Workshop: Tillgänglighet och teknikstöd i boendet Göteborg 11 februari 2010 Drivkrafter för att skapa bättre boende för äldre & förbättrad tillgänglighet Studien har delfinansierats av medel från Teknik för äldre, HI Lisbeth Lindahl 1
Hälsobefrämjande miljöer: mötesplatser utomhus outdoor 2
Hälsobefrämjande miljöer: mötesplatser inomhus indoor 3
Hälsobefrämjande miljöer: Tillgängliga entréer 4
Vad är problemet? Boendet är en viktig hälsobefrämjande miljö (Gutman, 2007), men miljöerna i äldre byggnader är inte tillräckligt tillgängliga. I Göteborg bor 79 % i flerbostadshus. I Sverige, bor många yngre seniorer (65-75 år) i småhus (64 %) men kan inte flytta pga. förhållanden på bostadsmarknaden. Endast 1/4 av alla lägenheter eller hus uppskattas vara fysiskt tillgängliga (hiss, eller bottenplan) Källa: Äldreboendedelegationen, 2008. 5
Vad är problemet? forts.. Hälften av befolkningen 80+ bor i otillgängliga bostäder (2002/2003). Begränsad tillgänglighet begränsar människor med funktionsnedsättningar i deras aktiviteter och delaktighet i samhället. Området är svårt att påverka på grund av att ansvaret delas av många aktörer. 6
Vår studie Uppföljning av ett pilotprojekt i Göteborg med syfte att skapa bättre möjligheter för seniorers boende. Under 18 månader 2008-2009 har vi undersökt vad som har hänt i de tre stadsdelar som ingick i projektet. Denna presentation: Vilka är drivkrafterna till att investera i boendet för seniorer inklusive förbättrad tillgänglighet? avgränsning: flerbostadshus byggda på 70-talet och tidigare 7
Drivkrafter att satsa på boende för seniorer och förbättrad tillgänglighet Med satsningar menas här både investeringar i tid, pengar, tankar och engagemang. A. Motiv till att satsa på seniorers boende B. Motiv till att satsa på tillgänglighet 8
A. Motiv till att satsa på seniorers boende 1. Det ligger i mitt uppdrag rationella skäl 2. Av barmhärtighet det moraliska imperativet! 3. Det är lönsamt ekonomiska motiv 9
1. Det ligger i mitt uppdrag Frågan är en icke-fråga för: Senior Göteborg. Tillgänglighetsenhet, fastighetskontoret. Lite mer oklart för fastighetsägarna.. Allmännyttan upplever att de har ett större ansvar än privata fastighetsägare. Det anser även de privata. 10
2. Av barmhärtighet De som satsar på äldre är goda människor. Några uppmuntras av ledningen för bostadsföretaget. Det uppskattas fantastiskt mycket internt att man jobbar med det (chef privat fastighetsägare) 11
2. Av barmhärtighet Personliga erfarenheter..jag är ju väldigt, väldigt medveten om vilket stort värde det är för äldre att bo kvar i sina områden, alltså det är ju deras hela trygghet. (chef allmännyttan) 12
3. Lönsamhet Fördelar med äldre hyresgäster: De har bättre ekonomi (stabil inkomst) De flyttar sällan Mindre slitage Lägre förbrukning, värme och vatten - många seniorer har lantställen Men hyresvärdar vill inte att alltför många äldre äldre (80+) bor i deras hus Hyresvärdarna föredrar yngre pensionärer. (De tror att äldre pensionärer är mer krävande och bidrar mindre socialt) 13
B. Motiv till att satsa på tillgänglighet Vad är vi tvungna att göra? Tillgänglighet är en självklarhet Tillgänglighet hör inte till prio 1 14
Ett stort hinder är idén att tillgänglighet handlar om allt-eller-inget. Ett alternativ är att genomföra olika grader av förändringar.. i förhållande till aktuella förutsättningar, behov och målsättningar. Det finns modeller som beskriver nivåer av tillgänglighet (se Jahlenius, 2009). Nivå 0 inte tillgängligt, Nivå 3 tillgängligt för personer som använder rullator/rullstol utomhus Nivå 5 tillgängligt för personer som använder rullator/rullstol inomhus. 15
Sammanfattning xx Ansvaret för att planera för seniorers boende vilar på många axlar: Fastighetsägare, arkitekter, byggare, planerare, äldreomsorgen, politiker. Lagstiftningen tvingar inte fastighetsägare att förbättra tillgängligheten i den befintliga byggnationen. Vår studie pekar på olika motiv till att satsa på seniorers boende, vilka kan användas i fortsatt planering. Studien visar även på hinder och möjligheter för att satsa på förbättrad tillgänglighet. lisbeth.lindahl@grkom.se 16
xx Hinder & möjligheter på olika nivåer Juridisk Ekonomisk Psykosocial Hinder Otydlighet Bristande uppföljning Resursbrist Prioriteringar Intressekonflikter Negativa attityder Ointresse Möjligheter Juridiska incitament Ökad kunskap Ekonomiska incitament Nytänkande Ökade resurser Attitydpåverkan Insikter Kunskapsmässig Okunskap Information Lärande Organisatorisk Bristande samverkan inom och mellan organisationer Koordination Samarbete Samsyn Materiell Intressekonflikter Utrymmesbrist Kompromisser Innovation 17 Brist på lösningar Lärande