"Nordens Barn - fokus på barn i fosterhem 23-24 mars 2015 i Stockholm. Somatisk hälsa, hälsoundersökningar Stefan Kling, skolöverläkare, Malmö stefan.kling@malmo.se HÄLSOUNDERSÖKNING AV FOSTERBARN
Varför hälsoundersökning av fosterbarn? Adoption Asylsökande.. Fosterbarn?
Varför behöver barn i fosterhem särskilda hälsovårdsinsatser? American Academy of Pediatrics (AAP) - Prof. Anders Hjern Har ofta fått bristfällig hälsovård före placeringen. Behov av vaccinering, syn- hörseloch allmän hälsoundersökning Har ofta kroniska kroppsliga sjukdomar som inte tagits om hand på bästa sätt på grund av ursprungsfamiljens sociala problematik t ex eksem och astma
Varför behöver barn i fosterhem särskilda hälsovårdsinsatser? American Academy of Pediatrics (AAP) - Prof. Anders Hjern Har ofta beteendeproblematik och andra former av psykisk ohälsa som familjehemsföräldrarna behöver stöd i att hantera Har ofta utvecklingsavvikelser som leder till svårigheter i skolan Saknar vårdnadshavare med fullständig kunskap om deras hälsohistoria som kan se till att de får sina behov av hälsovård tillgodosedda
Those children who are in the care of the Minister should be among the most healthy in the State. Any health problems they have should be adressed competently; any difficulties they are having at school should be quickly identified and the necessary supports or extra tuition be provided. This is after all no more than we would expect of a caring parent. Practice manual for Out-of-home care in South Australia, 2005
Har vi tillräckliga kunskaper om somatiska hälsoproblem hos placerade barn i Norden? Få europeiska studier I vård en viss dag: 2/3 av 108 fosterbarn rapporterade olika slags hälsoproblem. Synfel, ortopediska problem m.m. Majoriteten hade varit i vård 3 år eller mer (Socialstyrelsen, 2000) Norsk registerstudie: Höga tal för f d fosterbarn bland unga som får ekonomiskt stöd från Försäkringskassan pga allvarlig ohälsa i unga vuxna år (Kristoffersen, 2005) Dansk studie: Betydligt vanligare att fosterbarn hade allvarliga diagnoser / långvarig sjukdom eller funktionshinder jämfört med andra jämnåriga (Egelund et al, 2008)
Fosterbarns hälsa (2010) Malmö - journalstudie Hög nivå av psykisk ohälsa Låg vaccinationstäckning (85%) Låg andel genomförda hälsobesök i skolan (85%) Stort bortfall från nationellt rekommenderade hälsokontroller (syn, hörsel, ryggundersökning) Tandvårdsrädsla och tandbehandlingsproblem är vanliga Barnens skolresultat i allmänhet inte tillgängliga, varken för hälsovården eller socialtjänsten
Läkarundersökning av 120 barn i samband med social utredning Antal remisser Vårdcentral 24 Ögon 8 Öron-näsa-hals 11 Logoped 1 Kirurg 1 Ortoped 3 Barnmedicin 19 BUP 12 Hudklinik 7 Tandhälsovård 6 Skolhälsovård 5 Barnhälsovård 1 Kvinnoklinik 1 Vartannat barn = minst en remiss Utsatta barns hälsa. Socialstyrelsen,2015
Hälsoundersökning av fosterbarn varför inte? Bristande kunskapsläge Tveksamhet när det inte finns riktad frågeställning Osäkerhet omkring utfall och möjligheter att behandla Andra problem som måste hanteras först Varför ansvarar inte någon annan vårdnivå eller ordinarie hälsovård i skola eller på familjecentral? Bristande utbildning och stöd inom sjukvården Bristande samarbete mellan myndigheter Organisation inte anpassad Bristande tid och resurser
Bra för alla barn visioner och verklighet Ett bra allmänt skyddsnät ger gott resultat. Åtgärder som riktar sig enbart till barn och familjer i riskzonen är sällan framgångsrika. Ett riktat arbetssätt fångar inte heller upp de barn som befinner sig nära riskzonen. Det räcker inte med ett gott allmänt stöd till barn som lever under svåra omständigheter. Därutöver behövs särskilda insatser. (Sveriges Kommuner och Landsting, 2012)
Marta 15 år Barndom Tidig skolålder Ungdomsår Beteendeproblem Familjeproblem Normbrytande beteende Karies Skolfrånvaro Dåliga skolprestationer Familjeproblem Omsorgssvikt Inte torr dagtid Tinnitus Låg skolmotivation Skollfrånvaro Inte torr dagtid Ingen vaccination Karies Synnedsättning CD ADHD Depression Alkohol Självskadebeteende Rökning Sömnstörning
Ninni
Risk- och skyddsfaktorer Riskfaktorer ökar risken för problem Skyddsfaktorer minskar risken På individnivå finns inga linjära samband mellan riskfaktorer och utfall Trots att man tillhör en riskgrupp, t.ex. att man är barn till missbrukande föräldrar, kan man ha god psykisk och fysisk hälsa. Risk och skyddsfaktorer interagerar på ett komplext sätt
Hälsodialog - Hälsokort
Hälsokort Personuppgifter Barnavårdcentral, skolhälsovård och tandhälsovård Information om rådande hälsoövervakningsprogram Uppgifter om barnet har undersökts enligt nationella rekommendationer Kända medicinska riskfaktorer (under graviditet, förlossning och första levnadsåren) Ärftliga sjukdomar Avvikelser vid hälsokontroller i olika åldrar
Hälsokort Genomförda medicinska utredningar Tillväxt, vaccinationer, syn- och hörselkontroll Utvecklingsproblem (motorik, språk..) Tidigare och aktuella sjukdomar och symtom, tandhälsa, allergiska reaktioner, skador Funktionsnedsättningar och särskilda behov Sömn, näringstillstånd matproblem Kontaktuppgifter till behandlande läkare eller familjecentral Mediciner Hälsokortet kompletteras efter hälsoundersökningar i hälsovården och efter läkarundersökningar
Läkarundersökning Goda förberedelser är sannolikt nyckeln till att skapa den kontakt som behövs för att genomföra en läkarundersökning av barn som utreds av socialtjänsten Bakgrundsinformation och kompletta hälsojournaler ger bra förutsättningar
Vad kan socialtjänsten göra? Remiss med begäran om utlåtande samt eventuella specifika frågeställningar Uppgifter från förlossningsklinik Komplett journal från barnhälsovården Komplett journal från skolhälsovården Tandhälsovårdsjournal Journaler från familjecentral och specialistkliniker
Stöd till läkaren i samband med undersökningen - checklista för samtal och undersökning Förberedelse Tid Barnets egen hälsohistoria
Bedömning - Åtgärd Sammanfattning av bakgrundsinformationen Beskrivning av eventuella problemområden repeteras Slutsatser från konsultationen Diskutera vaccinationsprogram, fortsatta hälsoundersökningar och eventuell remiss Beslut om uppföljning och besked kring utlåtande Planering för eventuellt fortsatt utrednings- och behandlingsarbete presenteras
Fortsatt Planering Resultatet av undersökningen dokumenteras och skickas till ansvarig socialsekreterare Om remiss skickas till annan vårdgivare föreslås att svar även skickas till socialtjänsten som då får möjlighet att följa upp och dokumentera uppgifter om barnets hälsa samt den planering som är gjord Säkerställa att barnet har kunskap om vilken familjecentral, läkare, tandläkare som ansvarar vid fortsatta kontakter
Citat från erfarna barnläkare Meningsfullt arbete Man kan bidra med något till de flesta barn Mycket psykosomatik Konstigt att vi inte gjort detta tidigare Behövs nog en erfaren läkare eller god handledning till yngre kollega Inte självklart att fosterhemmet känner till, eller påtalar problem Tandhälsan verkar inte fungera för dessa barn Många dolda hälsoproblem
Vägar till förbättring Hälsokort - rutiner för bevakning av somatisk hälsa inom socialtjänsten Läkarundersökning av alla barn vid placering Läkarundersökning vid utskrivning
Jag skulle inte berätta en historia där man tog ifrån dem hoppet, kraften. Man måste påminna dem om att de har den här styrkan, de har kraften. Radiointervju med författaren Christina Herrström