1 (9) PM Rättsavdelningen Datum Diarienr (åberopas vid korresp) Lars Sjöberg 2012-03-01 RA-692-3814/12 Regelrådet Konsekvensutredning med anledning av Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ordningsvakter; RPSFS 2012:17, FAP 692-1 Denna utredning är föranledd av bestämmelserna i förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. 1. Konsekvensutredning enligt 6 1.1 En beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Den PM som bifogas anger samtliga förändringar i paragrafernas ordningsföljd. Här redovisas istället aktuella ändringar under gemensamma rubriker för att visa helheten av de ändringar som föreslås. De flesta ändringarna är av styrande karaktär för polismyndigheterna vilket innebär att de endast till liten del har påverkan på företagens kostnader eller administration. Påvisbara kostnader eller andra märkbara effekter finns dock redovisade under respektive rubrik. Problem Vid en senaste ändringen av FAP 692-1 som beslutades 2010 infördes bl.a. regler om en tvingande uniform för ordningsvakter. Då marknaden reagerat med viss osäkerhet om hur uniformsfärgen ska kvalitetssäkras så bedömer Rättsavdelningen (RA) det som väsentligt att i föreskriften ange viken grad av avvikelse från den föreskrivna färgen som är tillåten samt hur den ska mätas. Både ordningsvakter och uniformstillverkare har också hört av sig med önskemål om att föreskriften bör kompletteras med ytterligare plagg. Då beslut av Rikspolisstyrelsens styrelse krävs för ändring av föreskriften vill RA samtidigt föreslå andra ändringar som bedömts vara angelägna. I samband med dessa tvingande ändringar och sedvanliga uppdateringar av författningshänvisningar görs även justeringar avseende
2 1.2 Vad Rikspolisstyrelsen vill uppnå Rikspolisstyrelsen bemyndigande är att genom föreskrift verka för att syftet med lagen och förordningen om ordningsvakter uppfylls, vilket omfattar nationell enhetlighet i polismyndigheternas handläggning av ansökan om auktorisation som ordningsvakt, beslut om förordnande, utbildning och tillsyn. 1.2.1 Föreslagna ändringar En utpekad ordningsvaktsansvarig vid varje polismyndighet 1 kap. 2 - Föreskriften är ny och anger att det ska finnas en ordningsvaktsansvarig vid varje polismyndighet. Rikspolisstyrelsen har vid de ordningsvaktskonferenser som genomförts tagit emot synpunkter från myndighetsrepresentanterna som visar att ordningsvaktsfrågor behöver lyftas fram, något som också stöds av polisens planeringsförutsättningar för 2012-2014. I avsnitt 7.8 anges där att som mål att polisen i större utsträckning ska leda ordningsvakters arbete. Fler ordningsvakter ska kunna förordnas 3 kap. 2 - En polismyndighet ska kunna förordna fler ordningsvakter än det antal som tidigare bedömts utgöra behovet i distriktet. Dels för att polismyndigheten inte ska vara förhindrad att förordna ordningsvakter för arrangemang som tillkommit efter behovsbedömningen, dels för att tillgodose bl.a. bevakningsföretagens önskemål om större möjligheter att kunna anställa andra ordningsvakter än de som redan är förordnade i distriktet. Polismyndigheten ges även möjlighet att utbilda fler ordningsvakter än det egna behovet på begäran av en annan polismyndighet. Exempelvis kan en polismyndighet begära hjälp av en annan polismyndighet om det endast är ett fåtal ordningsvakter som ska genomgå fortbildning. Någon skyldighet finns dock inte att utbilda ordningsvakter för en annan polismyndighets räkning, varför det i så fall måste vara fråga om att polismyndigheterna är överens om att så ska ske. Grundutbildning för den som är väktare eller skyddsvakt. 3 kap. 6 - Ny rubrik för att tydliggöra att föreskriften i denna del avser grundutbildning för den som är väktare eller skyddsvakt. Justering av ordval har gjorts samt att ett allmänt råd har tillkommit på begäran av polismyndigheterna som påpekat att man ofta integrerar praktiska och teoretiska ämnen under utbildningen. En förkortad utbildning kan då innebära att viktiga delar av pedagogiken och helhetstänkandet går förlorat. Ordningsvakt ska genomgå fortbildning för att på nytt kunna förordnas 3 kap. 7 - På grund av ett kryphål i föreskriften får paragrafen ett nytt första stycke som tydliggör att ordningsvakt ska genomgå fortbildning för att på nytt kunna förordnas som ordningsvakt. Polismyndigheterna har påpekat att ändringen behövs då det förekommit
3 att ordningsvakter avsiktligt utnyttjat förbiseendet på så vis att man medvetet uteblivit från fortbildning men ändå kunnat bli förordnade på nytt. Tydligare att lämplighetsprövningen består av flera moment. 5 kap. 3-6 - Ändras så att det blir tydligare att den lämplighetsprövning som ska göras består av flera moment. Vid beslut om att inte förordna en person blir det enklare och tydligare för polismyndigheten att kunna hänvisa till mera precisa krav. Syftet med ändringen är m.a.o. att underlätta handläggningen för polismyndigheten genom att skapa nationell enhetlighet och därmed också öka förutsägbarheten om vilka krav som gäller för den som ansöker om att bli ordningsvakt. Krav på kunskaper i svenska B krävs vid ansökan om att bli ordningsvakt 5 kap. 4 - Ändras så att den som ansöker om förordnande ska ha samma kunskaper i svenska som den som ansöker om att bli polis. Intyg om motsvarande lägst G, 3 eller E (GY11) i ämnet svenska B. Flera polismyndigheter föredrar ett av RPS framtaget prov i svenska men rättsavdelningen finner det svårt att motivera att det ska ställas högre krav på den som ska bli ordningsvakt än på den som ska bli polis. Kravet på att sökanden själv ska kunna intyga sina kunskaper i svenska innebär att polismyndigheterna avlastas från att själva genomföra egna prov samt att förutsägbarheten ökar för den som ansöker om att bli ordningsvakt. Enhetliga fysiska krav 5 kap. 5 - Ändras för att skapa nationell enhetlighet. Två av de prov som används vid prövningen av polisaspiranter har valts ut löpning 2000 meter samt lyft och drag med docka. Kravet på löpning har dock en två minuter längre tidsgräns än den för poliser. Proven har valts ut då dessa är tämligen enkla att genomföra och bedöms vara tillräckligt bra för att kunna bedöma sökandens fysik för uppgiften som ordningsvakt. Kravet på att enhetliga prov av fysisk lämplighet innebär att polismyndigheterna lättare kan genomföra egna prov samt att förutsägbarheten ökar för den som ansöker om att bli ordningsvakt. Lättare att erhålla riksförordnande 6 kap. 1 - Ändras genom att i det allmänna rådet anger att riksförordnande också kan beslutas om en ordningsvakt har ett uppdrag från en uppdragsgivare att arbeta inom flera polisdistrikt. Exempelvis vid arrangemang som rocktåg eller melodifestivalen är det ofta ett önskemål om att arrangören ska kunna anlita samma ordningsvakter för ordningshållning vid de olika orter som kommer att besökas. Ändringen innebär minskad administration för polismyndigheterna och
4 minskad administration och kostnader och för berörda företag och ordningsvakter. Ökad rättssäkerhet vid frihetsberövanden 7 kap. 8 - Ändras för att komma tillrätta med att paragrafen tidigare missuppfattats. Bakgrunden är att det enligt gällande rätt inte är straffbart att frige en person som frihetsberövats. Ordningsvakter har felaktigt uppfattat föreskriftens nuvarande lydelse som ett utpekat handlingsalternativ att inte kontakta polisen då någon frihetsberövats. Därför tydliggörs nu att ett skyndsamt överlämnande till polisen alltid är den primära åtgärden. Allmänt råd avseende återkallelse tas delvis bort 8 kap. 1 - Det första stycket i det allmänna rådet som hänvisade till motsvarande beslut av PAN för poliser tas bort då det visat sig sakna relevans. Där hänvisades polismyndigheten till att vid bedömning av återkallelse göra jämförelser med hur Rikspolisstyrelsens personalansvarsnämnd (PAN) bedömt liknande ärende för poliser. Då poliser genom sin anställning vid polismyndigheten har en annan ställning än förordnade ordningsvakter har det visat sig att jämförelsen inte är relevant och i praktiken försvårat för polismyndigheternas bedömning av återkallelseärenden varför det allmänna rådet delvis tas bort. Friare val av expanderbar batong för ordningsvakt 9 kap. 3 - Ändras genom att hänvisa till batonger som ordningsvakt ska bära och använda ska uppfylla krav i bilaga 5. För att minska kostnaderna för ordningsvakter och bevakningsföretag, skapa valmöjligheter och göra det möjligt för flera företag att kunna konkurrera om marknaden ersätts den tidigare kravspecifikationen för expanderbar batong med en kortare teknisk beskrivning. Rikspolisstyrelsens bedömning är att de krav som beskrivningen innehåller är tillräckliga för att säkerställa att ordningsvakter bär och använder expanderbara batonger som är tillräckligt bra. Ändringen innebär minskade kostnaderna för ordningsvakter och bevakningsföretag och ökad konkurrens på marknaden avseende att flera tillverkare kan erbjuda expanderbara batonger för ordningsvakter. Grundutbildning för ordningsvakt ändras I ämnet juridik läggs FN:s barnkonvention till. Målet är att deltagaren ska kunna redogöra för vad som särskilt ska beaktas vid ingripanden mot barn och unga lagöverträdare. Ändringen är en konsekvens av att Barnombudsmannen, efter ett medialt uppmärksammat ingripande, ställt frågor till RPS om ordningsvakter har tillräckliga kunskaper om detta. En uppdatering görs också så att den som leder ämnet juridik ska ha minst femton högskolepoäng i juridik (tidigare tio) eller motsvarande, exempelvis ha genomgått polisprogrammet.
5 Tillåten avvikelse för färg på ordningsvakts uniform tydliggörs m.m. Bilaga 4 uniform för ordningsvakt ändras. Det är i princip omöjligt för uniformstillverkare att låta tillverka en färg som helt överensstämmer med den färgkod som anges i föreskriften. Därför preciseras vilken avvikelsegrad som är tillåten, hur avvikelsen ska mätas upp samt efter vilken standard. Polismyndigheten som ansvarar för tillsyn av att ordningsvakter bär rätt uniform får därmed också större möjligheter för kontrollåtgärder. Detta innebär att det ska bli lättare för polismyndigheten att utföra tillsyn, den som tillverkar eller säljer uniformer att kvalitetssäkra att produkten är korrekt den som köper produkten förstår vad som ska krävas vid köp Flera ytterligare uniformsplagg läggs också till efter önskemål från ordningsvakter och tillverkare. 1.3 En beskrivning av alternativa lösningar som finns för det som ska uppnås och effekterna om reglering inte kommer till stånd 1.3.1 Alternativa lösningar Några alternativa lösningar ser inte Rikspolisstyrelsen då styrelsen genom förordningen får en direkt uppgift av regeringen att besluta om föreskrifter för ett bestämt syfte. Då det externa intressenter främst berörs bedömer Rikspolisstyrelsen att en föreskrift är det mest lämpliga verktyget då en sådan måste följas av berörda parter, vilket är en förutsättning för att skapa nationell enhetlighet och förutsägbarhet inom området. 1.3.2 Effekter om regleringen inte kommer till stånd En utpekad ordningsvaktsansvarig vid varje polismyndighet Risk för att polismyndigheterna inte uppfyller kravet på att leda ordningsvakter i arbetet tillräckligt väl. Fler ordningsvakter ska kunna förordnas Att bevakningsföretag inte kan anställa de individer som de själva anser lämpliga utan är hänvisade till det urval som polismyndigheten redan förordnat. Detta minskar företagens möjligheter att själva kunna väga in andra kriterier i ett anställningsförfarande utöver att personen ska vara förordnad av polismyndighet. Det kan också minska företagens möjligheter att konkurrera vid anbudsförfarande om inte tillräckligt många ordningsvakter finns att tillgå. Grundutbildning för den som är väktare eller skyddsvakt. Att polismyndigheternas pedagogiska upplägg vid grundutbildning av ordningsvakt försvåras.
6 Ordningsvakt ska genomgå fortbildning för att på nytt kunna förordnas Att ordningsvakter erhåller nytt förordnande utan att ha genomgått fortbildning på det sätt och inom den tidsram som är avsedd. Tydligare att lämplighetsprövningen består av flera moment. Att det inte är förutsägbart för den som ska bli ordningsvakt vilka krav som ställs. Krav på kunskaper i svenska B krävs vid ansökan om att bli ordningsvakt Att nationell enhetlighet inte råder. Enhetliga fysiska krav Att nationell enhetlighet inte råder. Lättare att erhålla riksförordnande Att administration och kostnader för både polismyndigheter, berörda företag och ordningsvakter inte minskar. Ökad rättssäkerhet vid frihetsberövanden Att det kan förekomma att människor blir frihetsberövade på ett sätt som strider mot lagstiftningens syfte. Det kan förekomma att frihetsberövanden inte ens kommer till polisens kännedom. Att polisen inte får kännedom om sådana situationer är allvarligt ur det allmänna rättssäkerhetsperspektivet. Allmänt råd avseende återkallelse tas delvis bort Att olämpliga ordningsvakter tillåts fortsätta att utföra arbete som ordningsvakt. Friare val av expanderbar batong för ordningsvakt Att bevakningsföretag och ordningsvakter får högre kostnader än nödvändigt. Grundutbildning för ordningsvakt ändras Att olämpliga metoder används vid ingripanden mot barn och unga lagöverträdare. Tillåten avvikelse för färg på ordningsvakts uniform tydliggörs m.m. Att polismyndigheternas tillsyn försvåras.
7 Att de som tillverkar eller säljer uniformer inte kan kvalitetssäkra att produkten är korrekt, samt att den som köper produkten inte förstår vad som ska krävas vid köp 1.4 Uppgifter om vilka som berörs av regleringen 1.4.1 polismyndigheterna Polismyndigheterna beslutar om utbildning och förordnande av ordningsvakter, tillsyn och återkallelse av förordnande. Föreskriften påverkar i aktuella delar främst polismyndigheternas administration. 1.4.2 Auktoriserade bevakningsföretag. Då företagen måste följa regler om förordnande (administration), som arbetsgivare för ordningsvakter (kostnader för utrustning). 1.4.3 Ordningsvakter Påverkas genom att utbildningar ändras, regler om fortbildning, vilka uniformsplagg som får användas samt att regler om ingripanden tydliggörs. 1.4.4 Tillverkare av utrustning för väktare. I detta avseende berörs tillverkare och återförsäljare av batonger (konkurrensförhållanden). 1.5 Uppgifter om vilka kostnadsmässiga och andra konsekvenser regleringen medför och jämförelse av konsekvenser för övervägda regleringsalternativ 1.5.1 polismyndigheterna Rikspolisstyrelsen bedömer att föreskriften inte kommer att innebär några utökade kostnader för de 21 polismyndigheterna. De regler som tillkommer är främst av förtydligande och förenklande karaktär. 1.5.2 Auktoriserade bevakningsföretag. Totalt berörs cirka 150 auktoriserade bevakningsföretag och förväntas medföra möjligheter att lättare få fler ordningsvakter förordnade, möjligheter att lättare få s k riksförordnande ( sammantaget bättre konkurrenskraft) och lägre kostnader för inköp av utrustning i form av batonger. 1.5.3 Ordningsvakter Det finns cirka 10.000 ordningsvakter. De flesta är anställda i auktoriserade bevakningsföretag, men ungefär 15 % s k frilansare, dvs. är inte anställda i auktoriserade bevakningsföretag. De ordningsvakter som är frilansare kommer att få lägre kostnader med ca 1000 kr per batong vid nästkommande inköpstillfälle.
8 Större valfrihet avseende att fler uniformsplagg läggs till i föreskriften (stickad/virkad mössa, långärmad piké, kostymväst samt möjlighet att bära polotröja under föreskriven kostym. 1.5.4 Tillverkare av utrustning för ordningsvakter. Idag äger den tillverkare som levererar batonger till polisen i princip monopol på att tillhandahålla expanderbara batonger även för ordningsvakter ( och väktare m.fl.). Företagets batonger kostar från cirka 1500 kronor. Genom regelns införande kommer även andra tillverkares batonger att kunna användas av ordningsvakter. Dessa kostar från ca 600 kronor vilket sannolikt kommer att bryta den rådande monopolsituationen och leda till att den aktuella tillverkaren kommer att drabbas av minskad försäljning. Ur ett helhetsperspektiv bör detta ses som positivt då den föreslagna regleringen skapar möjlighet till konkurrens på marknaden vilket är positivt för bevakningsföretag som ska köpa in batonger till sina ordningsvakter samt för de tillverkare som nu kan konkurrera på marknaden. Motsvarande föreskrifter för väktare och skyddsvakter ändras på samma sätt så att bevakningsföretagen ska kunna använda samma utrustning (expanderbara batonger) för olika verksamhetsslag. Regeln är konkurrensneutral och hindrar inte att olika fabrikat används så länge de uppfyller uppställda minimikrav. 1.6 En bedömning av om regleringen överensstämmer med de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen Rikspolisstyrelsen bedömer att föreskriften inte strider mot de skyldigheter som följer av Sveriges anslutning till Europeiska unionen. 1.7 En bedömning av om särskilda hänsyn behöver tas när det gäller tidpunkten för ikraftträdandet och om det finns behov av särskilda informationsinsatser Information om föreskriften sprid bl.a. vid de samrådsmöten som Rikspolisstyrelsen håller med företrädare för bevakningsbranschen samt vid årliga konferenser med landets länsstyrelser. Tidsplanen för att införa den ändrade utbildningen har också kommunicerats med den dominerande branschorganisationen SWEGUARD för att undvika att svårigheter uppstår med upphandling av resurser, avtal med kunder och planering av lokaler (logistik). Övergångsregler kommer i samråd med berörda organisationer att beslutas för att inte den nya regleringen ska orsaka onödiga kostnader eller administration för företagen.
9 2. Konsekvensutredning enligt 7 avseende om regleringen får effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt 2.1 Antal företag som berörs, vilka branscher företagen är verksamma i samt storlek 2.1.1 Auktoriserade bevakningsföretag Det finns ungefär 300 auktoriserade bevakningsföretag i Sverige. Av dessa beräknas cirka 150 ha ordningsvakter anställda. Med bevakningsföretag avses ett företag som erhållit tillstånd (auktorisation) enligt lagen (1974:191) om bevakningsföretag att yrkesmässigt utföra bevakning åt någon annan. Bevakningsföretag kan variera i storlek från att vara fåmansföretag till stora internationella koncerner. Antalet ordningsvakter beräknas vara ca 10.000. 2.2 Vilken tidsåtgång regleringen kan föra med sig för företagen och vad regleringen innebär avseende administrativa kostnader Rikspolisstyrelsens föreskrifter innebär inga förändringar i ansökningsprocessen Lägre administrativa kostnader förväntas vid ansökan om s k riksförordnanden i vissa fall. 2.3 Vilka andra kostnader den föreslagna regleringen medför för företagen och vilka förändringar i verksamheten som företagen kan behöva vidta Inga ökade kostnader. 2.4 Vilken utsträckning kan regleringen komma att påverka konkurrensförhållandena för företagen Stora förändringar då marknaden för att tillhandahålla expanderbara batonger öppnas upp för att bryta den nuvarande monopolställningen. 2.5 Hur regleringen i andra avseenden kommer att påverka företagen Inga mer än vad som tidigare angivits. 2.6 Om särskilda hänsyn behöver tas till små företag vid reglernas utformning Rikspolisstyrelsen bedömer inte att särskild hänsyn behöver tas då reglerna är konkurrensneutrala. 3. Kontaktperson hos Rikspolisstyrelsen Lars Sjöberg 010-563 48 45 lars.sjoberg@polisen.se