgivning ges eller remittering ske till länets tre specialiserade palliativa vårdenheter i enlighet med gällande Fakta-dokument. De palliativa vårdenheterna är bemannade under kontorstid alla vardagar. Övrig tid ansvarar distriktsläkarbakjouren för patienter med behov av palliativ vård i ordinärt boende och i särskilda boenden.

3.10 Läkemedel Det ska finnas en korrekt och aktuell läkemedelslista i Cosmic vid alla öppenvårdsbesök, samt krav på dokumentation av genomförda ordinationsförändringar med motivering och indikation.

Specialister inom allmänmedicin Förslag på ändringar i de författningar som reglerar yrkeskvalifikationer för läkare inom allmänmedicin. Europeiska kommissionen har inlett ett överträdelseärende mot Sverige i frågan. I juli likställs utländska specialistutbildningar i allmänmedicin med svenska utbildningen, vilket innebär att dessa läkare kommer att få specialistbevis.

3.19 Utbildningsuppdrag Vårdenheten ska för utbildningsuppdraget ha minst två verksamma specialister inom allmänmedicin. Minst en av dessa ska vara utsedd handledare och ha genomgått Landstingets handledarutbildning.

4.3 Bemanning och kompetens Vårdenheten ska ha minst två läkare och en bemanning som säkerställer kontinuiteten i verksamheten. Vårdenhetens bas utgörs av specialister i allmänmedicin.

5.2 IT-stöd, IT-tjänster och andra ITrelaterade krav Kvalitetsindikatorer för god och säker patientadministration och kliniskt verksamhetsstöd ska fyllas i och skickas in 1 gång per år via sjukvardensit-stod@lj.se

1177 telefonrådgivning Ledningsbeslut om sjukvårdsrådgivning Förändring av rådgivningsstödet till 1177 Utredning om central enhet klar i maj 2012

Utökning av diagnosbasen för ACGberäkningar För att länets invånare ska bli så korrekt beskrivna som möjligt har Landstinget som målsättning att bredda diagnosbasen för ACGberäkningen till fler vårdgivare än läkare. Idag saknar Landstinget ett regelverk och en gemensam praxis för övriga vårdgivares diagnossättning.

Utredningsuppdrag Per Malm leder en arbetsgrupp med representanter från primärvårdens fouenhet, kliniskt aktiva från enheter inom vårdvalet samt sakkunniga på Landstingets kansli och IT-centrum som ska utreda ämnet. Utredningen bör fånga upp nuvarande praxis och beskriva ett önskvärt framtida läge i form av ett regelverk för vilka diagnoser som ska sättas av yrkesgrupper som inte är läkare. I gruppens uppdrag ingår även att inhämta erfarenheter från andra landstings hantering av frågan. Förslag på representation från verksamheten skickas till MPG senast 26 april som sedan utser vilka som ska vara med i arbetsgruppen.

Utmaningar Kontroll - utveckling Prioritering av uppföljningsbehov, bedömning av risker Varningssignaler för att initiera uppföljning och kontroll Relation med leverantörerna Utvecklade kvalitetsmått Åtgärder och sanktioner

Kvalitetssäkrad välfärd processen Vad vill politiken uppnå? Hur ska denna upphandling stödja detta? Vilka krav ställs i förfrågningsunderlaget? Hur viktiga är kraven? Hur ska kraven följas upp? Hur ofta ska kraven följas upp? Vem ska följa upp? Analys? Resultat? Konsekvenser, åtgärder (sanktionstrappa)? Hur ska uppföljningen återrapporteras? Revidering av kommande förfrågningsunderlag? Är kvalitetssäkringen tillämplig på den egna verksamheten?

Åtgärder Landstinget är skyldig att vidta åtgärder om uppföljning och analys visar på brister. Vilka åtgärder som ska vidtas beror på bristens allvarlighetsgrad. Leverantören är ansvarig för sin verksamhet och ska åtgärda bristerna. Landstinget ska sedan avgöra hur lång tid utföraren får på sig att åtgärda bristerna och om de vidtagna åtgärderna är tillräckliga, eller om bristerna är sådana att avtalet ska hävas.

Sanktionstrappa: Kommunicera ev brister Åtgärd av leverantören Viten Avtalsuppföljning Möte inför driftstart Varning Granskning före godkännande (LOV)/ tilldelningsbeslut (LOU) Förtida upphörande/ hävning

Kommuner och landsting Beställningarna ger förutsättningar för god kvalitet, uppföljning och kontroll. Har tillgång till rutiner och instrument för uppföljning och kontroll utifrån de krav som ställs i förfrågningsunderlag och godkännanden. Arbete med rutiner och instrument tillgodoser att privata och offentliga leverantörer följs upp och kontrolleras på ett konkurrensneutralt och likvärdigt sätt. Har tillgång till rutiner och instrument för att komma tillrätta med ekonomiska oegentligheter vid alternativ drift.

Från ett guldkorn Idag är det en sån där bra dag

till många guldkorn!

Vi har påbörjat en resa Identifierar ohälsosamma levnadsvanor Följer effekten av åtgärder Metod efter intresse Använder kvalitetssäkrade metoder utifrån rådgivningsnivåer Samma utbud Anpassar utbud till hälsoläget till det geografiska närområdet

Hur långt i kedjan har vi kommit? Tillstånd Åtgärd Ändrad levnadsvana Minskad risk för ohälsa eller ökad livskvalitet och livslängd Vunna QUALY och minskade kostnader

Det är positivt att läkare/vårdpersonal diskuterar levnadsvanor. Gotland (947) 88% 7% 4% Örebro (967) 87% 10% 4% Östergötland (966) 85% 11% 4% Västmanland (1920) 85% 10% 5% Jämtland (952) 85% 10% 5% Västerbotten (969) 84% 11% 5% Norrbotten (1933) 84% 10% 5% Stockholm (7451) 84% 10% 5% Gävleborg (964) 84% 11% 5% Skåne (5769) 84% 10% 5% Västernorrland (956) 84% 11% 5% Blekinge (946) Riket (39684) 84% 84% 11% 11% 5% 5% Västra Götalandsregionen (7235) 84% 11% 5% Jönköping (967) 84% 10% 6% Dalarna (952) 84% 11% 5% Uppsala (969) 84% 12% 4% Kronoberg (962) 84% 11% 5% Halland (974) 83% 12% 5% Värmland (956) 83% 11% 6% Sörmland (968) 81% 13% 6% Kalmar (961) 80% 13% 7% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Instämmer helt / Instämmer delvis Varken eller Tar delvis avstånd / Tar helt avstånd

Nationell patientenkät, Jönköpings län Frågor om levnadsvanor Matvanor 23% Motionsvanor 33% Tobaksvanor 24% Alkohol 17%

Genomförda hälsosamtal 2012-04-10

Andel patienter som är rökfria 6 månader efter avslutad tobaksavvänjning

Samtal i grupp Hur tar vi steget till att följa effekten av förebyggande åtgärder?

Rådgivning/samtal - tre åtgärdsnivåer Åtgärdsnivå Beskrivning Omfattning i tid Enkla råd Information och korta, standardiserade råd och rekommendationer om levnadsvanor (inte likställt med att ställa frågor om levnadsvanor) Ingen särskild uppföljning Kan kompletteras med skriftlig information Tar mindre än 5 minuter Rådgivande samtal Rekommenderat vid: - Otillräcklig fysisk aktivitet - Riskbruk av alkohol Kvalificerat rådgivande samtal Rekommenderat vid: - Rökning - Ohälsosamma matvanor Dialog mellan hälso- och sjukvårdspersonal och patient Anpassning till den specifika personens ålder, hälsa, risknivåer med mera Kan kompletteras med verktyg och hjälpmedel Kan också kompletteras med särskild uppföljning Tidsmässigt mer omfattande än enkla råd Dialog mellan hälso- och sjukvårdspersonal och patient Anpassning till den specifika personens ålder, hälsa, risknivåer med mera Strukturerat eller teoribaserat (tex. Motiverande samtal, KBT), där personalen är särskilt utbildad i den metod som används Kan kompletteras med verktyg och hjälpmedel Kan också kompletteras med särskild uppföljning Ofta tidsmässigt mer omfattande än rådgivande samtal Vanligtvis 10-15 minuter men ibland upp till 30 minuter Ofta längre än rådgivande samtal

Samtliga nivåer förutsätter att personalen har kunskap om den eller de levnadsvanor åtgärden gäller. att hälso- och sjukvården redan har konstaterat att personen har ohälsosamma levnadsvanor.

Kostnadseffektivt Alla rekommenderade åtgärder har god kostnadseffektivitet jämfört med ingen åtgärd eller enklare åtgärder. 52

Det geografiska närområdet

Workshop levnadsvanor 1. Hur är nuläget på din vårdcentral utifrån de fyra ohälsosamma levnadsvanorna? 2. Var finns de största utvecklingsbehoven?

Planerade möten 2012 Informationsmöten om läkemedel, resultat och Fakta Uppföljningsbesök 25 april 20 september Informationsmöte KomHem Handledning PGSA april-maj Budgetinformation oktober Primärvårdsforum 21 november Utvecklingskraft primärvård 12 december