Jämlikt Göteborg. - Hela staden socialt hållbar

Relevanta dokument
Hela staden socialt hållbar

Trygghetsfrämjande och brottsförebyggande metoder/modeller

Plan för Social hållbarhet

Hållbarhetsarbetet på Intraservice. Maria Karlfeldt Granberg, hållbarhetsstrateg Seroj Ghazarian, utvecklingsledare mänskliga rättigheter

Folkhälsa i Angered NOSAM

Social hållbarhet. Minskade skillnader i hälsa. Jonas Frykman, SKL Centrum för samhällsorientering 20 maj, 2016

Globalt till lokalt - nya hållbarhetsmål visar vägen?

ETT HÅLLBART GISLAVED med Agenda 2030 som grund

Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg. Göteborgsregionens Kommunalförbund

För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 23 maj 2017

Trygg i Göteborg överenskommelser om samverkan mellan Göteborgs Stad och polisen

Jämlikt Göteborg Processägare

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

SOU 2017:4 För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket

Hela staden socialt hållbar

Det handlar om jämlik hälsa

Svar på uppdrag att utreda behovet av en handlingsplan för hur arbetet för jämlikhet och social hållbarhet ska bedrivas

Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg 2014

Samverkansavtal avseende gemensamma folkhälsoinsatser i Uddevalla kommun för perioden

Remiss Regional folkhälsomodell

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa Mötesplats social hållbarhet, 14 september 2017

Jämlikt Göteborg. - Hela staden socialt hållbar

Svar på remiss rörande Göteborgs Stads program för en jämlik stad

Malmös genomförande för att uppnå jämlik hälsa utifrån Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö

Länsgemensam folkhälsopolicy

För en god och jämlik hälsa Utgångspunkter och förslag så långt

Social inequity in health how do we close the gap? Nordisk folkhälsokonferens, Ålborg

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

För en god och jämlik hälsa Utgångspunkter och förslag så långt

Verksamhetsinriktning

Lokalt jämlikhetsarbete i praktiken

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa

DNR: HSNV DNR:

Social hållbarhet minskar skillnader i hälsa (2013)

Strategisk plan 2020 och utveckling av styrmodellen

Social hållbarhet och Dalarnas miljömål. Avdelning för hälsofrämjande Landstinget Dalarna

- Ett nätverk - Ett uppdrag - En verksamhet

Yttrande till kommunstyrelsen över remiss angående innovationsprogram för Göteborgs Stad

Seminarium 3 Regionalt och lokalt samarbete för jämlik hälsa. Jonas Frykman Sveriges Kommuner och Landsting

Utmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län. Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist

Arbetsgruppen för social hållbarhet

Arbetsgruppen för social hållbarhet

Social hållbarhet i ledning och styrning

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM

Göteborgs Stads program för en jämlik stad

Policy för folkhälsa och social hållbarhet

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Jämlikt Norra Hisingen - socialt hållbar stadsdel

Demokratiutveckling och medborgardialog

VÄLKOMNA! NÄTVERKSKUNSKAP OCH SAMVERKANSPROJEKT WORKSHOP

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Kommissionen för jämlik hälsa (S 2015:02) Dir. 2017:17. Beslut vid regeringssammanträde den 16 februari 2017

Samarbetsplan - idéburen sektor och Malmö stad

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning

Avtal om samverkan avseende folkhälsoinsatser i Göteborg

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Agenda 2030 målstyrning mot en hållbar värld

Kan politiken beställa och besluta om effektiva tidiga insatser?

Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö-Uppföljning av 2015 års verksamhet

Verksamhetsplan 2016

Förslag till handlingsplan med anledning av utvärdering av Kommunal utveckling

SKL:s kongressmål och prioritering

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa AFA Försäkring, 21 juni 2017

Yttrande till social resursnämnd över Göteborgs Stads program för en jämlik stad

Folkhälsopolicy för Stockholms läns landsting

Det handlar om jämlik hälsa

Vad menar vi med social hållbarhet i samhällsplanering inom GR?

Malmös väg mot en hållbar framtid

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa LUFT-konferensen, 15 september 2017

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial

Projektplan inför handlingsplan mot ekonomisk utsatthet bland barn.

Riktlinje för social investeringsreserv (SIR) Riktlinje för social investeringsreserv

Några erfarenheter hittills från Trestad2

Social hållbarhet Mänskliga rättigheter Folkhälsa. Fattigdomsbekämpning Barnkonvention Health 2020

Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg SDF Centrum Chefsmöte

Mål- och inriktningsdokument

Helsingborgs stad juni 2005 Arbetsmaterial Kerstin Månsson

Genomförande av processägarskap för målen om mänskliga rättigheter och jämställdhet våren 2018

Antagen av kommunfullmäktige

Social hållbarhet och erfarenhetsutbyte. Sötåsens Naturbruksgymnasium, Töreboda 17 april 2015

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Folkesundhed og partnerskaber Sundhet genom partnerskap

STYRDOKUMENT Policy för jämlik hälsa och social hållbarhet

Malmös väg mot en hållbar framtid

Deklaration om folkhälsa i Östergötland - Avsiktsförklaring mellan Östergötlands kommuner och Region Östergötland

Mål och inriktningsdokument för budget 2018

Välkomna till Göteborgs Stad

Handlingsplan för framtida folkhälsoarbete. Utredningsuppdrag Enheten för folkhälsa och social hållbarhet

Deklaration om folkhälsa i Östergötland

Strategiska planen

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen

Överenskommelse om samverkan mellan idéburen sektor i Malmö och Malmö stad

Det här ska jag prata om idag:

Mål- och inriktningsdokument för miljö- och klimatnämnden inför 2019

inv. 15 minuter från Göteborg

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa - Förslag för ett långsiktigt arbete för en god och

Workshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15

Transkript:

Jämlikt Göteborg - Hela staden socialt hållbar

Politiska mål Stadens reglemente Kunskap & forskning Lagstöd Sammanfallande intresse Direktörernas gemensamma sociala målbild

2013 Tydliga politiska mål i stadens budget Kommunstyrelsen utsåg Social resursnämnd till processägare Styrgrupp och ledningsgrupp tillsattes 2014 Hög prioritet och tydligt mandat från stadens direktörer Rapporter publicerades Mobiliseringskonferens och workshops 2015 Spridning av huvudrapporten Arbetet med åtgärdsförslagen börjar inom förvaltningar och bolag Tydlig organisering och ansvarssättande av arbetets genomförande Strategi för processägarskapet 2016 2020 tas fram Mobiliseringsfrågor tas fram 2016 Än tydligare mål i budgeten Politiken pekar ut frågan som stadens viktigaste Ekonomiska resurser (4,7 miljoner) för att stödja stadens arbete

Huvudrapporten Kombinerar dagens statistik med dagens kunskap ett verktyg bland många Fördjupande beskrivning av skillnaderna 30 förslag och 130 exempel på hur staden kan arbeta för att minska skillnaderna Berör frågor som: Utbildning, ekonomiska förutsättningar, sociala relationer, sammanhållning, trygghet, delaktighet, levnadsvanor, boende, närmiljö, arbetsliv,det sociala trygghetssystemet Uppföljning fjärde året i varje mandatperiod

Se filmen om rapporten på YouTube 5

Reflektioner Rapporten blir ett verktyg som bidrar till mobilisering i frågan, skapar en gemensam och samlad bild och ökar kunskapen om helheten Låt arbetet ta tid Försök ha en plan för alla steg redan från början Resurssätt arbetet från början Planera noggrant hur ni vill ta fram åtgärdsförslag Varva åtgärdsförslagen med statistik och kunskap Den största utmaningen är att få åtgärderna konkreta samtidigt som de är allmänna 7

Organisering Behov av att skapa en långsiktig och stabil organisering för arbetet - Tydligare politisk förankring - Behov att hitta en form för organisering och samordning av genomförandet. - Knyta an till ordinarie struktur för ledning och styrning - Behov av breddning hur involvera övriga förvaltningar och bolag.

KOMMUNSTYRELSEN SOCIAL RESURSNÄMND SOCIAL RESURSFÖRVALTNING Samordningsgrupp Övergripande & strukturella förutsättningar Ge varje barn en god start i livet Fokusledare Ge barn fortsatt goda förutsättningar genom skolåren. Fokusledare Skapa förutsättningar för arbete. Fokusledare Skapa hälsofrämjande & hållbara miljöer och samhällen. Fokusledare 9

Vi stödjer arbetet genom att bidra tillstrukturella och övergripande förutsättningar öka kunskapen och kompetensen i frågan främja kunskapsbaserat arbete bidra till ökad samverkan och fler kunskapsallianser bidra till hur staden mäter, följer och förstår skillnaderna

Från tusen blommor till fyra Mobiliseringsfrågorna bidrar till att synliggöra och förenkla arbetet i kommunikationen till göteborgaren få staden att kraftsamla fokusera på några få frågor för att stärka förutsättningarna för mätbara, synbara och märkbara resultat Frågorna blir också ett lärande exempel på hur vi behöver arbeta för att få förändring.

Reflektion Lägg tid på att få en hållbar organisering Skapa en tydlig styrning och fart i arbetet samtidigt som delaktighet och medskapande blir centralt Organiseringen måste tåla hantering av intressekonflikter, komplexiteten och tvärsektoriellt arbete Ta tillvara verksamhetens erfarenheter och samtidigt arbete enligt dagens kunskapsläge Våga prioritera för att få effekt och resultat Arbetet måste märkas på kort, medellång och lång sikt 12

Reflektioner Handlar om en perspektivförskjutning Ställer krav på kompetens Ställer krav på att omvärdera och omprioritera i våra ordinarie verksamheter Vi måste analysera om vårt arbete ökar eller minskar de ojämlika skillnaderna Vi bör dela bild av t.ex: - vad är tidiga insatser i tidig ålder - vad innebär att reducera gradienten i hälsa - vad är de strukturella bakomliggande faktorerna? Vad blir konsekvensen av dessa begrepp i vardagen? 13

Kärt barn har många namn Arbetar vi med social hållbarhet, jämlikhet, folkhälsa eller mänskliga rättigheter? Har samlingsbegreppet för arbetet en betydelse? Fördel är att begreppet social hållbarhet har fått fler att känna sig berörda Nackdel är att begreppet inte tydligt signalerar vad arbetet handlar om minska de bakomliggande strukturella orsakerna till den ojämlika hälsan och livsvillkoren Nackdel att allt kan inkluderas i arbetet och risken att alla fortsätter sitt arbete som vanligt 14

Utmaningar Vi får inte göteborgarna med oss Frågan blir allt för main stream Stadens olika verksamheter orkar inte med ytterligare uppdrag En stor kompetensfråga hur man går från ord till handling och att göra de nödvändiga prioriteringarna Tusen blommor blommar Förändra på riktigt Verkligen utmana strukturer som motarbetar ett långsiktigt arbete Arbeta med orsakernas orsaker, gör inte samma sak som tidigare och hoppas på nytt resultat 15

Reflektioner Handlar om en organisatorisk mognad och förmåga Är vi mogna för förändring? Är vi en verklig lärande organisation? Kan vi på riktigt hantera tvärsektoriella frågor? Kan vi hanterad det komplexa? Kan vi arbeta långsiktigt? Kommer nödvändiga beslut att fattas? Vågar vi utmana våra system och strukturer? Bestämmer aktiviteterna målet eller målet aktiviteterna? 16

Tack Läs mer på: www.socialhallbarhet.se/helastaden Åsa Lundquist Utvecklingsledare Jämlikt Göteborg - Hela staden socialt hållbar E-post: asa.lundquist@socialresurs.goteborg.se